Att vara Maria Graube

Vaknade tidigt idag. Kanske för att jag la mig tidigt igår. Men det har inte blivit så mycket sömn två nätter i rad på grund av idén om att tjäna pengar på nätet. Och det har ju inte genererat några pengar än... Jag tror nog mer på travet, ärligt talat. Mindre jobb - större chanser haha

Faktum är att jag hade planerat att öka veckospelen den här veckan, från 48 kr till 94. Försökte köpa ny prenumeration på morgonen men de har visst bara öppet när ATG har öppet för spel. Märklig idé för att vara på internet! Är det inte meningen att sånt ska vara tillgängligt dygnet runt?
Men på eftermiddagen var det klart och jag köpte 5 omgångar för 480 kronor. Får se om jag vinner mer när jag satsar mer. Har läst någonstans att bäst chans har man om man satsar 150 spänn, men det får bli längre fram isåfall. Tycker det är lite väl mycket pengar att spela för varje vecka redan egentligen!

Idag hade jag Fri-från-planering-dag och den var, som vanligt numera, molnig. Tvingade mig till solstol under molnen men det känns så himla meningslöst. Istället gick jag ner på byn. Jag hade ju ett mål idag. Köpa väskan!


Byggjobbarna sov middag vid vägkanten när jag gick ner på byn. Det såg himla skönt ut!

Idag testade jag en ny väg ner till Beach road, och det var ju himla trevligt - men mycket längre! Å andra sidan kom jag ner till sjön och insåg att man faktiskt kan gå längs med sjön därifrån till den där restaurangen med svanarna om du minns. Det är en ganska lång bit det!


Plötsligt såg  jag Chaweng Lake! Och det går faktiskt att gå på en väg runt, iallafall halva sjön.


Gick förbi det blå huset - fast på baksidan. Brukar annars gena i det bostadsområdet som ligger intill fast på andra sidan..


Utsikt över sjön mot Pagodan och Q-bar (som du ser å höjden). Det är till höger om pagodan restaurangen ligger nere vid sjön, den med svanarna.


När jag ville gå ner mot Laemdin Market upptäckte jag att vägen var avstängd. Vägarbete!


På väg tillbaka såg jag en stig! Undrar vart den går? In till ett hus visade det sig med en tomt inhägnad med taggtråd. Bara att vända och gå tillbaka, alltså.



Men hur i hela friden skulle jag kunna komma till Laemdin Market härifrån?


Hittade en väg som kändes fel men typ rätt ändå. Det var iallafall bästa alternativet så här långt.


Lite längre ner fick jag syn på en skylt med namnet Laemdin guesthouse på - och jag var lycklig! Men hamnade istället på bargatan!
Och alla som sagt att man inte kan komma till huvudvägen den vägen. Det kan man visst det - om man går och inte tar bilen!


På Laemdin köpte jag tomater och ett Nalle Phu-set till Elton och Albin att ha hos mormor...

Från Laemdin Market gick jag vanliga vägen ner till Beach road. Där blev jag förvirrad. Jag kom nämligen inte ihåg var väskbutiken låg haha. Så jag sprang väl fram och tillbaka som en huvudlös höna tills jag bestämde mig definitivt för vilket håll som gällde. Men i mitt förvirrade tillstånd uppmärksammade jag att Sweden Bar & Restaurant fått ut sin gatupratare. Nu blir det ju genast lättare för gäster att hitta dit!


Sweden Village hade fått ut sin gatupratare!

Smet in på Luckana's där de har billiga viner men jag orkade inte köpa något och gå och dra på. Men för information så har lite udda märken. De säljer även det kända Mont Claire på jumboflaskor för straxt över 400 bath bara! Det ligger väldigt anonymt så man måste veta var det ligger. Håll utkik efter en blinkade skylt med "Open" på. Det är det enda skylten du ser i gatuplan.


Luckana Super (de menar nog Supermarket).

Så äntligen hittade jag väskbutiken. Men som jag beskrev tidigare så var väskan lite sliten redan och jag frågade därför om de hade någon annan. Säljaren sprang iväg och kom tillbaka med en, fast i färgen som jag var ute efter igår... Och nu fick jag ju lite beslutsångest. Vilken färg skulle jag välja? Beige? Terrakotta? Men fy, vad jobbigt det blev.
Till slut bestämde jag mig för att gå på den jag hade visualiserat - den beiga.

Nu var det bara den lille röde djävulen som saknades, den jag ska ha i blixlåset. Men eftersom jag inte kunde köpa den förrän jag bestämt mig för väskan, så blev det ingen den här dagen. Bara orkade inte att gå tillbaka!

Och vad tänkte jag på resten av dagen, tror du? Japp, köpte jag rätt färg... För snart uppenbarade sig nästa problem - matchande skor! Jag som trott det skulle bli enkelt med beiga skor. Jag hittade bara de som var åt terrakottahållet. Jamen, är inte detta ironiskt???
Å andra sidan får jag nog erkänna att jag är lite hysterisk vad det gäller att matcha. Färgen måste nämligen vara Exakt annars får det vara... Jag är övertygad om att väljer jag att gå tillbaka och byta till den andra väskan imorgon så hittar jag inga skor i rätt färg iallafall haha. Det är liksom så det är, va!


Köpte jag rätt färg? Näe, jag måste kanske gå och byta...

Jag bestämde mig för att leta smådjävlar genom att gå hela shoppinggatan - men de har visst bara vid Chaweng Cove så det blir att gå tillbaka i helgen då.
Däremot hittade jag hon som säljer Krimskrams men även har äkta pärlhalsband och jag hittade ett jag ville ha till min Lilla Svarta. Men hon måste korta det - och göra armband som matchar. Vi ska ses igen nästa vecka när min klänning är klar! Problemet är örhängen, det har hon inga med äkta pärla, men jag tänkte be att få ta ett par pärlor och lämna till guldsmeden vid kontoret och låta göra ett par! Allt går ju att fixa här om man har tid.


Hon ska göra ett kort halsband och ett armband, har vi bestämt.

På kvällen hände inte mycket. Jag funderade fortfarande om om jag valde rätt färg på väskan, lagade tacosås, tvättade och bloggade. Därefter - horisontalläge!

Antal steg: 13955


BOBBYS HJØRNE


*snuser* Kan jeg få morgenmad her? Ikke?
* suk * Så jeg kan lige så godt gå ud igen...


Om ettermiddagen var Bobby ind og hvilede lidt, som han plejer at gøre hvis jeg er hjemme.


Før vi skiltes for natten., kom jed ned på hunderenes niveau af lave lidt gulv snak.

Idag fortsatte jag ta lite fler kort i mina omedelbara omgivningar. Det är när man lämnar platser som man ångrar sig att man inte tog kort på det uppenbara som man sedan bara minns själv (tills man blir senil) och inte kan visa.

Jag hade arrival på förmiddagen men stannade kvar i Chaweng (som egentligen har postadress Bo Phut för kännedom). Eftersom jag då befann mig på ett hotell lite i slutet så startade jag med Sweden Bar and Restaurang, enda restaurangen med tunn pizzabotten. De har, enligt min mening, Chawengs bästa pizza!!!

De har inte så stor reklamskylt så det gäller att se upp både bildligt och bokstavligt. Men hittar du skylten för Rastabaren och den ryska reklamskylten för en restaurang (som ingen går på) så är du på rätt väg. Alla ligger nämligen på samma gata!
Det blir kanske här jag kommer ha mitt födelsedagskalas. Tänkte bjuda mina Thaivänner på litet svenskt smörgåsbord. Det tror jag ingen av dem har provat förr - och kanske inte kommer göra det heller. Det är ju inte direkt Spicy food som de är vana vid. Men visst kan det vara lite roligt, känner jag.



Inte så långt därifrån ligger det man så ambitiöst kallar Chaweng Street Plaza, en 100 meter lång typ väg som går från Beach road upp mot Boxningsstadium och Laemdin Market.  Där är det marknad varje tisdag och du har sett några bilder därifrån redan om du följer min blogg.



Sen fick jag för mig att jag måste ju ha en väska till min jeanskjol. Men jag tror väl att jag blir galen. Varför måste jag ha det? Aja, nu var det ju så iallafall. Så jag var väl inne i varenda väskaffär! Men det var alltid något fel. Fel färg, fel modell, taskiga sömmar, för plastig, inget långt axelband, you name it.
På ett ställe hittade jag en som matchade stickningarna i kjolen (som jag gick och bar runt på , ja). Men jag kände mig inte hundra säker och ville meditera på saken. Och det gjorde jag och den lämnade mig inte helt i fred denna väska. Jag blir verkligen orolig för min mentala hälsa. Har jag nu skaffat mig ett nytt beroende istället för ostbollar, cigaretter och rödvin? Nu får jag ju ta och skärpa mig, alltså!


Inte nog med att jag hittade denna Prada... jag hittade en liten röd voodoodjävul också! Du har väl sett den roliga filmen "Djävulen bär Prada"? Köper jag väskan bara måste jag ha en lite röd djävul i blixtlåset!

Från väskjakt till provning av kläder hos en ny skräddare som jag just nu testar. Det gick inget vidare att ta kort men här är ett när jag provar "min lilla svarta" som nu sys in lite mer, och upp eftersom jag vill ha den knälång. Jag har även beställt en marinblå kritstrecks randig kostym. Det kommer bli lite mer genomtänkt 'grauberob' från och med nu, förstår du. Jag kommer göra ett specialinlägg om min Bas-grauberob om ett tag. Ska bara ha allt klart först!



Därifrån smet jag ner till stranden och Ark Bar, ett väldigt populärt tillhåll varje dag egentligen, men mest på onsdagarna då de har uppträdanden.






Ark Bar by day. Det är en blandad publik här. När jag kom idag sprang det omkring färgglada kondomer i restaurangen och en ung dam med nattens hinkdrink i ena handen gick förvirrat lullande omkring utan att riktigt veta vart hon gick eller skulle.

Jag mötte inte bara människor, jag mötte hundar också. Den här gillade dock inte att jag kom när den letade mat i bland soporna... mungiporna åkte upp - men det var inte i ett leende utan jag hörde ett dovt "mooorrrrrr", vilket gjorde att jag bestämde mig för att lämna den ifred med matresterna.



Så var jag då vid skiljevägen som går upp mot kontoret. Jag frågade taxichaffisarna som satt på trottoaren om någon av dem hade lust att köra mig. Det hade de. Men så frågade jag vad de skulle ha och ett fantasipris nämndes.
"Aldrig! För det priset kommer jag till Lamai eller kan ta vilken taximeter som helst", svarade jag.
"Det är det priset som gäller", sa en av dem lite surt och fortsatte, "det borde du veta som har bott här så länge."
"Precis. jag har bott här länge", svarade jag, "och jag betalar inte ditt pris".
Det slutade med att de fick sitta kvar där allihop och inte ha något att göra, och vara utan mina pengar!

Jag gick istället förbi första matmarknaden och kom till nästa lilla taxistation och ställde samma fråga där. Där fick jag ner priset en smula men jag var inte nöjd.
"Jag betalar inte falangpriser", ropade jag medan jag fortsatte gå vägen fram.
Efter ett par minuter hörde jag någon tuta bakom mig och upp kommer en av chaufförerna som jag har hälsat på nästan varje gång jag har gått förbi.
"Kom, jag kör dig" och så fick jag då åka för Thaipriset till min slutdestination. Han fick både pengar och vara med på bild. Däremot förstod han inte att jag ville veta vad han hette så jag kunde skriva under bilden här på bloggen.


Röd väst, nummer 31 - honom gillar jag.

Antal steg: 13831


BOBBYS HJØRNE
Bobby kom hurtigt og sagde bare hej. Han var nødt til at bevogte gården mod de bygningsarbejdere, der kom.
Det var kun Nacho der var kvar stadig...

Tänkte testa den andra genvägen idag. Den tar mig liksom förbi skolområdet och in i grönskan. Lite oroligt var det förstås. Det var lite gräs att gå igenom och man vet inte vad som finns där... men det gick väldigt bra och jag kom ut på vägen på andra sidan.





I skolan var morgonsamlingen precis klar och barnen skingrades och sprang glada till sina klassrum i sina vita skjortor och blå kjolar/kortbyxor.



Det var hotellservice i Chaweng idag. På hotellområdet står små figurer precis som vi har tomtar och vättar i våra trädgårdar. Visst är de lite söta?



Jag gick samma väg idag som igår. Gick in och kollade väskan en gång till men klockan 12 var jag inte lika säker som jag var på morgonen. Då var jag fast besluten på att köpa den nämligen. Så det blev inget köp idag heller - men när jag kom hem på kvällen fattade jag nytt beslut att köpa den iallafall haha.
Det jag gillar med den är färgen, modellen och vikten. Sen har den redan nu lite skavanker men kanske att jag kan leva med dem om fördelarna överväger? Och så gillar jag absolut idén med en liten röd djävul hängande på sidan!

Bilden nedan visar var marknaden är på onsdagarna. Det kallas Chaweng Walking Street och jag hade reklamaffischen för detta på bloggen häromdagen. Men det är mer ett sand-torg, inte en gata. Men det är klart, det är vägen ner till stranden som du ser...



Ikväll var det visst en mat-festival. Hade kanske varit trevligt men jag tycker det är bortkastade pengar att betala för att äta hur mycket jag vill när jag äter som en fågel...



Passerade också där Starz Cabaret är varje kväll. Ligger väldigt anonymt och lätt att missa där uppe på andra våningen. Fast på kvällarna står inkastare utanför så man hittar väl ändå. Det är iallafall bästa dragshowen i Chaweng här. De har två shower per kväll, kl 20 och kl 22. Showerna är gratis med du måste köpa en drink och den går på runt 150 bath.
(Den andra showen med Katoyes (ladyboys) är Christies, som också var första dragshowen i Chaweng. Deras show startar kl 22.30.)


http://www.starzsamui.co.th/main-en/index.php

Åkte sedan hem och jobbade idag. Vi hade ingen elektricitet eller internet på kontoret igen. Lite svår jobbat då, va?! Det är andra gången på två veckor nu. De håller tydligen på med renoveringsarbeten runt i området. Det tråkiga är att jag får reda på det dagen före allt stängs av. Svårt att få mitt schema att funka, helt klart.

På eftermiddagen fick jag redan på att jag kan få lämna Samui i september - men inte i början utan mer i slutet av mitten. Apollo vill ha mig kvar här till sista gästerna anländer och det kändes ganska självklart att acceptera det. Mitt kontrakt löper trots allt till oktober och jag är ändå tacksam över att de löser mig från det tidigare.
Så, familjen, om två månader kan vi ses IRL. Och go'vänner, ska vi planera för Hazard?

På kvällen hade jag ångest över att inte ha köpt den beiga väskan (fattar du hur det ääääär?) men jag ska gå till Secondhandbutiken på The Ring Road innan jag fattar ett köpbeslut. De kan ju ha något annat roligt!

Antal steg: 13 714


BOBBYS HJØRNE

Idag startade två projekt. Det ena var Johan Granholms. Han ska låta bygga tre nya hus med lägenheter som både går att köpa och att hyra. Det var febril aktivitet hela dagen.


Johan Granholms nya projekt startade idag. Tre nya hus med lägenheter ska bli klara inom ett år.

Det andra projektet var mitt eget. Den 23/7 skaffade jag medlemsskap på en massa sajter som utlovar att man kan tjäna pengar. Det måste jag ju prova, tänkte jag som sitter vid datorn ändå så mycket. Så kom jag ju på då att det kan ju vara bra att berätta om mina erfarenheter och eftersom de flesta sajter är på engelska, byggde jag en engelsk hemsida för just detta!
Namnet? http://thinkrich.webs.com/
Bara att kliva in!


På kvällen kom en trästol till altanen...

Antal steg: Ingen aning. Satt liksom fast i soffan mest hela dagen med datorn i knät ju

BOBBYS HJØRNE
Om morgenen kom først Bobby og bankede på døren. Inde lagde han sig ned, så lige foran køkkenskranken for at komme i vejen så meget som muligt.


"Hallå, Maria. Jeg vil ind. Åbne nu!"

Så kom Nacho og gjorde det samme, men hun lagde sig foran døren til soveværelset i stedet.

När jag tittade ut idag hittade jag bordet och plaststolen tillbaka på altanen. Så trevligt!



Innan jag gick till kontoret packade jag ner min munkamulett i väskan. Var inte säker på namnet så den fick följa med till kontoret i sin fina plastlåda! Kanske någon där kunde hjälpa mig  och det kunde de. Han heter (hette?) , Luang Phor Thuad.


http://thailandamulets.blogspot.com/2008/09/phra-luang-phor-thuad-legend.html

På väg till jobbet kom den lille charmige valpen springande. Den här skulle jag kunna ta med mig hem, absolut. Är den inte söt? Otroligt charmig också. Den är inte så "gåpåig" som den andra som gärna springer fram och nafsar i händerna.



Vid lilla butiken har man byggt som en carport. Jag trodde först att det skulle vara till bilen men idag såg jag en skylt med Mediterranian food. DET blir ju intressant! Mat från medelhavet mitt i djungeln?



Måste ju bara visa Saloonen som ligger på väg ner mot Chaweng Beach road från kontoret sett.. Ja, du får se den utifrån för den är igenbommad. Den skulle jag gärna ta över! Tänk er ett line dance hak i Chaweng? Tror det skulle vara en succé faktiskt...



På första hotellet på min serviceturné hittade jag vår lokaltidning som berättade om valet vi precis har haft. Det är ju en kvinna som numera är premiärminister i Thailand. Dessvärre är det en mutskandal samtidigt.
Man ska ha betalat medborgare i norra thailand, som är väldigt fattigt, för att de röstade på henne. Man menar att det är Thaksin Shinawatra som ligger bakom (och det är hans lillasyrra som vunnit valet, Yingluck Shinawatra). Många tror att hon bara är "nickedocka" åt Thaksin och hans korrupta styre nu är på väg tillbaka.
Han själv kan inte gå till val längre eftersom han blev så impopulär under sina fem år som Premiärminister (anklagad för en hel radda brott, faktiskt) att han störtades av militären och kan inte återvända till Thailand (bor i exil i Dubai).



Tog en sväng i Chaweng och passerade bland annat infarten till Green Mango där ryssen nu kommit och öppnat sin högst tveksamma bar mitt emot (med lättklädda ryskimporterade damer bakom panoramafönster berättade Birgit senare på kvällen). Många rykten om det här stället flourerar förstås...

Gick förbi nattbazaren vid Xin City. Den har jag inte besökt eftersom den ju är efter sängdags för mig. Men det är onsdagar som gäller där för den intresserade.



Sen hamnade jag på McDonalds och tog ett Spicy Chicken meal. Det var ju väldigt dumt, skulle det visa sig. Jag hade ont i magen resten av dagen. Tror det var pommes fritesen. Äter ju inte så där fett numera. Men jag var ju glad när jag åt!



Behövde besöka toaletten innan jag gick vidare. Det blev ju lite roligt. På skylten stod det att man inte skulle kasta papper i klosetten. Det var ju enkelt! Det fanns inget papper på toa! Vilken tur att jag sparat en servett från McDonalds-målet, då!
Det fanns däremot en dusch, som är ganska vanligt utomlands. Uppmaningen om den var att man inte skulle använda den till att tvätta fötterna haha
När jag kom ut hittade jag faktiskt en behållare med toapapper. Jag var alltför målinriktad för att ha sett den innan jag gick in tydligen ;)



Sedan överraskade jag mig själv med att gå in på Spa't som ligger intill den allmänna toan (Ja, det är en smula märklig placering får jag medge). Där beställde jag tid till den 26 augusti och ska tillbringa hela fyra timmar där på min födelsedag! Ska jag kanske boka om tatueringstiden och ta det efteråt, kanske?


Living Senses Spa, ett av Chaweng bättre spa-anläggningar och Tatoo by Bo's studio

Det var ett öde Chaweng jag gick igenom. Du förstår, alla tar sovmorgon här. Ska du shoppa i Chaweng är det liksom ingen idé att komma dit före 12 om du vill att de flesta butiker ska ha öppnat. De har däremot öppet till 10-11 på kvällarna!



På kvällen var det dags för middag med agenten i Bo Phut igen. Den här gången var det middag på Bandara Resort. Med var även tre herrar från kontoret i Phuket. Och här är lite bilder från kvällen.

Jag och Khun Ed som hon kallas. Sedan har vi Khun Poy.


Khun Dean, Khun ed och Khun Poy är laddade för inspektion!

Vi inspekterade tre av eras rumskategorier och fann hotellet ganska gemytligt. De har en skjutdörr mellan badkaret och rummet så vill man sitta och tjata med sitt sällskap istället för att slappa i badet så går det alldeles utmärkt.
De har rökförbud på hotellet så rökarna får gå till speciella rökområden. Väldigt europeiskt, eller hur?





Man kanske kunde ha kontrollerat vattenståndet FÖRE man kliver ner?


T vä: Khun Dean använder bladen som solfjäder. T hö: Irina, som var vår värd den här kvällen.

Deras villor är marockoinspirerade och jag blev jätteglad inombords. Marocko har helt klart en speciell plats hos mig.


Kuddar med marockanska tofsen!

Middag intogs vid stranden. Det var synd att det var molnigt... många molniga dagar är det numera.


Specialkomponerad meny blev vi serverade. Roligast var ändå drycken jag blev rekommenderad att ha till: Moujito hahaha Aja, det gick det med men nog hade jag föreslagit ett gott vin.


Khun Dean, Birgit och Luca samspråkar medan Khun Poy och Khun Ed hänger vid staketet


Här är hela gänget som var med idag!

Idag hade jag extra besvärligt med min fotled. Vet inte riktigt varför. Kanske för att jag hade gått i många trappor? Det klara den inte riktigt av. Kan inte böja foten som tidigare och jag liksom staplar när jag går nerför. Etersom det blir en extra belastning har jag lite mer ont och svullnar upp mer än vanligt en del dagar.
Jag tycker det är konstigt att jag inte kan böja som tidigare eftersom jag går på thaimassage ofta och de bänder och grejar. Jag borde vara helt bra. Men det är kanske så att jag får leva med att det blir nog inte som förr...



Antal steg: 17179

BOBBYS HJØRNE
Det var kun Nacho der kom på besøg idag.

Vaknade med ont i öronmusslan. Du vet, när du håller för örat så trycker du emot liksom ett litet lock, det var det som var svullet och ömmade idag. Ingen aning om varför. Slumrade kanske med en hörlur i örat igår kväll. Det är en logisk förklaring.



Idag hade jag en förmiddag på flygplatsen tillsammans med min kollega, Khun Somwang, från Asian Trails.


Vi jobbade ihop på flygplatsen både med att ta emot ankommande gäster och de som skulle hem på kvällen

Jag mellanlandade på kontoret under dagen. Vid halv tolv kikade jag ut genom fönstret för att se om det var någon aktivitet på marknaden utanför men icke. Det är sovmorgon som gäller där. Det var inte förrän vid tretiden de slog upp presenningarna!



Eftersom jag skulle jobba till halv nio ikväll tog jag långlunch och ägnade lite tid på att kika runt och se om jag hittade något kul och *suck* jag hittade en massa roligt som jag ville ha  *suckar en gång till lite högre den här gången*
Men jag lyckades komma ut med endast två nya svarta snoddar. De är en förbrukningsvara har jag märkt. Det är inte mycket till resår i dem överdrivet länge har jag märkt. Men jag ska definitivt tillbaka (ja jag var en snabbsväng på kvällen också och hittade ännu mer att handla. Det är dags att köpa presenter, förstår du!)


Fast inte blir det några knogjärn eller knivar med hem


Pricka fem ballonger och vinn ett mjukisdjur. Det var inte helt lätt upptäckte jag på kvällen. Och vad skulle jag med ett gigantiskt mjukisdjur till? Det får inte plats i väskan iallafall!


Men jag hittade hologramaffischer!!! Du vet de där 3D-bilderna som var superpoppis på 70-talet! Jag bara måste ha en tavla med hem, alltså! Så himla cooooooolt!

Innan jag lämnade marknaden kände jag att jag nog lite hungrig ändå. Det blev en sväng bland matstånden och vad fick jag väl se? Vad sägs om rostade larver? Eller rostade gräshoppor?
"Får jag ta ett kort", frågade jag och damen där bakom tittade faktiskt lite förnärmat på mig. Men jag tog två kort, sa "Tack" och gick sedan bort och köpte 4 gigantiska tigerräkor, snabbt uppvärmda serverade med stark chilisås istället. Jummy! Det funkade väldigt bra för mig, det! Rostade småkryp göre sig icke besvär in i denna kropp. Om de ändå hade luktat gott så hade jag kanske smakat, men de luktade bara märkligt... Men sju av mina gäster som åkte hem på kvällen hade varit modiga nog att smaka när de var i Fishermans village!


Rostade gräshoppor eller larver istället ör lördagschipsen någon?


Jag föredrar varma tigerräkor med varm chilisås

Åkte med Saris bror hem idag. Han kör ju extra som taxichaffis efter sitt vanliga jobb. Och han hade med sig en present till mig idag. Jag hade frågat om munken han har i sin bil och idag fick jag en amulett av denna sydthailändska munk som ska bringa lycka.
Men jag måste dessvärre återkomma om namnet för jag tyckte att jag hans namn på minnet men när jag surfade runt för att söka information om honom upptäckte jag att munkarna har väldigt lika namn så det föll på målsnöret, kan man säga. Ska ta med honom till kontoret så får de hjälpa mig.



Ja, så var det ju följetongen "Altanen". På kvällen när jag kom hem möttes jag av en helt tom sådan! Varken plaststol eller bord fanns kvar! Däremot hade mina norska grannar en jämrans massa bord och stolar (ja, och folk förstås). Vad ska man säga?



Gick in och fixade lite kvällsmat och satte mig vid datorn. Surfade in och kollade Tänk rikt-mailen.
Och först ska jag meddela att jag inte alls blev bestulen på några pengar igår. Det var jag som lagt in min vanliga mailadress. Hur klokt var väl det? Iallafall så kom jag in idag! Shit happens. Ska försöka ändra till den rätta mailadressen.
No-minimum är aktiv redan sedan igår kväll. Jag har fått totalt fem mail med klickbara länkar och har alltså redan tjänat lite pengar (0,50 cent men du vet, små pengar är också pengar! De betalar ut pengarna via PayPal, förresten).
På Pointshop satsar jag mest energi på det som ger mest poäng. Poängen omvandlas sedan till presentkort/saker. har redan till Rikspresentkort (brukar välja det och jag år det på ett par dagar) men jag tänkte ha lite is i magen och skaffa ett på 500 spänn istället för 50.
Tror jag ska göra en separat blogg om det här. Tycker att det är lite spännande alltihop! Det kanske kan finnas ett visst intresse för detta?

Antal steg: 7887

BOBBYS HJØRNE
Så ham ikke idag.

Regn på förmiddagen men solen smet ibland genom molntäcket så det blev väl kanske två timmar i solstol hemma på gården idag.

I förrgår blev jag stucken av en limegrön, smal fluga och det gjorde riktigt ont. Ja, jag misstänker iallafall att det var den vackert blänkande flugan som surrade runt mig som stack.
Oavsett så är sedan den dagen min lilla "ringfingertå" röd och kliar. Den är också lite svullen märkte jag. Först när jag blev stucken var min första tanke "tsetsefluga!" men det var det ju så klart inte. Den har vi inte här där jag befinner mig. Men jag har inte funnit ut vad det är för slags. Ingen vet vad jag frågar om och jag hittar den inte på nätet. Fast vem bryr sig. Jag har ju inte blivit sjuk! Reaktionen är mer som efter ett myggbett...



Resten av dagen lade jag energi på tanken att få ihop ett sparkapital på ett kanske något annorlunda och smidigt sätt. Det slutade med att jag skaffade en ny mailadress med "Tänk rikt", köpte in mig på två utländska sajter samt och skaffade (gratis) medlemsskap på en norsk och svensk sajt också. Men vad kan det handla om, tror du?
Svara på enkäter och läsa mail, faktiskt. Jag som ändå sitter vid datorn så mycket - varför inte tjäna pengar på't. Gick dessutom tillbaka till Pointshop och gjorde ett par undersökningar där och fick ihop lite fler poäng. Hade ju redan 13000 sedan förut.
(En sida tog bara mina pengar men jag kunde inte logga in. Har skrivit till dem och väntar besked. De ska vara en seriös sajt har jag läst på diskussionsforum.)

På kvällen gick mina tankar till Norge och mina norska vänner och jag tände ett ljus i mörkret och satt och reflekterade lite. Inte för att det inte spelar någon roll eller betyder något vad jag gör i sammanhanget, utan mer för att jag hade lust.
(Och för dig som inte vet vad som hänt: En 32-årig norrman har erkänt att han igår, först sprängde en bomb i centrala Olso som dödade 7, skadade 15 för att sedan åka och skjuta och döda minst 85 barn/ungdomar på ett politiskt läger (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4614372).
Det är för sorgligt med dessa depraverade människor men de har alltid funnits och kommer alltid att finnas i alla läger. Det är dock ett vansinne de flesta av oss aldrig kan förstå...


Glukosmätning:
Före frukot 7,4
Före lunch 6,8
Före middag 4,7


BOBBYS HJØRNE


On the pool side


Var ær der mad?

Vaknade med en snygg, svart väska på gaveln av sängen. Den gör sig ju väldigt bra där tycker jag, så jag var fortfarande väldigt nöjd med mitt köp. Det var väl en himla tur det!



Idag blev det hemmagjord saltgurka på min knäckemacka. Inte dumt alls även om det inte smakade som vit Kindagurka som jag låtsades att det var.



Men nu över till något jag är mindre förtjust i. Ekonomi!
Numera är jag nästan rädd att öppna jobbmailen ifall det skulle vara något mail som handlar om Ekonomi. MEEEEN idag hoppas jag att det sista mailet är skickat angående mitt avslut maj. Nu kan jag inte gör mer, som jag kan se. Men vet du, jag är glad över att jag inte har tagit det personligt, blivit ledsen och gett upp! (Om du vill läsa mer om den reaktionen finns det under Bobbys Hjørne för nu måste jag gå vidare livet.)

Jag hade avtalat tid på Unisense och det var allt lite läskigt idag. Jag vägde nämligen 69,6 redan vid första vägningen (kom ut med bara 68,8). Jag klurade på vad jag har gjort annorlunda och jag måste nog erkänna att jag har inte ätit chips eller choklad på ett par dagar - och inte tränat heller för den delen.
Godiset har varit slut i skåpen så det har bara blivit mat och frukt i den här kroppen. Och träning bygger muskler som väger mer än fett. Skulle det kunna bero på detta? hahaha Ja, det är väl mycket troligt, va? Inte handlar det om tur iallafall.

Jag handlade på hemvägen. Medan jag stod och väntade på taxin hem kom Spökhunden (Ja, Weimaraner brukar faktiskt kallas så och den här är nog släkt med en sådan fast fick inte de bärnstensfärgade ögonen som är så typiskt). Han upptäckte att jag hade ett paket rökta bacon i min påse och var snabbt framme och nosade efter att ha tittat vädjande på mig, i hopp om att få dem. Men se det blev inget med den saken!



När jag kom hem packade jag upp och la bland annat 24 påsar chips i skåpet! *LOL* Ja, det ska vara balans i livet! Lite godis måste man ha.


Har 24, förlåt, 23 chipspåsar i skåpet. Var ju naturligtvis tvungen att ta en...

Men du förstår jag köpte 15-gramspåsar istället för 115-grams. Så nu är det ju okej att äta en hel chipspåse, eller hur? Har nämligen fortfarande en tendens att äta till sista smulan i påsen så jag tänkte lura mig själv lite grann. Vi får se hur det funkar.


15 gram vs 115 gram

Innan jag gick och la mig blev det lite nyinköpta jordgubbar importerade från Amerikat, som jag åt med gräddfil pudrad med lite brunt socker. Det smakade väldigt bra, det!



Kvällen ägnade jag annars åt blogg och FB. Fick förresten veta att någon från en IP-adress i Luxenburg försökt hacka sig in på min Gmail. Bytte lösenord illa kvickt. Det är även någon här i Thailand som försöker komma åt min dator. Gillar helt klart Norton 360 som skickar såna där varningar! Fast nog undrar jag hur många intrångsförsök programmet inte hittar...

Imorgon hoppas jag kunna ha en hel fridag på beachen. Det blev ju ingen nu senast. Men risken finns att det blir regn. Det kom lite grann idag och det ser väldigt igenmulet ut. Aja, det märkar jag ju imorgon. Det är ju inget att fundera över egentligen. Inte mycket man kan göra åt vädret, eller hur?

Antal steg: 4232


BOBBYS HJØRNE



Jamen vad roligt att du orkade läsa hit! Då går vi tillbaka till att möta svårigheter.
Jag har ju tränat på att bemöta svårigheter som utmaningar sedan mitt uppvaknande vid 34 års ålder (1996) och sedan 2007 har jag stadigt levt efter den filosofin. Det blir ju några år det - och vilket spännande liv jag har haft sedan dess, du. Ja, inte för att jag hade särskilt tråkigt före dess heller då, men jag kunde allt älta besvikelser lite längre än 20 minuter på den tiden.

Det händer precis lika många mindre roliga saker i mitt liv som tidigare. Så är det ju. Men idag känner jag, reflekterar och väljer att förändra mitt sätt/reaktion, eller att inte förändra.
Jag förändrar om det är något som ändå inte funkar för mig av någon anledning. Då frågar jag mig "Vad kan jag göra annorlunda för att detta inte ska hända igen?"
Om det funkar för mig i vanliga fall säger jag till mig själv "Varför ändra något som funkar annars?" Det kan ju faktiskt hända att problem inte är mitt! Och då ändrar jag ju så klart inget.

Men jag kommer ihåg hur det var och beklagar att det tog så lång tid att fatta det där med att vara ledsen och besviken bara betyder att situationen inte blev som jag förväntat mig eller att personen inte gjorde som jag förväntat mig.
Det är alltså varken situationen eller personen det handlar om - det handlar enbart om dig själv och den attityd du väljer att bemöta det hela! Jag önskar alla den Aha-upplevelsen, gärna innan uppnådd 34 års ålder, då haha

Här är några länkar på vägen om du har lust att förändra något i ditt liv:
http://livmiyagawa.com/sjalvkanslabloggen/?p=256
http://www.stefanpettersson.se/kontroll.shtml
http://www.terapisnack.com/topic/hur-slutar-man-vara-langsint (handlar om parrelation men kan implementeras på vilken relation som helst)

Jag som inte är speciellt förtjust i väskor utan mest har dem för att det är praktisk förvaring, kunde inte sluta tänka på Gucci-väskan jag hittade igår. Ni vet hur det är, när man känner att man bara måste ha något, så var det för mig idag. Trodde nog att det skulle ha gått över till idag. Men icke!

Istället fann jag mig googlande för att se om jag kunde hitta väskan och kanske utröna om den var äkta eller kopia! Och hittade den här http://luxury.malleries.com/gucci-vintage-black-leather-briefcase-shoulder-bag-i-38922-s-262.html. Likadan fast som attachéväska!
Det skulle ju kunna betyda att den jag hittade igår också var äkta?! Nedrans! För detta konstaterande gjorde att jag stannade på området vid poolen istället för att åka till "beachen" för att på så sätt ha närmare till butiken. Så det kan vara!

På morgonen surfade jag även runt och letade fakta på iPhone och Galaxy SII och jag måste nog säga att iPhone blir ett allt mindre intressant alternativ för mig. Hittade de här nackdelarna väldigt snabbt.
Musiken: iTunes enbart vilket innebär jag blir begränsad till deras utbud. Funkar ju jämrans dåligt, jag som gärna köper ibland lite udda musik, beroende på vilket land jag befinner mig och brukar få mp3-filer av vänner och kollegor. Så bara där faller iPhone! Men jag hittade mer!
Minneskort: Det visar sig att det inte finns! Det betyder ju att man är låst till telefonens internminne på 16 eller 32 GB. Jag gillar idén med utbyggbart och utbytbart minne, jag.
"Storebror ser dig" appen: Ett spionprogram - som inte går att ta bort - har funnits i iPhone sedan juni 2010 men det har tydligen uppdagats nu. Själv är jag inte alls intresserad över att bli övervakad av i stort sett vem som helst, var jag befinner mig om jag själv inte väljer det. Hittade massor om det här. Varsågod!

• http://www.youtube.com/watch?v=GynEFV4hsA0&feature=related
• http://www.iphonetracker101.com/iphone-tracking-device
• http://articles.cnn.com/2011-04-20/tech/iphone.tracking_1_iphone-users-apple-devices-location-data?_s=PM:TECH
• http://www.youtube.com/watch?v=mHQxIGohavo
• http://blogg.tkj.se/iphone​-och-ipad-overvakar-var-du​-befunnit-dig/

Ja, det var väl tre avgörande nackdelar för min del. Så näe, någon iPhone blir det inte för min del. Hittade jämförelsen med Galaxy SII som jag alltså också har tittat på och den verkar bli en klar vinnare - trots att den är 1/3 så stor som min Netbook. Nu börjar mobilen bli en dator med telefon i... http://www.androidauthority.com/iphone-4-vs-samsung-galaxy-sii-10109/ Jag vet inte om jag gillar idén riktigt.

När solen kom fram bakom molnen förberedde jag solstolen och tittade upp mot andra huset. Då fick jag se något lustigt - en norsk flagga. Tänk att en del tar med sig sin flagga på semestern. hahaha  Underbart! Själv skulle jag använda den vikten till något roligare eller mer praktiskt, förstås.



Jag konstaterade också att mina altanstolar fortfarande är försvunna. Du förstår, min altan har blivit ett slags allmänt tillhåll för andra boende på området. Jag vet aldrig vad jag ska hitta - eller inte hitta på morgonen då jag kliver ut.
Från början hade jag ju två stålstolar med träsits och ett bord. För cirka en vecka sedan kom jag ut och då var det bara en stålstol kvar. Ytterligare en dag senare hade jag rosa barnbadkläder på bordet men den ensamma stålstolen var kvar. Ett par dagar senare försvann även min sista stålstol varvid det stod ett ensamt bord kvar med en nagelsax på. I förrgår hade det kommit en plaststol dit istället. Och på morgonen idag stod en halvfull ölflaska på bordet. Jag kan inte låta bli att undra vad som ska ske hos mig härnäst!



Måste ju visa orkidéerna som blommar för fullt och 'Lillawadee':n luktar helt underbart.



Idag använde jag det sista av marockanska arganoljan som jag hade tömt upp i en gammal olivoljeflaska innan jag åkte till Thailand. Den har räckt i mer än tre månader och då har jag använt den som hårinpackning, ansiktsrengöring, natt"kräm", sololja - och väskrengöring. Det kan man väl säga är drygt, va? Nu har jag iallafall fått börja på flaska nummer två.



Vid femhugget promenerade jag ner till huvudvägen via skolan igen. Jag var ju bara tvungen att se om väskan fanns kvar. Gjorde den det var det ju meningen att jag skulle ha den med mig hem, serrö!

Två glada och entusiastiska hundar var med hela vägen till skolan. Nacho följde med ännu längre. Det märks att hon är 'Queen of the turf'. Andra hundar hukar sig och backar när hon kommer haha.

Jag gick på utsidan av skolan bara för att upptäcka att man har spänt upp taggtråd även mot bostadsområdet där man kan komma ut på vägen. Men även här hade man konstruerat en upphängning vilket gjorde att jag även idag kunde vara lite olydig och smita under trådarna. Tack för det!




Hundarna backar när de ser Queen of the Turf, Nacho, komma

Så kom jag då till huvudvägen och secondhandbutiken. Skulle Gucci-väskan finnas kvar, undrade jag nästan lite nervöst.



Näe! Den stod inte på hyllan. Jag kikade runt. Kanske den fanns på något annat ställe? Då fick jag syn på något lite mörkt bland allt dammigt. Där var den ju! Glatt, och jag måste medge en smula lättad, grabbade jag tag i den och provade den för det har jag lärt mig av väskoholics att det måste man göra. Och jag var så entusiastisk av återföreningen att jag glömde ta av min gröna väska. Men i den dammiga spegeln ser du den hänga där snyggt på axeln ändå tycker jag.
Den är lite trasig i en söm men jag bestämde mig för att ta den till en duktig väskdoktor i Sverige. Här har de en tendens att vara lite snabba och lite slarviga...



Nu ville jag ju inte verka för ivrig så jag strosade runt och tittade lite på skor och fann faktiskt ett par - också Gucci - och ett par coola italienska stövletter i ormskinn, båda för små. Men jag var ju inte där för skor. Jag var ju där för VÄSKAN!



Tänkte förresten att du skulle få se lite av röran i butiken så varsågod!

Utanför
'
Begade och nya cowboyhattar, nya plastsandeler, gamla skor som ska lagas och lite kläder möter dig utanför.

Innanför

Damskorna ligger i plastpåsar, herrskorna samlar damm (hm, undrar om herrskor är mindre värda?), väskor hänger i taken.


...och många skor och väskor är det.

Så betalade jag då för min väska och släntrade ut. Och där fick jag se två bufflar med "förare" komma över vägen och gå ner mot stranden. Undrar om de skulle ner och bada? De var iallafall väldigt leriga!



Jag gick tillbaka hemåt med min dammiga väska i den gröna väskan. Vid skolan genade jag tillbaka samma väg som jag kom och hällde ur sanden som samlats i sandalerna, bland hönorna som gick och letade efter mat.



Vid lilla butiken låg den "nya" hunden. Han gav mig en gäspning och låg kvar. Ja jag vet att han ser arg ut men han var faktiskt bara trött! Däremot kom den lilla svartvita hunden och hade tydligen glömt bort vem jag var för han följde mig en bit, skällandes såsom tidigare. Och när han skällde kom alla halvvuxna hundar i området och så blev det lite dominans-uppträde som dock slutade utan fight.



När jag kom hem tog jag fram bomullspads, tops och arganolja för nu skulle skinnväskan putsas. Den hade ju stått ett tag på hyllan förstod jag av allt lager damm. Och jag tog saken oerhört allvarligt!


Efter putsning så blev väskan faktiskt svart! Men nu var frågan, hur äkta var den egentligen?


Lås och spännen stämmer, dragkedjorna stämmer (gillar speciellt den lilla karbidhaken med G:t på ena dragkedjan.) Fodret är slätt och väskan är sydd, inte limmad. Det torde indikera att väskan är äkta, eller hur!?


Men var är serienumret??? Det borde väl ha stått på den lilla flärpen, eller???

Aja, om det nu inte är en äkta Gucci står nog G för Graube, tror du inte det? För äkta glädje över att ha fått den i min ägo besitter jag iallafall. Det räknas ju det också!

Antal steg: 8931


BOBBYS HJØRNE

Hunde holdt mig selskab lidt mod secondhand butikken


Nacho fundet noget ulækkert og selvfølgelig blev tvunget til at rulle rundt i det!
Och ved den lille butik, blev de nødt til at jagte høns!


Bobby blev stor og stive, da han mødte hundene på vejen men der var aldrig nogen problemer! Men nogle tvivler han og står godt ved siden af ​​mig, før han beslutter sig for at vise hvem der er boss.




I dag fulgte de mig til skolen. Bobby gik hjem lidt tidligere end Nacho. Hun er en smule modigere.


Mens jeg polerede på min nye taske kom Bobby. Han sad og kiggede forventningsfuldt på mig, og da jeg var ikke hurtig nok til at åbne bankede han på! Det är lille Bobby, det!

På schemat stod "Fridag" idag. Men så blev det inte riktigt. Den där ekonomin förföljde mig fortfarande vilket gjorde att jag fick vara på kontoret och försöka bringa klarhet i saker för ansvarig på huvudkontoret. Jag tycker jag är tydlig i det jag gör men så är det uppenbarligen inte. Det måste man ju göra något åt! Alternativet är ju att resignera, ge upp, och det finns ju inte på kartan.

På eftermiddagen gick jag till Posten och tog sedan andra vägen hem (den via skolan). Det är alltid trevligt med lite omväxling. Innan jag tog av på avtagsvägen gick jag in på den lite större Secondhandbutiken. Kanske de hade någon attachéväska i skinn till billig penning, tänkte jag.
Och attachéväskor hade de. Det var nästan ett helt tak av dem. Hu! Jag lånade deras krok och tog ner den ena efter den andra. Men du förstår jag har en idé om hur den ska se ut! Jag ska nämligen ha den som ambullerande kontor vilket innebär att jag vill att den ska gå att öppna som en resväska, ha massor av fack och dessutom vara snygg i läder. Hittade jag någon så'n? Noop.
Däremot hittade jag en riktigt dammig handväska som jag var lite sugen på. En fyrkantig i skinn med kort axelband av märket Gucci. Synade den i sömmarna (för den var alltigenom sydd), kollade låset som jag tyckte var lite löst, kollade inuti och såg att den var ganska så rymlig och kunde fungera som handväska på flyget. Eftersom den var lite sliten försökte jag pruta på priset men där var det tvärstopp! När jag då sa att jag inte ville ha den kastade damen den på disken lite surt. Jag gick således hem utan handväska! För behövde jag den egentligen. Inte alls faktiskt! Och det var säkert en kopia...

Det blev en skön promenad genom en annan del av djungeln och andra bostadsområden.
Vi har ett intressant kabelsystem här. De längst upp är det el i, den andra som nästan är i huvudhöjd är tv/telefon/internetkablar. Du vet, el låter ju alltid fast vi kanske inte kan höra det jämt. Men här är ljudet jättehögt. Undrar vad det betyder?



Genade över skolområdet med Buddha-statyn framför skolsalarna. Det är den man står uppställd framför i raka led varje morgon.



När jag skulle gå ut på den andra vägen som jag brukar gå på, upptäckte att man spärrat av området med taggtråd! Men det har barnen (eller kan det ha varit de vuxna?) löst genom att bända upp de två trådarna till en grenklyka så jag var lite olydig och smet under där. Det är trots allt en 20 minuter extra promenad om jag ska gå landsvägen...



Den sista branta backen är den jobbigaste på hela promenaden. Den slipper jag aldrig oavsett vilket håll jag kommer ifrån. Attans!



Men nog är djungeln vacker ändå. Så många olika gröna nyanser det finns... för att inte tala om alla ljud som inte bloggen kan förmedla!
Men hela vägen hem hade jag en specifik sak i tankarna - den förbaskade Gucci-väskan!

.

Hemma hade mitt kött tinat. Det var dags för matlagning.
Oxfilé, en kycklinggryta med curry och en med lite gott och blandatkryddor, allt med en dos av vitlök och chili. Den kryddan ska jag förresten köpa med mig hem. Den är värd namnet.
Jag kokade även min potatis som slutade som tärnad i lite av kycklinggrytorna och som potatissallad till oxfilén som jag dekorerade med grönmögelost!
Och under tiden jag lagade mat hade jag fortsatt den förbaskade Gucci-väskan i huvudet! "Jag skulle nog ha köpt den iallafall", tänkte jag.





Och när jag var klar med matlagningen provsmakade jag så klart allt  och medan jag gjorde det tänkte jag "Jag måste nog gå tillbaka och köpa väskan imorgon".

Och när jag gick och la mig hade jag den förbaskade väskan dansande framför ögonen. Hur i hela friden kude jag få ångest över en väska??? Hör det åldern till? Betyder det att jag nu kommer in i tant-åldern?

Antal steg. 15744


BOBBYS HJØRNE
Bobby kom ikke ind ikveld. kun Nacho...

Hade tänkt ta kort på alla hundar jag möter på en dag men av någon outgrundlig anledning mötte jag nästa inga hundar idag Fast den svartvita hunden vid lilla butiken var där han brukade. Men numera struntar han i att springa hack i häl och skälla ut mig varje gång. Han ligger mest och konstaterar att: Jaha, där kommer hon igen! Och han har fått en ny kompis som bor i ett av grannhusen.



Hunden som jag tog kort på häromdagen och trodde var död, lever fortfarande. Men varför måste hon ligga i rännstenen med benen ut i den trafikerade gatan? Det verkar iallafall som att de som håller till mitt över där hon ligger, ser till henne lite grann.



Jag hade HS på förmiddagen och skulle sedan möta managers för lunch i Bo Phut. De hade kommit från Bangkok och ville gärna träffa Apollos representant och det är ju jag det. Jag bestämde mig för att det vore ju lämpligt att först gå till Big C och sedan ta taxi därifrån. Hade ett par ärenden där.
Min plan var att ta en annan väg än den vanliga, och började väl trava iväg... bara för att ta av helt fel håll vid det kinesiska templet. Vet inte vad jag tänkte...



För plötsligt var jag vid flygplatsen! Men så hade jag turen (?) på min sida. En kollega kom åkandes på sin moppe och undrade vart jag egentligen var på väg.
"Big C", svarade jag
"Men det ligger ju där", utropade han och pekade snett bakom mig. "Kom, jag skjutsar dig dit!"
Jag hoppade upp på moppen - och var sedan rädd ända till Big C. Den mannen kör fort även i kurvorna med sand. Läskigt när man varken har hjälm eller skydd, kände jag.



På Big C hittade jag inget av det jag skulle ha - och inte någon Acer-butik heller. Behöver fortfarande en ny kabel och den första sa "Det ligger en mitt emot Tesco" men det gjorde det ju inte. Så fick jag ett annat förslag "Det ligger en mitt emot Big C" men det gjorde det ju inte heller. Började undra om det verkligen finns en Acer-återförsäljare här...

Så belv det då dags att åka till Samui Palm Beach resort. Det blev en väldigt trevlig rundvandring och jämrans god lunch. Gillar figurerna på deras hotellområde. Och så hittade jag ett dekorativt träd. Såg inte helt om det var bär eller blommor, det röda.



Det blev ett långt besök så klockan var halv tre när jag kom därifrån. Min taxichaufför var upptagen så jag bestämde mig för att gå till Chaweng och det var ju ett underhållande initiativ. Men det var varmaste dagen på länge och kanske inte den bästa dagen ur det hänseendet. Många vattenflarror blev det. Tur att Family Mart och 7Eleven ligger tätt!


Uppenbarligen glömmer många bort vilken sida man ska köra här...

När jag kom ner till själva byn i Bo Phut bestämde jag mig för att ta en omväg genom Fisherman Village. Tror inte ni har sett något därifrån. Mysigast är ju att gå här en fredagkväll när man stänger vägen. Får återkomma med lite kvällsbilder vid tillfälle. Just nu får ni nöja er med dagbilder.


Strandpromenaden i Fisherman Village som stängs av för trafik på fredagkvällarna.


Här äter du haj och barracuda (100 gr) för 60 bath och hummer (också 100 gr) för 230 bath. Prova gärna det om du får möjlighet. Barracuda är vinnaren, om du frågar mig. Påminner lite om kotlettfisk i köttet, tycker jag.


Bild t vä: Hit ska jag tillbaka. De hade precis fått in snygga vita vida byxor som jag är lite sugen på.
Bild i mitten: I butiken snett över vägen har de vita blusar att matcha brallorna. Vitt är annars svårt att hitta i Chaweng om man inte vill ha t-shirt.
Bild t hö: har hårband i massor av färger. Får ta med lite kläder och se om jag hittar nyanser som matchar


På väg ut mot huvudvägen igen. Här finns en hel del restauranger. Bland annat Frog - men de serverar tyvärr ingen groda.


Undrar vad det här är för frukt... Bladen påminner om Mango, tycker jag.

Jag gick vidare mot Chaweng och kom så till Makro. DÄR fanns en Acer-butik! Glad i hågen gick jag in och förklarade mitt ärende.
"No have", blev svaret. Vad är det för återförsäljare utan reservdelar? Expediten förklarade att jag får beställa från Acers hemsida.
"Jamen kan inte ni hjälpa mig med det, undrade jag för jag har ju ingen adress här. Och det kunde man väl. Men det var lite jobbigt märkte jag. De var ju tvungna att ringa Bangkok och se om de kunde skicka. De tog mitt telefonnummer och skulle ringa om pris och om det var möjligt att få hemskickat till Samui.
(Idag när jag skriver detta inlägg, 21/7, insåg jag att jag gett dem fel telefonnummer... Smart, Graube!)


Vad jag blev glad när jag fick se skylten utanför IT-butiken och logon längs ner

På kvällen var det besök på Unisense igen. Min kropp vill envist hålla sig runt de 70,2-70,3 kilona. Idag fick jag testa två nya maskiner, en för att balansera vatten i kroppen och en mot celluliter som kommit nu när jag gått ner i vikt. De har väl varit inbäddade i fett tidigare.
Resultat? 70,1 gram haha Men man var väldigt orolig för min kropps hälsotillstånd: vattenprocenten var det lägsta hittills, kemikalievärdet var högt och min metabolism hade sjunkit (d v s gör av med mindre kalorier). Däremot fortsätter mitt BMI att sjunka och ligger straxt över 26 nu (mål är 25). Men uppenbarligen är det inte bara BMI det handlar om, eller hur? Det är fråga om hur man lever i stort.
Nu ska vi minnas att det var en väldigt varm dag - och jag försökte fylla på vätskereserven hela tiden när jag gick men kanske det inte blev helt bra. Dessutom hade jag ätit Dorian i kombination med Mango vilket också kan ställa till det fick jag veta. Kanske att mangosteenarna heller inte är ett bra alternativ för mig som äter medicin för blodtryck och diabetes. (Det är inte mycket man vet egentligen, du.) Och en annan viktig sak, man mätte efter behandlingarna - inte före. För att dubbelkolla ska vi göra en ny mätning redan nästa gång igen.



Efter Unisense gick jag in på Tesco och handlade mat. Det skulle bli matlagning den här veckan. Matlådorna börjar ju ta slut...

Antal steg: 27487

BOBBYS HJØRNE

Wow, der har Maria mistet noget.......... Wow, nu har Maria kogt mad - til meg?

Frukost och jobb. Idag var det arrival, kontor och hotellservice i Lamai bokat.


Påse med för stor uniform och min ryggsäck på väg till tvätten


Promenad genom djungeln som bara blommar lite just nu.


Hämtade lite material på kontoret och gick sedan iväg för min arrival. De hade inte bokat transfer så jag mötte dem på hotellet. På väg dit blev ytterligare en blomma fotograferad och hunden som jag trodde var död sedan ett par dagar. Hon låg i rännstenen som tidigare men idag, när jag fotograferade henne resten hon sig upp. Men det är en mager stackare och någonstans har hon valpar insåg jag.



Mina danska gäster hade varit tidigare på Samui så jag misstänker att de kommer klara sig utan mig under de tre veckorna de ska vara här. Men det är alltid trevligt att träffa dem, iallafall ankomstdagen tycker jag.

Jag fortsatte min dag med promenad längs Chaweng Beach road. Hade planerat att använda min lunch till att gå till Trend Fashion Armani och be dem sy in mina byxor och sedan äta. Idag kom jag ihåg att ta kort på några saker längs vägen. Det är så lätt att glömma ta kort på det man ser ofta, eller hur?



Jag brukar gå förbi en typ marknad men idag svepte jag in för jag behöver en arbetsväska. Ja, inte nu men till ett liv längre fram. Har bestämt mig för att börja jobba med Bas-garderob och vill ha en typ attachéväska med axelband. Återkommer med inlägg om just denna idé.


Hittade två intressanta arbetsväskor till bra pris på marknaden som jag faktisk inte har sett någon annanstans - men den jag helst ville ha, i skinn som jag har funnit en samma butik som jag köpte min handbagagetrolly, ligger på straxt under 8000 bath (ca 1800 spänn)...

Väl på Trend nålade Johnny in de grå byxorna. De svarta brallorna får jag lämna in när jag fått de grå tillbaka, tänkte jag. Har fått lov av min chef att slippa använda den numera gigantiska uniformen och får ha mina uppsydda byxor (skjortorna tycker jag fortfarande funkar dock).
Min röda långklänning som jag lämnat in för avkortning till knälängd (och har beställt en väska i tyget som blir över) var inte klar. De ringer när det är dags att prova den. Då ska jag passa på att ta med kjolen jag lät sy upp för ett par månader sedan, för att sy in den också.
Det är dyrt och krångligt att ändra kroppsform. Måste försöka låta bli det!



På väg till kontoret kom jag ihåg att ta kort på skylten om nya marknaden på onsdagar på Chaweng Walking Street. Det är så lätt att glömma och berätta allt nytt som händer för min kollega som tar vid när jag lämnar Samui. Bra att blogga om sånt då!



Vidare förbi sjön så passerar jag infarten till Q-bar. Ler varje gång jag går förbi. Att uppdatera företagsreklam är inte helt viktigt. Baren, till exempel, annonserar om nyårfirande... fast det är klart, de kanske pushar för nästa nyår?


Q-bar med sin reklam - och så gick jag om en grävskopa med en man i skopan. Fullständigt normala saker alltså!

På seneftermiddagen/kvällen åkte jag till Lamai och träffade mina gäster där. Var väl kvar en dryg timme innan jag vände hemåt. Jag var lite hungrig när jag kom hem. Det var länge sedan lunchen och jag missade äta mellis... Det blev rostad macka med resterna av min svampstuvning från häromdagen. Jämrans god även idag!




Antal steg 21888

BOBBYS HJØRNE


På vej til arbejde løb Bobby og mødte mig. Han fulgte siden med et stykke.


Om aftenen kom han løbende igjen og gik med for at se, om der var noget at spise. Først tjekket han, hvad der var på bordet og så gik han forventningsfuldt til køleskabet - og fik lidt ris og bacon, som jeg havde sparet.


Aftenen sluttede med et Deep talk

Vakande lite intrasslad i hörlurssladden. Kollade vad klockan var (05.04) och insåg att det var ju ändå dags att kliva upp.



Fixade frulle och gjorde som vanligt, intog den med datorn i knät! Bloggade gårdagens inlägg, kollade iPods och iPhones på Tradera, skrev lite på FB, kollade på Chaos och iakttog min lilla ödla som sprang omkring på väggarna.



Efter att ha gjorde de sedvanliga förberedelserna före promenad till jobbet spatserade jag glatt iväg mot jobb på flygplatsen.


Disken på tork, soppåsen på väg ut, ryggsäcken packad och vattenflaskan fylld

På väg genom djungeln kände jag att jag nog måste ta ett kort mot höjden där jag bor och göra ett kryss på fotot så jag kanske kan minnas "min" djungel när jag blir senil. Och så klart är det solsken idag när jag inte är ledig. Livet är fullt av ironiska händelser...
(Jag har kommit på att blogga måste vara det bästa som finns. Tänk att kunna läsa om livet man har levt var man än befinner sig när man inte minns längre - och slippa dra runt på en massa dagböcker på hemmet! Man får väl bara komma ihåg att skriva upp sin bloggadress någonstans hehe).



När jag kom ner på huvudvägen gjorde jag som vanligt, kikade upp mot getingboet. Borta! Det var bara några förvirrade getingar runt boet som inte hittade hem. Jag misstänker att de nya ägarna till hotellrestaurangen tvärs över vägen har skjutit ner det faktiskt. Klokt!



På förmiddagen hade jag Arrival och på kvällen Departure vilket innebar att jag tillbringade tid på flygplatsen en stund före och efter kontoret.



När jag tagit emot mina nya gäster och lämnat dem vid sitt nya hem åkte jag tillbaka till kontoret. Före jag gick in på kontoret köpte jag lunch på 7Eleven och lite Rambutan och Mangosteen (stavas ibland felaktigt med ett e och räknas till Functional Food, faktiskt) utanför förskolan.
För dig som inte har ätit Mangosteen tänkte jag nu ha en liten lektion i hur det går till. (Rambutan har jag ju redan visat).

1. Ta en Mangosteen. Observera att alla in bör äta den här frukten. Innan du äter, läs på http://skin.emedtv.com/mangosteen/mangosteen.html och http://www.health-report.co.uk/mangosteen.htm

2. Om den är riktigt mogen kan du använda tummen att sticka hål på skalet. Men det kan det vara lite vanskligt för om den nu är riktigt mogen kan det droppa röd saft och den färgen går inte att tvätta bort. Höljet runt klyftorna innehåller nämligen upp till 14% Catechin-garvsyra och Rosin (= harts = ingrediens i tryckfärger, kopiering och laserutskriftpapper samt garvning av läder i Kina. Det ger också en svart färgämne som används som bläck).
Jag håller mig över en papperskorg både när jag skalar och äter den.



3. Inuti frukten hittar du ett antal vita klyftor, s k fröhyllen = fruktkött runt kärnor. Det är dem du vill åt. Du behöver inte tänka på kärnorna utan äter dem rakt av. Smak? Lite svårt att definiera. Jag tycker att det smakar som lite syrlig plommon/persika mest. Delikat! Men som sagt, jag äter dem med viss försiktighet och därför inte så ofta.



Det blev inte så mycket gjort på kontoret. Mitt internet fungerade inte helt tillfredställande vilket gjorde att allt gick i ultrarapid.  Jag kom inte in på webmailen alls så jag har ingen aning om vad som kommit i mailväg. Det får komma som en överraskning imorgon.



Eftersom jag jobbade sent på kvällen tog jag en längre lunch och passade på att gå till Banana IT där jag ville köpa en ny sladd till min dator som det har blivit glapp. Men efter att ha fått svaret "No have" gick jag vidare mot Unisense för lite behandlingar.

Och efter lite mer kontor blev jag upplockad för att hämta gäster som jag sedan lämnade på flygplatsen. Väl hemma vid halv nio försökte jag fixa min sladd med vanlig tejp. Det gick ju så där. Kanske blev det lite mindre glapp om man är snäll, då.



Innan jag gick och la mig hade jag bestämt mig för att det nog blir en iPhone med Telenors abonnemang när jag kommer till Sverige... De har, som jag har funnit, bästa avtalet när man jobbar mycket utomlands.

Antal steg: 12011


BOBBYS HJØRNE
Jeg tror Bobby ær med de nye nabor. Det ær kun Nacho der kommer her nu...

Precis så var det - för det var molnigt idag också. Så min förhoppning om att få tillbringa denna lördag i solstol grusades redan tidigt. Istället gick förmiddagen till gårdagens blogginlägg, kolla destinationsmailen (och konstatera att jag fått svar på mina svar om min röriga bokföring men bestämde mig för att inte ägna energi till någon ekonomi idag), svara på telefonsamtal och sms i servicemobilen.

Plötsligt var det lunch! Datorn är en riktig tidsslukare. Bestämde mig för att göra svampstuvning på shitake och champinjoner till lunch idag. De blev himla gott det! Tog fläskfilé-resterna samt fräste upp sparris med fetaosten jag köpte så det blev lite utav en geggamoja. Och det smakade väldigt gott alltsammans!


Skär ner Shitake och Chamipnjoner i en stekpanna med lite lök. Fräs upp med olja och en klicka smör. Häll i 1 dl grädde. Rör runt. Klart!


Skär ner sparris i småbitar och fräs med lite smör och salt. Lägg i tärnad fetaost och rör runt lite snabbt innan det blir för geggigt Klart att serveras!!

Det blev en väldigt stillsam dag. Surfade mest runt och jämförde priser på iPhone och iPod, tycker jag.

På eftermiddagen fick jag en idé om att gå till Big C för att göra något annat än att sitta vid datorn men näe, det blev inget med det. Istället satt jag kvar vid datorn hela dagen och konstaterade att besökarna hos grannen anser att min altan är deras. Nu sitter ju inte där dagligdags men det är lite märklig känsla att ha folk precis utanför sitt panoramafönster som man inte känner...

Antal steg: Inte många

BOBBYS HJØRNE
Mange nye gæster - inge hunder hos meg!

Fri-från-planeringdagen startade med frukost, strömavbrott, mer detektivarbete i bokföringen och molnigt. Jag tillät mig att snyfta ett par gånger där jag satt framför datorn. Visst är det frustrerande när man vill kunna men inte kan. Men jag tror att jag bringade klarhet i sakerna till slut iallafall.

Dagen förflöt sedan på där hemma. Hade gärna åkt och solat men i brist på sol så får man hitta på något annat, upplever jag. Det blev hemma med bok istället.

INVIGNINGSFEST
Fyra från Asian Trails, jag från Apollo och lite senare en rep från Kuoni, hade tackat ja till inbjudan att delta på invigning av Tango Luxe Beach Villa, nytt hotell på Plai Laem Beach.

Halv fem skulle minibussen gå från kontoret. Blommorna var fixade och Khun Dean, manager för Asian Trails Samui, var redo att ta dem och oss med sig.



Efter att Khun Pui låst dörren till kontoret var det hög tid att ta plats och åka till norra delen av ön!



Khun Porn och jag tillhörde "The little blue people" idag. Av någon outgrundlig anledning var vi tre av fem personer som var ikädda blå nyanser denna afton! Kunde det vara på grund av längtan efter blå himmel?


Vår chauffören lämnade oss framför receptionen på Tango Luxe Beach Villa...



... och för oss var det dags för invigningsfest!



I receptionsområdet står en Skorpion-svans-båt. Det var lite lustigt eftersom jag precis i dagarna läst om båtarna som ju är typiskt för Chiang Mai, Thailands andra största stad och landets kulturcentrum med anor cirka 700 år bakåt i tiden.
De var från början fraktbåtar på Ping River, en biflod till Chao Praya som jag åkte på i Bangkok om du minns. För det mesta var det säljare som åkte mellan Chiang Mai och Bangkok. Men sedan kom järnvägen och tågen tog över fraktandet så nu är det mer en turistattraktion. (Jamen se där, det blev visst en liten thailandslektion där ja!)



Vi var inbjudna klockan 17 och var där i stort sett mitt i prick. Enligt programmet var det först välkomstdrink med mingel en timme då det var dags för inspektion. Men av någon anledning drack vi upp drinken jättefort redan i receptionen för att gå på inspektion direkt.


Hotellet visade sig vara väldigt trevligt med stora rum och lyxigt. Alla har en stor altan och egen pool. Här är lite bilder (vill du se fler så gå in på länken där du också kan läsa mer om hotellet. http://www.agoda.se/asia/thailand/samui/tango_luxe_samui_beach_villa.html)



Väggarna ute är klädda med krukväxter. Väldigt intressant design.
Badrummen har antingen nedsänkta badkar eller badkar på ben och kristalllampa hänger i taket.


Man måste ju provsitta allt: sängen, soffan på altanen  - och toalettfåtöljen(!), så klart!


Planerade att ringa tre gånger i klockan men trasslade in mig och höll på att inte komma loss haha
På sängbordet står telefon - och ficklampa. Här är man beredd på strömavbrott, minsann!
Och så bara måste man ju grimasera framför förstoringsspegeln på bordet!


Privat pool, solstolar och dusch ute

Efter att ha blivit imponerade av rummen vandrade vi ner mot Pool-baren där det serverades snacks och dryck. Någon i personalen sa att vi skulle skynda oss ner för att se solnedgången - och det hade ju funkat om det varit någon sol! Hela dagen - och kvällen - bestod av gråa moln och hård blåst. Det var ju lite synd för jag tror det är fint där när solen skiner.
Jag var glad över att jag tagit långärmad skjorta på mig för jag såg att kollegorna frös lite grann. Fast mest synd tyckte jag nog om brudparet som kom med sin fotograf för att ta bilder vid havet. Det hade ju varit häftigt med solnedgångbilder, tänker jag...
Här är några bilder från Pool-baren iallafall.


Hotellet har utsikt mot Big Buddha åt vänster och Koh Phangnan åt höger. Tyvärr är stranden på den här sidan ön inte så fin. Tur det finns pool då, tänker jag.


Det bjöds på snacks som var såväl europeiskt snitt som thailändskt. Generellt kan jag säga att det mesta var väldigt lite kryddat hela kvällen med ett enda undantag (se lite längre ner).


"Undrar var man kan få tag i något att dricka" Khun Pui går på upptäcksfärd innan han sätter sig ner och kollar flygplan som sveper ner mot och ifrån Samui precis intill oss.


Någon andra klassens vodka ville han inte ha, sa han (=Absolut vodka) och gick istället till baren och startade kvällen med Sodavatten lime.


De andra hade hämtat lite snacks och satt och åt. Det var väldigt mycket lax som serverades men så såg jag något spännande. En massa småbitar av chili, nötter, torkade räkor och nåt och nåt och lite nåt på ett grönt löv som liknade groblad. Jag frågade om det var Spicy och det skulle det vara.
"Då ska jag prova det", sa jag, och packade ihop till ett paket.


"Oh, så gott", sa jag när jag tagit den första tuggan och det var det verkligen. Sen kom det där Spicy! Men man kan ju inte ge upp halvvägs så jag tog den andra halvan av lövet också. Då blev kinderna röda och svetten lackades i pannann och runt näsa. När jag var färdigtuggad, ja då kom tårarna och snörvlet, vettu! Men gott var det så det var det värt!

Vi satt i poolbaren i nästan tre timmar. Det var lite lång tid men vi roade oss bäst vi kunde. Ibland ringde det i Khun Porns telefon, ibland på servicetelefonen. Ibland satt jag med i diskussioner på thai som jag inte förstod mycket av och ibland tog de det på engelska så jag faktiskt förstod.


The chef kom ut och han fick ta ett kort på oss. Jag vill dock tro att han är bättre i köket.

Och under kvällen som passerade skedde en del förvandlingar båda bland folk och omgivningar.


Khun Porn vässade tänderna... (och om du tittar i nedkant till vänster ser du lövet med diverse som jag åt.)


Khun Khanittha är hysteriskt lycklig över att ha fått en öppnad kokosnöt ! Att dricka koksomjölk direkt från kokosnöten är jättepoppis. Själv klarar jag mig bra utan.


Även managers kan bli lite farliga, visar Khun Dean.


Khun Pui påminner lite om Kermit the frog i sin gröna träningsoverallsjacka, tycker jag.


"Look me in the eye if you dare" - och alla vågade. Så farlig verkar således jag vara.


Vår konfrencier underhöll oss med information om hotellet vid ojämna mellanrum under det att mörkret la sig, annars var det typ Radio FM-musik i högtalarna.


Under kvällen började det blåsa allt mer och vi tyckte, som sagt, att det var lite synd om brudparet...


Fullmånen bidrog nog till att tidvattnet kom fortare än vanligt. Där brudparet och deras följe stått var det snart vatten.

Birgitte (Kuonirep för tysktalande länder som också sitter på Asian Trails kontor) kom en sväng och sa Hej innan hon landade med sina tyska kollegor i branchen. Själv blev jag övertygad (övertalad?) att prova Tom Yom Cocktail med chili i och jag förväntade mig att den skulle vara lika kryddig som soppan med samma namn - men noop, inte alls. Fast det var goda smaker i, tyckte jag.



Innan middagen var jag ju tvungen att besöka damrummet. Där finns en helautomatisk toalett med en massa spännande knappar. Och när undertecknad testat alla knappar (för det måste man ju!) och insett att det kanske inte var så klokt, var jag glad över att ha min tygväska med brett axelband som döljde det mesta av de därefter något mer mörkblå partierna på blusen.


"Åh, jag undrar vad den här knappen är till för" *Splaaash* "Jaha,det var en sån dusch ja...

Äntligen blev det så dags för middag på restaurang Chi! Vi fick en meny där vi kunde välja förrätt och huvudrätt. Valet föll på Hummersoppa med vitlöksbröd till entré, kycklingfilé med pepparsås till huvudrätt. Till efterrätt blev det varm banan, vattenmelon och mango med klibbigt ris serverat med vaniljglass. Och här är lite bilder från middagen.


Vi fick en specialkomponerad meny för kvällen. Efter att ha bestämt oss fann jag att mina kollegor gillade lamporna i taket och tänkte en sådan skulle passa att ge mig i födelsedagspresent. Jag avböjde vänligt.


Viss förtjusning utbröt när vi upptäckte att ljuslyktorna gick tända och släcka genom att vända på dem. Jag tror faktiskt alla testade denna roliga produkt men att Khun Porn inte gärna ville släppa taget.


"Kling!" Vi skålar för en trevlig kväll, mätta och belåtna.

Straxt före tio blev det så dags att lämna Tango Luxe bakom oss




I väntan på minibussen...

På väg tillbaka till Chaweng ringde jag efter taxi. Sari och hans flickvän, som precis var klara med middag på restaurang, kom förbi och körde mig hem, själva på hemväg.

Hemma öppnade jag paketet jag fått, som innehöll en gigantisk tenniströja. Men det är ju alltid kul att få paket. Tror emellertid att jag skänker den till någon som har en kropp som passar bättre i den.


Lite hoppfull måste man ju ändå vara!

Antal steg: Inte en susning. hade inte stegräknaren på mig idag.
.

BOBBYS HJØRNE
Såg ikke ihunderne dag.

Jag skulle haft en ledig dag idag men den flyttade jag på i förrgår av två anledningar;
1. En familj hade önskat åka tidigare från Samui och vara i Bangkok ett par dagar innan hemresan. De skulle därför åka tidigt på morgonen idag. Och jag brukar ju följa med gäster till flygplatsen så kvart över sju gick jag hemifrån för att sedan bli upphämtad med minibussen och åka till familjens hotell och därefter flygplatsen.
2. I ett mail i måndags bad den som är ansvarig för ekonomin i Bangkok att jag skulle vara klar med min bokföring redan den 14e (istället för 15e som brukligt är) eftersom hon skulle vara ledig den 15e. Bara att gilla läget alltså och skifta fridag!

Min dag/kväll bestod således inte av solstol utan av flygplats, ekonomi , välkomstmaterial, ekonomi, CRM, ekonomi och på kvällen hemma fram till niohugget, mer ekonomi. Ja, ekonomin är det som tar mest upp av min tid. Jag är nämligen inte duktig på det och allt man inte kan eller förstår tar alltid längre tid, eller hur? Men som ni vet, man kan inte vara bäst på allt.
Att ha mina servicetal ligger mellan 4,5 och 5,0 varje vecka får väl väga upp, antar jag. Men nog vore det roligt att vara bäst på allt!

Efter jobbet gick jag till Unisense där jag gått upp 100 gram men gick ner 400 så jag stampar på mina 69,9. Jag platåar väl nu, misstänker jag...

Efteråt gick jag in på Banana IT eftersom jag jättelänge tänk på att köpa en liten mp3. De hade bara iPod. En Shuffle skulle de ha 2000 bath för och Nano 5400 bath för. Det kändes för dyrt. De är nog billigare i Sverige tänker jag.

Sen blev det Tesco där jag först gick in till frisören och lyssnade om de permanentade och det gjorde de. De har erfarenhet av europeiska hår nämligen så det känns säkrast att gå dit. Efter att ha tittat på mitt långa hår fick jag priset 3000 bath (ca 700 SEK) så ja, det bllir nog att perma mig här.

Fortsatte in på varuhuset. Jag hade ju sett en mp3 där som påminde om ett mellanting mellan Shuffle och Nano. Den hade både knappar och display och var nästan lika liten med 4GB minne och radio - men jag har tyckt att den var lite dyr (800 bath) tidigare men nu plötsligt blev ju den ganska billlig.
Så när jag gick bort till elektronikavdelningen hade jag bestämt mig för att ta reda på lite mer och kanske köpa den istället. Och det var ju en väldigt bra tanke! Det var bara det att den inte fanns längre. SOLD OUT stod det på en skylt! Så ironiskt! Ibland blir man så trött på sig själv att man tänker för länge.

Jag veckohandlade och blev sugen på allt möjligt. Förutom det som stod på listan kom jag alltså hem med rostbröd, "feta"ost, gräddfil, champinjoner, oliver och potatis (blev plötsligt sugen på potatismos!)


Märkligt att jag inte blev sugen på onyttiga grejer va?

Resten av kvällen blev en deprimerande kväll. Inte nog med att det monsunregnade en lång stund...



... jag fick via mail veta att det var en väldigt "messy bookkeeping" jag lämnat ifrån mig för juni månad och att den som i Sverige gör kontrollerna inte hittade i den.
Kändes lite trist att få höra när jag gör på samma sätt som jag gjort till min bokföringsbyrå i Sverige och där var sällan eller aldrig några problem. Eller så fann de och löste problemet på egen hand, inte vet jag.
Men alla dessa (nya) femsiffriga Apollospecifika konton, debit och kredit, kvitton som man vill ska sitta slaviskt i nummerordning (annars hittar de inte) och nu sista missade jag att skriva två verifikationer men det får jag erkänna var lite dåligt och inte likt mig. Men ekonomi stressar mig oerhört och min själ blir jätteledsen när det blir fel *torkar faktiskt en tår i ögonvrån*.

Dessutom är det krångel med en utflyktsförsäljning men den tar jag på mig. Det var i början av säsongen och jag visste inte helt hur jag skulle göra. Och idag (fredag morgon på min lediga dag - igen) försöker jag bringa reda i den situationen och ska maila dokument och mailkonversationer som jag hoppas kan bringa klarhet för såväl Bangkok som Stockholm.

Aja, det är ju bara att slå det ifrån sig och göra det bättre nästa gång som ju ärnu, perioden 1-15 juli och som också blivit fel i... Men där är väl bara att börja om då! Tur man har humor även om det snyftas en hel del framför datorn för närvarande...


Antal steg: 11 256

BOBBYS HJØRNE
På vej til arbejde kom hvalpene fra politiet huset. Til venstre er den, der er blevet ramt og er stadig en smule forsigtige og går ikke så langt hjemifra. Til højre er den, der gerne løber rundt på området med Bobby og Nacho.

Nacho var først uvildig til at følge med et stykke arbejde, men så at hvalpene kom. Da var hun dog nødt til at komme med.



Bobby så jeg ikke foran senere om kvelden, når han ønskede at komme ind og moppe op.

Min dag började så klart med frulle men också laddning av mitt mobilkort. Det är både fördelar och nackdelar med Holidaykortet som har Happy som kontantkort här nere.
Fördelen: att mitt svenska nummer är vidarekopplat och de som ringer mitt 0704-nummer betalar bara vanlig svensk mobiltaxa trots att jag bor i Thailand.
Nackdelen. Jag måste ladda det en gång i veckan (minst 60 bath) och eftersom jag inte ringer ofta har jag nu en massa pengar jag inte använder, på telefonkortet.



Gick till kontoret och lämnade utflyktsvouchers till agenten samt faxade en biljett till ett av hotellen.
Sari kom och hämtade mig vid nio så jag kunde komma iväg till Lamai för hotellservice där idag.

Där var det tänkt att jag skulle stanna och ha min fria eftermiddag där. Så blev det ju inte då. Vid halv två, när jag satt och åt lunch, tornade nämligen kolsvarta moln upp sig och himlen öppnade sig så jag valde att åka tillbaka till Chaweng istället.

Där blev det jobb framför datorn. Det var detektivarbete gällande en inbetalning som inte hittades. Som ett par timmar sedan hittades. Spännande!

Hemma lite senare på kvällen fick jag för mig att jag nog måste prova mina shorts. Har inte använt dem sedan jag kom och var lite sugen på att ha dem imorgon. Men, näe det får ligga kvar i lådan, du! Det saknas en kropp att fylla ut dem med nämligen!
Fy, så trist att inte kunna ha sina favvoshorts längre, känner jag.



Antal steg: 6113

BOBBYS HJØRNE
Bobby såg jeg ikke ikveld, kun Nacho

En jättekul dag! Det brukar det vara när det är dags för hotellservice och jag får träffa mina gäster som jag tagit emot på flygplatsen!

Men först kontoret! Iklädd funktionströjan gick jag iväg- men glömde vattenflarra! Hur klokt var detta på en skala? Som tur är har jag ju både Family Market och 7Eleven på vägen så det löste sig ju i utbyte med 7 bath.



Höll till i Chaweng på förmiddagen och Bo Phut på eftermiddagen med en mellanlandning på kontoret. Och idag följde jeanskjolen med hem. Får väl ta på mig den och ta ett kort så den iallafall är med på bild en gång. 

Men är det vettigt vad tiden går fort? 12 Juli redan. Vilket innebär att unge herr Albin snart fyller en månad utan att jag har sett honom IRL, bara på foto. Det känns allt lite tråkigt för en mormor...

Antal steg: 16012


BOBBYS HJØRNE

Bobby solede sig, Nacho hvilede inde i skyggen om morgen idag.

Det blev en helt vanlig morgon fast en något crazy dag, får jag säga.

Min förmiddag startade med en arrival som inte hade betald transfer. Igår frågade jag om de ändå skulle skicka en minibuss så jag kunde möta dem men om de inte har betalt transfer skickar man ingen buss. Logiskt, förstås. Jag fattade därför beslutet att möta dem på hotellet i Lamai istället och beställde taxi dit så jag skulle skulle vara där i god tid innan.

När klockan blev fem i tio idag ringer min mobil och det är agenten som undrar var jag är. Bussen till flygplatsen hade kommit (samma person som igår sa att ingen buss skulle skickas). Förvånat repeterade jag vad som sagts igår och att jag istället ordnat så jag åker till hotellet. Bussen fick åka utan mig och jag tog min taxi.

Klockan tickade på. Jag fixade lite med hotellservicen jag skulle ha på kvällen och ritade in tips på en karta att ge bort. När klockan var elva drog jag mig bortåt receptionen eftersom jag räknade med att gästerna skulle dyka upp när som helst. Men ingen kom.
Till slut ringde jag agenten och frågade om de hade åkt med minibussen eller om de missat dem. Då visade det sig att de aldrig kommit. De hade checkat in på internet men där försvann spåren. Något akut måste ha hänt således. Sånt är ju alltid oroligt.
Dagen gick sedan till detektivarbete som inte gav några resultat dessvärre. Ingen visste någonting.
De hade ett smsnummer och jag skickade meddelande till dem men det hängde kvar i luften och levererade aldrig. De var spårlöst försvunna! Mysko!

Nåja, livet går ju vidare. Det sker ju andra saker som också måste tas hänsyn till.

Jag tog en taxi tillbaka till Chaweng där jag först gick till skräddaren med mina uppdrag och därefter tillbaka mot kontoret. Hämtade min mobilbältesväska på vägen och den passade perfekt för kamera och mobil! Skomakaren fick dessutom göra två extra hål i bältet och det ska väl räcka ett tag, hoppas jag.



Jag åt lunch på en enkel gaturestaurang och gick sedan in på den där second-handbutiken jag har skrivit om tidigare. Tänkte kolla om jag hittade något roligt. Och det får jag nog säga att jag gjorde. Det blev en hel samling in i provrummet faktiskt: tre klänningar, fyra blusar, två tröjor och två jeanskjolar.



Men sen om de passade skulle komma att bli en annan femma.


Vad som är i vägen är väl ganska uppenbart...


Men den här var väl bra - inte alls, nä. Det är ju bra om den går att knäppa...

Det slutade med att jag kom därifrån med enbart en jeanskjol... som jag inte riktigt vet om /när jag kommer använda. Just nu ligger den på kontoret. Det gick nog lite fort, det där inköpet hehe. Aja, den som väntar får se.

Tillbaka på kontoret  fortsatte jag detektivarbetet, fick ett telefonnummer jag försökte ringa på och senare sms:a på. Jag ringde hotellet för att höra om de kommit men det hade de inte. Och inget svar fick jag på sms:et som alltså aldrig levererades den här dagen.
Svenska kontoret visste inget, danska kontoret visste inget. Så jag fick fortsätta undra över vad som hänt!

På kvällen hade jag hotellservice i Chaweng och där blev jag kvar i nästan två timmar. Så kan det vara när man har härliga, nyfikna och pratglada gäster.

När jag var klar gick jag bort till den provisoriska taxistationen utanför hotellområdet och hittade Mo där, rökandes thai-tobak i torkat bananskal (rullade cigaretter som inte luktar gott). Han pratar inte mycket engelska men med det lilla han kan, thai och teckenspråk kunde vi ändå samtala med varann utan avbrott tills min taxi kom.

Väl hemma blev det en chipspåse på 150 gram och straxt därpå horisontalläge... fortfarande ovetande om vad som skett med mina gäster. Vilken gåta!

Antal steg: 8580 (ja, men det var väl jämt och bra)


PS/ Eftersom jag skriver det här inlägget tisdag 12/7 vet jag att gästerna har ankommit till Samui och sitt hotell. Fick SMS nu på morgonen vilket gjorde mig oerhört glad, så klart! Och nu slipper ni ju undra en hel dag över hur det har gått! /DS

X-tra PS/ Intressantaste frågan jag fick idag:
"Maria, jag har ett problem som jag tror att du kan hjälpa mig med. Kan jag låna 18000 (bath) av dig?"
Eh, behöver jag säga att jag blev ganska så ställd?
Jag insåg snart att personen trodde att jag var rik eftersom man ser mig åka taxi ofta så jag fick förklara att det inte är jag som betalar för det utan företaget jag jobbar åt - och att de gör det är för att jag valt att inte ha något eget fordon på ön. Men det kändes faktiskt lite olustigt att man går och tror att jag är ekonomiskt oberoende.../X-tra DS


BOBBYS HJØRNE

Vaknade vid halv två och trodde det var morgon. Därefter hade jag jättesvårt att somna om. Så onödigt sånt är! Men så var det iallafall.

Steg upp straxt efter sex, fixade frulle, kollade 'So you think you can dance Canada' och begav mig sedan mot kontoret.
Jag noterade att något flöt oroväckande stilla i poolen. Det var då för sorgligt! En drunknad giraff! Undrar vems den var, för nu är det inga små barn här... Stackar'n. Han blev kvar i Thailand han!



Förmiddagen bestod av Arrivals. Eftersom det blir en väldigt lång dag när jag har Departures på kvällen bestämde jag mig för att ta en långlunch med besök på Unisense. Och idag hamnade jag precis under 70-strecket (69,9) och Khun Tak fick rätt. Själv ser jag verkligen fram emot att mäta glukosvärdena i slutet av månaden, jag. Kan man "bota" diabetes, tror du?

Straxt efter halv nio på kvällen kom jag hem och möttes av en stor spindel. Den här gången satt den ovanför soffan. Jag beklagade mig lite, hämtade kamera och Typ-Radar coh upprepade en tidigare historia vilket betydde att den så småningom ramlade ner. Men den här gången fick den dö är ute. Förra gången hade jag ett spindellik under AC:n ett dygn innan Ae kom och städade bort den.



Antal steg: 12189

Lite jobb och lite fritt var det idag. Och överallt har jag ju Apollos mobiltelefonen med mig. Jag vaknar med den - och jag somnar med den. Den är en del av mig själv den här sommaren.

05.00-08.30
Plockar med den från sängen och ut i allrummet när jag äter frukost. Ibland ligger den på utflyktspappren på det lilla runda bordet. Det är oftast det det handlar om när någon ringer - att de vill åka på utflykt.


När jag går och duschar eller på toa kan jag inte ta med den eftersom jag inte har någon mottagning där inne. Istället är dörren öppen och den ligger på diskbänken framför Typ-Radar och diskmedel.



Morgon och kvälll består ju av att sitta vid datorn - och då är den med!


08.30-14.00
Arbetsdagen börjar ju med en promenad till kontoret. Och eftersom jag just nu inte har någon mobilbältesväska så får den ligga i fickan.



Jag har en kontorstelefon men den är det ingen gäst som ringer på. Förmodligen för att vi inte har kontorstider och för att mobilen är lätt att nå mig på. Så om det ringer så är på 'el mobilo'.
Om det är gäster som ringer handlar det alltså oftast om utflykter. Om det är hotell så är det oftast om någon bokning - eller att någon gäst vill ha tag i mig från hotellrummet.


När jag inte pratar i telefonen ligger den bredvid datorn, beredd att hoppa upp i handen och lägga sig mot örat.



Precis som hemma, måste jag gå på toa även här. Där kan den följa med in för där har jag mottagning. Den ligger bekvämt på bänken vid handfatet.


Om det kommer SMS så har jag som policy att svara inom fem minuter.
Men den här veckan har det uppdagats att meddelanden från iPhone inte kommer fram (Det står "Missing text" och sen en avsändare bara.) Och ibland får jag meddelanden flera timmar senare så det är inte helt tillförlitligt med SMS har jag märkt.


14.00-16.30
Så skulle det bli en halv "ledig" dag. På eftermiddagen chansade jag på att det var ledigt vid poolen hemma. Och när jag är fri från jobb ligger Apolloryggsäcken i en stol hemma och mobilen hamnar istället i min gröna tygväska...



... och ligger jag i solstol, ligger den där också nära den uppblåsbara huvudkudden!


16.30-20.30
Ja, då får du scrolla upp och kolla var den låg på morgonen. Är jag hemma är det de platserna som gäller.

20.30-05.00
Ja, då ligger den mellan mina kuddar i sängen för det händer ju att den ringer sent på kvällar och nätter.



Antal steg: 4319

BOBBYS HJØRNE

Frukost med Rambutan som avslutning. Just nu kan jag köpa 1 kg Rambutan för 10 bath (ca 2,50 kr) på gatan. Du förstår kanske att det blir ett par sådana som mellanmål då. För dig som inte har ätit denna frukt, som du hittar i fruktdiskarnas Exotiska avdelning, så går det till på följande sätt:

1. Skaffa en Rambutan.



2. Ta upp den i handen och sätt ner ena tumnageln i skalet.



3. Dra med tumnageln så skalet öppnar sig (är den mogen går det jättelätt).



4. Skala den som du skalar en apelsin.



5. Ta en munsbit...



6. Se upp för kärnan bara (stor som en mandel ungefär)



Efter detta snacks var det dags för promenad till kontoret och bli kvar där till trehugget. Gjorde allt jag hade tänkt plus svarade på en inbjudan från agenten. Jag bestämde mig för att följa med på en invigning av ett hotell i Bo Phut den 15e. Det kan vara trevligt att göra något en kväll för en gång skull.

Som sagt, vid tretiden stängde jag av datorn och gick mot Restaurang Nagkorn. Jag var hungrig! Det räcker inte att äta en banan, ett äpple och en kall minimatlåda med nudlar, kyckling och lite mer äpple. Jag behöver varm mat på dagen.



Mitt över gatan ligger Unisense och där hade jag bokat tid framåt kvällen. Där blev det följande kombinaton som min kropp svarar bäst på:

• Ultraljud för att slå sönder fettceller.
• Lymfdränage (med elpuls) för att bli av med gifterna (och fettet) i kroppen
• Infravärme för att svettas ut en del av fettet - resten kommer ut med urinet.
• Slimming massage av mage och rygg.

Nästa gång tror Khun Tak att jag kommer under 70ikilossstrecket. (Han är så glad att jag går ner i vikt!) Jag lämnade kliniken med 70,2 kilo så orimligt är det ju inte. Nu ser jag inte allt i kilon men noterar glatt att min kropp mår jämrans bra av den här viktnedgången. Mina värden mäts ju regelbundet och jag får feedback direkt. Och mina glukosvärden talar väl också sitt tydliga språk.
Jag vill ju gärna bli 69 år och nu ökar förutsättningarna för det!

Knapphålen i skärpet räcker inte till längre, så när jag hämtar min bältesväska ska de få göra två nya hål, tänkte jag. Det är både intressant och besvärligt att pendla i vikt, du!



En sak som folk brukar ha bekymmer om är tatueringar när man pendlar i vikt - samt blir äldre = rynkig. För dig som lyssnar på sånt vill jag gärna ge ett alternativ-tänk. Allt beror på var du placerar tatueringen.
Jag har min synliga tatuering på överarmen upp mot axeln och jag pendlar i vikt runt 15 kilo, faktiskt, utan att det händer något med den. Det är också där jag väljer att ha min nya tatuering - fast på vänster sida då.



Några ställen jag personligen inte skulle placera en tatuering:

• Händerna (det är där du ser de lyfta vara 70 och inte 50 bast)
• Underarmarna (som "förlorar sin spänst" i 45-50årsåldern redan)
• Knäna (område som också blir ganska rynkigt)
• Triceps (där det gärna blir gäddhäng)
• Magen (som tenderar att bli lite hängig med åren)
• Ryggen (där lovehandles brukar uppenbara sig)
• Ansiktet (säger väl sig självt kanske)
• Nacke och hals (och det kan du se redan på mig här ovan)
• Brösten (de kikar inte utåt hela livet, nä)
• Låren (behöver jag nämna celluliterna?)
• Rumpan (som sjunker ca tio cm efter att du fyllt 40 + att det kan uppenbara sig celluliter där också)

Antal steg: 6733

BOBBYS HJØRNE

Hann ikke ta billeder  på hunderne ikveld...

Dagen började oroväckande.
Först höll jag på att trampa på en giftig tusenfoting i badrummet. Jag var glad över att Johan hade bytt lampa så jag såg den. Den dog med Typ-Radar i ådrorna (om de nu har ådror). Tänk om jag hade blivit biten! "Det hade inte varit roligt", sa jag till mig själv.

Sen tappade jag mina glasögon på badrumsgolvet (kanske för att jag fortfarande var överraskad av tusenfotingen, jag vet inte.) Jag tog upp ögonen och satte dem på näsan. De hade blivit väldigt smutsiga tyckte jag, för jag såg supersuddigt. Tog handduken och skulle torka glaset - som inte var där! Hahaha Du kan tro att jag blev väldigt förvånad - och lite sur!
Famlade runt på mattan och hittade till slut glaset. Jag svor högt. Jag som skulle ha fridag på Natien och så händer detta. Kanske skulle det bli nödvändigt med ett besök hos optikern istället?
Jag kollade så glaset var helt och började sedan försiktigt trycka tillbaka det och fortfarande i skrivande stund (22.08 på kvälllen. Ja det blev väldigt sent i säng idag!) sitter det kvar! 



Jag hade tänkt promenera till Natien men efter morgonens trauman tappade jag sugen lite grann. Dis hade dessutom bildats och det kunde bli kort tid i solen så valet föll på taxi för att komma snabbare dit. Iklädd vita breda hårbandet, bruna galabejan med paljetter som solklänning med bara bikinin under, åt jag en rostad macka med bacon innan jag hittade mina trevliga gäster. Efter att ha stått och pratat med dem en kvart hittade jag sedan en solstol som jag kände kunde passa mig väldigt bra idag!

Jag hade smort in mig med solskyddsfaktor 4 redan hemma och doftade kokos - i en timme. Sen var jag genomsvett och fick gå och duscha.
Ja, för det är ingen idé att bada i havet. Det är runt 28-29 grader varmt och svalkar inget plus att det är så långgrunt att man får gå ihjäl sig. Poolen håller kanske 25 grader och är heller inte mycket till nedkylning. Bäst är alltså duschen!

Mina gäster skulle också vara på stranden idag och låg ett stycke ifrån mig. Men vi pratade en hel del med varann trots detta. Jag har så härliga gästerm, inte bara här utan även på andra destinationer jag har jobbat. Det är de som gör att det här jobbet är så himla roligt! Utan dem... ja, då skulle jag ju bara sitta på kontoret och prata med en dator!
"Kan du ta en bild på mig så jag har när jag solar", frågade jag vid ett tillfälle och det blev ett par stycken.


Jag noterar att, trots att BMI-procenten har gått ner, hovrar magfett fortfarande ovanför skelettet. Det blir nog bra att fortsätta på Unisense, ja!

Jag noterar att jag ser brun ut också men jag säger bara det att, låt inte kamerans färgåtergivning lura dig! Jag är fortfarande beige - utom i ansiktet! Jag måste ha ett väldigt utstickande ansikte alltså, för jag blir alltid röd i ansiktet. Detta trots att jag går flera kilometer varje dag i fullt solsken och huden borde vara härdad. Men kolla det vita i rynkorna och jämför med tomatrödafärgen på resterande (typ släta) ytor.



Diset försvann under förmiddagen så jag blev kvar hela dagen och åt därför lunch i restaurangen. Det blev kycklingspett med jordnötssås serverat med strimlad kål och morötter. Kryddigt och jättegott!
Straxt efter fyra packade jag ihop mina grejer, lämnade tillbaka handduken jag lånat - och fick för mig att leta efter en kabinväska. Har varit lite avis på de som haft små trolleys med sig på flygplanet En sådan kan ju vara perfekt att ha som extra sändbagage också!

Gick Chaweng Beach Road fram när någon ropade efter mig.
"Are you muslim?". Det var en av taxichaufförerna i gänget vid Samui Seafood Grill & Restaurant.
"No, I just like their dresses", svarade jag.
"You look like muslim from Dubai", skrattade han, och jag tror det var en komplimang.

Jag fortsatte min promenad mot Väsk- och Skobutiken som ju var mitt mål.
Häromdagen hittade jag en liten, söt, brun på Tesco som jag gillade jättemycket men jag tyckte den var alldeles för dyr trots att den var på rea (ca 600 svenska pengar).
Nu hittade jag en liten, söt röd väska, också med praktiska fack och kombinationslås som även den var med på rea - men för halva priset mot den på Tesco! Så efter lång diskussion med expediten på svenska lämnade jag fram mitt Ica-kort. Ja, hon förstod ju inget förstås men det var mest för att överlägga med mig själv. Det fanns nämligen tre olika modeller i ungefär samma storlek och jag ville ju vara säker på att jag valde rätt modell. Men jag tror vi kommer trivas tillsammans. De två röda resväskorna som numera finns i min ägo, kompar redan i sovrummet sida vid sida.


Antal steg: Uppskattningsvis runt 2500


BOBBYS HJØRNE
Jeg prøvede at ta venne billede af mig og hundene, da jeg kom hjem. De var ikke helt med på ideen.



Og da jeg ville tage billeder af min nye taske, var jeg alt for langsom. Nacho kiggede forventningsfuldt på døren. Bobby öppande til sig selv ...

Det var i en mulen morgon med åska som jag promenerade till kontoret. Men något regn kom det inte förrän på kvällen, då med lite mer åska. Men det var hett som attan hela dagen. Men promenaden tog bara 20 minuter och jag förstår inte riktigt vad som hände. Jag måste ha gått fortare än vanligt!


Nästan redo att åka med gäster till flygplatsen. Bara snaran (knuten scarf) som saknas!

När departuren med mina danska gäster som skulle bo en tag i Bangkok, åkte jag till kontoret och jobbade där ett par timmar. Blev klar med det jag hade tänkt och kunde sedan ta fri eftermiddag!

Bestämde mig för att gå bort till Unisense och prata med ägaren. Hade nämligen fattat beslutet att förhandla lite grann. Sagt och gjort! Vi pratade, tittade på resultat, förhandlade och jag förklarade vad jag varit missnöjd med och det slutade med en betalning på dryga 2000 kronor för 40 behandlingar. Och jag avverkade fyra direkt, där och då!
Mina värden talar sitt tydliga språk. De där behandlingarna har hjälpt mig till bättre hälsostatus. Ej att förringa alltså! Plus att jag måste säga att det är väldigt motiverande att se vågen närma sig under 70 strecket! Det är ju fem år sedan sist!

Jag var så motiverad efteråt att jag gick med lätta hem uppför hela vägen hem.

Och på kvällen firade jag med Chips, choklad och 1/2 dl vin utblandad med Limesoda som fanns kvar i flaskan. Min metabolism är så hög nu att jag klarar av såna utsvävningar utan problem, förstår du!

Antal steg: 12 103

BOBBYS HJØRNE
Såg ham ikke idag... Nye gæster har anlænt.

Ibland inträffar dagar som jag egentligen inte har så mycket att berätta om. Det är sådana dagar när jag bara har kontorsjobb. Och det är kanske en av anledningarna varför jag inte gillar just kontorsjobb?
Det blir liksom en ospeciell dag, d v s att jag träffar ingen speciell, pratar inte med någon speciell och gör inget speciellt (Jo, fast det skulle låta som rena grekiskan för dig och förmodligen ganska ointressant så det lämnar jag ute.)

Roligaste händelsen på dagen?
Handla på Tesco.
Och att Martina var synlig på chatten på FB på senkvällen men försvann spårlöst så jag gick och la mig och somnade ifrån 'Chaos' avsnitt 3.

Inga bilder togs denna dag. Kanske för att kameran ligger i ryggsäcken?
Det är enklare att ta kort när jag har den i bältesväskan...

Antal steg: 12132

Sammanfattning av dagen måste bli (i listform):

• Taxin som inte kunde komma
• Måste-ha-funktionen inkopplad
• Var har jag lagt min Apolloboard?
• En hund med sorgsen uppsyn

Så nu ska vi ta och bena lite i den här situationen. Låt oss därför göra en djupdykning i denna dag!


Foto:www.fotoakuten.se

Det började med att jag var sen till min första hotellservice. Anledningen var enkel. Jag hade planerat att promenera 1,5 timme till mitt första hotell, i utkanten av Chaweng... men sedan ändrade jag mig och tänkte "Jag ringer Sari istället och tar taxi dit" och stannade därför hemma en knapp timme ytterligare. Jag kom således iväg 08.17.
När jag närmade mig French Bakery ringde jag Sari - som nästan inte var vaken!
Jamen, var inte det bra då? Näe, det var det inte.
Och eftersom det var tidigt på morgonen för även hans taxikompisar, kunde han inte ringa en vän.

Jag började därför, lite irriterat, gå och tänkte "Jag får väl ta en taxi på vägen, då". Det var bara det att det kom ingen taxi. Men så himla bra det va då - inte! Jag tittade på klockan, insåg att jag faktiskt var en timme försenad och hoppade vidare mellan vattenpölarna efter gårdagkvällens flera timmar lång regn, på den trafikerade huvudvägen.

När klockan var 08.45 fick jag syn på en mopedtaxi i motriktning och viftade (och jag tror minsann att jag hoppade lite extra på stället). Han tvärvände iallafall och tog mig sedan till hotellet, fem minuter före utsatt tid! DET var bra det!

På hotellet träffade jag gäster som hade varit på Samui massor med gånger men till min stora glädje kunde jag ge dem lite nya tips ändå. Sånt är extra kul, tycker jag. Kul var också att träffa den dräktiga hotellkatten med pärlhalsband runt halsen.


Jag promenerade bort till nästa hotell och på vägen stötte jag på en gecko som hade brådis över gatan.

Väl framme på nästa hotell, träffade jag gästerna där som var intresserade av att äta både krokodilbiff och groda (missade buffelsteken dock). Annars brukar den typen av mat-tips mottagas med lätt rynkad näsa.

Från det hotellet, som var de sista för förmiddagen, gick jag via Laemdin- marknaden till huvudvägen. Då inträffade två besynnerliga saker.
När jag som bäst spankulerar där på gatan (för jag hade inte bråttom) fick jag syn på något, som jag först passerar men sen backar och går tillbaka till. Det är en hatt-grossist!
Jag ser en inköpare där och två som servar. Plötsligt får jag för mig att jag måste ha en cowboyhatt - varvid följande inre dialog utspelar sig. Eller njae, först var det ingen som sa nå't utan Mig och Mig själv tyckte nog idé var himla bra också. Tror jag tog alla med överraskning. MEN så "hör" jag:
"Men vad ska du ha den till", undrade Mig och Mig själv.
"Den ska jag har när jag dansar Line dance", svarade jag väldigt övertygande.
"Äe, men du dansar ju inte line dance direkt längre", suckade de.
"Aaa, fast jag ska nog det igen... kanske", sa jag även nu bestämt på sätt och vis.
"Okej. Men dansen du lär in just nu är ju inte country direkt..."
"Näe. Och", frågade jag.
"Alltså, cowboyhattar hör väl ihop med countrymusic och Vilda västern, eller?"
"Amen, jag gillar Vilda Västern (fast inte så mycket countrymusik då)! Och så tycker jag om cowboyhattar, fortsatte jag. "Plus att jag kan ju ha den till nå't klädbyte när jag åker upp till Stockholm för 'Modell för en dag', ni vet", sa jag och såg möjligheterna.
"Ja, vi tycker iallafall att det är onödigt att köpa en."
"Jamen, jag vet ju inte vad den kostar än", protesterade jag.
*Tänk om den är billig*, viskade jag tyst och närmade mig säljaren.
"Kan jag få prova den minsta ni har av de där", frågade jag och pekade på den svarta stråhatten i mitten av stapeln från hyllan högst upp. "Jag har inget huvud", påstod jag och menade alltså att jag behövde storlek Extra small.
Och ner kom den. Jag band upp brättet, satte den på huvudet och den passade perfekt - just då! Därefter gick jag bort till spegeln... och erfor en känsla av lycka (och kanske lite nostalgi?) när jag fick se mig själv - och jag frågade försiktigt efter priset. 
"100 bath (ca 33 kronor)", svarade säljardamen. 
"Jag gillar den här", utbrast jag glatt på svenska och tittade mig i spegeln ännu en gång. "Jag tar den!"
Då var den diskussionen avklarad så nu har jag en cowboyhatt *höhum *som jag visserligen inte vet säkert när jag ska använda plus att den är lite för stor eftersom jag provade den med bandana på.

*suck* vad håller människan på med, undrade Nacho när jag sprang emellan kameran och trappan i försök att ta kort på mig själv med timern. Det blev några turer fram och tillbaka, ja. Till slut gav jag upp och det här är det bästa i skörden...

Vidare till nästa upplevelse.
Jag fortsatte min promenad mot huvudvägen, nu med en svart cowboyhatt nedknögglad i Apollos ryggsäck jämte listor, utflyktstider, reklambroschyrer och paraply.

I slutet av stickgatan ligger en skomakare. Han tillverkar skräddarsydda skor på beställning - och väskor. I höjd med denna byggnad fick jag för mig att jag måste ha en ny bältestelefonväska!
Så jag in, visade min mobilväskan med två fack och demonstrerade hur det ena facket var för litet. Numera använder jag ju inte kameramobil för att ta kort utan en digitalkamera istället.
Jag blev så anvisad plats till en träbänk för att vänta på skiss! Och in kommer då thailändare från grannbutikerna som nyfiket ville veta var jag kom ifrån, vad jag jobbade med, hur länge jag hade varit på Samui, vad jag tyckte om ön och när jag skulle åka därifrån. Lite som ett förhör i skolan, kändes det som.
Detta besök slutade iallafall med ännu en köpbeslut och den 9e juli ska jag hämta min lilla måttbeställda läderväska.
"Den kommer bli snygg till cowboyhatten", tänkte jag tyst och vet fortfarande inte riktigt vad jag menade med detta. Väskan ska ju inte sitta uppe på hatten. Det verkar ju en smula opraktiskt. Det är ju faktiskt en bältesväska och ett bälte ska väl ändå sitta i midjan, va?
*skrattar högt när jag ser framför mig hur det ringer och jag sträcker upp båda händerna, famlar på hatten för att nå väskan som hänger på hattbandet på höger sida, för att så småningom få tag i telefonen och kunna svara*.
Jag tror nog att jag menade att de matchade eftersom de är i samma färg: Svart.

Och så dagens ironi: Bara för att jag valt att inte ta med mina två kuvert som ska till Bangkok så passerade jag posten hela två gånger under förmiddagen. Jag som nästan aldrig går förbi där.
Aja, postbesök står inte på schemat förrän imorgon. Dessutom fick jag ett dokument till som skulle till Bangkok senare på eftermiddagen, så det var väl någon mening med att breven låg kvar på kontoret iallafall då.

När jag genade vid templet tillbaka till kontoret fick jag syn på några brev på muren. Tjaaa, har folk ingen brevlåda så kan man ju lägga posten i lä på muren om man är brevbärare här. Det är ju sällan risk för regn på dagen.



Mellanlandning på kontoret med lunchlåda från 7Eleven 'Garlic Chicken with Rice', inget spicy och ganska tråkig.

Mitt Apolloboard blev på morgonen efterlyst hos busschaufför, taxichauförr och hotellreception i Chaweng. Men ingen hade sett det. Jag började fundera över om jag haft det med mig till flygplatsen igår kväll? Nej, det kunde jag inte haft eftersom jag saknade det just när jag skulle till min Departure. Jag måste ha glömt det någonstans under söndagen, men var?

På seneftermiddagen var det dags för nästa hotellsservice, denna gång i Choen Mon. Eftersom det var sista hotellet jag var på igår eftermiddag gick jag förhoppningsfull till receptionen och frågade om hade hittat min pärm.
"Aha", utropade receptionisten och gick bort och hämtade något - och det var DEN! Så nu är vi återförenade! Ordningen är återställd - åtminstone på den fronten!

Antal steg: 15204


BOBBYS HJØRNE


Lille Bobby kan se så trist ud...

Promenerade som vanligt till kontoret men blev idag stoppad av en taxichaufför som bor i området. Jag kunde få åka med gratis ner till huvudvägen om jag ville. Jag tror han blev lite sur över att jag tackade nej och sa att jag tycker om och gå. Tror han tog det personligt.

Några hundra meter senare ropade en kvinna som bor i ett av trähusen: "Where you go every day?" och jag förklarade "Office - work! varvid hon skakade på huvudet och log lätt medlidande.
Än har jag inte mött någon thailändare som förstår vitsen med att gå överallt.

På kontoret var jag bara en stund eftersom jag hade en Ankomst att tänka på. Vid flygplatsen ligger en butik som säljer jämrans roliga skrotfigurer. Skulle gärna vilja ha en men de är lite stora att ta med hem. Men visst är det coola?



Idag, liksom en annan gång när jag ska sända en buss och åka med en... så åker den bussen jag skulle åka med och utan att gästerna fått sitt välkomstmaterial och jag fått säga välkommen ordentligt! Så då var det ju bara att lösa problemet - och få lite mer besvärligt än planerat.

Jag fick istället åka med buss nummer två och hoppa av i farten. Lyckligtvis låg det hotellet (Muang Samui) på vägen men den chauffören var inte glad (fast det är han aldrig säger hans kollegor haha).

Gästerna var precis på väg för att titta på nya systerhotellet i Choen Mon eftersom de fått erbjudande om uppgradering - och jag passade på att följa med och ge dem informationen de skulle fått på flygplatsen. Det var ju redan kört att ha transport till kontoret som planerat iallafall.
De fattade beslutet att bli kvar på det systerhotellet och efter att ha bestämt träff för imorgon ringde jag taxin. I taxin till kontoret funderade jag på om jag ska gå dit eller inte. Det är bara fem kilometer och jag tror jag hinner ur tidsperspektivet och jag kan ju promenera i min funktionströja och klä om till skjortan när jag kommer fram! Vi får se vad jag känner imorgon.

Lunch på kontoret från 7Eleven blev en kinesisk maträtt: Äggnudlar med Wonton (en slags degknyten), fläsk och barbequesås. Bifogat var två olika chilisåser, torkad chili och socker (sistnämnda rörde jag inte). Den här maträtten blev iallafall kryddig och jättegod. Den tror jag nog det blir någon mer gång.



Hade en stund över och fick för mig att jag ska lära mig glide (a k a moonwalk). Varifrån den idén kom har jag ingen aning om men nu tränar jag på det - och det handlar om balans och att envist hålla en fot parallellt med golvytan märkte jag och det är inte lätt alltså. Jag spelade in mina fötter och insåg att jag måste nog träna en hel del för att få till det hahaha

Och så håller jag på och lära in Guyton Mundys "Imma be" och det blir den första koreografin på fyra år som jag lär in. Men jag tycker nog att dansandet och koreografi-läsandet sitter där ändå.



Klockan kvart i sju kom man och hämtade mig med minibussen på kontoret. Nu var det Avresa som gällde för glada gäster. Det blev många skratt innan jag lämnade dem vid säkerhetskontrollet vid Gate 6.
Idag fick jag skjuts av en kvinnlig kollega hem. Hennes barnbarn fyller tre år i slutet av månaden och jag blev bjuden på barnkalas! Jag får kolla i min kalender så jag inte har något jag inte kan flytta på den dagen.

Antal steg: 10188

BOBBYS HJØRNE
Morgen: Bobby kom og la seg ned utenfor døren.


Da jeg åpnet la han seg enda mer komfortabelt. Og hvorner kom jeg med en ostebit, snuste han på den - og gikk! Osten forble inntil Nacho begynte å nærme seg. ... Så gled det ned uansett. Nacho fick selvsagt et stykke ost hun også!



Kveld: Nacho och Bobby løb ind i direkt, da jeg kom hjem.



En time senere, var jeg desværre nødt til at bede dem om at gå ud og det er lige hårdt hver gang. Denne gang, viste både deres utilfredshed ved at ligge lige uden for døren, da jeg trak gardinet ...

Glatt började jag dagen som vanligt: med kaffe (som jag som tur var kom ihåg att köpa igår!), macka och tomat.



Fri-från-planering-dagen blev molnig - och full med jobb genom servicemobilen. Någon avkoppling blev det inte direkt. Så här blev dagen nämligen.

09.36 ringer gäster och anmäler sig till utflykt och vill veta väderutsikterna för de närmaste dagarna
09.42 ringer jag tillbaka till gästerna efter att ha surfat in på tre olika vädersajter och gästerna bestämmer sig för utflykt på måndag.
09.43 ringer jag agenten och anmäler gästerna till utflykten.

10.30 ringer man från Bangkok och vill ha pengar för ett paket som ska skickas till Samui. Jag ger dem min mailadress och får summan jag ska betala kl 10.38.
10.39 vidarebefordrar jag meddelandet till min chef i Bangkok.

10.44 sänder jag ett SMS till gästerna som hade inbrott och hoppades att de ordnat upp allt och att de hade det bra... Skickades men levererades inte direkt.

11.00 konstaterar jag att molnen har lättat och lägger mig i en solstol

12.44 ringer man från hotellet som hade inbrott. Polisen har ringt och behöver uppgifter från gästerna, som dessvärre inte är inne på hotellet så jag kan prata med dem.
12.51 ringer jag managern för hotellet med inbrott och förklarar att jag inte har uppgifter som polisen söker (kontorkortsnummer) men lovar att återkomma så fort jag vet något.
13.01 sänder jag SMS till gästerna och ber dem höra av sig när de kommer till hotellet så jag kan ringa upp. Skickades men levererades inte direkt.

14,34 ringer jag agenten för att få bekrätat avresetider för morgondagens Arrival och Departure.
14.41 ringer agenten tillbaka för att höra vilka hotell jag har på min lista
15.01 ringer agenten tillbaka för att bekräfta avresetider för morgondagens Arrival och Departure.

16.00 lämnar jag mina grannar (där mannen visade sig arbeta med Inka i Borås. Var inte det märkligt ändå?) i solstolarna efter att ha konstaterat att molnen blev allt tjockare och mörkare. Dags att laga mat: vitlökskotlett och strimlad potatis blev det idag.



16.24 sänder första meddelandet ytterligare en gång till gästerna med inbrott. De är fortfarande inte inne på hotellet. Skickades med levererades inte den här gången heller men jag hoppades att de skulle komma "hem" och slå på telefonen inom kort så vi kunde få kontakt.

19.52 kommer regnet och det blir ett kort strömavbrott.



20.31 sänder andra meddelandet ytterligare en gång till gästerna med inbrott. Skickades med levererades inte.

21.06 genomför yogapasset och avslutar med dusch - och konstaterar att jag fortfarande inte blivit brun bara är lite beige. Inbyggd solskyddsfaktor 100 är inget kul... Jag har varit här sedan 16 april och försöker få en dag med sol i veckan. Mina semestrande grannar, som är jättebruna - visserligen efter att ha varit här i 14 dagar och ute i solen dagligdags- försäkrade dock snällt att jag "har ju fått lite färg" jag också. Ja, beige är ju också en färg... Kan du se på vilket finger jag brukar ha ringen???



21.30 gick jag och la mig, kollade på Haven och somnade sedan in sött efter att ha konstaterat att mina sms till gästerna med inbrott fortfarande inte levererats...

Ja det var min fridag det! Då kanske du förstår lite mer varför jag kallar dem Fri-från-planering-dag istället?
Nu brukar det faktiskt inte vara lika mycket varje fridag. Men det har nog bara varit ett par fridagar utan några telefonsamtal alls sedan jag kom.


Antal steg: Ingen aning. Har inte stegräknare på bikinin eller solklänningen...


BOBBYS HJØRNE

Det är inte klokt vad tiden går fort är man har det här jobbet. Och ju snabbare tiden går desto viktigare är det ju att både planera sin tid och att använda tiden på bästa möjliga sätt. Nu tillhör jag ju den kategorin människor som använder årskalender, dagkalender och påminnelser i mobilen och, ej att förglömma, listor. Jag har listor för det mesta!

 

Tillåt mig göra en lista över alla mina listor jag har i datorn:

• packlista för weekend
• packlista för destinationsflytt
• packlista för rundresa
• packlista för tältning
• packlista för vandrarhem
• Packlista för line dance (kvar sedan "förr i världen")
• Det-jag-vill-ha-till-lägenheten-listan (jag inte har-än)
• Att-göra-och-köpa-på-Samui-listan
• Att-göra-och-köpa-när-jag-kommer-hem-listan
• Budgetlista (tillgångar och skulder)
• Veckohandlingslista (försöker handla färskvaror en gång i veckan)
• Månadshandlinglista (försöker månadshandla det som går att förvara utan problem)
• Årsförbrukningslistan (bra att ha när man åker till Ullared, vettu)
• När-jag-dör-listan (vilka websidor som ska tas bort, bankkonton länsas, försäkringar you name it.)
• Testament-listan (önskemål typ)
• ... Och så gör jag ju plus- och minuslistor (eg gör jag mindmaps) om jag måste fatta ett större och kanske lite svårt beslut.

Jag tror det var alla, ja!

 

På jobbet har jag (självklart?) en handskriven lista bredvid datorn där jag skriver upp nya saker som dyker upp som jag måste göra och jag har en deadlinelista för saker jag måste göra innan jag åker härifrån (stängningsrapporter, ekonomi, testamente och annan info till ny personal). Dessutom har jag månadsschemat med dag för dag uppsatt så jag kan komma ihåg hur jag hade tänkt att dagen skulle se ut. 

Nu tror du kanske att jag inte gör annat än listor *skrattar högt när jag läser själv vad jag har skrivit*. Faktum är att de där listorna har kommit till under massor med år (sedan 1996 närmare bestämt). Jag ändrar bara lite i dem bara då och då.

Hur gör DU för att få det mesta ut av livet som är så kort? Själv, innan jag började med mina listor upplevde jag att jag aldrig hade tid, möjlighet eller pengar och använde uttrycken "Jag har inte tid", "Jag kan inte", "Jag har inte råd" - och kände mig superstressad.

 

Idag när jag planerar, organiserar och strukturerar min tillvaro ser jag alltid svart på vitt vad jag faktiskt hinner med, har råd med och att jag kan allt jag bestämmer mig för att kunna!

Och blir det inte som jag tänkt så gör jag antingen en variant, gör det en annan dag, eller helt enkelt struntar i det om det inte var så himla viktig! Att inte kunna planera allt är ju spännande i sig. Livet måste ju få en chans att överraska en, eller hur? Och man är väl flexibel. Det är ju i det okända möjligheterna finns!

Så tillbaka till just denna dagen, som var molnig hela dagen! Men vad gjorde väl det. Idag hade jag nämligen en Snygg-dag!

 

 

Startade dagen med att mäta sockerhalten i blodet. Har missat ett par fridagar att kolla det men idag hade jag satt en påminnelse i mobilen vilket innebar att jag vackert fick vakna till alarm! Och mätaren, ja den fick följa med mig till jobbet!

 

Efter första mätningen och frukost blev det Yoga. Igår, i ett försök att motivera mig till mina 15 minuters yoga innan jobbet, hade jag lagt fram min bikini (det är för varmt att träna i träningskläder), lagt ut gummimattan och ställt datahögtalaren på soffbordet. Och faktiskt så funkade det! Det blev ett pass som var över lika fort som det startade, tyckte jag. Förstår inte att det ska vara så svårt att komma till skott med den där kvarten, alltså. Men det handlar ju om motivation. Och jag har haft allt möjligt att skylla på.

• Äsch, jag har ju varit på massage idag.
• Äsch, jag har ju gått så mycket idag.
• Äsch, nu har jag ju precis ätit.
• Äsch, jag är ju så hungrig.
• Äsch, jag är för trött.
• Äsch, jag sätter mig vid datorn istället.
• Äsch, det är ju så bra på TV nu.
• Äsch, jag behöver ju diska nu.
• Äsch, då måste jag ju duscha igen.
• Äsch, jag är inte helt nöjd med musiken.
• Äsch, instruktören är så tråkig.. oj, näe den har jag inte använt mig av förstås!)

Och Kolla! Blev det inte en liten LISTA på ursäkterna också?

Och idag hade jag alltså, till skillnad från igår, en Snygg-dag! Kanske för att jag lyckats övervinna min träningsovilja - eller helt enkelt för att jag tvättat håret. haha För när jag steg ur duschen (och insåg att jag nog inte skulle permanenta mig eller klippa mig som jag funderat över de senaste dagarna), klev i uniformen, tog ryggsäcken och gick ut, kände jag mig väl till mods.

 

Passerade det tomma huset och hunden som brukar ligga på verandan... och blir fortfarande sugen på att köpa det där huset. Å andra sidan så delar man garanterat rum med insekterna jag jagar med Typ-Radar och i ett trähus tillverkat av brädlappar så är nog den kampen lönlös...

 

Ser du hunden i vänstra inre hörnet på verandan? Bilden t hö: en slags potatis.

 

Satt på kontoret fram till femhugget och fick några komplimanger av mina kollegor för mitt hår som var utsläpp samt om mina förlorade kilon (självförtroendeboost på självaste Snygg-dagen) innan jag gick till Tesco för att köpa kaffe, ost och téljus.

 

När jag kom hem lagade jag lite mat. Det blev oxfilé och råstekt potatis (serverat med ett glas vitt som dessvärre en mygga valde att drunkna i).

 

Det blev några inlägg på mina andra blogg (http://jobbasomreseledare.blogg.se/) och lite TV-tittande innan jag gick och la mig med en Babybel i magen (har lite nattningsgodis i kylen att välja mellan).

 

Antal steg: 8537

Glukosvärden.
Morgon före frukost (kl 05.30): 7.4
En timme efter frukost och 15 minuter yoga: 8,4
Mitt på dagen (kl 12) : 6,7
På kvällen (kl 17): 4,8

BOBBYS HJØRNE
Bobby var udenfor og ventede, indtil jeg var færdig med min yoga. Han havde hørt mig derind og bankede på og var nok lidt sur , da jeg åbnede. Han gik bare forbi uden at sige hej, "gjort op" i gulvet og lå sig.

Da jeg ville gå på arbejde, var han i første omgang ikke interesseret i at gå med mig. Det var kun Nacho, der gik ved siden af. Men i sidste ende kunne han ikke modstå, og kom løbende og var med den lille butik og den sorte og hvide hund - som selvfølgelig skældte mig og hundene i dag.

När jag skulle gå in och släta till lakanen fick jag se något som var på väg upp i sängen - en decimeterstor spindel. Den var lite väl stor för min smak att ta ut med bara händerna så jag gjorde något jag inte brukar göra - hämtade Typ-Radar (man ska inte döda spindlar. Det betyder otur, sa alltid min Mormor Maja.) och sprejade sovrummet vilket innebar att den alltså döden dog. Hade bara lite dåligt samvete. Jag tror inte jag hade uppskattat att få nattligt besök av den, även om den inte är farlig...


Hämtade kameran - och Typ-Radar och fick den med båda, kan man säga. Notera gärna dammet på spindelns ben. Det var hög tid för städning idag, du!

Sen var det tydligen dags för en av Ful-dagarna att uppenbara sig. Ja, det var så det kändes när jag tog på mig uniformen för att gå till jobbet. Försökte peppa mig själv lite grann. Du vet, stå framför spegeln, le och säga "Shit, vad snygg du är idag" eller "Det här blir den bästa dagen EVER"... och för att vara just en Ful-dag så är jag ganska nöjd med fotot när jag var på väg ut genom dörren för att omfamna dagen. Och dagen, ja den blev inte så pjåkig ändå när jag ser tillbaka på den. Kanske på grund av mitt peptalk framför spegeln? hahaha



Jag satt på kontoret hela dagen och jobbade med olika saker. Ett tag var mitt skrivbord så rörigt att jag nästan inte kunde koncentrera mig. Men efter att ha stannat upp och organiserat så blev jag klar och kunde gå hem.

På väg hem handlade jag  lite mat - men glömde kanske de viktigaste - kaffe! Det blir till att gå tillbaka idag också då...
Jag spontanhoppade förresten in för min sista gång på Unisense och insåg att jag gått ner ytterligare och när jag lämnade kliniken stod den på 70,6... Jag som har ätit en massa choklad, två omgångar med hamburgare och pommes + ätit ute ett par gånger de senaste veckorna. Och druckit två glas Spritzer på midsommarafton! Jag var övertygad om att jag gått upp 2 kilo. Kände mig lite "plufsig" idag på morgonen men det måste ha berott på min Ful-dag.
Khun Tak förklarade att efterom min ämnesomsättning har ökat klarar min kropp sådana utsvävningar så fortsatte jag bara att träna och äta bra skulle jag fortsätta gå ner ett par kilo till. Han ser 67 kilo som rimligt för min ålder.
Aja, vi får se. Är det lika oansträngande att gå ner de sista 3-4 kilona som de andra 10 så borde det ske nästan som av sig självt. Kan inte fatta att promenerande kan vara så effektivt! (För mycket Yoga har det inte blivit. Det rann ut i sanden i stort sett redan efter första duktiga veckan... men NU - NU ska jag ta upp det. *Känner du igen det där?*)

Från Tesco blev det taxi hem. Hade fyra 6-litersdunkar med vatten med mig och det är lite väl häftigt att promenera hem med. När vi kom upp halvvägs in i kolsvarta djungeln började bilen hoppa.
"Maria, no gas", säger Sari och ser förtvivlad ut. hahaha. "Hey, mai pen rai, ka (Det gör inget). It's kind of fun, skrattade jag.
Så där stod vi i mörkret och lyssnade på djungelljud medan vi väntade på att Saris flickvän skulle komma på sin moppe med en flaska bensin. Jag berättade för honom att ljuden vi hörde kan man köpa på CD hemma. Det fann han väldigt märkligt...  Vad skulle vi med det till? "Vi har det bland annat när vi slappnar av och/eller mediterar", förklarade jag. Det förstod han ännu mindre...



När jag kom hem hade Ae varit inne och städat (väldigt trevligt att komma hem till nystädat hem!) så kommer en annan spindel ikväll kommer den iallafall inte bli dammig om fötterna!

Antal steg: 7566

BOBBYS HJØRNE
Mødte ham ikke i dag. Jeg var hjemme temmelig sent..