11-19 maj - Ofrivilligt vakuum o.s.v

Karantän omgång 2. Ja, jag satte mig ju i frivillig social karantän under 14 dagar efter att ha kommit hem från Malaysia i mars. Den här gången är den inte det minsta frivilligt!
 
Vecka 20
Det började med att det sved i halsen. Hade lite hosta, lite rinnsnuva, nös en del och det var lite tungt att andas. Lite senare kom huvudvärk men det kunde ju lika gärna handlat om för lite vattenintag, tänkte jag. Sen fick jag ont i kroppen, mest huden precis som när man har feber. Fast det hade jag ingen så det var kanske lite konstigt då. Illamående kom och gick, men det satte jag i samband med att jag åt oregelbundet. Så näe, jag tyckte inte det var så farligt.
 
Men efter att ha sett nyheterna insåg jag att det kanske vore lämpligt att höra med 1177 ändå. Sagt och gjort. Och det tog inte lång stund förrän jag får höra att jag gör bäst i att stanna hemma, ringa min vårdcentral och förvarna, samt informera jobbet och därefter isolera mig tills jag har haft 2 symptomfria dagar. Men på riktigt? Ho, ho!

 
Jag anser mig i normala fall inte vara sjuk om jag inte har feber - och jag hade ingen feber, tyckte jag. Men noop, mina symptom indikerade Covid-19 och då stannar man hemma för att minska risken för smittspridning, sa sjuksköterskan. Punkt slut.
 
 
 
Det gjorde ont i själen att behöva ringa jobbet kl 07 och meddela - samtidigt som jag förklarade att jag gärna kom om jag fick - men det fick jag inte. Jag fattar ju varför, men mitt ego ville gå iväg och jobba så enkelt var det. Och istället för att ha EN tråkdag, fick jag nu istället flera tråkdagar.

Det var bara att se sanningen i vitögat. För inte nog med att jag inte fick jobba så såg jag andra planer gå upp i rök. Det blev inget köpa kabelkanal och förlängningsladd till nya TVn i köket, hjälpa mamma att flytta från sommarstugan, handla mat på Maxi eller grönsaksplantor på Lidl, köpa vattenkanna och båge till pallkrageodlingen på Biltema och hylla för att bygga personlig klösmöbel på Återvinningen. Sen fick bio för två biljetter bränna inne och jag bokade av diabeteskontrollen.
 
Nu kanske du tycker att, jamen det handlar ju bara om ett par veckor av ditt liv. Men hallå, flera veckor för mig är som flera åååår! 
 
 
Men jag tyckte nog att jag blev liiite bättre i slutet av v 20. Det sved mindre i halsen, mindre hosta, och enbart rinnsnuva på morgonen. Glad i hågen planerade jag återgång till jobb för påföljande vecka - när jag insåg att jag skulle ju vara hemma minst 7 dagar varav HELT symptomfri 48 timmar! Det var jag ju inte. Men vad f-n?  Och nu var jag hjärtinnerligt trött på att bli styrd av ett förmodat virus. Tuffaste rekommendationen, "Stanna hemma om du är sjuk".
 
Dags att läsa på! Kanske jag kunde hitta varianter på saker att göra?
  • Okej, så smitta sprids främst genom droppsmitta - och jag hostade/nös ju väldigt lite och när det hände var det ju i armvecket.
  • Sen misstänker man att viruset också kan överföras via ytor, så kallad indirekt kontaktsmitta. Och mot det finns ju handspriten som numera är en del av packningen i väskan. Att tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten när man kommer åt, har också blivit rutin tycker jag.
  • Hålla avstånd till andra människor är ju inte särskilt svårt om man är ute och går. Svårare inne.
 
 
Så vad gjorde jag istället för att slösa energi på att tycka synd om mig själv?
Nåväl, minst EN icke-så-ansträngande syssla om dagen.
  • En faslig massa TV-tittande från soffan.
  • Gjorde skrivtester på 10fastfingers.com Man kan alltid bli snabbare/säkrare.
  • Satte ut hojen till försäljning - det blir ändå inget mer åka av pga axeln.
  • Beställde mat med hemleverans från Hemköp.
  • Beställde en massa torrvaror från Matsmart med hemleverans det också.
  • Beställde klösträd och kattmat på Zooplus även det med hemleverans.
  • Beställde pallkragebågar och vattenkanna på Biltema på nätet.
  • La in fyra månaders foton från mobil till datorn.
  • Bloggade ett par inlägg, bland annat detta.
  • Tänkte 
  • Tingade och betalde handpenning på en av Ninas MC-blandisar med arbetsnamnet Rajax.
  • Ropade på en massa grejer på Tradera, men vann bara en vattenfontän (än så länge)

 
Och så en fysiska aktivitet per dag - var ambitionen. Först lite typ vardagssysslor
  • Ut och pyssla om plantor och vattna.
  • Ta små-Pokénader. bland annat promenerade jag, iförd Buff som munskydd, till Biltema för att hämta grejerna vid ingången och sedan hem igen.
Sen fick jag faktiskt gjort sådan som funnits på Att-göra-listan men som inte blivit gjort tidigare. Så där måste jag ju medge att det finns en fördel med att vara ofrivilligt hemma och med lite självdisciplin.
  • Rensade privata kvitton/räkningar som var äldre än tre år.
  • Rensade företagskvitton och deklarationer som var äldre än 7 år.
  • Gick igenom manualer och kastade till sånt jag inte längre hade kvar.
  • Satte ihop ett katthus av kartonger som jag hade liggandes.
  • Började gå igenom grejer i förrådet.
Men nu ska du få läsa något intressant!
Efter en fysisk aktivitet - ja, då tog energin slut. Var inte det väldigt, väldigt konstigt? Men en sak om dagen räckte för att jag skulle behöva lägga mig framför TVn och somna (vill dock tror att det var power naps). Redan på förmiddagen runt klockan 10 var jag helt slut och fick lägga mig och vila. Inte ett dugg likt mig, eller hur? Det är något fel som är trasigt, helt klart - men jag tror fortfarande inte att det är Coronaviruset och det kommer jag inte tro förrän jag blir överbevisad (läs testad).
 
 
Vecka 21 
Dagen startade med fortsatt sjukskrivning från jobbet och sedan samtal till vårdcentralen för att prata med en sjuksköterska. Mer för att få höra att det var okej att gå tillbaka till jobbet även med de symptom jag hade. Men istället genererade det en akuttid samma förmiddag.
Jag fick instruktion vart jag skulle gå. Misstänkta influensafall hade egen ingång. Jag blev även uppmanad att inte komma för tidigt. Max fem minuter före. Och om det var någon i väntrummet skulle jag hålla med på väl tilltagen distans.
 
Jag kom fram tre minuter före utsatt tid, klev in genom anvisad dörr och in i väntrummet där man möttes av en flaska sprit. Ingen annan satt där och jag behövde inte vänta länge innan läkaren kom och hämtade mig. Det blev frågor om hur jag mådde, undersökning av hjärta, lungor, puls, hals och temperaturmätning.
Resultat? Att jag ska betraktas vara smittad med Covid-19. Vila o övervakning av utvecklingen gäller eftersom det inte går att göra något mer. Det var ju bara att moloket vända hemåt.
 
Under Folkhälsomyndighetens dagliga information tisdag 19/5 uppmanade den, av svenska regeringen utsedda, nationella testkoordinatorn Harriet Wallberg befolkningen att göra ett Självtest på internet innan man gick omkring och trodde man var Coronasmittad. Och det gjorde jag så klart. Det skulle säkert visa att alla bara överreagerar. Men istället får jag upp nedanstående resultatet: 
 
 
Men som sagt var, personligen tror jag fortfarande att det är något annat. Självklart får jag böja mig för Folkhälsomyndihetens rekommendationer, låta dagarna försvinna bakom mig utan att få saker gjort som jag hade planerat. Men nog hade det varit schysst att få reda på om det nu är den där fruktade viruset eller vad det handlar om.
 
Nej, då. Jag är inte bitter...

13 februari - Alla Hjärtans Dag-förberedelser

Ja, till och med på Federal hotel hade man förberett för Alla Hjärtans dag med fotomöjlighet i anslutning till restaurangen. 
 
 
Vet inte riktigt vad som hände mer den här dagen, förutom lite förberedelser inför nästa grupp. Det kan iallafall inte varit så särskilt mycket att skriva om eftersom jag inte tog några fler foton den här torsdagen...
 
Nåja, med detta inlägg kommer jag köra lite sammanfattningar. Jag ska erkänna att jag inte har orken att blogga. Varför det är så återkommer jag till lite längre fram.

12 februari - Axel

Ja, min frysta axel fortsatte att vara fryst. Och i ett led att hitta ett sätt att bli bra provade jag både det ena och andra. Den här dagen var det dags för Thaioljemassage, som inte hjälpte ett dugg. Men nu hade jag provat det.



Mitt emot massagen hittade jag en sömmerska. Tog därför tillfället i akt att gå dit och fråga om hon kunde laga en blus och en klänning som gått upp i sömmarna, och det kunde hon. Priset? Motsvarande 30 kronor. Och till det priset gick det ju inte att avstå, tyckte jag.
 

11 februari - Åttiotal på H&M

Jobbade undan lite på förmiddagen och begav mig ut på tur när jag kände mig klar. Insåg ganska snart att kläderna hos såväl nationella som internationella kedjor skulle passa väl på 80-talet. Bland annat såg jag en hel del bodies, något jag minns från början av det årtiondet och inget jag längtade efter att ta på mig igen.
 
 
Blev sugen på Chicken Teriyaki  till sen lunch, och det blev det en i källaren på Plaza Low Yat. Jättegott men jag kan inte för mitt liv begripa varför man snålar med såsen. Det händer väldigt ofta att man behöver be om extra sås här. Men visst är det såsen som liksom gör hela rätten, va? Så nog känns det lite konstigt.


10 februari - Första avskedet och jag blir kvar

Igår kväll påbörjade mina gäster sin resa hem till Sverige. Men jag blev kvar på The Clans ytterligare en natt och skulle flyga tillbaka till KL runt lunch idag istället. Och nu när gästerna åkt så hade jag beställt min enkla frukost bestående av juice, kaffe, bröd, marmelad, en naturell youghurt och ett kokt ägg. Inte helt en frukost i min still men som undantag funkade det ju jättebra.
 


Jag åkte Air Aisa tillbaka till KL och trots att det bara tar en timme att flyga så bjuds det på juice och jordnötter. Trevligt!



Gjorde ett misstag och köpte (dyr) biljett med Klia Express in till centralen och därifrån tog jag metron till mitt boende.


Trottoarerna är inte särskilt jämna och det funkar inte som i Sverige, att det dyker upp någon varningsskylt. Näe, här är det eget ansvar som gäller vilket innebär att man måste ha ögonen med sig. Och det hade inte jag. Så jag stöp huvudstupa och landade på ena knät som jag skrapade upp. Himla onödligt!
 
 

9 februari - Nyckeln på rutan

Citytur med Mr Clements i Georgetown med start i familjen Koohs klan-tempel tillägnat familjens anfäder. 
 


Förutom vimmel bland Street art, gick vi ner till familjen Chews Jetty som man kan besöka. Varje kinesisk klan har sin egen "ramp" med bostäder på pålar och ute i havet. 



Därifrån gick vi till China Town och Little India. Och såsom traditionen bjuder stannade vi till och åt världens godaste Samosa! Och på vägen dit passerade vi en bil där förmodligen ägaren hade tappat bilnyckeln och någon hade satt den under vindrutetorkare. Det gjorde mig lite glad, att det faktiskt var möjligt att göra en sån grej, och att folk lät bli att sno bilen.

 
På kvällen tog jag en liten promenad och trodde att jag visste vart jag var. Men se det gjorde jag inte alls. Men plötsligt befann jag i bekanta kvarter. För när jag kikade upp så fick jag se ThreeSixty. Och med restaurangen i ryggen vandrade jag tillbaka till hotellet, The Clans


8 februari - Promenad i Georgetown

Så landade vi då i Georgetown och fick möjlighet att gå på egen hand hela eftermiddagen. Det enda som stod på schemat var kvällen på middag på 360. Alla i gruppen ville följa med, vilket kändes jätteroligt!



Men först hamnade jag på en kinesisk fest där jag fick delta till förmån för en insamling. Väldigt speciellt.



På hemvägen från China Town passade jag på att hoppa in i en saributik i India Town...



Och att ta en Street Art promenad.



Kl 19 kom två minibussar och körde hela gruppen till Bayview hotel i Georgetown där vi skulle äta på den roterande restaurangen ThreeSixty sista kvällen. Himla trevligt gäng!
 


Och efter middagen blev det en kvällspromenad också



Och efter 360 tog några av oss en kvällspromenad innan det var dags för horisontalläge. Förstår om du blir förvånad, men ibland KAN jag faktiskt vara ute efter kl 22.



Passade på att kika in på vår frukostmatsal. Förra året fick var och en beställa sin egna, mycket enkla kontinentalfrukost. I år hade de ordnat att vi fick en lite buffé istället.



Redan i månadsskiftet januari/februari började världen ändra sig. Det var fingenting som egentligen påverkade oss där nere i Malaysia. Däremot var det mycket prat om smittspridning i Kina och eftersom vi precis hade avslutat firandet av Kinesiska nyåret med många resenärer till och från Malaysia kom det så klart några blänkare på nyheterna. Men världen snurrade allt snabbare och ännu en gång blev snart mitt bloggande lidande. Det beyder att det mest kommer bli bilder och sammanfattningar ett tag nu.

(Sverige fick det första bekräftade sjukfallet i Covid-19 den 31 januari. 
(S
mittspridningen på svensk mark bekräftades dock för första gången 6 mars och det första dödsfallet ägde rum 11 mars.)

6 februari - Stackars Pikachu

Idag blev det en Pokénad in till centrum efter min hotellservice. Mina Ecco hade sett sina bästa dagar och behövde ersättas. Det blev efter mycket övervägande ett par Sketchers. Superbekväma!
 

Ut med det gamla och in med det nya


Största Taxfreebutiken Zon


Hawaiskjortor någon?


Enda lokala shoppingcentret är Chenang mall


Vi bor på Tengahstranden så varför inte göra ett besök på den intilliggande Chenang


Som Pokémonjägare gjorde detta motiv på en T-shirt lite ont


5 februari - Shopping med förhinder

Varje dag under Langkawivistelsen hade jag hotellservice i receptionen kl 09:30 och 17:30, så om man ville träffa mig så fanns där möjlighet om man inte ville ringa.

Några strandpromenader och spontana poolbesök blev det också. Och även om vi kanske inte var ihop så mycket på dagarna så hade vi en tendens att samlas när det var dags att äta middag på La Villa som även ordnade två middagar på stranden åt oss. Himla trevligt!


Stranden är cirka 2 km lång


Lite foton från hotellområdet

Tre av kvällarna följde jag med gäster till Island Batik, klädbutiken med billiga kläder. Det blev en del byxor, klänningar, blusar och barnkläder hem till Sverige därifrån. Det finns även en hel del taxfreebutiker om man går en bit till på samma gata. Där tror jag att en del var inne och handlade också. Priserna är bra och man kan skicka det man köpt i sändbagaget. Mellanlandningen på hemresan blir lättare både bildligt och bokstavligt. Problemet är nog bara att man på inrikesflygen bara har rätt att ha med 20 kilo att jämföra med internationella flyget som medger 10 kilo ytterligare...

Och i vårt närmaste supermarket hittar man förutom snacks och dryck, även ett altare

7 februari - Barn på nytt

Hur gick det med anmälningar till linbaneutflykten då? Jo,det slutade med att vi var 17 personer som åkte iväg till världens brantaste linbana. Tanken var att åka på torsdagen som liksom var en mellandag. Men ön skulle invaderas av kryssningsbåtar så vi styrde över till fredagen istället. Och tur var nog det. För vi fick en utflykt utan långa köer till någonting! Och även om linbanan och den hängande bron är spännande, så tror jag faktiskt vinnaren var 3D-museet. 
 

Men först den dagliga strandpromenaden 

Kl 15 blev vi upphämtade av bussen som tog oss till Oriental City varifrån linbanan utgår.



Men kanske var 3D-museet vinnaren trots allt. Man blir liksom barn på nytt.
 


Sista kvällen på Langkawi innefattade också den sista middagen som ingick i programmet. Restaurangen flyttade återigen ner på stranden, plockade ihop bord så vi kunde sitta alla tillsammans och tiden kl 19 blev bestämd. Min tanke var att det skulle tjäna som avskedsmiddag. Istället blev det två avskedsmiddagar kan man säga. En på Langkawi, en på Penang...

4 februari - Resdag mot Langkawi

Vi avnjöt frukosten (kl 8) innan lämnade vi höglandet för att fara vidare mot kusten. Ett litet extra stopp med promenad i Senoibyn (urbefolkningsgrupp som valt att konvertera till islam och leva enligt Malaysisia lagar och regler) i Kampung Kepayang där vi lämnade lite pennor och block till skolan.
 

 
Därefter fortsatte vi till i den kungliga staden Kuala Kangsar, vackert belägen vid Perakfloden och känd för sina välbevarade palats. Kuala Kangsar har varit hem för Peraks kungafamilj sedan Sultan Muzafars regering under 1700-talet. Vi såg det pampiga sultanpalatset Istana Iskandariah som är byggt av vit marmor och pryds av guldfärgade kupoler. Men så klart fick vi ju inte missa det gamla palatset! Istana Kenangan stod klart 1931 som ett tillfälligt palats för Sultan Iskandar. Det coola med denna byggnad i trä, är inte bara att den är otroligt vacker utan att den är byggd utan en enda spik! Vi gjorde också ett stopp vid Ubudiah-moskén, designad av arkitekten Arthur Benison Hubback som också ligger bakom järnvägsstationen i Kuala Lumpur. Därtill kunde vi beskåda Malaysias första gummiträd och Malay College innan vi fortsatte mot Penangs flygplats.
 
 
Lunchstopp i Auto-City vid Penangbrons fastlandsfäste (där de flesta hamnade på McDonalds!).

 
Det som sedan stod på programmet de närmaste 4 nätterna/3 dagarna var helt upp till resenären. Så efter gruppincheckning på Penangs flygplats och 40 minuters flygresa anlände vi på vårt hotell, Holiday Villa Langkawi tillsammans med lokalguiden King. Langkawi är egentligen en ögrupp som består av 99 öar där huvudön Pulau Langkawi är den största. Här finns vita korallstränder, lummig regnskog, exotiska blommor och vackra vattenfall. Förutom att njuta på stranden finns mycket att se och göra på ön.



Under resan till hotellet ordnade jag en utflykt till berget Machingchang (704 m ö h) för den som var intresserad. Tänkte att det kunde vara roligt att åka tillsammans istället för en och en. Här ligger Malaysias längsta fria monokabel-linbana och världens brantaste med 42 graders lutning, Skybridge (125 m lång upphängd 100 m ovan mark i bara en pylon) och det roliga 3D-konstmuseet. 
 


Middagen åt vi på La Villa och även om vi inte hade sagt någon tid dök i stort sett alla upp vid kl 19  Och efter middagen följde några med mig (nästan) ända till vårt lokala centrum. De vände straxt före och jag trampade själv iväg till Island Batik där det blev en del shopping... och det kom att bli mer inhandlat därifrån av såväl mig som gästerna. Det blev något utav en favoritbutik.


Måste bara visa vilka olika smaker det finns på jordnötter. Det finns även torkade sjögräschips eller vad sägs om torkade fiskchips? Alltså, det står jättebra kvar på hyllorna. Jag satsar mycket hellre på olika sorters fruktchips där torkade mango nog är en favorit.
 
År 2012 publicerade jag ungefär samma bild från ungefär samma plats på Langkawi: en bil med vindrutetorkarna utåtvridna - och det är fortfarande värmen som är orsaken. Gummit smälter...

3 februari - Bland frukter och grönsaker

Dagen startade med en frukost på balkongen tillsammans med en av gästerna som också var morgonpigg. Så där satt vi med våra koppar kaffe och mötte dagsljuset. 



Den här dagen startade vi annars med besök på Raaju's Hill Strawberrys, en av jordgubbsplantagerna som Cameron Highlands också är känd för. 
Här kunde vi även stifta bekantskap med en av de 2500 arterna av de ”skrikande gräshopporna” - cikadorna. Deras livscykel varierar och är ganska spännande. Det finns de som lever 17 år under jord som nymfer (ser ut som brunbeiga getingar utan gadd) innan de kommer upp för att para sig lätt hysteriskt under en vecka till en månads tid för att sedan dö. Det är hanarna som du kan höra när de lockar på honorna. Visste du förresten att cikador äts som mat i många delar av världen. I Kina anses det vara en hälsosam delikatess...



Klimatet lämpar sig inte bara för té och jordgubbar. Här finns många och stora växthus för blommor, grönsaker och frukt. 



Därför besökte vi blomster- och grönsaksmarknaden och här bjöds på Guava med äpple- och/eller jordgubbssmak.  Lite speciellt! 



Som en lite extra bonus den här dagen valde jag att åka in till Tanah Rata för lunch. Där finns en massa olika matställen att välja på. Det kunde vara kul som omväxling eftersom det annars är ganska så styrt med vart vi kan äta lunch på vägen. Målet var sedan att det skulle finnas tid för vila, gå till varmvattenbassängen, gå på Spa eller spankulera i området på eftermiddagen. 



En liten extragrej smög sig in även denna dag, i form av Afternoon Tea. Muffins, jordgubbssylt (ja, vad annars?), clotted cream och kaffe eller té dukades fram på terrassen utanför entrén till hotellet. Vad clotted cream är för något? Det kommer ursprungligen från England och är gjort av opastöriserad grädde. För att göra egen, besök https://www.arla.se/recept/clotted-cream/ där du hittar ett enkelt recept.
 
På kvällen serverades en traditionell malaysisk middag på vårt hotell och den här kvällen behövde vi inte laga maten själva :) 

2 februari - Elefanter och palmolja

Inget regn hade hörts smattra på palmbladstaket under natten. Enligt väderprognosen skulle regnet komma runt lunch som först. Och glädjen gick inte att ta miste på. För efter frukost kunde grupp två vandra bort till hängbroarna och promenera 45 meter uppe i luften de också!
 


Makakerna hade intagit såväl verandor som betongstigen till frukosten idag


Ormen Dendrelaphis tristis har inget svenskt namn men på engelska heter den Common Bronze back tree snake

Egentligen skulle vi ha checkat ut tidigt men hotellet tillät oss alla att ha rummen kvar tills det var tid att ta taxibåten över till Kuala Tahan (kl 10:30) där en ny busschaufför (och buss) stod och väntade på en parkering en bit bort. Regnskogen med temperaturer runt 30 grader försvann bakom oss under vår resa österut (ca 4,5h) på slingrande smala vägar, genom det böljande landskapet med några extrainsatta stopp på vägen. 



Ett fotostopp på Varning för elefant-skylten var ju bara ett måste! Och ett besök på en Palmoljeplantage - ett hett diskussionsämne hemma i Sverige som jag hoppas kunna kasta lite ljus över. Och så klart gjorde vi ett lunchstopp innan vi kom fram till den gamla brittiska bergsstationen Cameron Highlands.


Nåja, ingen elefant korsade vägen när vi var där

Två typer av olja kan produceras av palmoljefrukterna; rå palmolja kommer från att pressa den köttiga frukten och palmkärnolja som kommer från att krossa kärnan i mitten av frukten.
Palmolja är en extremt mångsidig olja som har många olika egenskaper och funktioner. Den finns därför i nästan allt som vi hittar i stormarknader, även i veganska alternativ. I allt från pizza, munkar och choklad, till deodorant, schampo, tandkräm och läppstift. Det används också i djurfoder och som biobränsle i många delar av världen. I asiatiska och afrikanska länder används palmolja allmänt som en matolja, precis som vi kan använda solros- eller olivolja i Sverige..



Palmolja är dessutom en otroligt effektiv gröda som producerar mer olja per landareal än någon annan likvärdig vegetabilisk oljeskörd. Man kan ta upp till två skördar per månad! Globalt levererar palmolja 35% av världens efterfrågan på vegetabilisk olja på bara 10% av marken.
För att få samma mängd alternativa oljor som sojabönor eller kokosnötsolja skulle du behöva allt mellan 4 och 10 gånger mer mark, vilket skulle flytta problemet till andra delar av världen och hota andra livsmiljöer och arter.
Dessutom är palmolja en viktig gröda för BNP i tillväxtekonomier och det finns miljoner småbrukare som är beroende av att producera palmolja för deras försörjning. Att bojkotta palmolja är inte alltid svaret, men det krävs mer åtgärder för att ta itu med problemen och gå längre och snabbare.

 
Problem som diskuteras: Skogsförlust för utrotningshotade djur och miljoner ton växthusgaser i atmosfären som berättas bidra till klimatförändringarna.
Lösning: Roundtable of Sustainable Palm Oil eller RSPO bildades 2004 och idag exporteras nästan uteslutande olja från certifierade plantage.
I Malaysia är det slutavverkat för den här typen av plantage -men istället har plantageägare dessvärre flyttat avverkningen till Sumatra och Indonesien som saknar bestämmelser. 

Men nu lämnar vi detta och går vidare i livet. För sen eftermiddag kom vi fram till Cameron Highlands. Medeltemperaturen här är 18 grader men just denna dag låg den på svensk sommartemp, runt 23 grader! I högländerna är i annars klimatet svalt, luften frisk och jorden bördig vilket tidigt gjorde området populärt. Här bosatte sig många av de engelsmän som var stationerade i Malaysia under kolonialtiden. Här är luften lätt att andas och man skickade lungsjuka hit för konvalescens.
 


Under depressionen på 30-talet upptäckte man att miljön lämpade sig ypperligt för odling av té. Därför hittar vi en mängd téplantage här. På vägen upp till vårt hotell, besökte vi en av de äldsta och som är Malaysias andra största téproducent, Cameron Valleys Bharat Tea Estate och fick se hur det odlas. Och det blev en hel del té med hem härifrån.

 
Väl framme på Strawberry Park Resort checkade vi in och åt gemensam kinesisk HotPot-middag (eldgryta). Det är ett speciellt sätt att laga maten som även kallas Ångbåt och hänvisar till utseendet på grytan förr i tiden.
 
 
Vår middag bestod av kycklingbuljong i grytan över gasoleld som man sedan plockade ner råa grönsaker, enokisvampar, fisk, skaldjur, kyckling och biff efter önskemål. När det är klart lägger man upp på sin tallrik och kan doppa i chilisås och soja efter behag. En lite pysslig middag där man typ lagar sin egen mat, men samtidigt en ganska rolig avslutning på dagen.

1 februari - Bland hängbroar och djungelfolk

Vi spenderade en natt omgivna av djungelljud (mest apor som sprang över taken och "skällande" geckos) och kunde vakna upp till ljudet av regnskogens många fåglar. På promenaden till frukosten kunde man få se långsvansade makaker som kikade lika mycket på oss som vi på dem. 


Rovdjursaporna, de långsvansade makakerna bodde på området

Tänk vad träd är vackra


Och här började resortens historia, med långhus och det gröna till höger var restaurangen


Fina blommor och frukter av alla de slag finns i regnskogen


50 nyanser av grönt


Vi fick lära oss vilken växt som tjänstgör som djungeltvål


Och överallt slingrar sig lianerna

Här är gångtunnelns upp till terminerna som faktiskt bor i träd
 

En del lianer ser ut som trädstammar


Regnskogens egen färgpalett att måla antingen sig själv eller föremål


Djungelfolket som vi besökte på eftermiddagen, ristar in tecken i stammarna runt om i djungeln men jag glömde fråga vad just dessa betydde
 

Gaddlösa långtungebina, ganska nära släkt med våra honungsbin faktiskt men saknar gadd då, bygger bon håligheter i en trädstam. Den där struten du ser är ingångstunneln byggd av bivax blandat med jord och rent vax längst ut. 


Blad som går att veckla ut

Efter en halvtimmes promenad ungefär blev det dags att välja väg. Antingen ta trapporna upp till 300 meter höga Teresek Hill där man kan få en sagolik utsikt över regnskogen och om vädret tillåter ända till Malackahalvöns högsta berg, Mount Tahan eller, om man tyckte det var nog med trappstegsklättring redan, följa med mig och AJ direkt till hängbroarna.

Under taket på entrén till hängbroarna bodde fladdermöss

Men här trädde vädrets makter in och hade andra planer för den bergsklättrande gruppen! De som valde att gå direkt till skogens hängbroar kunde gå på promenad på 45 meters höjd bland trädkronorna. 



De som valt att gå uppför Teresek Hill kom till hängbrostationen, köade – och när de stod där och köade kom regnet! Snopna såg de hur hängbroarna stängde för dagen. Det är nämligen alldeles för farligt att gå på broarna när träden blir mjuka av vattnet och inte orkar bära upp dem. Ingen promenad uppe i luften för dem alltså! 

Den gruppen mötte besvikna upp till en promenad i Semangbyn där vi alla fick se hur de gör upp eld, tillverkar giftpilar för blåsrör och den som ville fick provblåsa (mot ett uppstoppat mjukisdjur).
Under tiden gick min hjärna för högtryck för att se över alternativ för de som inte fått gå hängbroarna.
 


Semangfolket som vi besökte, tillhör en ursprungsbefolkningsgrupp som ingår i etnografiska gruppen Negritos som betyder Liten svart. Enligt moderna DNA-forskning (mitokondrie-DNA) tyder släktskapet med utvandrande afrikaner för ca 65000 år sedan. De är småväxta, har mörk hy och burrigt svart hår. Det är dessa Orang Asli som har valt att leva sina liv i djungeln utanför Malaysias lagar och regler och fortfarande är Animister, d v s tror att allt har en själ.

Byäldsten visade sina färdigheter tillsammans med några duktiga unga män. Kolla in filmen lite längre ner.


Katterna här hade märkliga svansar och det berättades att de föds så

Interiör från ett boningshus, tror det var flickornas
 
Det vi kan och får besöka är en mellanstation. Staten har till och med murat upp en toalett. Hit kommer man från djungeln om man till exempel måste till läkare eller kanske föda barn. Eftersom de annars bor djupt inne i djungeln kan det handla om promenader som tar en eller ett par dagar.
 

Och här fanns (tyvärr) mycket plast både i byn och nedanför kullen

 

Efter en mellanlandning på hotellet för lunch bar det av på nästa utflykt. En något strapatsfylld sådan. Det var mycket vatten i floden vilket betydde att man var tvungen och typ vada i land. Och när man väl kom upp till vattenfallet, fick man inte bada där då floden var alldeles för vild. Men man kunde bada på två andra ställen och jag tror att alla var i utom jag.
 


När vi återvände till vår resort på kvällen hade jag hittat en potentiell lösning som presenterades under gemensamma middagen! Avresan mot Cameron Highlands sköts fram med två timmar. Därefter fick vi hålla tummarna för att det inte skulle regna på natten. Och vi höll nog tummarna så vi fick kramp allihop...


En makak hade hittat en lös bräda och gjorde allt för att den skulle lossa ändå mer


Säkerhetsavstånd 3 meter fast här blev det lite fler metrar då


Regnskogen bommar


Tusenfotning ca 2 dm lång men ofarlig

31 januari - Mot regnskogen

Efter frukost (Kl 8:30) lämnade vi storstadens brus och reste mot världens äldsta regnskog i nationalparken Taman Negara (restid ca 4h) med ett avbrott för lunch.
I Kuala Tembeling steg vi ombord med våra mindre väskor på traditionella långbåtar som tog oss med på en naturskön färd in i djungeln (ca 2h). Resväskorna lämnade vi kvar i bussen eftersom de inte skulle få plats. Vi skulle återförenas med dessa när det var dags att åka upp till höglandet. 



Vi klev av vid Mutiara Taman Negara Resort där våra väskor åkte bagagevagnshiss upp till receptionsområdet emedan vi tog trapporna. Vi checkade in för de kommande två nätterna och hade sedan ett par timmar fritid som bland annat ägnades åt att fatta beslut om man ville följa med AJ och mig på en eller två extrautflykter: ett besök i Orang Aslibyn och/eller båtutflykt med promenad till vattenfallet.


På kvällen åt vi gemensam middag och jag tog upp anmälningar för extrautflykterna innan det var tid för en nattvandring i djungeln. Vi delades där upp i två grupper och vi hade varsin parkguide som berättade om vad vi såg. Trots den sena timmen är djungeln allt annat än sömnig, och under vandringen höll vi utkik efter de många nattaktiva djur och insekter som lever här.


Av den långa svansen att döma tror jag detta är en asiatisk Gräsödla som vilade på ett blad

Denna palm kallas för Wait-a-while palm. Taggarna har hullingar som griper tag i dina kläder och man gör klokt i att stanna upp och försöka lirka bort taggarna innan man fortsätter att gå för att slippa blodutgutelse

Det blev inte många foton tagna. Har ju bara mobilen med. Min actionkamera använde jag bara en gång på hela resan. Tror jag får investera i en kepa till nästa resa så jag kan montera kameran på den och filma. Kanske inte på natten dock. De där små tingestarna kan inte ta in särskilt mycket ljus tyvärr. 

Om

Min profilbild

RSS 2.0