11 oktober 2016 ita- Arlanda-Venedig-Murano
MURANO
3 oktober - Fasano och Savalletri
Dag 7 på den här rundresan var på egen hand. Men självklart hade jag lite tips på vad man kunde hitta på för den som hade lust att göra annat än att enbart ligga vid poolen.
Två grupper ordnade jag transfer till för att åka ner till Savalletri för lite sol och bad i Adriatiska havet. Några valde att bli kvar på eller runt hotellet medan en grupp följde med mig in till staden Fasano för lite shopping och lunch.
På eftermiddagen var vi några som valde att åka ner till Savalletri för en lite promenix där också. Där hittade jag ytterligare en lite annorlunda skylt, fick se lite fjärilar och ödlor och vandrade ner till den lilla sandstranden.
Istället för att ha bokat transfer tillbaka till hotellet hade jag bestämt mig för att gå hem, en promenad på cirka 45 minuter. Under klarblå himmel och i solsken vandrade genom odlingslandskapet - och insåg att jag är väldigt förtjust i olivträd :)
På kvällen hade vi gemensam middag som avslutning på resan. Imorgon skulle det bära av mot nordliga breddgrader och jag skulle ladda för nästa resa som skulle ta mig till Venedig.
2 oktober - Alberobello och Matera
Vi började dagen i mysiga Alberobello där de så kallade Trullihusen finns. Platsen hittar du på UNESCOs världsarvslista och det sägs att husen har en historia som sträcker sig cirka 5 000 år tillbaka i tiden.
En legend berättar att husbyggare, som på 1600-talet var belagda med höga skatter, byggde hus som var lätta att montera ner när skattmasen kom på inspektion för att komma undan skattebördan. Lika snabbt som de revs, lika snabbt byggdes de upp igen. Troligtvis enbart en skröna för husen är allt annat instabila...
En legend berättar att husbyggare, som på 1600-talet var belagda med höga skatter, byggde hus som var lätta att montera ner när skattmasen kom på inspektion för att komma undan skattebördan. Lika snabbt som de revs, lika snabbt byggdes de upp igen. Troligtvis enbart en skröna för husen är allt annat instabila...
Från smurfhusen förflyttade vi oss till grottstaden Matera. Sassi-grottorna, som var uthuggna i berget, beboddes förmodligen redan under forntiden och togs senare över av munkar så det finns en hel del kyrkor här också. Främst användes dock grottorna som bostäder och kan du tänka dig! Det fanns familjer som bodde i dem ända in på 1950-talet. Den som ville kunde följa med lokalguiden upp och besöka en av grottorna som idag är ett museum medan de andra var kvar i byn tillsammans med mig.
Jag avslutar min fotokavalkad med roligaste skylten idag. Den kändes något udda...
1 oktober - Castellana Grotte och Ostuni
Idag skulle vi få se två nya fina platserna i Puglia.
Vi började med en av de viktigaste och mest besökta turistattraktionerna i Apulien – Grotte di Castellana. Dessa droppstensgrottor finns 70 meter under jorden och de bildades omkring 90 miljoner år sedan. Promenaden under jord är ca tre kilometer i en årligt genomsnittlig temperatur på ca 16-18°.
Efter grottan åkte vi iväg på lunch på en Maseria, entraditionell apulisk gård med ett eget litet kapell. 
Ostuni
Ostuni kallas ofta "den vita staden" för sina vita väggar och dess typiskt vitmålade arkitektur. Staden sägs ha grundats av Messapier , en indoeuropeiska stam som bodde i stövelns centrala delar och i södra Apulien. Den lär ha förstörts av kartagen Hannibal Barca under de puniska krigen mot romarna men återuppbyggdes av grekerna. Namnet Ostuni härrör från det grekiska Astu néon ( "nya staden").
Här hittade jag några spännande träd som du ska få namnet på.
Kurrajongträd, ursprungligen från Australien
Kungsmagnolia
Kokbanan
Kolumnen Sant'Oronzo uppförd i barockstil 1771, är 20 meter hög och föreställer San Oronzo upptill. Vid de fyra sidorna av räcket är statyer som representerar San Biagio, San Agostino, San Irene och San Giorgio Armeno.
En kul bil som mer var som en fyrhjulig moppe.
Lite vyer från staden
30 september - Castel del Monte, Trani och hotell(en) i Savalletri
Efter frukosten checkade vi ut från vårt hotell. Nu skulle vi förflytta oss söderut, mot Torre Canne och Savalletri. På vägen ner hade vi ett par stopp så klart.
Första stoppet var den coola 8-kantiga borgen Castel del Monte som också kallas för Apuliens krona. För att komma upp till borgen kan man antingen gå en, två kilometer stadigt uppför från parkeringen, eller betala en peng och ta shuttlebussen, något jag rekommenderar.
Första stoppet var den coola 8-kantiga borgen Castel del Monte som också kallas för Apuliens krona. För att komma upp till borgen kan man antingen gå en, två kilometer stadigt uppför från parkeringen, eller betala en peng och ta shuttlebussen, något jag rekommenderar.
Borgen byggdes av den tysk-romerske kejsaren Fredrik II (nämnd tidigare) på 1200-talet och är idag listad på Unescos världsarvslista. Senare förvandlades borgen till ett fängelse, för att därefter användas som tillflykt under pestepidemi, och slutligen förfalla.
Meningarna går lite isär beträffande användningen av borgen. En del menar att det var en försvarsborg, andra att det fungerade som ett jaktslott. Fakturm är att det saknas bevis för båda teorierna, vilket innebär att båda är lika fel och lika rätt. Det är det bästa med teorier :)
Borgen ligger 540 meter över havet på en udde. Marken ärvde Fredrik II av sin mor, Constance av Sicilien.
Talet 8 återkommer hela tiden i borgen. För inte nog med att den är åttakantig (Oktagon). Båda våningarna har åtta rum och en åttasidig gård är slottet centrum. I varje hörn finns ett 8-kantigt torn.
Oktagon är ett mellanting mellan en kvadrat (som representerar jord) och en cirkel (som representerar himlen ). Fredrik II kan ha inspirerats Klippdomen i Jerusalem som han hade sett under sjätte korståget , eller ett besök i slottskapellet i Aachen-katedralen (byggd på slutet av 700-talet och är den äldsta kyrkan i norra Europas. Den ligger i Västra Tyskland).
Här har vi badrummet med toalett och handfat.
Vattenkanaler finns i varje rum, som har till uppgift att fördela regnvatten.
Här fanns en gång en av de öppna spisarna som värmde upp rummen på övervåningen. Ursprungligen var väggarna klädda i marmor och överallt fanns marmorpelare. Men materialet återanvändes till andra byggnader i närheten eller revs ner av Vandalerna - en östeuropeisk stam med blodigt rykte som plötsligt försvann från historieberättelserna på 500-talet.
Om du kikar riktigt noga uppe i taket ser du ett litet, litet hål i som en blomma. Där brann det en eld som belysning med olivolja som bränsle.
Några marmorpelare finns kvar.
Reliefen på en av väggarna i innergården undrar forskarna fortfarande över.
Taket i spiraltrappan som bevakas av fyra figurer. Notera gärna att man även här hade "lampa" (hålet i blomman)
Man länsade ju borgen på innanmätet. Inte ens golvet fick vara i fred. Det enda som finns kvar av mosaiken är det här.
En av trapporna som förbinder första våningen med den andra. Det finns teorier att det fanns ytterligare en våning.
Skyttevärn som var hart när omöjligt att skjuta ut ifrån. Troligtvis var öppningarna till för att få in ljus.
När vi var där var det veteranrally, till mångas glädje däribland min.
Och på murarna kunde man se solande ruinödlor. Här är en grön.
Från Castel del Monte åkte vi vidare till Trani. Här skulle vi först äta lunch och därefter se den så kallade ”drottningen bland Apuliens katedraler".
Från Castel del Monte åkte vi vidare till Trani. Här skulle vi först äta lunch och därefter se den så kallade ”drottningen bland Apuliens katedraler".
Några av oss gick ner till hamnen och åt. Supertrevligt att sitta där och se ut över båtarna.
Många toaletter i Italien har en spännande lösning för vatten till kran. En pedal på golvet.
Ognissantikyrkan,Tempelriddarnas kyrka, ligger i hamnen och grundades på 1100-talet. Trani var då en betydelsefull hamn för korsriddare som skulle till och från det Heliga landet. Intill låg även ett sjukhus för sårade korsriddare och pilgrimer men det finns inte längre kvar.
I Italien kan du få se Jesus- och Mariabilder och statyetter i husfasaderna, ofta med blommor framför som vid ett altare.
En del hus är uppfräschade medan andra skulle behöva lite omvårdnad.
Så har vi då katedralen, tillägnad den grekiske pilgrimen St. Nikolaus som är stadens skyddshelgon. Han dog i slutet av 1000-talet under sin pilgrimsfärd i Apulien, och vördas särskilt i Trani. Den årliga procession genom Trani till hans ära hålls sista veckan i juli.
Det var sedan dags att sätta oss i bussen igen för vidare färd söderut. När vi kom fram till Savalletri visade det sig att bokat hotell saknade fyra rum. Jag, min lokalguide, chaufför och en gäst fick istället privilegiet att bo på en Azienda en bit bort! Hotellet låg mitt i en olivodling och vi hade egen chaufför/bil att ringa till när vi ville till och från hotellet där de andra bodde. Funkade hur bra som helst!
Jepp, vi hade egen pool!
Jag tog även en promenad på det ordinarie hotellet som byggdes för 2 år sedan och hade en anlagd trädgård. Här är några bilder därifrån.
Efter incheckningen och lite fritid kunde vi sätta oss till bords för gemensam middag och se fram emot morgondagens eskapader.
29 september - Troia, San Servero och Lucera
Vi började dagen med en utflykt till Troia. Där finns en massa spännande, både att se och historien bakom.
Det berättas nämligen att grundaren till Troia var den grekiske hjälten Diomedes som deltog i det trojanska kriget och var med och förstörde Troja som låg i nuvarande Turkiet. I striderna vågade han angripa och såra de båda gudarna Afrodite (kärlekens och fruktbarhetens gudinna) och Ares (krigets, ursinnets och det besinningslösa våldets gud) med hjälp av Athena (vishetens och krigets gudinna).
I sällskap med Odysseus på vägen hem från Troja utförde han flera bragder, När han kom tillbaka till Argos (stad i Grekland på Peloponnesos) upptäckte han att hustrun hade varit otrogen när han var borta. Då seglade han till Daunien i Apulien där han gifte sig med en dotter till kung Daunos. Kanske det var då han grundade den här staden?
Här är ett axplock av bilderna tagna under besöket.
Här är ett axplock av bilderna tagna under besöket.
Afrikanska missionen.
I Troia hade vi lunchstopp och besökte katedralen tillägnad Sankta Maria, vars byggstart var på 1000-talet
Rosetten skapades mellan år 1160 och 1180 och anses vara en av de vackraste i Apulien. Den består av elva smala pelare i ett hjul och det finns en del orientaliskt över det. På fasaden hittar du även djur och mänskliga former.
Detalj från fasadens hörn.
San Fransiskuskyrkan byggd under barocken, en stilriktning främst inom konst såsom måleri, skulptur, litteratur, arkitektur och musik och som dominerade Europa från slutet 1500-tal in på 1700-talet.
Stadsparken i Troia
Reklam på väggen till matbutiken.
Från Troia begav vi oss till vindistriket San Servero för vinprovning. Här fick vi en rundvandring innan tre viner kom fram jämte lokal ost och oliver som tilltugg. Gården var extra generös emot oss när vi kom, och rabatterade priserna med runt 50%. Sånt brukar uppskattas!
Amfiteatern kan nås från två stora portaler, en mot Lucera och en mot Foggia. De yttre väggarna är inte längre synliga. Eventuellt kan de ha förstörts i samband med Östroms (Bysans) invasion av staden - men det kommer vi nog aldrig få reda på...
Det blev en lång dag. Väl hemma blev det middag och självklart, sömn för att ladda för morgondagens eskapader!
Hursa? Bagaget? Aha. Näe det kom inte idag heller... Jag och min gäst fick fortsatt lösa problemen med att inte ha några ombyten...
Hursa? Bagaget? Aha. Näe det kom inte idag heller... Jag och min gäst fick fortsatt lösa problemen med att inte ha några ombyten...
28 september - Foresta Umbra och Monte Sant Angelo
Dagens första utflykt var till bokskogen Foresta Umbra, ett skyddat område som ligger inne i nationalparken Gargano.
Nyligen satte man upp kameror i olika delar av skogen, så även om vi bara hade turen att se den typiska Apuliska kon (Mucca Podolica) och en jagande Vattensnok så har man sett den Appeninska vargen smyga omkring bland träden.
Vid sjön kunde man köpa hemmagjord marmelad av olika slag.
I den lilla sötvattensjön (Cutino d'umbrasjön) hade vi turen att se en av Italiens 19 ormarter, en Vattensnok.
Vi åkte därefter till Monte Sant Angelo för lunch och promenad i byn plus ett besök inne i Mikaelskyrkan.
Staden ligger oerhört vackert 800 meter över havet.
Vi kom i anslutning till 3-dagarsfirandet av ärkeängeln Mikael så det var marknadsstånd lite överallt.
På sina ställen stod tält uppställda i gränderna.
Och hade man inget tält fick en filt duga som skydd för en tupplur.
Här kommer lite bilder från promenaden i stan.
Det finns inte mycket trädgårdar inne i stan. Då får man lösa det med krukor av olika slag.
Väggprydnad med syfte att skrämma bort onda krafter.
Här kunde man köpa Bella di Cerignola, en jätteoliv som kommer från ett speciellt område i Apulien.
Själv blir jag överlycklig varje gång jag ser vanliga skrumpna svarta oliver, en delikatess!
Vackra dörrar.
Krigsmonument.
På väggarna hänger fina postlådor.
Och lite överallt finner man St. Mikael.
Brödbutiken lockar med vansinnigt goda bröd.
Det åttakantiga tornet (kampanilen) var initialt ett utkikstorn som så småningom blev en klockstapel.
St. Mikael övervakar ingången med sitt svärd.
Hit har man kommit på pilgrimsfärd sedan 500-talet. Man kan till och med hitta något så unikt som runor i området (tror de finns på fem ställen här). Ovanstående är av Hereberecht, förmodligen en anglo-saxisk pilgirm. Hit kom också vår egen Heliga Birgitta på besök. Lite coolt, va?
Dagens pilgrimsstation.
Kors i allsindar!
"Bön och arbete" är Benedektinerordens motto.
Bronsdörren Portale del Toro (Tjurens dörr) tillverkades i Konstantinopel 1076 och består av rutor med motiv av olika slag. Lite som en tecknad serie - fast utan direkt sammanhang kanske. Här ser ni en personlig favorit - korsriddarna.
Dagens pilgrimsstation.
Kors i allsindar!
Vet inte hur jag tänkte när jag missade att fota kyrkan utvändigt. Ni får hålla till godo med invändiga delar. Den blev iallafall byggd runt grottan där St. Mikael visade sig och meddelade att den skulle användas för kristna syften, inte hedniska.
"Bön och arbete" är Benedektinerordens motto.
Bronsdörren Portale del Toro (Tjurens dörr) tillverkades i Konstantinopel 1076 och består av rutor med motiv av olika slag. Lite som en tecknad serie - fast utan direkt sammanhang kanske. Här ser ni en personlig favorit - korsriddarna.
Försvarsborgen. Den första byggdes redan på 800-talet men har blivit både tillbyggd och ändrad sedan dess. Bland annat av tysk-romerkse kejsaren Fredrik II som använde borgen som bostad för sin älskarinna Bianca Lancia, som man kan höra sucka där.
Och där slutade vår utflyktsdag. Bara hem till hotellet, äta middag och därefter ladda batterierna för nästa dag :) Men fortfarande hade de saknade resväskorna inte kommit. Efter att upprepat ha ringt till Lufthansa under dagen fick vi dock reda på att väskorna hade kommit till tullen i Neapel och skulle därefter till kurir som skulle leverera dem till oss...
Och där slutade vår utflyktsdag. Bara hem till hotellet, äta middag och därefter ladda batterierna för nästa dag :) Men fortfarande hade de saknade resväskorna inte kommit. Efter att upprepat ha ringt till Lufthansa under dagen fick vi dock reda på att väskorna hade kommit till tullen i Neapel och skulle därefter till kurir som skulle leverera dem till oss...
27 september - Landvetter-Monte sant Angelo
Klockan 5 stod jag vid incheckningen och mötte de gäster som skulle följa med mig till Apulien (Puglia på italienska). 
Redo för Rolfs flyg & buss
Vi flög med mellanlandning i Frankfurt och landade i Neapel vid lunchtid. Där mötte vi Salvatore som skulle vara veckans busschaufför. Och så styrde vi hjulen mot andra sidan ön och Monte Santangelo i Apulien.
Efter en strapatsfylld ankomst med 2 bagage som inte kom - varav ett var mitt, och en gäst som gick ut ur flygplatsen och försvann (ja, vi hittade honom självklart. Dana, en italienska kollega hade förstått att han skulle till bussparkeringen och hade visat honom dit), att vi blev skjutsade till fel lunchstopp och ankomst till fel hotell initialt så kom vi fram till Hotel Santangelo. Spännande början!
Efter en strapatsfylld ankomst med 2 bagage som inte kom - varav ett var mitt, och en gäst som gick ut ur flygplatsen och försvann (ja, vi hittade honom självklart. Dana, en italienska kollega hade förstått att han skulle till bussparkeringen och hade visat honom dit), att vi blev skjutsade till fel lunchstopp och ankomst till fel hotell initialt så kom vi fram till Hotel Santangelo. Spännande början!
Hotellet ligger högt beläget med vacker utsikt över Manfredoniabukten
Efter incheckningen kunde vi packa upp och bege oss till restaurangen för gemensam middag. Och med den i kroppen var vi redo att ladda för första utflyktsdagen!
