Att vara Maria Graube

- är att leva ett liv i ständig förändring

21 januari - Fathepur Sikri och Röda Fortet i Agra

Vi åkte skapligt från Jaipur. Beräknad tid i bussen: sex timmar. Slutmål: Agra. På vägen skulle vi besöka Fathepur Sikri, spökstaden som Akbar lät bygga.

 

Fikapaus med grodor och ståtoaletter.

Fathepur Sikri

Med öppen dörr åkte vi minibussen upp till entrén där öppettiderna uppges vara Från soluppgång till solnedgång. I LIKE! Inne på området finns dessutom en skylt som tala om vad man inte få göra. Bland annat får man inte äta Paan som jag skrev om igår!

Diwan-i-Khas, Privat mottagningssal där Akbar satt uppe på pelaren i mitten och kunde se ner på sina besökare. 

Ankh Michauli (Skattkammaren med Astrologens kiosk utanför)

Sirliga utsmyckningar på Hujra-i-Anup Talao, som berättas ha varit muslimska fruns hus men som forskarna ifrågasätter på grund av storleken (det är pyttelitet). Har sett att en del menar att det var ett förråd och det är ju dekorerat med bland annat granatäpplen och vinrankor.

Anup talao - sjön där kompositören och sångaren Mia Tansen satt och sjöng så vackert att änglarna grät.

Khilwatkada-i-Khas, Akbars speciella sovrum där det berättas att han sov med sina haremsdamer. Intressantast för mig är bilden överst till vänster. Jag har tidigare fått berättat för mig av lokalguider att det var Akbars privata badrum. Dagens lokalguide berättade att det var ett kök där man hade vatten från Ganges (Akbar drack bara det men vad jag har läst förvarades det i krukor, inte i bassänger. Har försökt se vad forskarna idag har kommit fram, till men kan tyvärr inget hitta så vi får leva i ovisshet ett tag till.) Utomhusrummet ligger iallafall utanför det som vi fick veta varit en matsal - och allt ligger nära det som kan ha varit ett förråd så, ja, varför inte ett kök?
Bilderna nedanför är från sovrummet omgiven av bassänger som innehöll rosenvatten som vi fick veta att haremsdamerna fick kliva ner igenom innan de gick in i sovrummet.

Sonahra Makan (Gyllene huset) har man tidigare sagt varit den kristna fruns hus. Numera tror forskarna att det var en mottagningssal för Akbar. Och det stämmer bättre med målningarna man kan se runt huset. Vad sägs om elefantslagsmål, jakt, stridsscener, turneringar? Det passar sig väl ändå inte för en kvinna?

Vy av lite av fasaden till Jodha Mahal ( Akbar's hinduiska frus plalats).

Den trebandade ekorren finns överallt

Agra med Röda Fortet
Här var det inte något nytt som jag fick höra så det är samma som tidigare. Och jag vet att jag har berättat ovanligt mycket ovan men när det är något man inte har hört förut så... Du som vill veta mer om Röda fortet får gärna haka på nästa rundresa :)

 

Från Röda fortet ser man Taj Mahal, och lite bilder därifrån får du se i nästa inlägg!

Statistik: Och den kan inte stämma. Jag kan omöjligt ha varit still 2,5 timme under guidningarna som idag tagit tre. Men här är den iallafall.
Steg: 2054

Km: 1,02
Kcal: 46
Tid: 00:30:25

20 januari - Amer, Stadspalatset och Observatoriet

En fullspäckad dag som började skapligt tidigt. Som du vet föredrar jag att vara bland de första besökarna på sajterna för att gästerna ska UPPLEVA instället för att bara ha varit där.

Hava Mahal

 

Hava Mahal (Vindarnas palats) i soluppgången.

Amerpalatset

Jag valde att ta elefant upp istället för jeep. Det är så himla mycket trevligare för gästerna.

Ganeshporten. När man går igenom den kan man önska sig något och det tror jag vi gjorde allihop.

Sheesh Mahal, Spegelpalatset, där det berättas att underhållning tog plats från slutet av 1500-talet och in på 1700-talet. Det måste ha varit mäktigt att se i ljuset av levande ljus som reflekteras i spegelmosaiken.

Över 100 sådan här toaletter finns i palatset.

Vy från sommarträdgården.

Hit kom haremsdamerna för att träffas och skvallra.

Det är gott om nymfparakiter (Toda) som bor i hålor i väggarna som går ner mot jeeparna. För efter besöket i Amer åker man jeep ner. Och nere på parkeringen mötte jag Abdou idag. Det var roligt att återse honom. Han fick följa med och trolla för oss i bussen på väg till Jal Mahal.

Jal Mahal

Jal Mahal (Vattenpalatset)

 

Ädelstenar

När man är i Jaipur tycker jag att man ska visa hur man slipar ädel- och halvädelstenar. Det är nämligen här man hittar specialisterna. Andra länder skickar råstenar hit för slipning, och betalar pengar för att sedan sälja dem i ursprungslandet.

Blocktryck

 

En annan sak som är speciellt för Indien generellt, är Blocktryck. Med naturliga färger trycker man på siden och bomull, framför allt. Tekniken kräver precision. Det minsta fel åt något håll så blir linjerna fel och man måste kassera tyget.

Jantar Mantar

Astronomiska/astrologiska observatoriet är ett riktigt coolt ställe med 14 gigantiska mätinstrument som mer liknar monument. Astrologerna använder instrumenten fortfarande.

Det är ju vinter här nu, och till och med getterna är lite frusna.

Stadspalatset

 

Tidigare har jag tagit kort på elefanterna framför porten. Nu får ni se porten lite längre ifrån. Den som sträcker upp händerna och har en brun jacka är den lokala lokalguiden, Mokesh.

Promenad i bazarkvarteren

 

Trots att vi är mitt i en miljonstad finns inte rinnande vatten till alla hushåll, utan man får gå till brunnen för att hämta vatten. I huslängan mitt emot är det en massa byggställningar av bambupinnar ihopknutna med sisalsnören. Man kan inte låta bli att undra hur många som förolyckas varje dag i byggbranschen här.

 

T vä: Mokesh blev sugen på Paan (tyckte det såg ut som Masala-varianten) och köpte det på väg till bussen. Det är Betelblad fyllda med en blandning av hackade eller grovmalda areka-nötter - båda med centralstimulerande effekt - och kryddor. Kombinationen är populär - och beroendeframkallande.
T Hö: Man måste bara gilla elskåpet. Men skandinaviska elektriker förfasar sig över de många provisoriska lösningarna, så klart.

Den lilla valpen slog följe med oss en bit, men gav upp i höjd med maten :)

Gemensam middag på hotellet avslutade denna upplevelsedag. Imorgon skulle vi checka och åka mot Agra, minsann!

Statistik:

Steg: 5353

Km: 3,05

Kcal: 221

Tid: 1:23:11

19 januari - Vascopromenad och flyg till Jaipur

Vi var sju som glatt tog en morgonpromenad ner mot fiskehamnen och till marknaden (för att handla frukt) innan vi vände tillbaka till hotellet för att checka ut.

 

Nog är det rätt trevligt med lokala marknader, alltid.

 

Vi åkte med SpiceJet och hade en mellanlandning i Mumbai innan vi kom till Jaipur på eftermiddagen.

Efter en gemensam middag på hotellet ville man att vi skulle komma på Dockteater. Det slutade med att jag och ett par gäster numera äger dockor haha

Statistik:

Steg: 4144

Km: 2,31

Kcal: 340

Tid: 1:09:10

18 januari - Ankomstdag

Igår fick jag veta att jag inte fick bo kvar på HQ när gästerna kom, utan skulle bli tvungen att flytta till ett annat hotell i närheten. Men det där ändrade sig under förmiddagen. De menade att de hade funnit ut att det fanns rum, trots allt. Aja, oavsett orsak kändes det himla skönt! Men det gjorde att jag bara gick ut från hotellet för att hämta min Kameez.

En massa papper jämte ett par toast på sängen - ochTVn på - det var så jag laddade för kvällens ankomst.

Vid halv nio klädde jag på mig Apollo-uniformen och en halvtimme senare ringde telefonen och jag fick reda på att gästerna skulle landa en halvtimme före utsatt tid. Bara att kliva ner i receptionen och åka med minibussen och vänta in dem!

 

Och så kom de - och därmed var min rundresa igång. Två av gästerna kom dock på avvägar och först trodde alla att de inte varit med planet. Men de hade bara klivit på fel buss visade det sig, så jag vände tillbaka till flygplatsen och hämtade dem också. Tur att hotellet ligger bara tio minuters körtid därifrån.

Mina andra gäster hade checkat in klart efter att jag gått, och hade redan gått till rummen när vi kom. Men nu var alla gäster på plats och det kändes väldigt bra!

 

Närmaste aktivitet planerade jag till kl 09.00 imorgon. Då kunde den som hade lust, följa med på en promenad i omgivningarna innan vi tar flyget till Mumbai med slutmål Jaipur samma eftermiddag.

 

Statistik:

Steg: 2360

Km: 1,34

Kcal: 98

Tid: 00:32:00

17 januari - Vasco da Gama

Denna dag hade jag för mig själv och eftersom jag samlar steg blev det en promenix i Vasco (Goas största stad och en hamnstad). Och så klart blev det lite ju lite foton. Du måste ju se var jag har varit, eller hur!?

Vasco kallas staden i dagligt tal och den är ju uppkallad efter portugisiske upptäcksresande Vasco da Gama som kom nedglidande med båt till Calcutta 1498. Portugiserna var de andra europerna som kom till Indien i modern tid. Efter det dök en hel massa länder upp: holländare (1604–1825), danska (1620–1869), fransmännen (1759–1954) och så britterna med Ostindiska kompaniet som maktfaktor innan det blev en kolonialmakt (1613–1947).
Före Vasco da Gama det var det Alexander den store 327-326 f Kr. Den mannen har varit överallt dit jag kommer, känns det som.

Kuriosa: Visste du att vid ett tillfälle importerade danska och svenska (!) Ostindiska kompaniet mer té tillsammans än britterna gjorde?

T vä: Man annonserar inte i tidningar efter personal, Det är för dyrt och når inte ut till så många. Det är smartare att sätta upp en annons i butiksfönstret och hoppas att någon lämplig kommer in och söker.
T hö: Mitt emot de här husen var jag inne och beställde en ny kameez (traditionell bussarong) idag. Får den imorgon.


Kvinnan i indiska dräkten Sari och papaplyet är en vanlig syn i södra delarna av Indien där det är mer sol och varmare än i norr.


T vä: Indian Oil är Indiens eget oljebolag. De har ju egen olja, serrö. Bolaget bildades 1964 och är den största oljeproducenten i Indien.
T hö: Det var lite byggnation på området och det gråa längst ner till höger är deras provisoriska bostäder. Många måste nämligen resa långt för ett arbete, och är långt ifrån sin hemstad. Här bor man på sin arbetsplats oftast, om så skulle vara.

T vä: En färgglad balkong mitt i de grå/svarta algerna på väggarna.

T hö: Det är inte bara kor som går på vägkanter och vägar. Getter finns det också gott om.

Svängde in till frukt och grönsaksmarknaden men idag blev det inget handlat.

T vä: Gillade baren som var full med tvätt utanför. Och den hängde kvar i tre dagar.
T hö: En binge Papaya-plantor.

T vä: Staty över en av frihetskämparna som haft stor betydelse i kampen mot britterna.
T hö: Vy över hamn"restaurangerna" = små bås med små kök. Alltid vanskligt att äta mat ute så här i Indien men kanske om man vet att fisken är RIKTIGT grillad så... fast jag väljer att avstå och håller mig frisk :)

.
Jag hade varit tvungen att öppna min telefon för att byta batteriet som tog slut och plötsligt blev alla bilder suddiga! Men vad gör man? Jo, man fortsätter ta bilder som då blev lite snyggt softade.

T vä: Sophantering. Japp, man sätter eld på skiten. Men det där har ni ju sett från andra länder jag jobbat i.

T hö: Till höger om kapellet kan du gå längs med hamnområdet i bostadskvarter, om du har lust.

Hamnområdet med båtar, människor - och grisar.


S:t Andrews kyrka och skola, grundad 1570, är något utav ett landmärke här.

T vä: Har försökt artbestämma trädet utan att lyckats. Vet du? Släng iväg ett mail gärna.

T hö: På apoteket fick jag köpt Metformin (insulintabletter). Glömde ju mina hemma och valde idag att ta det säkra före det osäkra och satsa på medicin i necessären.

1,5 timme var jag ute och när jag kom till hotellet, åt jag middag för att sedan gå och lägga mig. Imorgon skulle mina åtta V.I.P:are komma. En exklusive rundresa med så få gäster, eller hur?

Statistiken:
Antal steg: 8322
Km: 4,74

Kcal: 342

Tid: 1:41:19

16 januari - Ready for take off!

I ett hastigt och mycket oöverlagt ögonblick hade jag bestämt mig för att ta med surfplattan till Indien den här veckan - inte datorn. Den var mycket dumt insåg jag redan igår, på pendeltåget in till Linköping! Jag kunde inte lägga in bilder från kameran genom USB-kabeln (o heller inte ladda kameran eftersom stickkontakten till usb-kabeln låg kvar i dataväskan tillsammans med hörlurarna!) Jag kunde heller inte flytta filer. Det är la någon app som ska till, antar jag. En sån grej borde gå att lösa när det finns USB-uttag, kan man tycka.

 

Men med den i handbagaget tog jag mitt pick och pack efter frukosten, och åkte till Arlanda för att checka in och åka till Goa via Doha (haha det rimmar, du!)

 

Här följer mina tips på Överlevnadskitet för långflygningar som också kan hjälpa dig mot Jetlag.
1. Se till att få gångplats. Lätt att sträcka ut benen o ta en promenad/gå på toa när du vill, utan att störa!

2. Skaffa en kudde som bär upp huvudet i nacken o håller huvudet upprätt. Du slipper gam-nacke plus att falla åt sida o vakna med ett ryck. De uppblåsbara tar visserligen ingen plats och väger lite men något bra stöd ger de inte. Min fluffkudde från Arlanda flygplats, har gjort att jag inte snarkar och väcker mig själv (eller grannarna) längre, och har gjort att jag sovit tre timmar i sträck sittande - inte bara slumrat. Jag är fortfarande imponerad av det.
3. Drick mycket vatten före, under och efter flygresan. Ta med en tom vattenflaska genom säkerhetskontrollen som du kan fylla på senare. Det, tillsammans med mikropauser stående/gående, gör att du slipper svullna ben och myrkrypningar. Och tänk på att undvika alkohol! Det är vattendrivande och gör dig uttorkad som gör att du kan få just nämnda bekymmer ganska så fort.
4. Mini-necessär med ögla som lätt tas med till toa och hängas på handtaget är praktiskt. Det har en tendens att vara rätt blött på toa efter ett tag.
5. Res i lösa kläder. Inget som sitter åt. Gäller främst byxor dom kan sitta åt i ljumsken o spärra nerver. Jag kör med traditionell indisk dress i siden med lös resår i midjan.
6. Investera i en ögonmask för att stänga ute ovälkommet ljus. Det finns de intill som gärna läser när du vill sova.

7. Använd hörlurarna du får till mediaskärmen för att skapa illusionen av ett eget rum. Sätt på en film eller musik så vinner du din egna sfär. Räcker inte det för dig så kanske ett par öronproppar kan vara bra.

 

Arrat klart! Vattenflaska, necessär, jobbpapper och hörlurar i sätet. Qatarkudden i svanken, sandaler av o fötterna på fluffkudden innan den hamnade bakom nacken och jag somnade.

Mellanlandningarna är alltid lika trista i Doha. De håller på att bygga en ny terminal men den verkar aldrig bli klar. Än så länge har isåfall bygget tagit över 1,5 år...

Statistik: (och den gäller faktiskt totalt för både igår och idag)
Steg: 3076

Km: 1,75

Kcal: 127
Tid: 00:44:11

15 januari - Farväl till plastblomman

Det var ju en himla tur att jag hade bokat en tvättid idag. Det gjorde att jag kunde packa ner rena kläder! Och med väskan packad och klar (trodde jag) lämnade jag Mantorp till förmån för huvudstaden.

 

Min plastfuxia gör sig rätt bra även med snö på sig.

 

Blev upphämtad av taxi vid stockholms Central även idag och liksom förra gången hittade varken GPS eller chaufför, vilket gjorde att vi åkte runt och letade i området en kvart-tjugo minuter. Men den här chauffören blev sur på mig! Han var direkt otrevlig i slutet när jag gick av. Dåligt!

Fick ut mitt pass inom fem minuter och kunde sedan gå till stationen och ta Arlanda Express till Jumbo Stay på Arlanda. Där hade de haft vänligheten att uppgradera mig från ett iskallt hjulhus till ett rum i flygplanskroppen med en 140-säng. I Like!

Inmundigade lite mikromat och en miniflaska rött vin (2,5 dl för 69 kronor - som hittat!) innan jag gick mot badrummet. Och det var då jag insåg att jag inte hade fått med mig allt när jag packat. Mina insulintabletter stod kvar framför TVn! DET var ju inte helt bra, det. Jag mediterade lite på det och bestämde mig för att försöka parera en dysfunktionell bukspottskörtel, med kosten redan nu. Annars får jag vänta tills jag kommer till Goa. Där kan jag köpa medicinen receptfritt.

14 januari - Biljetten kom

En spännande morgon! Med fuktiga fotsulor ställde jag mig på min våg och viktcoachen visade fram följande:

Vikt: 77,1 kg (Där gissade jag ganska mitt i prick)

Kroppsfett: 39,9% (en medelsnittsmänniska ligger mellan 26,1-31% så jag ligger väldigt mycket över)
Kroppsvätska: 43,8 (också dåligt. Gränsvärdet ligger på 45% för normalmänniskan)

Muskelmassa: 29,9 (äntligen något som är inom normalvärdena 29-34%)

Sammanfattning: Det finns lite att jobba med. Det är bara att sätta igång!

Idag fick jag äntligen min flygbiljett till Goa - och snacka om kort varsel. Det visade sig att jag åker klockan 10:20 redan på onsdag. En sådan tid gör att jag måste åka upp dagen innan och bo över på hotell. Blev lite lätt panikslagen. Eftersom jag inte hade hört något hade jag räknat med att resan inte skulle bli av förrän ner med gästerna, d v s på fredag. Där förlorade jag lite mer än tre dygn och måste alltså åka redan imorgon.

 

Ut på internet för att leta efter boende och biljett till Arlanda. Runt lunchtid hade jag löst problemet, men jag får erkänna att jag kände mig lätt panikslagen när jag fick packa utan struktur. Det är bara att hoppas att allt kommit med i packningen.

 

Men dagen slutade inte i denna paniksituation. Nej, då! Plötsligt hörde jag att jag fick ett SMS. Det var från Visumavdelningen. Mitt visum var klart och jag kunde hämta mitt pass.

Det var bara att tänka snabbt. Skulle jag åka och hämta det redan imorgon på väg till Arlanda - eller skulle jag göra som jag hade tänkt. Ta det på väg från Arlanda på väg till Mantorp den 25e. Och valet föll på att hämta det redan imorgon och spara tiden vid mellanlandningen. Bara att boka ny biljett till Stockholm (för den andra var inte ombokningsbar...)

 

Vilken måndag det blev! Visserligen kreativ - fast med en negativ känsla - men någon stegräknare kom inte på idag, inte.

13 januari - Installation

Hade en hemmadag framför datorn. Men jag tog även två kort. Först på lådan från IKEA som används till underkläder - inte skräp som det är tänkt. Den står, mycket praktiskt, i badrummet.

 

Perfekta lådan som döljer mina underkläder i badrummet.

Jag plockade också ut vågen ur kartongen och läste igenom bruksanvisningen innan jag knappade in uppskattad vikt, längd och ålder. Det ska bli jättespännande att gå upp på den imorgon innan frukost. Vi får se om jag gissat rätt med 77 kilo.

Alltså, visst gör sig vågen väldigt bra under handfatet. Känns rätt HighTech.

12 januari - Födelsedagskalas

Två födelsedagar firades hos Martina idag. Hennes egen och Rasmus. Mamma hade åkt med Björn till Tallin så de kunde inte vara med. Men resten av familjen var samlad.

Hemmagjord tårta och Lussekatter är aldrig fel!

Rasmus och Denice

Martina och Naima jämte Per, Naima och Milla

Martina, Albin, Per och Naima. Men var är Elton? Han måste ha lyckats hålla sig undan bra, för inte ett foto finns på honom. Inte på Chrille heller.

Jag åkte med Per från Vikingstad in till stan och åkte med honom dit för att åka vidare till Mantorp. Och inte helt oväntat var det tågförsening. Men hem kom jag efter en trevlig eftermiddag.

Man börjar nästan vänja sig vid att tågen inte går på utsatt tid.

Statistik:
Steg: 2342

Km: 1,33

Kcal: 98

Tid: 00:33:30

11 januari - Vågen

Dags att borsta av bilen och skrapa rutor ännu en morgon. Fast idag hade jag ingen direkt tid att passa. Jag skulle bara ställa bilen på Millas parkering och sen vandra vidare i livet.

Millas kombinationsverktyg, borste med skrapa, fungerade inte särskilt bra. Svår att borsta med eftersom skrapan "högg i" med ojämna mellanrum och skrapan fick man ingen kraft bakom, så på isig ruta kom Gyllene Måsens hederliga skrapa från "gammeltiden".

På CityGross passade jag på att handla lite innan jag åkte vidare in mot stan. Skulle inte ha så mycket. Faktum är att jag nu officiellt har tröttnat på Ostbollar, och köpte frukt till fruktsallad istället. Blev faktiskt lite sugen på det och även om nu detta inte kommer bli en tradition så var det himla gott senare på eftermiddagen.

Jag lämnade bilen och på väg till stationen tog jag svängen ner till Classe och bytte de två felaktiga hjulen. När jag var där förra gången hade de haft ett extraerbjudande på en våg för bara 99 kronor. En sån skulle jag passa på att köpa, kom jag på. Men i stället för att gå direkt till den, passerade jag de andra vågarna och hittade en jättekul våg som förutom vikt även visar kroppsfett, kroppsvätska, kaloribehov/dag, idealvikt, muskel- och benmassa. Jamen, fattar du vilken bra motivator!? Nästan som att ha en PT (personlig tränare), tänkte jag och motiverade mig därmed att köpa den för det facila priset 499 kronor.

Tillåt mig presentera Mr Beurer, min personliga viktcoach. Vi skall tillsammans arbeta mot, kanske inte 57 kilo som han har talat om för mig, men iallafall 60!

På kvällen gick jag upp med LACK-bordet i bok för att ställa det i förrådet. Denna händelse resulterade i ett iordningsställande av utrymmet, vilket gjorde att jag numera kan gå in obehindrat och dessutom hitta grejer jag behöver. Sist jag var där och letade efter mitt andra skal till min telefon (det vita gick sönder i Petra i oktober), hittade jag inte kartongen. Följden blev att jag ropade in en likadan telefon på Tradera för runt 600 spänn, så nu har jag två Sony Xperia Active. Onödigt kanske fast å andra sidan har jag ju reservdelar, och det är ju praktiskt med tanke på hur dyrt och svårt sånt är att få tag i spontant. Och jag är ju himla nöjd med telefonen, som tur är.

Ordning och reda blev det i förrådet!

Och idag mailade jag till Tabletkungen om min icke-fungerande Powerknapp.

10 januari - Visumansökan klar!

Jag behöll bilen igår och tänkte ta den in till Linköpings Centralstation, varifrån jag skulle till Indiska ambassadens visumavdelning i Stockholm. Det jag inte hade räknat med var att bilen skulle vara översnöad med isiga rutor vilket gjorde att jag kom hemifrån så sent att jag inte hann lämna bilen till Milla, utan fick ställa den på långstidsparkeringen vid stationen.

 

Sen blev det det en resa tur och retur huvudstaden för att fixa med visumet. Jag har ju två pass och det ena hade jag giltigt visum i till 29 januari. Men eftersom jag har rundresor till 14 mars behövde jag nytt och passade på att ta det i nya passet som har flest tomma sidor. I det andra är sidorna snart slut...

 

I ett nästan tomt tåg och i snöstorm åkte jag upp till Stockholm. Där väntade mer snöstorm och en taxi som tog mig till David Bagares gata 26B efter mycket om och men (de kör på GPS och den hittar inte rätt väg)

Jag kunde behålla bilen lite till så när jag kom tillbaka till Linköping på eftermiddagen åkte jag ut till IKEA och köpte ett LACK-bord i björk, som jag körde hem.

Leklandet utanför IKEAs ingång var lite kul

Igår hade jag handlat hjul till bordet på Clas Ohlson, så på kvällen planerade jag montering. Fram med skruvar, skruvmejsel och muskelkraft! Det var bara det att två av hjulen var fel storlek. Smart - inte! Bara att gå och byta, alltså!

 

Min stegräknare var inte helt med idag. Jag minns att jag kollade stegen innan sängläge, men när jag skulle skriva in det i min kalender dagen efter, hade alla siffror försvunnit.

 

Statistiken jag minns:

Steg: 6430

9 januari - Blankt papper

På förmiddagen tog jag pendeln in till Linköping för att hämta bilen hos Milla. Det var besiktningsdags!

 

Tågförseningen idag innebar att man fick ta nästa ordinarietåg. Tur jag hade tidsmarginal.

Noterade att "min" tatuerare skaffat lokal på Storgatan. Det går bra för grabben. Kul!

En genomkörning på biltvätten, sen var det dags att besikta - och ut kom jag med blankt papper! Rätt bra för en Hyunday Accent -97:a!

 

Efter besiktningen hämtade jag en liten leksaksdammsugare till Albin som älskar att städa, plus ett LACK-bord som skulle vara i björk men visade sig vara i bok och inte alls passade bredvid mitt andra. Men jag betalade bara 10 spänn för det, så hittade jag ett arbetsområde - i förrådet!

Efter en snabblunch hos Milla och Naima ( Elton var på dagis) gick jag till Fromholtz och tog visumfoto.

Prislapp för två likadana foton? 245 kronor. Bara så du vet, upptäckte jag att man kunde ta kort i samband med ansökan för 150... Aja, fotografen var bra! Han tog fotograferingen på allvar och gjorde mig så snygg det nu var möjligt utan glasögon, håret bakom öronen, överviktig och osymmetrisk.

 

Jag gjorde lite andra ärenden på stan så det blev en hel del till statistiken den här dagen. Bra jobbat MG!

 

Statistik:

Steg: 13538

Km: 7,71

Kcal: 620

Tid: 2:48:03

8 januari - Tack för stödanteckningarna

7 januari - Vad sjutton gjorde jag den här dagen?

6 januari - Hazard med brudarna!

Det var dags för spel och dobbel denna eftermiddag (men inte nät-casino haha). Som vanligt jättekul! Vi åker runt till varann och träffas i stort sett varje gång jag kommer till Sverige. Mamma, svärmor och Anna saknades denna eftermiddag dock. Det var det Monicas tur denna eftermiddag. Värdinnan brukar stå för kaffe/té och ibland bjuda på något tilltugg. Annars har vi knytis.

Detta spel går att genomföra på en massa sätt. Jag tror inte att jag har berättat hur just vi spelar. Vi spelar på ett, som vi tycker, ett schysst sätt. Alla vinner!

Så här genomförs Graube-versionen:

Alla tar med tre paket: totalt värde 150 kronor och som passar alla tjejerna. Paketen läggs på ett bord vid ankomst.

När alla är komna samlas vi och omgång nummer Ett startar. En tärning slås i turordning och alla är med till att börja med. Varje gång man får en Sexa får man ta valfritt paket från bordet - men bara upp till tre paket. Därefter får man inte vara med utan bara se på.

(Men tjejer, ska vi kanske ta dubbla tärningar nästa gång för att liksom suga på karamellen lite längre? Två sexor ger rätten till paket? Det är många som kör med den varianten. Vad säger ni? Ska vi ändra och ha roligt i sällskapet längre? Fast omgång TVÅ tycker jag vi kan behålla med bara en tärning, annars händer det ju knappt något på bordet, ju!)

 

När alla så har fått tre paket är det paketöppning! Man måste ju se vad som finns på bordet, var det finns och planera lite inför omgång nummer Två, förstår du. Då ska man sno grejer av varann!

 

Men innan omgång nummer två är det fikapaus.

 

Idag var Kenneth och Challe med och fikade. Men på hazarden fick de inte var med förstås. Challe är dock inte med på bilden. Kommer inte ihåg vart han försvann...

Det är bra att ladda med energi inför omgång nummer två, som går på tid. Det är bara värdinnan som vet hur länge den ska pågå (fast idag var det Challe som satte tiduret). Tärningen är med och Sexan gäller fortfarande. Men nu ska man alltså sno saker ifrån varann. Och varje gång, utan undantag, är det ett par saker som alla vill ha. Och det är väl kanske det här som gör det extra roligt och hysteriskt.

Jag skrev att alla är vinnare och som du ser på bilderna nedan kommer alla hem med ett paketinnehåll. Man får nämligen inte ta ifrån den som bara har en present kvar!


Omgång nummer Ett går i ett lugnt avslappnat tempo. Det är värre i omgång Två, som går på tid. Då är det hysteriskt! Tina, Annette och Pella är tre av hazarddamer. Mira, jag och Monica är utanför bild.

Vinstfördelning

Tina och Pella

Mira och Annette

Monica och jag

Japp, nytt datum är redan satt.  31 mars är det dags igen, hemma hos Annette. Ser redan fram emot det!

Tina var snäll och skjutsade hem mig och tog lilla vägen hem till Hörna fast det var halt ute. Hon är la för rar den där flicka', va!

 

Statistik kan inte uppges. Tog inte på mig räknaren idag.

5 januari - Dammsugning av lägenhet: 5 minuter

4 januari - Face-rape!

Tog ledigt från jobbet och åkte in till Linköping och åt lunch med mamma och träffade först Milla och barnen, sen Martina och barnet.

 

Det blev inga kort på mamma. Har fått för mig att hon inte uppskattar att bli fotad och utlagd på internet. Jag må ha fel men tills jag vet annat så är det sparsmakat med bilder på min kära mor.

 

Efter vår lunch på Hamlet mötte vi upp Milla och barnen. Jag passade dem medan Milla gick in på Lindex och mamma in till Cubus. Vi gick där och spankulerade på kullerstenarna på Nygatans nederdel. Elton var vaken medan Naima sov. Plötsligt märker jag hur den färgade overallen i vagnen blir allt säckigare och upptäckte att Mr Elton somnat. Så rolig var jag! Och mamma hade kommit ut från Gränden och inte sett oss och åkt hem - med balansplattan som hon lånat av mig, och skulle ge tillbaka. Så det kan bli ibland!

 

Kanske att en av mina lokalguiden i Jordanien har rätt? Han tyckte att jag hade en rogivande (undrar om han inte menade sövande) röst och menade att jag skulle passa som lärare för busiga jordanska pojkar som skulle bli lugna på mina lektioner...

 

Martina fick en förskottspresent idag. Hon fick en cykelsadel till Albin från sin mormor, att ha på sin cykel som hon skulle få av mig. Kartongen blev en trumma på hemvägen, började förstå när vi lämnade varann. Före det var han lite för blyg för att trumma med när jag trummade... Jag passade också på att ge dem Minidatorn med touchskärm som jag köpt i Malaysia. Hade hittat lite roliga appar passande en snart tvååring, som jag laddat ner - men kanske skulle jag ha valt bort några appar som jag lagt in?

 

Albin är en liten blyg gosse som kommer igång efter ett tag. Jag var också blyg som liten. Martina var på samma sätt. Man måste nog säga att det där har gått i arv, va?

 

Mörkret kommer snabbt. Plötsligt var det kolsvart. Men i ett försök att vara glad även i kyla och mörker, tog jag ett par bilder från stadsbesöket. Håll tillgodo!

Storgatan upp mot Borggården.

Linköpings Centralstation mot Hamngatan respektive Vasavägen.

Jag la mig tidigt som vanligt men vaknade kl 22.58 och kollade på Facebook. Hade fått en massa gilla och kommentarer på något jag inte kände igen. OMG! Man hade kapat mitt konto och skrivit något märkligt på min statusrad. GUD vad läskigt!!! Jag skrev genast en statusrad att kontot var kapat, varvid Martina "dök upp" och berättade att det var HON! Jag hade inte tagit bort Facebook appen och där var jag inloggad, berättade hon, och då hade hon inte kunnat låta bli. Nedrans unge, va!?

Steg: 10403

Km: 5,92

Kcal: 258

Tid: 1:48:25

3 januari - Stegräknaren ankom

Förberedde närmaste resan till Indien och satt vid datorn och skrev hela dagen.

I mailen damp mina två beställda ISBN-nummer ner från Kungliga biblioteket och i brevlådan framåt trehugget hörde jag hur det kom post och där låg min nya stegräknare (och bläck till skrivaren). Var ju så klart tvungen att inviga räknare genom att gå till Shellmacken för att hämta mitt paket från Ellos, fylld med plommonlila produkter.

 

Stegräknaren motiverade mig att ta en promenad till Shellmacken och inreda badrummet i en ny färg. Känns rätt bra, faktiskt. Men nu känner jag att en fleecemorgonrock i matchande kulör borde nog finnas där också. Alltid är det nå't!

 

Från och med idag tar jag upp stegräknarstatistiken igen. Skillnaden mot tidigare är att den här visar mer än bara steg. Kolla!

Antal Steg: 3360
Gångna Km: 1,68

Förbrukade kalorier (Kcal): 77
Aktivitetstid i timmar/minuter/sekunder: 37,25

 

Fortsättningsvis kommer jag bara skriva Steg/Km/Kcal/Tid men nu vet du vad jag menar med begreppen! Så himla kul, alltså! Målet är att gå ner till 60 kilo och slippa medicinera mot diabetes igen. Det har jag lyckats med tidigare. Nämnda kiloantal stod vågen på år 2006, och det gör målet realistiskt. Undrar vad jag väger nu, förresten! Skulle gissa på 77 av kläderna att döma :/ Hur gick DET till? haha ja det kan både du och  jag svara på, eller hur? Brist på motion och en massa ostbollar... Bara att erkänna!

2 januari - Sju år sen målet Ekonomiskt oberoende

haha Ja det där målet har jag väl inte uppnått. I december 2006, när jag satte upp det målet, såg mitt liv väldigt annorlunda ut. Då var jag fortfarande chef för enhet 631 = Myrorna i Linköping, och drev Hitch Hikers Linedance och koreograferade, hade danskurser och DJ:ade. Då var jag vältränad, hade ett säkert arbete och vettig inkomst. Då hade jag andra livsmål mot ett år senare. Tänk vad livet ändrar sig i perioder, du!

 

Nåväl. Nu har jag ju reviderat det där med vad Ekonomiskt oberoende betyder sedan dess. Det betyder alltså inte att jag måste ha en årslön på banken. Nej då! Nu handlar det om att ha en dagslön på banken och kunna ta tjänsledigt utan lön en dag utan att ekonomin blir lidande. Och det kan jag faktiskt i skrivande stund. Jag kanske till och med kan ta att par dagar ledigt hehe DET du! (Min dagslön ligger på knappt 370, baserat på 7750 kr/månad med 21 arbetsdagar.)

 

Idag fick jag min nya leksak, en surfplatta. Den är köpt på Tabletkungen och heter Pipo S2. Roade mig med att ladda ner appar och insåg redan där begränsning av arbetsområde för dylik vara. Men det skulle komma att uppdagas ännu fler användningsområden såna här plattor inte är till för. En tekniskt irriterande sak som jag märkte ett par dagar senare var att Powerknappen inte fungerar, så jag kan stänga av den men inte på den utan att sätta i laddaren... Återkommer om det.

 

Som Milla sa när jag beklagade mig vid ett tillfälle "De är till för att surfa med, spela spel på och se på filmer i."

 

Just nu undrar jag varför jag inte kollade upp dator med touch istället... Det skiljer typ 400 gram i vikt men är fasiken så mycket smartare för det jag behöver denna typ av produkt till. Jag varken enbart surfar, spelar spel eller tittar särskilt mycket på filmer. Jag skriver ju och redigerar bilder mest.

Så den här utser jag alltså som ytterligare en av mina sämsta köp under 2012 (betalade den då) jämte mina glasögon! Men jag får skylla mig själv. Jag skulle ha läst på bättre, helt enkelt! Det var ju bara det att jag så gärna ville ha en sån där alla pratade om *suckar*

 

Ack, säg den glädje som varar!

Dag två på nya året fattade jag beslutet att be att få återta min hemsida, mariagraube.se, som legat nere sedan i höstas. Mailade Binero och ordnade upp den saken genom att par tangenttryckningar.

 

Sen fick jag för mig att jag skulle testa ett idiotsäkert system på en Casinosida. Och det gick väl som förväntat. Jag förlorade varenda krona! Så det där med idiotsäkert måste nog syftas på att det var säkert för idioter som går på't. Men okej, jag hade roligt så länge jag var rik och hade 1200 på kontot haha

1 januari - Gott Nytt år på dig!

Så gick då inte jorden under 2012 utan livet gick vidare in i 2013. Tycker nästan synd om domedagsprofeterna som aldrig har rätt...

 

Hade sinnesnärvaro att åtminstone ta ett kort på fyrverkerierna i området.

Hade tvättid på morgonen och bestämde mig sedan för att bejaka min plommonlila period genom att beställa handdukar, matta och draperi till badrummet på Ellos hemsida. Efter det tog jag shoppingvagnen och promenerade till CityGross för att köpa körsbärstomater!

Jag tycker allt att lägenheten ser lite mysig ut från gården.

Det har varit skriverier om restaurangmomsen på mat som sänktes från 25 till 12% utan att det märktes på menyerna. Det en del inte vet är att det var ett försök av regeringen att skapa arbetstilfällen för att kunna öka servicegraden och kvalitén på krogen, d v s en arbetsmarknadsåtgärd. Någon som vet om det har gett fler jobb och bättre service/kvalité?

På CityGross sänkte de momsen med 12% på frukt den 17 september, och även om det kanske inte gör jättemycket i plånboken så blir det ju ett par spänn här och där. Det är ju bara att man måste komma ihåg Förmånskortet, då hehe. Och det kom jag ihåg idag!

CityGross vill försöka få folk att äta mer av det nyttiga genom sin sänkning.

Spatserade glatt hemåt under en konstig himmel.

 

Idag kontaktade jag GML Print on Demand AB. Jag behövde veta att det var okej att jag ger ut mina böcker själv och inte genom dem - och det var inga problem. Så man kan väl säga, att just nu lutar det åt att jag anlitar GML för publicering och distribution. Då är det bara resten kvar, du!

31 december - Nya mål för 2013

30 december - Hushållsbudget för 2013

Hemmadag. Och jag har ju glömt att berätta om hyreshöjningen.
Jag var ju lite rädd ett tag att jag inte skulle ha råd att ha lägenheten kvar, men idag såg jag den på icabanken.se (har hyran på autogiro) 1908:-. Så jag kör väl ett år till får vi se. Det är ju bara hoppas att det går.

Nu tänker du kanske, att med den hyran kan det väl inte bli så svårt. haha Näe, men det kräver planering! För att jobba som reseledare inbringar, efter sex år i yrket, en inkomst i spannet mellan Kronofogdens Existensminimum och Garantipensionen.

(Existensminium ligger 2013 på 4683 + hyra vilket skulle innebär 6585:- för mig - och där ligger, vad jag har kunnat utläsa, de flesta garantiersättningszonerna (lägsta belopp) för sjuk-, aktivitets- och arbetslöshetsersättningar också. Garantipensionen ligger på 7899:- år 2013). Och det är de sistnämnda siffrorna jag baserar mitt liv på.

Skulle jag hamna i någon garantiersättningszon, skulle jag behöva göra ändringar i kosten, köpa kläder enbart på Second Hand, strunta i Triss som vi ändå inte vunnit mer än 100 spänn på ett år (!), blogga på biblioteket och strunta i sparandet. Okej, livet skulle bli lite mer besvärligt, men allt går om man bara bestämmer sig.

Enligt min hushållsbudget för 2013, som jag gjorde 30 december, behöver jag 7750:- för att leva det liv jag lever NU. Tveksammaste posten är den till facket Unionen, men jag har mailat till dem idag (26/1) så får vi se vad de säger. Det kan sluta med att avgiften blir högre eftersom jag har FA-skattebevis... Hoppas det räcker med det jag betalar idag!

29 december - Julfirande hos Milla med knytis och skattjakt

Slog in julklappar och skrev lite verser innan det var dags att plocka ihop och åka till Milla. Idag var det julfirande med Milla med familj, Martina med familj (vilket ju inkluderar plastbarnbarnen Rasmus och Denice), Per och svärmor samt mamma. Fullt hus alltså!

 

T vä: De där glasögonen jag köpte för dyra pengar (3999:-) i höstas, trivs jag inte alls i och det här är bland de sista dagarna du ser mig bära dem. Jag gick tillbaka till de gamla några dagar senare. Man skulle kunna säga att de var ett av 2012:s sämsta köp (ja, jag gjorde några andra felköp också, men det är ju normalt att jag göra några såna per år...)
T hö: Shoppingvagn och en plastbag och två plastpåsar, det var min packning till stationen. Man jag åkte bara till Vikingstad för där hämtade Per upp mig så åkte jag med honom och Jonzon in till Linköping.

Jag missade att ta kort hela eftermiddagen. Riktigt dåligt, men jag var liksom upptagen med att fira jul. Ni förstår säkert! För ni kan tro att det var trevligt med alla församlade :) Det gör vi om! Tror vi kanske måste göra "Jakten på den försvunna klappen" till en tradition?

28 december - Återförening!

Jag vaknade utvilad och fixade frukost som vanligt. Tittade på klockan i "köket";  08.18. Fantastiskt, tänkte jag överraskad över att ha sovit så länge, och fortsatte morgonbestyren. Det var som vanligt mörkt ute. Så här års går ju inte solen upp förrän typ 09. Jag startade TV:n och gick ut på Text-TV. Då ser jag: 01:20:05. *suckar* Det var inte alls en fantastisk tid att gå upp, alltså. Tur man inte slamrar så mycket så grannarna blir störda.

Ja, det är nog dags att byta batteri i den däringa klockan...

Förmiddagen ägnades åt ekonomi och mitt i allt ringde telefonen från Arlanda. Min väska skulle komma imorgon. "Näe", utbrast jag, "Det går inte för då firar jag jul med barn och barnbarn och en del av julklapparana ligger i den där väskan." Då förstår ni, då ordnade damen att ett annat leveransföretag skulle ta den med sig så jag skulle få den någonstans mellan 18 och 24 denna dag. Var inte det gulligt så säg?

Det var en kall och isig dag, men jag var ju tvungen att gå och handla. Det var väldigt tomt i kylskåpet! Fram med shoppingvagnen och vinterkläder. Det blev en tur till CityGross och jag vill passa på att ge en eloge till de som sköter cykelvägen mellan travbanan och Mobilia. De hade skrapat så rent att jag faktiskt nästan kunde gå på sandad och bar backe. Det var en befrielse efter att ha gått på isiga trottoarer och gator fram dit. Det var läskigt vissa partier och jag är ju så rädd att ramla och göra illa fotleden igen.


På CityGross mötte jag Tina och två av barnen och hade turen att få skjuts hem. Det var mycket välkommet för jag hade nog haft lite att göra med att få hem allt jag *höhum* råkade stoppa i min shoppingväska :/

Resväskan den kom runt åtta på kvällen. Då hade jag ju redan gått och lagt mig, fast med kläderna på, och kunde snabbt och lätt springa ner och lösa ut den. Det var en lycklig stund :)

27 december Okej jag är här. Men var är mitt bagage?

Ja, där stod jag vid bandet - sist av alla o kände mig som Stig-Helmer. Det visade sig att bagaget stod kvar i Londomn Inte alls konstigt med tanke på hur kort transittid jag fått. Efter anmälan var det bara att ta handbagaget o vända mot Mantorp o hoppas på att väskan skulle komma imorgon. Det låg ju trots allt lite roliga julklappar där....

 

26 december - Malacca - Sverige

Ja, så var rundresan slut, då. Jag började dagen med att stiga upp kl 04.40 för att sända iväg den första gästerna till flygplatsen i KL. De skulle sedan vidare till Koh Lipe i via Langkawi, för en veckas avslappning. Andra hälften skulle kl 11 fara till samma flygplats, men åka tillbaka till Langkawi en vecka innan det var dags för dem att åka till Sverige.

Själv stannade jag i Malacca för att åka klockan sex på kvällen till KL. Jag skulle tillbaka till svensk mark, jag.

När jag checkade ut, efter att ha tillbringat dagen i ett par shoppingcenter (och gjort av med pengar på en massa kul), betalade jag för den extra tiden på hotellrummet samt den extra avgiften på 2 Ringit som man får betala i Malacca. Den går till Malacca historic city council och ska användas till kulturarvet i stan.

 

Borgmästaren kräver alla hotellgäster på en extra avgift som ska gå till underhåll av byggnader bland annat.

Läppstiftpalmen heter den här vackra prydnadspalmen som man ofta ser i planteringar.

Det är dyrt att sätta ut platsannonser så istället fixar man skyltar på plats. Här har ni en inredningsbutik som söker säljare och kassabiträde.

Det är en del man inte ska göra på toaletten på flygplatsen. "Stå inte på sitsen"-förbudet är väl roligast eftersom det inte är något problem vi har att göra med i Sverige.

Du och jag har inte pratat om Palmoljeproduktionen i landet och det är ju faktiskt på sin plats, då Malaysia är en av de största producenterna i världen. De står, tillsammans med Indonesien, för 80% av den totala produktionen! Den här typen av odlingar är tyvärr ett hot mot såväl regnskog som Orangutang men det är en bransch man kan tjäna pengar så problemet är svårt.

På flygplatsen hittar man många roliga butiker. Vad sägs som Harrods?

Flygplatsen är så stor att man måste åka tåg (Aerotrain) mellan terminalerna. Jag blev utskrattad när jag frågade om man inte kunde gå till min terminal. Och jag förstår varför. Det var 15 minuters färd dit med tåget...

Och så återsåg jag en kär gammal vän. Furbie!!! Lite mer moderniserad än de barnen hade när den kom, och det var VÄLDIGT nära att jag köpte med en hem - till mig själv haha

Jag hade ganska mycket tid innan flyget till London skulle gå så jag satte mig och åt en märklig Ceasarsallad med kyckling och sardiner (!). Efter besök på damrummet, gick jag ner och växlade in mina Ringit till indiska Rupies, då det är dit jag ska i januari, och kunde sedan glatt spatsera bort till gaten.

När jag kommit igenom säkerhetskontrollen och suttit en stund uppmärksammar jag att Världens Bästa Kudde är borta!!! Jag upp ur soffan, högg tag i en vakt och berättade snyftande att min kudde var borta och att jag var tvungen att springa och leta efter den. De tog snällt mitt bagage och mitt boardingkort och så sprang jag iväg liksom lite baklänges mot vad jag gått. Alltså, jag sprang inte baklänges men du fattar va? Och jag hittade den på damrummet! Vilken glädje, må du tro! Jag kramade den, gav den en liten puss och sprang sedan tillbaka till gaten - för nu hade man börjat gå ombord! Och snart satt vi där på vårt säte. 

Och kan du tänka dig. På den här flygningen var inte ens flyget halvfullt så de flesta av passagerarna kunde lyxa och ligga och sova! Synd att det inte var direktflyg...

Innan jag avslutar dagen inlägg ska du få lite mer info om Palmoljan, tänkte jag! Varsågod!
Sverige importerar 44.000 ton palmolja varje år och du kan hittade det (förutom som råvara till biobränsle) i margarin, glass, kakor, choklad, tvål, tvättmedel och kosmetika. I innehållsdeklarationen står det bara "vegetabiliska fetter"... inte så lätt att då veta vilka märken som använder just palmolja i sina produkter. Enligt Råd & Rön innehåller upp emot mot hälften av alla förpackade varor i affären palmolja i någon form.
Här kan du läsa mer om Råd & Röns undersökning och även få lite produktnamn om du är intresserad...

2013-01-15 @ 13:33:13 Permalink Bloggar från Malaysia Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

25 december - KL - Malacca

Skapligt tidigt satte vi oss i bussen. Idag skulle vi ner till Malacca (Melaka skriver man också). Både huvudstaden i Malaysias tredje minsta delstat och staden, har samma namn. Stadskärnan sfinns på UNESCOS världsarvlista sedan 2008 och det var dit vi skulle.

 

Vi gjorde ett litet extra stopp hos en vanlig familj som öppnat sitt hem för turister. Vi tyckte alla att det var intressant att se hur de bor och lever.

Så småningom kom vi så fram till Malacca! Staden grundades för cirka 600 år sedan.

Vi tog en linte promenad på Jonker Street och dess parallellgata, och bara njöt av livet. Gatan är känd för sina antikviteter bland annat.

Det finns en massa saker att kika på här, Vad sägs om kinesiska skor som man använde till snörade fötter? Läskigt små! Brunt socker? Pappersföremål att begravas med och ha i nästa liv?

Vi kikade in i Cheng Hoon Teng-templet, äldsta kinesiska templet i Malaysia. Tänkte gå tillbaka dit och få välsignelse för 2013 eftersom jag nog lär behöva det, men kände att jag nog får välsigna mig själv. Det är ju trots allt mitt liv det gäller och det är jag som ska leva det!

Pappersunderkläder, kan det vara något att begravas tillsammans med? Nåja, i den här butiken fanns allt du kan använda i detta livet - och ta med dig in i nästa :). Jag försökte ta kort på pappers-laptopen men bilden blev för mörk så jag kastade bilden...

Kampung Kling-moskén är en av de äldsta moskeéerna i Malaysia (från 1784). Vi gick in på gården och kunde samtidigt kika in på gravplatsen som låg intill. Kolla gärna in minareten som är strukturerad som en pagod!

Detta hinduiska tempel är det äldsta i Malaysia och byggdes 1781 på mark som gavs till Chittysamhället, av holländarna.

Cykelrikshas och båtturer erbjuds. Du kan köpa krämigt "Duriangodis" och i början av Jonker Street, i ett hörn ligger världsberömda Chung Hwa Chicken RIce Ball Shop. Du ser inte kön, men den är och förblir alltid jättelång. Man ska inte vara hungig när man ställer sig i din kön - och man behöver komma dit tididgt för maten tar slut under lunchtiden.

I de holländska kvarteren och runt där, kan man hitta en massa spännande. Queen Victoria Fountain (byggd 1901 av britterna skall tilläggas) och klocktornet är ganska vackra, får man nog säga. Här hittar du även ett annat fordon. Notera gärna stavningen på taxibilen. Här pratar man faktiskt fortfarande Creole och man känner igen en del ord som liknar svenska!

Malacca Tower är ett torn man kan åka upp i. Hela den snurrande plattan åker upp och ner 110 meter. Därifrån har man vidunderlig utsikt, inte bara över stan utan över havet.

Bilder från S:t Pauls kyrkan, byggd av portugiserna och St Francis Zavier står staty utanför. Kyrkan har även tjänstgjort som begravningsplats och är idag en del av Malacca Museum.

Famosa: ett portugisiskt fort som bara har ett torn kvar. Det kallas Porta de Santiago.

Från Porta de Santiago kunde vi kika bort mot vårt hotell (det gula i mitten).

 

Jag bad Halim ringa efter rundturen, och kolla om hotellrummen var klara. Det visade sig vara en god idé för det var de inte. Så vi passade på att åka ner till havet och titta på "Flytande moskén", Malacca Straits- moskén. Den hade vi inte fått se om förseningen inte hade varit!

Malacca Straits mosque öppnades 2006 och när det är högvatten ser den ut att flyta på vattnet.

Efter en mycket krånglig incheckning som tog lång tid, kunde vi få våra rum och hade sedan både eftermiddag och kväll på egen hand. Jag gjorde som vanligt, gick på shoppingcenter. Det är jämrans trevligt. Och så klart hittade jag en massa roliga tekniska prylar till barnbarnen. Bland annat en hybrid mellan surfplatta och dator! Och det blev McDonalds utanför hotellporten denna afton.

Hari Kristmas till er alla!

2013-01-15 @ 12:17:50 Permalink Bloggar från Malaysia Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

24 december - Kuala Lumpur (KL)

Julafton! Hade jag inte vetat om att det firas hemma i Sverige idag hade jag nog missat det helt. Här firar man imorgon, den 25, vet du.

 

4 dl kaffe kl 06.30 känns ju väldigt sent, men vad gör man när man inte kan styra över hotellens restaurangtider?

Vi startade dagen med ett besök i Batu Caves och lagom till vi kom fram började det regna. Kanske det var på grund av det som makakerna var osynlig, inte vet jag. Men de har varit lite väl osynliga en längre tid här, vet jag. Detta hindutempel är iallafall tillägnat guden Murugan (en av Shivas två söner han hade tillsammans med Parvati. Den andra är Ganesh) och han välkomnar oss med en nästan 43 meter hög staty.
Själva grottan i kalksten, berättas vara uppkommen för 400 miljoner år sedan och var ett skydd för stammen jag berättade om i anslutning till besöket hos Orang Alsi, Temuan.

Templet är känt för sina färgglada väggmålningar, kalligrafi och statyer. Att statyn av Murugan är världens högsta av honom gör väl inte saken sämre. Här finns också ett krematorium och kolumbarium (gravvalv med nischer). Ser du den stora behållaren med kokosnötter? Det finns en symbolik i att krossa dem innan man går in i templet. Här krossar man sitt ego för att ge plats åt visdom!

Det här templet är centrum för Thaipusamfestivalen som firas varje år i månaden Thai. Den infaller januari eller februari varje år. Gå gärna in och kolla klippet från EuroNews här nedan så får du se lite vad den handlar om. Varnar dock för att den filmsnutten kan upplevas masochistisk så känsliga personer göre sig icke besvär.



Innan vi åkte vidare på en Citytur mellanlandade vi på ett par extra ställen, som inte var i programmet. Men att vara i Malaysia utan att göra de här besöken är väldigt synd så jag och Halim pressade in dem också. Det första var på en batikverkstad. Malaysisk batik skiljer sig från andra länders batik så tillvida att man använder pensel att rita ganska stora mönstren med, färgerna är "glada" och man fokuserar på geometriska mönster, blommor och spiraler.

Malaysia är känd för sin batik. Konstnärinnan i svart är i full gång att förbereda batiken och besöket slutade med att jag köpte ett pareo-set som hon hade gjort. Det är en stor sjal som man kan knytas på en massa olika sätt och bilda kjol eller klänning, den andra är lite mindre och knyts som linne eller sjal. Jag köpte två spännen i kokosnöt också, som man kan använda för att göra plaggen lite mer snygga. (Får visa vid annat tillfälle. Ska till Indien för ny rundresa om ett par timmar...)

Nästa besök var på Royal Selangor Pewter Factory, en tenn fabrik som startade 1885. Många kända designers har varit här och gjort fina saker, bland annat Erik Magnussen från Danmark. Besöket var väldigt rutinerat och organiserat. På med en klisterlapp på kläderna och personlig guidning genom lokalerna. Vi fick se gamla tennpengar (roligast var de i forma av djur), avgjutna händer från personal som varit trogna företaget fem år (eller var det tre kanske?) och demonstrationer av hur föremål tillverkas. I butiken hade vi turen att hitta ägarinnan till företaget (barnbarn till grundaren) som berättade och visade oss "The lucky pot" som allt startade med! (Kallas Melon Teapot på deras hemsida)

Direktören (och ägarinnan) Datin Paduka Chen Mun Kuen visade oss personligen tekannan allt startade med. En underbart entusiastisk kvinna!

Nationalpalatset stod sedan på tur. Det var inte ett palats från första början utan ett stort och fint hus, byggt av och till kinesiske miljonären Chan Wing. Han byggde tvåvåningshuset 1928 och det kallades kort och gott för "Det stora huset" Det var först 1957 som det blev ett palats. 2011 flyttade kungen dock till annat palats och området är idag ett museum. Av nostalgiskäl har man vakter till häst och vaktombyten och vi hade turen att få vara med att se det.

Istana Negara (Nationalpalatset) ligger på en kulle ovanför Klangfloden.

Man kan ju inte vara i KL utan att ha besökt huvudstadens två nationalmonument. Det står både en Cenotaph (ett monument över en person/grupp vars kvarlevor finns någon annanstans) och en bronsstaty i samma området.
Förstnämnda är ett minne över de som kämpade under Första och Andra Världskriget samt gerillakriget "Malayan Emergency (mot engelsmännen/kommunisterna 1948-60, för friheten).
Det andra är en 12/15 meter hög (meningarna går isär och jag har inte mätt) bronsstaty som anses vara världens största fristående gruppstaty i brons. Soldaterna som håller upp den malaysiska flaggan symboliserar ledarskap, lidande, enhet, vaksamhet, styrka, mod och uppoffring.

Tugu Negara (betyder nationalmonument helt enkelt) ligger i Lake Garden. Där kan du också får se Betelpalm  med nöten som är ett allmänt berusningsmedel... I Indien hade jag en lokalguide en gång, som tuggade varje dag och alltid hade röda tänder och gjorde väl inte helt sitt jobb bra direkt. Han satt och lyssnade på mp3, pratade i telefon eller sov mest. Han vaknade liksom till liv när jag räknade fel på hur mycket dricks han skulle ha i slutet av turen. haha Ja, man får uppleva en del ganska intressanta saker i det här jobbet!

Bredvid järnvägsstationen ligger avskalade Masjid Negara, nationalmoskén. Designen är baserad på den stora moskén i Mecka men huvudkupolen påminner om ett blått paraply som är utfällt. Här symboliserar taket de 5 pelarna av islam och de 13 stater i Malaysia. Minareten är hela 73 meter hög och ses från långt håll.

Moderna Masjid Negara, nationalmoskén stod klar 1965.

En liten rundtur i China Town och gränsen till Little Italy hann vi också med.

Infarten till Petaling Street, känd för piratkopior och annat som hör Chinatown till.  Poppis bland turister som hoppas kunna göra en ett klipp. (Vi passerade även järnvägsstationen och rådhuset men det får du inga bilder ifrån.)

Merdeka Square omgärdas av en massa gamla fina byggnader. Till exempel Sultan Abdul Samads byggnad står i skarp kontrast till de moderna höghusen. Den öppna platsen är historisk. Här hissades Federationens flagga för första gången 1957! Du ser också ett textilmuseum, ett klubbhus för de rika engelsmännen, dagens polishus och en fontän från 1897 vars byggdelar importerades från England.

Kuala Lumpur City Gallery ligger nära Merdeka och vi tog en sväng in där. Här finns också ARCH work and gift shop som gör bland annat miniatyrer i trä.

Vi åt lunch i den charmiga engelska byggnaden mitt över City Gallery (har för mig restaurangen hette Warisan men jag tog inget visitkort därifrån. Maten var visserligen billig men var väl ingen favorit direkt) innan vi åkte till Petronas Twin Tower.

Får nog säga att restaurangen var mer charmig utanför...

Petrona Twin Tower, 452 m höga med en bro som förbinder tornen på 41a våningen. De stod klara 1998 och var då världens högsta byggnader. Nu är det världens tredje högsta med sina 88 våningar. Husen designades av argentinsk-amerikansk arkitekten Cesar Pell som antas ha varit inspirerad av Gaudi's katedral Sagrada Familia i Barcelona.

Om man vill gå mellan tornen bör man stå i kö tidigt, tidigt på morgonen. Det säljs nämligen begränsat antal biljetter så det gäller att vara ute i god tid!

Runt tretiden var vi tillbaka på hotellet och vi hade alla lite olika projekt på schemat Jag strosade runt på lite olika shoppingcenter. Det var "No plastic bag"-dag idag. Man fick ha med sig egna påsar eller betala extra så butikerna kunde skänka en peng till någon organisation.


Jag hittade (till slut) ett par sandaler som skulle ersätta de jag köpte på Samos i somras. De har lossnat i en söm och sulan är sprucken. MEN det visade sig att de var i plast och inte lämpliga att bära i varmt klimat. Jag tog snålt hem dem till Sverige men de ligger sedan hemkomst i garderoben och jag har hunnit köpa ett par Eccosandaler att ha istället...

I ett av varuhusen hittade jag Liz Cheah. Hon spådde i Tarot och jag satte mig en stund. Hon prickade rätt i allt förflutet och nutid, och spådde mig ett hårt 2013. Jag skulle visserligen klara av svårigheterna men jag skulle få ett jobbigt år, personligt och i jobbet. Däremot såg hon att jag kommer ha ett bra år när jag väl fyllt 52. Mina böcker var bra att publiceras 2014, inte 2013. Hon berättade också att jag behövs i Sverige 2014. Hon berättade varför men jag väljer att inte skriva det. Det får räcka så här!

Då är det bara att se vad som händer 2013-2014 då, Liz!

På kvällen trixades det lite och det slutade med att vi alla blev inbjuda på Galamiddag på hotellet :) Sex-rättersmiddag inklusive dryck, som avslutades med chokladbitar med tomte på!

Så då är det väl bara att önska God Jul till er alla då!

2013-01-15 @ 08:47:29 Permalink Bloggar från Malaysia Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

23 december - Cameron - Kuala Lumpur

Cameron highlands täcker 712 km2 och ligger på Malaysias högsta punkt som man kan nå med bil. Här regnar det 2800 mm per år och här finns det perfekta klimatet för téodling. Och idag skulle vi till Boh och kolla in hur det går till att fixa fram svart té till oss.

 

En av de tre stora téodlingarna som tillhör Boh. Gigantisk!

T vä: Det växer överallt, även utanför regnskogen. På telefonkiosken växte det på väggen på höger kant.
T hö: En kanna som är på väg att slå ut.

Vi hade en lokal lokalguide idag, precis som i Belum. Han arbetade som barn på fabriken och berättade stolt att han kunde packa en kartong med té på femton sekunder (tror det var rätt, det).

T vä: Apparaten som man idag använder att skörda tébladen. Tidigaret var det handplockning av många, flinka kvinnor. Idag krävs två män som orkar bära på den ca 150 kg tunga maskinen...
T hö: En tavla som beskriver ordningen som téet tillreds. Punkt 3 (fermenteringen/oxideringen) är hemlig hur den går till. Det är nämligen det som ger den speciella smaken som Boh är känt för!



Från laboratoriet med kvalitetstester till färdigpackade säckar med svart té. Vi fick veta att i téer med smaker är det tillsatt kemikalier som gör smaken. Jag är glad att jag dricker kaffe helst.

 

Vi stannade på fabriken och drack té med en engelsk söt scones serverad med sylt till (och man fick sån där grädde på sprayburk som smakar kemikalier - den lämnade jag. Men jag tog de små burkarna med mig hem! Supersmarta. Jag har använt dem här hemma i Sverige redan :)

En knopp och utslagen blomma som jag inte har artbestämt än. Tänkte först att det är en Mimosa men bladen stämmer inte. Vet du? Skicka gärna in ett mail till mig!

Jordgubbsodlingar är det gott om och vi besökte en av dem. Tyvärr fick vi inte plocka för det fanns inte några direkt mogna. Det hade ju varit lite fränt annars. Däremot fanns det gott om kläder och prylar med jordgubbar. Vi hade en jordgubbssamlare i gänget och hon gick loss :)

Vi hann med en sväng på den lite större lokala marknaden när vi ändå var i närheten. Där köpte jag lite julklappar till barnbarnen.

De sista nedersta bilderna är på det kontroversiella sötningsmedlet Stevia (Sötflockelsläktet). De sålde té på den växten, som är 300 gånger sötare än socker. Steviolglykosider är godkända som livsmedelstillsats i många länder, även inom EU. Om man gillar att ha en massa socker i saker kan man använda ett par téblad istället. Stevia innehåller inga kalorier, kolhydrater och har noll i glykemiskt index. Nästan synd att man tillhör saltmissbrukarna...

Idag skulle vi åka vidare mot Kuala Lumpur. Vi lämnade därför Cameron straxt före lunch, genom skogar, förbi vattenfall och en massa små frukstånd.

Vi åt lunch på samma typ av Food court som förra gången. Här hittade jag en rätt som är väldigt poppis att servera i Malaysia efter Ramadan, under den stora festen Eid al-Fitr - Lemang och Rendang!

T vä: Lemang = ris i kokosnötmjölk som packas hårt i bananlöv som sedan skjuts in i bamburör.
T hö: Biff Rendang som gärna serveras till (biffen kan bytas mot kycklingbitar om man vill)
Lust att testa rätten? Här har du ett modifierat recept som kan funka även på svenska matbord!

Här hittade jag även en muslimsk Tudung-butik. Det syns lite dåligt på bilden men en Tudung är det flickan har på huvudet. Det är liksom en sjal som påminner lite om en Buff men är som en sjal. Man matchar kläder med smycken på den och jag var bara tvungen att köpa en svart och en massa bling-bling till den. Alltså nu är jag ju inte muslim men jag kan väl ha den som ett demo-ex när jag är i muslimska länder, tänker jag.

Framåt kvällen kom vi in i KL och från att ha åkt på landsbygd syntes det tydligt att vi nu var i en storstad. Även om staden inte är så stor till ytan eller till invånarantalet, är husen höga.

1,6 miljoner invånare bor i huvudstaden. Men ytterområdena flyter ihop med huvudstaden och ska man räkna hela det federala territoriet Kuala Lumpur blir siffran hela 7,2 miljoner! Till höger ser du förresten en vy över vårt hotell. Jag bodde på 10e våningen.

På förmiddagen hade vi bestämt att vi skulle åka till KL Tower (kallas också Menara Tower) och äta middag på Atmosphere 360 degrees! Men vi hade ett par timmar att slå ihjäl innan det, och kunde ta en tur på shoppingcentret mitt över gatan.

En massa juldekorationer fanns här så klart, men intressantaste besökte var nog på Sony Centre. Man skulle ju kunna tro att de hade reservdelar till sina tämligen nya mobiler men icke. Jag som behöver ett nytt fodral till min Xperia Active, måste beställa det även här. Trodde bara sånt hände hemma i de små svenska butikerna som inte är några Sonybutiker. Bara att inse att jag får lösa problemet när jag är kvar på ett ställe en längre tid och kan beställa och dessutom hämta det...

Vi samlades i vestibulen straxt före halv åtta, för att gemensamt ta oss till vår gemensamma middag. Det visade sig dock vara helt omöjligt att få ett par taxibilar. Men det kom en minibuss som tog oss med för femtio Ringit och det var en himla tur. Vi blev bara lite försenade, tack vare det!

KL Tower används för telekommunikation och invigdes 1996. Toppvåningen/utkiksplatsen ligger på 335 meters höjd och tornets höjd inklusive mast är 421 meter. Det innebär att tornet är Malaysias näst högsta byggnad (efter Petronas Twin Towers). Buffén och musikerna som finns 282 meter ovanför marken, upplevs åka runt men det är faktiskt bara plattan där borden står som rör sig. Ett varv tar 1,5 timme att fullgöra. De har fantastisk mat och bra service. och det är ett riktigt coolt ställe som rekommenderas om du är i stan!

Kan man låta bli att ha Kuala Lumpur som favorithuvudstad??? Här är en kvällsvy från KL Tower mot Petrona Twin Towers - och de ska vi kika lite närmare på i dagsljus imorgon, minsann!

2013-01-13 @ 18:21:27 Permalink Bloggar från Malaysia Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

22 december - Cameron highlands

Vi lämnade Belum och styrde hjulen mot Cameron Highlands. Det är en bit att åka och vi hade faktiskt lite att se på under vägen.

 

Malaysias äldsta gummiträd finns i Kuala Kangsar, som är delstaten Peraks kungliga stad. Den ansvarige för gummiträdets införande i landet var Henry Nicholas Ridley, gjorde att Malaysia blev största gummiproducenten i världen.

The Malay College Kuala Kangsad (MCKK), tidigare öppen bara för furstliga söner var tyvärr stängt den här dagen så det var ingen aktivitet. Skolan, som grundades 1905, är fortfarande enbart för pojkar 12-17 år, men faktum är att det har utbildats två flickor här också. Jag har däremot inte lyckats få reda på av vilken anledning.
På emblemet med texten "Fiat Sapientia Virtus" (Manlighet genom kunskap/visdom) finns fyra färger som symboliserar de fyra hus som eleverna i kollegiet är grupperade i: Idris (vit), Sulaiman (röd), Mohd Shah (gul) och Ahmad (svart) - alla är namn på de sultaner som grundade högskolan. Du ser också en sköld, en kris (malaysisk dolk) och ett lejon (lejonet är Federationen Malaysias symbol).

I samma stad ligger Ubudiahmoskén. Den måste vi ju också besöka, så klart! Supervacker. Men som i alla moskéer får vi otrogna inte gå in utan får vara utanför själva lokalen.

Tavlan visar när nästa böneutrop är. Tiden ändrar sig varje dag eftersom man följer solen. Bönemattor finns det extra utav. Ibland är det så mycket folk (speciellt fredagarna) att man behöver rulla ut mattor utanför själva lokalen. Och Koranen kan du hitta på många språk i glasskåpet, kan jag försäkra.

Vi avlsutade det här guidade passet i Kuala Kangsar, med besök vid palatsen.

Det gamla palatset, Istana Kenangan i art Deco-stil, byggdes vid älven men på grund av upprepade översvämningar fick man bygga ett nytt lite längre upp.

Och det nya, Istana Negara i västasiatisk stil, används fortfarande så det fick vi inte komma för nära..


T vä: "Common crow butterfly" tror jag det här är en variant av. Jag hittade tyvärr inget svenska namn på fjärilen.
T hö: Duriankaffe... undrar hur det smakar!

Vi lämnade stan till förmån för Peraks grottempel (Pek Li tong), ett landmärke 6 km utanför Ipohs centrum. Dit skulle vi alltså också idag. Jag missade att ta ett kort utifrån och det kan jag ju bara beklaga. Men här är lite bilder inifrån.

Vi klev upp ända upp till toppen, de flesta av oss. Hur många trappsteg det är upp till någon topp, beror på vilken väg du tar. Det är allt ifrån 272 till 385 till 450 trappsteg. Vi tog den längsta vägen, vi. Och jämfört med att kliva upp till Klostret i Petra är ju det ingenting :)

I Ipoh fortsatte vi vidare för att titta på tågstationen som blivit moderniserad en del sedan den byggdes 1917. Plattformen är omgjord till exempel, för att passa nya tågen och dubbelspår.

Tåget gick precis till Kuala Lumpur, huvudstaden. Vi ska ju dit också, men om ett par dagar.

Vi åkte därefter på slingriga vägar till vårt hotell i Cameron Highlands via Crocker Range. Det var nattmarknad på vägen så det var trafikstockning. Det var som värsta rusningstrafiken i Stockholm; snigelfart och stillastående. Det som skulle tagit 20 minuter tog 1,5 timme... Men fram kom vi!

Vy över mitt boende och vyn från balkongen.

På hotellet möttes vi av lite juldekorationer föstås! Notera gärna att det är två skyltar ovanför. Det är reklam för hotellbaren. Återkommer om det. Och kolla gärna in Amaryllisen! Fem klockor!

Efter incheckning gjorde vi oss klara att åka ner på byn och gå på restaurang för att prova "Ångbåt". Med den organiserade vietnamesiska Hotpoträtten i tankarna, blev vi placerade vid ett runt bord. Vi fick in gasolspis med kokande buljonger, två stycken, och en massa skurna livsmedel. Sen bara lämnade man oss! Inget problem i och för sig, eftersom jag visste vad man skulle göra för att få i sig lite varm mat.

Hade man tänkt något speciellt, undrade vi? Halim hade försvunnit någonstans, så jag högg tag i en personal och försökte göra mig förstådd att det vore väldigt trevligt om de kunde visa oss. Det betydde att det kom en man som pekade och berättade och la i ett par saker - och lämnade oss ensamma igen. Då bestämde vi att vi fixar det där själva och blandade hej vilt. Men roligt och gott blev det! Och slabbigt bord skapade vi tillsammans!

Innan vi åkte tillbaka till hotellet tog vi en promenad på den lokala marknaden. Alltid lika trevligt. Köpte faktiskt lite kryddor när vi ändå var där. Och Satay, kycklinggrillspett med jordnötssås. Det får man ju inte missa!

Några köpte på sig lite jordgubbar som odlas i området. Jag köpte faktiskt blåbär, jag!

Så var det ju det där med baren. Dit gick vi efter kvällens eskapader och det blev en intressant upplevelse. Bartendern hade nog aldrig blandat en drink i hela sitt liv. Han bläddrade i några papper såg vi och det slutade med, typ 30-45 minuter efter att vi gjort vår beställning, med att några fick ingen alkohol i sina drinkar, andra fick mycket och den som beställde Gin och tonic fick en burk Ginger Ale hahahahahah *skrattar högt vid datorn* Jämrans kul avslutning på dagen!

2013-01-13 @ 15:40:45 Permalink Bloggar från Malaysia Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

21 december - Royal Belum Rainforest

På förmiddagen åkte vi ut med båt på den konstgjorda sjön från slutet av 60-talet, Temenggorsjön, för att göra flera stopp runt om i regnskogen. Och såsom brukligt är i en regnskog, regnade det! Det gör det lite grann varje dag. Men här är det okej. Här SKA det ju regna!

Vi träffades vid bryggan och åkte sedan ut på sjön under en grå himmel.

Utrustade med regnskogs-kitet, som består av plåster, servetter och salt, svepte vi iväg bland trädtopparna. Japp, som jag beskrev är det en konstgjord sjö och man har dränkt dalarna så de ligger under vatten. Vad vi ska ha saltet till? Till blodiglarna, så klart! De dör snabbt av det - och här är det gott om dem! Fick privilegiet att rädda en av hotellgästerna med saltet under turen. Vi andra klarade oss. Annars är de snabba att suga sig fast. Man bara märker bara plötsligt att det forsar blod från något ställe Spännande djur! Jag hade en som hoppade omkring på handen ett tag bara.

Rafflesiapromenad stod först på schemat. Det är världens största blomma. Den kan bli upp till en meter i diameter och hålet i mitten kan bli 20 centimeter och den kan väga  cirka 10 kg. Det är ganska imponerande, va? Störst blir den på Borneo men nog var de imponerande här också! Och vi hade verkligen tur för de hade börjat blomma tidigt - för den blommar egentligen bara i januari/februari! Varje blomma blommar bara en vecka, sen dör den. Under den veckan stinker den ruttet kött och samlar en massa insekter som befruktar den.

Igår berättade jag om en frän lian. Den här blomman parasiterar på en annan lian (Tetrastigma Vitacaea).


Under klättringen upp till Rafflesian utbrast den lokala lokalguiden som jag gick tillsammans med: "Titta! Här har en tiger gått för ett par timmar sen." Ja, nu såg ju inte jag något spår i leran och bland stenarna, men min lokala lokalguide var helt säker...

Regnskogen är väldigt grön. Men det blev allt mörkare där vi klättrade - och plötsligt fann vi en första knopp!

Och där fanns en av de tre arterna i full blom! Undertecknad var självklart tvungen att undersöka denna växt närmare - och det kändes nästan lite läskigt att föra ner handen mot hålet i mitten. Tänk om den skulle äta upp mig? Det finns gott om köttätande växter här ju!

Efter detta spännande besök satte vi oss i båten, genomsvetta. Det var nu sol och hög luftfuktighet så svettan bara rann så fort båten stannade!

Här ser ni trädtopparna sticka upp. För mig kändes det lite som att flyttas tillbaka till Ryssland, till ett av Stalin-projekten där gulagfångar byggt damm/ar som sedan gjorde att vatten dränkte inte bara skog, utan även byar...

Vi passerade Temenggordammen. Den började byggas 1967, var klar 1972, började användas 1975 men var inte officiellt invigd förrän 1976. Den är idag den tredje största dammen i Malaysia, faktiskt.

En av de två lokala lokalguiderna som var med oss på turen berättade att dammen öppnas en gång per år, utan förvarning, och då översvämmas hela området mellan fem och tio meter... Trist att vara ute en sån dag, eller hur?

Nästa stopp var i området med vilda asiatiska elefanter och malajbjörnar (kallas också Solbjörn)

Och som sagt, regnskogen är väldigt grön. Och det växer överallt!

T vä: Vildväxande mango smakar riktigt gott. Men visste du att mangoblad är giftiga???

T hö: Det är en hel del sand i området - och mineraler. Det här är en mineralsaltkälla som elefanterna använder. Det finns flera sådana här. Eftersom 80% av det elefanter äter kommer ut i andra änden, behöver den mineraler för balansens skulle. Om det regnar och saltet späds ut, väntar elefanten med att komma hit tills det har torkat upp och blivit koncentrerat igen. Fiffigt, va!
(Parentes: Det finns även svart sand, också full med mineraler, som de mindre djuren gillar.)

Några elefanter såg vi inte. Däremot såg vi spår efter dem. Elefantbajs och träd där de har vässat betarna. En kamera övervakar elefanterna när de kommer till området och vi fick veta att de hade varit där tidigare på morgonen.

T vä: Lianer som slingrar sig runt träd ser man överallt.
T hö: En välkamouflerad vandrande pinne rörde sig på marken och blev därför dokumenterad. Ser du den?

Malajbjörnen fick vi heller inte se. Hade vi gjort det, hade vi fått se ett svart djur med gul nos, ibland med en hästskoformad ljus fläck på bröstkorgen. Det är den minsta björnarten i världen. Den blir max 140 cm lång, 70 cm i mankhöjd och väger 27-65 kg. Även om vi inte fick se den i verkligheten, hittade vi träd där den med förkärlek klättrade upp för att sova.

Vi promenerade ner mot båten igen och åkte mot Orang Asli-familjen. Orang Asli är ett naturfolk och ursprungsbefolkningen i Malaysia. De bodde enbart i djungeln som nomader från början, tvingades bli bofasta men lever helst idag som seminomader fortfarande i djungeln. Och nog påminner omgivningarna på vägen dit lite om Halongbuktens klippformationer, tycker jag!

Klipporna påminner mig lite om Halongbukten i Vietnam. I sjön finns många öar och det var till en av öarna vi var på väg till nu.

Det finns arton stammar totalt i Malaysia, varav två (Jahai and Temiar) bor i Belumområdet. Vi besökte Jahai idag. De tillhör gruppen Negrito som troligtvis en gång kom vandrande från Papua Nya Guinea (stat i västra Stilla havet) och Östafrika för 8-10.000 år sedan och kännetecknas av mörkt skinn och krulligt hår. (Negrito är den övergripande gruppen för stammar vars språk och traditioner liknar varandra.)

De har flera byggnader: ett fungerar som vardagsrum, ett som sovrum, ett som kök, ett som skola osv. Vad det gäller skolan (ligger bakom den blå ställningen till höger) får man undervisning hemma tills man är runt tio år. Sen skickas man oftast iväg på internat. Det är obligatorisk skolgång i Malaysia så ingen slipper undan skolgången. Vår lilla grupp bjöd barnen på bullar, något som blev mycket popuärt.

Nu började vi bli hungriga allihop. Det var dags att åka till vattenfallet i Sungai Enam Camp, där vi skulle ha picniclunch.

Det finns gott om fisk i sjön. Så mycket att man har upprättat fiskodlingar!

Vi blev avsläppta vid strandkanten igen och promenerade på rad, in i regnskogen och mot picniclunchen.

Där vi stannade och åt fanns plötsligt moderna toaletter! Mycket förvånande, för när vi åker omkring är det till 90% hål i marken i det här landet. Kan ju vara bra att veta om man ska ner till Malaysia, förresten. Starka lårmuskler och förmåga att kunna gå ner på huk är bra att orka som kvinna, var gästerna överens om :) Att utrusta oss med toalettpapper var vi redan rutinerade nog att göra. Problemet kan vara att komma ihåg att inte kasta pappret i hålet... (själv har jag problem att komma ihåg att kasta pappret i toaletten när jag är i Sverige, och inte i papperskorgen som jag måste göra i Grekland sommarhalvåret haha)

 

I vattenfallet badade gästerna och det var här jag saltade en blodigel. Om jag badade? Noop, jag hade inte ens med mig bikinin till Malaysia. Jag var ju inte där på semester - jag var på jobb! Har bara med mig bikini till ställen där jag kan ha en och annan fridag.

 

Denna mångfoting (för man ska inte säga tusenfoting längre har jag lärt mig. De har som max 750 ben...) kom spatseranders på väg tillbaka till båten. Jag har arbetstämt den till flat-ryggad Millipede Polydesmus angustatus. Eftersom den inte har några starka färger är eventuellt bett ofarligt för oss.

Utflykten var därefter slut och vi åkte tillbaka till vårt hotell.


Tillbaka på hotellet. Idag var det ingen buffé och det var ju lite beiget. Vi fick en meny med tre rätter att välja emellan: alla med kyckling. Jag valde currykyckling med potatis och kokosmjölk, och såg framför mig hur jag skulle få in typ thailändska favoriträtten. Massaman. In kom två kycklingvingar och ett par potatisbitar i mild currysås. Besvikelsen var stor..

Så var denna, vår tredje dag till ända. Imorgon skulle vi vidare genom det vackra landskapet, mot Cameron Highlands och nya äventyr!

//Jag såg lite senare den här veckan, en dokumentär som utspelade sig Kina, där de mjölkar den här malajbjörnar på gallvätska, sittande i små, små burar med plaströr inopererade. Gud, vad jag grät!
(Om du inte förstår vad jag berättar om, kan du gå in och titta/läsa här MEN du får själv ta ansvar för att du klickar dig vidare. Det är INTE en trevlig sida. När jag surfade runt och hittade den, grät jag igen...)

2013-01-13 @ 12:27:52 Permalink Bloggar från Malaysia Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

20 december - Langkawi - Belums regnskog

En minibuss hämtade upp och körde oss till hamnen. Där startade äventyret, kan man säga. Det visade sig nämligen att vår chaufför, som skulle fått all information om vart vi skulle och hade i uppdrag att köpa våra biljetter, inte alls visste något. Jag ringde Apollo... som ringde agenten... som ringde chauffören-  och efter sisådär en trettio minuters väntan hade jag biljetterna till Kuala Kedah i min hand och vi kunde kliva ombord.

 

I Kuahs hamn på Langkawi, på Dataran Lang (Örntorget) står en 12 meter hög staty av en örn. Tyvärr var den på andra sidan mot där jag satt på båten så något foto blir det inte ifrån mig. Men här har du en länk till den om du vill se den!

Vi ankom Kuala Kedah som är en fiskehamn med ett spännande fort, byggt 1770 (som du kan läsa mer om här om du är intresserad). Men det var inte vårt mål idag. Nej, då! Vi skulle till den orörda regnskogen i Belum som ligger i Pulau Banding, Perak!

I hamnen mötte vår lokalguide, Halim, upp! Som i alla andra länder (utom USA) måste jag ha en lokalguide med mig och det är han/hon som ska guida. Men nomalt brukar jag ha bussen och får översätta utanför, med få undantag där mina lokalguider låter mig guida även ute.

Vårt lunchstopp gjorde vi längs med motorvägen. På såna typer av stopp finns Food courts, något som gör luncherna något smidiga. (Det är en samling snabbmatsrestauranger samlade runt stolar och bord.) Och så fick vi möjlighet att bege oss ut på ett kulinariskt äventyr!

Vid det här stoppet hittade jag en rolig våg utanför toaletterna. Den mätte BMI och kolla gärna in den gula skylten på figurerna. Skulle jag ha ställt mig på den hade jag ganska säkert tillhört Michelingubben XL!

Med mikrofonen i högsta hugg fortgick sedan guidningen de närmaste dagarna. I Kuala Lumpur och Melaka fick Halim fick ta över, eftersom han bor i KL och verkligen kan området!
Hibiskusen är Malaysias nationalblomma och den plockade Halim åt mig när vi stannade för lite mellanmålsshopping.

Vår uppmärksamme lokalguide och busschaufför hann med att se detta lilla lokala fruktstånd. Vi hoppade ut allihop, och smakade på det de hade att erbjuda (Jack fruit, Pulasan och Santol)

Pulasan- en taggig frukt som är släkt med Rambutan. Man öppnar den genom att ta frukten i ena handen och vrida skalet med den andra. Det är också så den har fått sitt namn (pulas på malay betyder vrida). Supergod!

Precis som hemma i Sverige varnas det för vilda djur. Här handlar det om vilda elefanter som korsar vägen, framför allt på morgnarna. Några av gästerna hann se ett par elefanter vid vägkanten men det missade jag, tyvärr. Däremot stannade vi vid varningsskylten och så här står det:
VARNING FÖR ELEFANTER!
1. Grips inte av panik.
2. Tuta inte.
3. Stanna! Stäng av motorn.
4. Stig inte ur fordonet.
5. Närma er inte elefanten.
6. Kasta inga föremål på elefanten.
7. Blända av nattetid.

Vi kom till Belum Rainforest Resort framåt eftermiddagen. Vi installerade oss och kunde sedan ha ett par timmar på egen hand.

Så var vi då i en 130 miljoner år gammal regnskog!

Jag och några gäster tog en liten promenix i örtträdgården. Men här snackar vi inte om halvmeter höga örter utan örter på från fem meter och högre!

Utanför vårt hus hade man anlagt en örtträdgård för jättar :)

En mellanlandning på rummet innan det var dags för kvällens middag bestående av enkel, malaysisk buffé. I matsalen fanns också gratis WiFi och det utnyttjade vi så klart! Man måste ju uppdatera statusraden på Facebook så fort man har möjlighet när man är ute på rundresa, eller hur!

Karp i dammen och en grön cikada på min dörr var början till möten med djur idag.

På kvällen var vi bokade för en regnskogspromenad i regnskogen. Det hade regnat och var ganska så slipprigt. Men alla såg vi fram emot att få se en massa vilda, nattaktiva djur...

Det känns lite malplacerat med juldekorationer i ett 30-gradigt tropiskt land utan snö, måste jag medge. Men gott om sånt var det överallt under hela vår resa.
Alla som skulle gå regnskogspromenad fick en ficklampa för att kunna lysa både framför sig och runt. Det var inga LED-ljus direkt så jag får erkänna att jag tog med min egen från Clas Ohlson istället. (Ett litet tips till dig som planerar att göra samma typ av rundresa.)

En kort promenad från hotellet började spåret. Det var klättring ömsom ner och ömsom upp under hela turen. Att det dessutom var halt av allt regn gjorde spåret ganska så svårt att gå, faktiskt.

T vä: Den vackra skorpionen som jag höll på att trampa ihjäl, är av arten Isometrus maculatus (Regnskogsskorpion).
T hö: Här ser du Merbou-trädet som är starkare än ek. Trädslaget väger 830kg/m3, att jämföras med vår egen ek, Quercus robur, som väger 750kg/m3. Bådas virke används till ungefär samma saker: konstbyggnader, slipers, verktygsskaft, snickerier, möbler och golv.

Man måste ju smaka på lite saker i regnskogen också. Ett bittert blad och saven som smakar och doftar mango, till exempel.

Om man blir lite trött av att gå kan man ta en paus i hängmattan eller gunga lite grann. Inte för att det kändes så lockande i kol-mörkret dock...

Det finns en massa spännande myror i regnskogarna. Vi stötte på några som ser ut som 6mm:s pyttesmå getingar. Det måste vara Camponotus cf. nicobarensis, har jag kommit fram till.

Lianer är det gott om i regnskogen. Den jag valde att ta kort på denna afton är en ganska spännande variant. Om man skär av den kommer det vatten ur den. Det är en sån där överlevnadslian för de som bor eller går vilse i djungeln.
Och så gillade jag "ek"lövet som var 20 gånger så stort som ett eklöv, som vi känner till.

Spindeln vet jag inte vad det är för sort. Men den var väl typ 3 cm i diameter så det var ingen gigant dessvärre.. Jag hoppades hela kvällen på att stöta på en stor, hårig spindel plus en tjock, fin orm. Men icke!

Det här vet jag däremot vad det är: En klotgråsugga (Armadillidiidae). När man petar på den rullar den ihop sig till ett klot för att skydda undersidan. Det kan det också göra om den riskera uttorkning. Och den äter gärna dött eller delvis nedbrutet växtmaterial och är en viktig del i det ekologiska kretsoppet. Himla fiffigt djur!

Några större nattaktiva djur, näe, det såg vi aldrig. Det var, som du märker, grå/brun/svarta insekter som fångades på bild jämte delar av träd. Men efter djungelljud som man kan köpa inspelade på CD som avslappning, var vi nog ganska nöjda iallafall.

Det var ett himla kväkande överallt på området när vi kom tillbaka. Jag gick ner till en av dammarna och fick syn på de här två krabaterna som också fick vara med på bild. Det är två svart-stripiga grodor (Hylarana nigrovittata).

Imorgon blir det mer äventyr i Belum. Regnskogen är helt klart speciell att vara i...

2013-01-13 @ 07:46:41 Permalink Bloggar från Malaysia Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

19 december - Langkawi

Drygt 11 timmar efter avresa från Arlanda landade jag i Malaysia - ögruppen Langkawis största ö Pulau Langkawi närmare bestämt. Här bor cirka 65 000 invånare. Här finns härliga stränder, hotell i olika prisklasser, barer och restauranger. Den här ön har kommit att bli väldigt populär bland skandinaviska turister. En cool grej som finns här är Langkawi Cable Car - en linbana som tar upp dig till 720m ö h: Kanske inte låter så himla märkvärdigt men du förstår, det fräna i det här sammanhanget är att den bara har en stolpe i mitten!
(Läs mer om Langkawi här!)

Bagaget kom och jag gick ut till bussarna för att möta upp mina rundresegäster.

 

På flygplatsen mötte jag Berit och Tom - och mina åtta V.I.P-gäster!

 

Vi åkte direkt till vårt hotell där vi checkade in. Det tog ett tag för först hittade man inte bokningen för oss - men sen gjorde de det. Hotellen i Malaysia är inte helt vana vid att det kommer grupper som ska checka in och har mycket att lära vad det gäller rutiner. Men det har sin charm det också - att det inte funkar som på andra ställen!

Holiday Villa Beach Resort & Spa ligger bara typ 15 minuter från flygplatsen

 

Kommer ni ihåg Durian (stavas även Dorian), som jag berättade om när jag bodde i Thailand? Den där Frukternas kung som är förbjuden att ta med på exempelvis hotell? Japp, den finns här också! Och här har ni beviset på att den här frukten (som luktar som ett mellanting mellan gammal fotsvett och dansk ost) faktiskt ÄR förbjuden. Det här hotellet hade en stor skylt vid entrén... Läs mer om frukten här om du har lust! (Det finns en liknande frukt som går under namnet Jack Fruit. Den kan du läsa om här! När jag stötte på den första gången sa folk till mig att det var samma frukt, bara olika namn. Det har visat sig icke vara med sanningen överensstämmande.)

 

 
Ingen Dorian medtages på det här hotellet, inte!

 

Jag tog en liten promenad i omgivningarna som inte är mitt i byn utan i utkanten. Jag promenerade väl kanske 15-20 minuter till vänster utan att komma in till centrum. Då bestämde jag mig för att jag skulle gå tillbaka till hotellet för att äta middag. Jag skulle nämligen träffa Berit och Tom lite senare och hade en tid att passa.

Att man fäller upp vindrutetorkarna beror inte på is/snö, utan på värmen som gör att de smälter. Och så ser du ett prov på sophanteringen (röken straxt till höger om mitten). Precis som i många andra länder i denna världsdel väljer man att sätta eld på skräpet när det blivit lite för mycket.

 

Efter att ha druckit en kopp malaysiskt té med kollegorna promenerade jag till hotellet. Jag satt en stund på min balkong innan jag gick och la mig. Imorgon skulle ju rundreseäventyret starta!!!

 

Kvällsvy från balkongen

2013-01-12 @ 11:20:00 Permalink Bloggar från Malaysia Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

18 december - Lämnar kallt Sverige till förmån för varmt Malaysia

Började dagen med att packa det sista och hittade Gangam Style från ett Luciafirande. Coooolt! Och jag tycker att det vore lite synd om du skulle missa det så tryck igång filmen genast och le lite grann!

 

Efter lunch var det dags att bege sig till pendeln i full vintermundering. Jag tänkte INTE göra samma misstag jag gjorde i Jordanien - att åka utan dem och tro att det skulle vara plusgrader när jag kom hem.

 

Vinterjacka, mössa, vantar och fleeceunderställ satt på denna lekamen.

 

Idag åkte jag med Swebus istället för SJ. Det var ett lätt beslut efter att SJ själva hade avrått alla från att åka med dem i jul. Men visst är det helt galet! Här vill man att Sveriges befolkning ska ställa bilen och åka kollektivt men, inte nog med att biljetterna är svindyra jämfört med andra länder, nu avråds man ifrån att åka med ett av färdmedlen?!

 

I bussen åt jag en Salami/Briemacka. Inte helt ett bra val för jag tappade en bit och kunde inte hitta den... förrän jag tog på mig kängorna och skulle kliva av bussen på Arlanda. DÅ hittade jag resterna hahahaha Jag gick på tå med vänsterfoten och haltade ut till första bästa damrum. Tur man har humor!

 

Checkade in mitt lilla lätta bagage hos en Per Johansson, och det hade jag så klart roligt åt (eftersom mannen i mitt liv heter precis detsamma). Och när jag gjort det var det fyra timmar att slå ihjäl på Arlanda flygplats...

 

.
Sverige är ett av få länder som erbjuder plastfickor till vätskor. Vädigt dumt att inte ta! De är hur användbara som helst. Jag har faktiskt en sån fylld med nötter som mellis varje rundresa. Perfekt!

 

Lite shopping blev det så klart! Besökte Richard Jansson från Norrtelje Brenneri, där jag köpte lite goda snapsar. (www.norrteljebrenneri.se)

 

Findus och Plupp hängde bland pocket böckerna. Jag var allt bra sugen på att köpa dem, ska jag erkänna. Men jag sansade mig. Det får vara slutköpt med mjukisdjur!!! Flat Eric och Kermit får klara sig själva tillsammans med MiniMaria där hemma.

 

Det är dumt att ha en massa tid att fördriva, för plötsligt upptäckte jag något nytt där jag gick och strosade. Jag hade då två timmar kvar innan flyget skulle gå. Det var ett Minispa som erbjöd tandblekning för under 1000-lappen och fiskspa - 20 minuter för 250 spänn. Dit begav jag ju mig, förstås.

 

Här stannade jag en dryg timme...

 

Bortkastade pengar? Ja, det får jag nog säga. Skillnaden var försvinnande liten... Men roligt hade jag där jag satt i blått ljus i 20 minuter. Och i entusiasmen glömde jag min bok om Malaysia på stolen när jag var klar. Hoppas stället och boken finns kvar i mitten av januari när jag kommer dit igen.

Blev sedan bjuden på Fisk-spa! Det var himla hyggligt. Om du inte har testat det, så gör det. Det är en speciell, nästan utomkroppslig upplevelse att frivilligt bli delvis uppäten av små fiskar i ett akvarium ;)

 

Med denna julkrans sätter jag P för blogginlägget från Sverige för den här gången. Nästa gång blir inlägg från Malaysia! Tjingeling!

2013-01-03 @ 15:28:02 Permalink Bloggar från Sverige Kommentarer (1) Trackbacks ()

---

17 december - Apollotröjor och ostbollar

Jobbade med sista förberedelserna och blev klar efter 12, 5 timme framför datorn. Kändes riktigt bra och nu var det bara att se fram emot rundresan!

 

Och idag hämtade jag mina två blåa uniformströjor med Apollo-logon på. De har jag längtat efter. Sista jag jobbade där var de vita, och de blåa har jag suktat efter sedan de kom! Nu du Mariann, nu har jag också ett par likadana som dig hehe.

 

Jag köpte också ostbollar. Men vet du de smakar allt mindre och mindre bra. Är inte det lite vemodigt? Vad ska jag missbruka när jag inte gillar dem längre? Det där får jag klura på, känner jag.

 

På kvällen bjöd någon svensk kanal på ett kriminaldrama. Har redan glömt bort vilken kanal och vad dramat hette. Anledning? Jo, för svenska kriminalare blir relationsdraman istället för brottsdraman. Näe, jag slog över till CSI istället. Det blev ett lätt val trots att det var ett gammalt avsnitt... (Nej, nu minns jag! "Morden i Sandhamn" hette filmen. Kommer ihåg att Martina gärna hade velat se den, men missade den.)

 

Tjaaa, vad hände mer? Inte mycket. Det var ju mest tangentbordsknackande och några foton blev inte tagna. Men jag tror ni kan stå ut, för det kommer fler redan imorgon. Då bär det av nämligen! Malaysia nästa!

 

 

2013-01-03 @ 14:14:48 Permalink Bloggar från Sverige Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

16 december - En knasig dag.

Ja, den här dagen (några skulle nog säga natten)  började klockan 02.22 med en första frukost.

 

Jag gillar min kaffebryggare. Den har varit en verklig investering. Snygg och brygger väldans gott kaffe!

Och så somnade jag om och åt en andra frukost haha Annars var det studier på schemat. Två dagar till Malaysia och mycket kvar, minsann. Men när Harry Potter startade så slutade jag jobba. Då var klockan vid sexhugget så det var välförtjänt, tycker, jag.

2013-01-03 @ 14:01:10 Permalink Bloggar från Sverige Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

15 december - Metropolen i Mantorp

Jobbade hemma hela dagen men bestämde mig för att gå och handla. Och vart går man när man bor i stationssamhället Mantorp? Jo, man går till Shellmacken. Det är liksom vårt centrum. Kolla bara vad man kan hitta här!

 

I metropolen Shell finns DHL, Schenker och Postbud, tillika brevlådor och gratis tidningar.

Lite designade julsaker....

Får det vara en julblomma? Läsglasögon? Vantar?

En bulle till kaffet kan smaka gott ibland. Och biltillbehör och en snöspade går väl alltid åt!

Spelbutiken är alltid öppen. Men där blir det inga affärer. Jag berättade ju om TRISS igår och besvikelsen är en ständigt påminnelse.

Och postkontoret är alltid öppet. Där hämtar jag mina paket. Kan ju inte låta bli att beställa på postorder när jag är hemma en lite längre period. Du vet, man behöver alltid något, va!

Att hyra film känns nästan lite omodern. Mer modernt att köpa ved till kamin eller öppen spis nästan haha

På hemvägen passade jag på att ta kort på detta färgglada träd. Alltså jag passar att bo i Mantorp. Tänk, det trodde jag ALDRIG!

2013-01-03 @ 13:50:18 Permalink Bloggar från Sverige Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

14 december - GÅR det att vinna på nya triss lr?

På morgonen var det inslagning av julklappar. En alltid lika rolig sysselsättning! Efter det tog jag pendel och buss till Rappestad för att säga Hej till Per och Jonzon och överräcka en jordansk whiskey.

 

Jippie! Paketinslagning.

 

Hos Per hade jag fått ett nytt brev från Trisslotteriet. Och som vanligt satt man där förväntansfull och tänkte "Nu!" men det där nu inträffade som vanligt inte. En prenumeration nästan ett år har gett en sammanlagd vinst på 100 kronor. Och så säger man att det är vinst på var 6e lott. Ja, det har vi då inte märkt! Skandal, rent utav.

 

 Statistiken som visas i reklam med vinst på var 6e lott har vi inte märkt något av.

 

Fick skjuts av Per och Jonzon till stationen. Det var hemgång som gällde idag. Väl hemma igen var det förberedelser för Malaysia som gäller. Inte för att jag kände mig särskilt organiserad men lite fick jag gjort iallafall :)

 

2013-01-03 @ 13:12:00 Permalink Bloggar från Sverige Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

• Till bloggens startsida

Sök i bloggen

Senaste inläggen

• 21 januari - Fathepur Sikri och Röda Fortet i Agra
• 20 januari - Amer, Stadspalatset och Observatoriet
• 19 januari - Vascopromenad och flyg till Jaipur
• 18 januari - Ankomstdag
• 17 januari - Vasco da Gama
• 16 januari - Ready for take off!
• 15 januari - Farväl till plastblomman
• 14 januari - Biljetten kom
• 13 januari - Installation
• 12 januari - Födelsedagskalas
• 11 januari - Vågen
• 10 januari - Visumansökan klar!
• 9 januari - Blankt papper
• 8 januari - Tack för stödanteckningarna
• 7 januari - Vad sjutton gjorde jag den här dagen?
• 6 januari - Hazard med brudarna!
• 5 januari - Dammsugning av lägenhet: 5 minuter
• 4 januari - Face-rape!
• 3 januari - Stegräknaren ankom
• 2 januari - Sju år sen målet Ekonomiskt oberoende

Kategorier

• Att vara personlig assistent
• Bloggar från Egypten
• Bloggar från Indien
• Bloggar från Indonesien
• Bloggar från Italien
• Bloggar från Jordanien
• Bloggar från Kambodja
• Bloggar från Kroatien
• Bloggar från Madeira
• Bloggar från Malaysia
• Bloggar från Marocko
• Bloggar från Poros, Grekland
• Bloggar från Ryssland
• Bloggar från Samos, Grekland
• Bloggar från Spanien
• Bloggar från Sverige
• Bloggar från Thailand
• Bloggar från Tunisien
• Bloggar från Turkiet
• Bloggar från USA
• Bloggar från Vietnam
• Bloggar från Äventyr
• Bloggar om bröstcancertiden
• Favoritplatser i Votsalakia
• Hitch Bikers
• Hitch Hikers Line dance
• Kort biografi
• Min sista vilja!
• Mot utlandsflytten -en följetong
• Om mitt liv i Sverige nov 2009-oktober 2010
• Reklam

Arkiv

• Januari 2021
• Maj 2020
• Mars 2020
• Februari 2020
• Januari 2020
• Augusti 2019
• Juli 2019
• Juni 2019
• Januari 2019
• December 2018
• September 2018
• Augusti 2018
• April 2018
• Februari 2018
• Januari 2018
• December 2017
• November 2017
• Oktober 2017
• Juli 2017
• Juni 2017
• Mars 2017
• Februari 2017
• December 2016
• Oktober 2016
• September 2016
• Augusti 2016
• Juli 2016
• Juni 2016
• Maj 2016
• April 2016
• December 2015
• November 2015
• September 2015
• Augusti 2015
• Juli 2015
• Juni 2015
• Maj 2015
• April 2015
• Mars 2015
• Februari 2015
• Januari 2015
• December 2014
• November 2014
• Oktober 2014
• September 2014
• Augusti 2014
• Juli 2014
• Juni 2014
• Maj 2014
• April 2014
• Mars 2014
• Februari 2014
• Januari 2014
• Oktober 2013
• September 2013
• Augusti 2013
• Juli 2013
• Juni 2013
• Maj 2013
• April 2013
• Mars 2013
• Februari 2013
• Januari 2013
• December 2012
• November 2012
• Oktober 2012
• September 2012
• Augusti 2012
• Juli 2012
• Juni 2012
• Maj 2012
• April 2012
• Mars 2012
• Februari 2012
• Januari 2012
• December 2011
• November 2011
• Oktober 2011
• September 2011
• Augusti 2011
• Juli 2011
• Juni 2011
• Maj 2011
• April 2011
• Mars 2011
• Februari 2011
• Januari 2011
• December 2010
• November 2010
• Oktober 2010
• September 2010
• Augusti 2010
• Juli 2010
• Juni 2010
• Maj 2010
• April 2010
• Mars 2010
• Februari 2010
• Januari 2010
• December 2009
• November 2009
• Oktober 2009
• September 2009
• Augusti 2009
• Juli 2009
• April 2009
• Mars 2009
• Februari 2009
• Januari 2009
• December 2008
• November 2008
• Oktober 2008
• September 2008
• Augusti 2008
• Juli 2008
• Juni 2008
• Maj 2008
• April 2008
• Mars 2008
• Februari 2008
• Januari 2008
• December 2007
• November 2007

Länkar

• Jobba som reseledare!
• Tromsøbilder