Att vara Maria Graube

Väckning kl 04.00. Jag gick upp och gjorde mig iordning. Min plan var att jag skulle packa ner handbagaget (det andra öppnar jag aldrig förrän jag är framme) och sedan gå ner till kl 04.30 och käka frulle och sen gå upp och hämta.
Nu blev det inte så. Och det blev många "inte så" under dagen, helt klart. Och det är ju det som är så himla roligt med livet - om man har humor! Och det får jag nog säga att jag har.

Iallafall. Jag gick ner till klockan 04.31 bara för att finna att det var STÄNGT! Jag satte mig ner tillsammans med andra väntande gäster - men kom på att Det var ju dumt! Att sitta av tid som jag egentligen inte hade. Bussen skulle gå kl 5, nämligen. Så jag bestämmer mig för att åka upp och hämta mina grejer och ställa dem utanför restaurangen istället. Jag steg in i hissen... och fick i ögonvrån se att frukosten öppnade. Aja, då var jag ju redan  typ på väg.

Väl tillbaka insåg jag att jag fick prioritera vad jag skulle äta. Klockan hade hunnnit bli tjugo i. Det blev ägg o bacon. Dels skulle jag inte få ägg och bacon på länge och sedan skulle det hålla mig mätt lite längre.

Bussen kom och jag gick av, som vanligt vid Terminal 5. Det är bara det att därirån går CHARTER inte reguljärfly. Men fatta! Det här insåg skulle bli en lång promenad - och det blev det till terminal 2. Och det är låååååångt när man har packning. Men fram kom jag. Jag checkade in i självbetjäningen för första gången och det gick bra. Lämnade bara in väskan, konstaterade att jag fått med mig 18 kg fför halvårsvistelsen in alles och kände mig oerhört nöjd.  Lite längre ner har ni min lista på vad jag hade med mig. Ni kommer inse att jag INTE transporterar luft...

Eftersom jag inte hade tänkt köpa något gick jag bara runt och satte mig i en av restaurangerna vid gaten och åt frukost nummer 2 - kaffe och skinkmacka.


Flygresan tog drygt 3 timmar till Barcelona. Jag hann köpa frukost nummer tre - vatten och rostbiffpanini - titta på lite video som de visade och slumra lite.

Väl framme i Barcelona fick jag hämta ut mitt bagage. Nu skulle jag åka med ett annat bolag... 7 timmar senare. Jag hade två planer att välja mellan. Stanna kvar och leta upp ett vilrum eller åka in till Stan och äta lunch. Jag letade (och det gjorde jag verkligen) efter boxar att ställa in mina väskor för oavsett vilket alternativ ville jag inte ha dem att hålla reda på.

Hittade till slut (tog en halvtimme bara ha ha) och valde så box nummer 13.



Bra nummer tänkte jag! Nu var det bara så att det fanns tusen (nja, okej jag överdriver lite) gångar med just nummer 13 i. Hur tänkte de där. Hade det varit billigare att beställa samma nummer fler gånger kanske? Så efter att jag växlat till mig 5 € i maskinen i entréhallen sprang jag förvirrat omkring och testade alla nummer 13 tills en man kom och visade mig MITT nummer 13 hahahaha.


Så där nu hade jag blivit av med bagaget. Jag hade tagit plånbok och kameramobilen med mig och fattade beslutet att nog ändå ta mig in till Barcelona och äta lunch. Jag hade gott om tid och skulle säkert hinna åka fram och tillbaka. Jag sökte upp transferbussarna, betalade 5,05€ och hamnade i centrala delarena. Där får jag se sightseeingbussar!


Det var länge sedan jag var i Barcelona så en liten stadsrundtur vore väl trevligt.
Sagt och gjort. Jag spatserar dig, betalar 21€, får ett par tomteröda hörlurar och går upp och sätter mig på soldäck! Solen skiner emellanåt och det är ganska varmt, trots blåsten.  Vi åker och jag tar på mig hörlurarna.



Guiden börjar att prata och tar det på spanska och engelska i början. Oj, tänkte jag, vad jobbigt att guida så - varvid jag plötsligt har alla guidning på... japanska! BARA!
Efter kanske 10 minuter insåg jag att de där kanalerna man kunde välja, nog inte hade med radio att göra så jag zappar lite och VIPS hör jag engelsk guidning. Där stannade jag kvar, ni!


När jag klev på frågade jag hur länge man var ute och jag fick svaret "Ca 2-2,5 timme".... Rundturen tog tre timmar!  Här är ett axplock av vad jag såg. Och jag insåg att jag lika gärna kunde ha varit i Stockholm. Det är inte mycket som skiljer de europeiska storståderna åt.... bara lite.


.




Jag som hade tänkt käka lunch i Barcelona förstod att det inte skulle bli något utav den saken. Jag fick vackert ta första bästa buss tillbaka till flygplatsen, hämta ut mitt bagage (som jag hittade snabbt nu) och kastade i mig lite cashewnötter lätt hysterisk.


De skulle jag ju haft med mig... Jag hade sett vilka incheckningsdiskar det var för min avgång till Casablanca så jag gick dit - och de var stängda. Jag frågade en flygplatsanställd varför den var stängd och hon berättade att Ja, den öppnade ju inte förrän två timmar före avgång! Jamen hallå. På andra flygplatser skriver man inte UT incheckningsdiskar förrän då heller... Jag suckade, tog mig väska och började leta efter en matställe - hittade den vitaste restaurangen ever och tog en svampomelett och kaffe för den fantastiska summan av 15€.

.

Äntligen blev det dags att checka in och nu kunde jag be att de skickade ända till Agadir. Nu skulle jag nämligen åka med Royal Maroc Air Barcelona-Cassablanca och Casablanca-Agadir så det funkade. Det enda var att jag skulle be om ett nytt boardingcard till nästa flyg. Flygplatsen i Barcelona var jättejobbig. De har valt svart marmorgolv som det speglar sig i. Tänk att en färg kan bli jobbig!


Turen skulle ta  en 1h 15 min och det gorde den. Det var bara det att planet var försenat!!! Och min marginal var 45 minuter för att kunna komma med plan nummer två. Jag såg hur stressade en del var, där de stod i kön. De vankade av och an, sprang irriterade till personalen för att höra varför de inte fick gå ombord.
Jag konstaterade att jag kan inte påverka situationen utan satt kvar och tittade på Samsungs reklam på tv:n, tittade på min biljett och tänkte att det kanske kunde gå... Och jag hoppades att det skulle gå. Jag hade inget mobilnummer till någon nere i Agadir, varken Therese eller agenten och skulle inte kunna meddela att jag inte kom när det var tänkt utan att jag blev tvungen att köpa en ny biljett.

Trettio minuter efter avgångstid kom vi så iväg. Klockan halv nio var jag på landningsbanan i Casablanca och jag sprang in till en säkerhetsvakt, sa att jag skulle till Agadir, att det var bråttom så vart skulle jag. Han förklarade  vägen och jag sprang uppför trapporna och in i korridoren efter anvisning.

Jag ställde mig i kön, gick igenom säkerhetskontrollen och tänkte att jag skulle få mitt boardingcard - men se icke. Vakten pekade bort i korridoren på några diskar. Jag lämnade packningen, sprang bort, kastade fram biljett och pass, fick mitt boardingcard med orden Jalla, Jalla varvid jag sprang tillbaka, smet igenom säkerhetskontrollen, slet till mig mitt bagage och varvade därefter ner och kunde gå ner till flygplanet.  Genomsvett! Men glad så klart att jag kommit med - och så fick jag ju ett bevis på att jag KAN springa ganska bra!

På planet ner till Agadir fick jag underhållande sällskap: En man som bott i Agadir i fem år och arbetat som lärare. Han gav lite tips om vad jag skulle se och prova. Så bra!

Nästa projekt var passkontrollen i Agadir. Det fanns fem köer, tre var jättelånga och två korta. Jag ställde mig så klart i en kort. Det var bara fyra framför. Precis när de som var framför mig kom fram tog det JÄTTELÅNG tid, kanske tjugo minuter. Det var visst något problem med deras inresa. Så när det var min tur får jag se kontrollanten vifta undan mig pekande på de andra köerna! Men Tack så mycket! Hur roligt var inte det? Jamen det var ju bara att skratta och gilla läget. Jag ställde mig i en annan kö och fick till slut komma in och hämta mitt bagage jag också!

Therese väntade på mig i ankomsthallen med en av chaufförerna. Jag blev skjutsad till mitt lägenhetshotell. På vägen dit fick jag internetmodem, telefonkort och servicemobilen så vi kunde ringa varann. Jag fick nyckel i receptionen och noterade att det fanns en liten servicebutik precis utanför. Min idé vara att gå upp med väskorna och handla lite frukost. Jag hade ju bara lite cashewnötter kvar.

Jag tog hissen upp till tredje våning, hittade dörren och klev in. Där möttes jag rakt fram av en köksdel i hallen och jag skrattade högt. Jag som önskar mig en pytteliten etta med köksskåp i hallen! Och här stod jag nu med nästan det. Det finns två kokplattor och en liten kyl med frysfack. I överskåpet fanns porslin och husgeråd.



Till  vänster när man kom in såg jag dubbelsängen och två små sängbord med hylla.



Runt hörnet stod soffa och soffbord + två köksstolar och på väggen, en tv och AC.


Från den delen går man ut på balkongen där det står stolar och bord och en torkställning. Balkongen har utsikt över poolen med solstolar runt. Är jag sugen på granatäpple är det bara att sträcka ut handen...



Till höger när man kommer in finns garderoben utan hängmöjlighet. Allt behöver således vikas snyggt från och med nu, en konstart.

Toalett och dusch ligger bredvid och är ganska stort faktiskt.



Den här lägenheten kommer helt klart funka en hel säsong!


Förresten på sängen på kortet ovan ser ni vad jag hade med mig i 18-kilos Titanväskan med Mått:: 50 x 67 x 29 cm och volym 69,00 liter)


Civila kläder:
Gympadojor, klackskor, fleeceunderställ, underställ i tyg av bambu, raggarsockor, Träningskläder (zumbabyxor, illgrön topp + sportbehå) Bikini, solklänning, badhandduk + liten handduk, Galabeja (fr egypten - kallas Jalabella här), Shorts + linne Bruna kritstrecksrandiga byxor + benvit blus, Svarta kritstrecksrandiga byxor + svart långblus, Hood  Långärmad tröja, Grön dress långblus + byxa fr Jordanien), 5 nylonstrumpor lång, 5 nylonstrumpor korta 6 bomullsstrumpor, 5 trosor, stödförband t fotleden (ifall att)

Uniformen:
långbyxa, kjol, tre t-tröjor, två blusar, jacka, tjock tröja, ryggsäck, Kuonikuvertväska, paraply, regnbyxor, handskar,
Magnetschema + penna till kylskåpet,
I plastpåse: Effekt skoputs, skoputsservett on the go, Fläckborttagning, aceton, after bite-stift (myggstick), ögonskuggeprimer, Depend base och top coat, skrubbvantar, hårborsten
Reseförpackning dagkräm, serum till håret, morotsolja, rosenvatten

I skor och nedklämt: Ozon mintpastiller, klädnypor, tändare med älg (present), Kabel t hårddisk, mikrofon t dataheadset, tejp, tio barnmatlådor, illamåendearmband (mot sjösjuka), åtta hårsnoddar, ett "hästsvansspänne" två hårspännen, åtta säkerhetsnålar, svart sytråd, Blåtandmodem

Necessär med: sax, pincett, nagelfil, pennvässare, fem rakhyvlar, två ögonskuggor, mascara, kajal, rouge

Toppade med mitt magnetschema som numera pryder mitt kylskåp och har fascinerat teknikern som bytt ut min spis. Men DET besöket är en annan historia...

Softade på morgonen. Hade ju förberett det mesta. Det sista hamnade till slut i väskan och jag laddade handbagaget som blev liiite tyngre än jag planerat av någon anledning . Per och Jonzon skjutsade mig till stationen inne i stan så jag slapp ta pendeln in. Det var snällt.


Fick ett Rappestadäpple från trädgården som matsäck.



Det var unga musiker överallt med sina instrument. Ja, de stod inte och spelade, alltså. De hade dem nedpackade men de skulle väl någonstans för att spela, antar jag. Glömde ta reda på vart...

HSB hade ett jippo om att vara klimatsmart på perrong fyra. Jag skulle åka från femman, perrongen bredvid, och träffade en trevlig herre som satt och fikade hos HSB som berättade om fruktträden i trädgården där han bor och släktingar i USA som han skulle hälsa på igen nästa år och att han jobbat på sjön och varit i Marocko! Härligt möte!

Sen kom tåget och jag klev på. Jag hade beställt en fönsterplats i ett två-säte så jag satt och hängde och kolla Criminal Minds på datorn. Schysst avkoppling och omväxling från att tänka Marockologi hela tiden...



2 timmar och 45 minuter senare kom jag till Arlanda flygplats - men jag hade inte avresa till Marocko idag. Det är tidigt imorgon bitti. I natt bor jag på Hotell Radisson. Har beställt väckning kl 04.00 så nu ska jag ner och äta lite och gå och lägga mig för att slötitta lite på tv - på 5:an!

Nästa gång jag skriver är jag i nordafrikanska landet Marocko och kategorin "Bloggar från Marocko" startar!

Milla ska ju vara fodervärd till Ejla, min bil. "Har du visat henne hur allt fungerar då", frågade Per. Och det hade ju inte gjort. Så kl 10 var jag inne i stan och vi åkte till Statoil så hon fick öppna tanklock o tanka, öppna motorhuvoch se oljesticka, spolarvätska, bromsolja, kopplingsolja samt öppna bakluckan. Javisst hon pumpade däck också.

Bra jobbat, Milla!


Det jag gjorde mer denna lördag var att jag åkte och slängde grejer på återvinningen, handlade några julklappar och hade rimstuga hemma. Kändes lite konstigt att sitta med fullt av julklappar på köksbordet och slå in i julpapper och tejpa dig julrimmen - men roligt var det.

Jag kunde packa nästan klart. Hade tvättat ett par grejer som inte blev torra...

Per grillade som en liten avslutning både för mig och för säsongen och Jonzon tog med sig kossan ut fast han inte fick...



Sparrisen hade regndroppar hängande i grönskan och det var jättefint. Vet inte om det syns (på bilden som kommer...)


Imorgon är det söndag och avresa från Linköping. Tänk att nu är det snart dags!

Jag vaknade som vanligt idag och det kändes trevligt att komma upp vid halv sex, kände jag.
Startade dagen med frukost och Survivor Nicaragua på datorn.

Fixade min bokföring för september och första veckan i oktober. Den skulle lämnas in på Kontorstjänst idag.

När jag var klar packade jag in grejer till mamma och till Elton, tog ryggsäcken och åkte sen iväg till Skäggetorp. Där lämnade jag en bok på bibblan.

Fortsatte till Biltema för att kolla om de hade små termosar. Var skyldig Per en... Men de verkar ha slutat med dem för dit jag blev hänvisad fanns bara stora. Kollade också efter tidskriftsamlare i vitt men det fanns bara svarta, mönstrade eller i neonfärger. Så ifrån Biltema kom jag tomhänt.

Därifrån åkte jag och lämnade min bokföring och sen var det Parkeringshuset Druvan som gällde. Det är där man han chans att få parkeringsplats centralt mitt på dagen. Baggen är hopplös...

Jag hann hoppa in på systemet och köpa julklapp och köa på Forex för att växla pengar före jag skulle möta mamma utan för H&M.

Vi spatserade sedan till Santinis och åt deras specialtallrik och pratade skit... och det gör vi ju himla bra, alltså. Vi pratar om allt mellan himmel och jord, skrattar (och gråter om det "behövs") Vilken tur att jag har en sån fantastisk och lite lätt knasig familj! Ett bra val måste jag säga!

Efter lunchen avslutade jag allt på Manpower och sa Hej då varefter jag släntrade vidare ner mot bilen. På vägen ner hamnade jag i en av "Pers butiker" där jag köpte en julklapp innan jag tog bilen till Milla.

Vi hade glömt Eltons nya speldosa och tomtedräkt från Ullared i min väska och min pannlampa hade hamnat i hennes så vi bytte grejer. Det blev att pussa lite på Elton och krama den lilla familjen som inte kommer se likadan ut när jag kommer hem nästa gång. (Ja, Elton är ju året och Milla har börjat jobba igen är det tänkt).

Min ambition var att slänga lite grejer på Återvinningen men jag satt i andra tankar och tog fel avfart och hamnade istället hemma. Det blev ju Jonzon glad över så han och jag gick en liten sväng.

På eftermiddagen/kvällen försökte jag räkna ut vad jag behöver göra. Jag har bara imorgon, lördag på mig... Glömmer jag något är risken att det får vänta till jag kommer hem nästa gång...

Idag försökte jag jobba undan med sånt jag kunde göra hemma. Men näe, jag hann inte allt. Har nog missat en hel del som jag kanske borde ha hunnit. Bokföringen som jag ska lämna in till exempel... Den får jag göra fredag morgon, då!

Men jag hann iallafall

• rimma på julklapparna
• fakturera
• flytta över info från tidboken till Resefilofaxen och uppdatera adresser
• packa NÄSTAN klart
• blogga här och på http://jobbasomreseledare.se
• svara på mail och maila lite själv
• installera MW600 på Xperian
• ringa till Tre och ta bort telefonsvararen
• lägga in ett par räkningar
• teckna Fritidsförsäkring
• titta på tv
• scanna in körkortet (ska skriva fullmakt så Per kan hämta paket köpta i mitt namn om jag får för mig att beställa förskottsbetalda presenter från NordAfrika)
• och störa Per lite i maten och Tv-tittandet med lite snack...

och bestämma tid för lunch med mamma.


En sak jag TILL hann jag och det var att klippa mitt måttband! Det hade jag missat när jag fyllde 48 år.
Så nu klippte jag en centimeter d v s fram till strecket för 49. (Jag är ju inne på 49e året.) Och så har jag ju fortfarande en ambition att bli 79 och den kvarstår så jag klippte fram dit och plötsligt blev livet JÄTTEKORT! (Har haft upp till 100 förutom men det verkar lite länge och jag tror faktiskt inte att jag vill BLI 100 år. Jag gör som mamma, tror jag. Hon hade som mål att bli 70 och allt över det är bonus. Jag gör likadant men med målet 79 bast istället.

Det är ju bara 31 år kvar i detta liv d v s EN GENERATION och lite till (om man räknar 25 år som en generation som en del gör). Det gäller verkligen att planera sin tid och prioritera vad som är viktigt!
Jag måste nog klura lite på det.

Så var det då dags. För Milla, Elton och mig var det ju tredje gången nu. (Elton låg i magen första gången visserligen) men för Martina var det PREMÄR!

Jag hämtade upp Milla och Elton först och klockan var 04.45. Därefter åkte vi till Martina som var OERHÖRT entusiastisk - i smyg!

Det var ju kolsvart ute och Elton höll sig lugn hela vägen - även under en spännande GPS-styrd tur inne i de halländska skogarna - vilket innebär att vi stannade först 16 km från vårt mål!
Då var han hungrig!



Så var det ju det där med inköpslistor. Milla hade en jättelång lista berättade hon... och då visade vi våra!

.


Tjugo minuter senare var vi äntligen framme. Martina var först ut (typ)


Hon var tvungen att nypa sig och ta kort för att själv förstå att det var sant att hon var i Ullared.


Vi andra var lite mer lågmälda...

.


Vi kom vid nio och fick p-plats på stora parkeringen, inte långt från ingången, och det var ingen kö in.


Så var vi inne och Milla avslöjade hur lång hennes lista faktiskt var!


Men den fick sedan ligga i hennes väska. För att citera hennes ord på FB som förklaring till detta; "haha men alltså, man skriver ju ner vad man ska köpa på en listan i förhoppningen om att man LÄR det sig UTANTILL, så att man slipper titta på den. :p"
Och det gick ju väldigt bra. Hon kom ut med nästan allt utom nya leksaker till Elton, något hon sedan har lite ångest över när vi betalat och kommit ut. Ja, för han har ju inga leksaker hemma... (som han har tröttnat på, enligt Milla. Och så är det ju. Men det är bättre att plocka bort och ta fram igen om ett par månader än att köpa nytt!)

Och Elton och Martina blev uttråkade...




Men blev gladare ju längre in vi kom, tycker jag.


Vi gick på alla avdelningarna och Elton var en schysst grabb den här gången. Han har ju faktiskt blivit äldre och man har kontakt med honom och KAN roa honom. Dessutom hade han två lektanter med sig...

Milla kunde i (lugn och ro) prova kläder ute i butiken. Man försöker undvika provrummen som det är kö till..


Och Elton blev road av Moster Martina...

..

och fick åka lite i kundvagnen och bli uttråkad igen...


OCh fick komma en sväng till Mormor Maria för en flygtur eller bara snack om livet...




Efter fyra timmar var det verkligen dags för en kort middagspaus i ett av fiken. Martina och jag valde att INTE sätta oss. Vi var rädda att inte komma upp igen...



Vi startade får shoppning snart igen och hade nu lämnat kläderna till förmåna för julsakerna. Hittade en jättetomteluva som jag var tvungen att prova. Men den fick stanna kvar i butiken! Att köpa den för en enda dag under säsongen och ta vikten ifrån något annat? Se det går icke an, det!



Men på den här avdelningen önskade jag mig en julklapp av Milla. En lampfylld strut i vitt som skulle matcha resten av möblemangen i lägenheten som jag inte har!

Vi shoppade vidare och vagnarna blev allt fullare. Från att haft en viss ordning var nu KAOS. efter att ha tappat bort och återfunnit Milla och Elton (som lagt (!) sig i mjölkbaren) så var det Organisation på schemat för Martina och mig.


Efter det hade vi en knökafull vagn med grejer och en vagn till Elton och våra ryggsäckar. Plötsligt upptäcker jag att min PLÅNBOK VAR BORTA! Och jag som hade tagit ut reskassan för första månaden i Marocko innan vi åkte och hade nästan 7 lapp med mig!!! Jag fick ont i magen, svettades och blev högröd i ansiktet av oro. Barnen tittar oroligt och Martina ska precis gå bort och titta på bänken där vi hade sett den senast...

Men DÅ kommer jag på! Jag hade ju stoppat den i Martinas shoppingbag så jag skulle veta var jag la den! *suck*
Ordningen blev återställd och nu hade vi bara undervåningen kvar. Vi parkerade vår fulla vagn och tog bara den med Elton och ryggsäckarena. Där nere skulle jag kolla efter miniTermos och amplar som Per hade önskat sig, pannlampa till mig och en ny leksak till Jonzon - men kom bara upp med pannlampa och ny leksak... det verkar inte vara modernt med väggamplar?! Termosen glömde jag helt av - men jag köpte en julklapp till Per istället! Milla hittade en bäbispulka och Martina köpte kattgodis sen var vi klara där.

Och när vi kom upp, hämtade vi vagnen och var redo för kassan.
kom jag på att jag, som då helt nyss hade fått panikångest över att plånboken var borta, hade parkerat vagnen MED plånboken kvar i. Men fattar ni hur trött jag BLIR?! Ja, ja. Vi skrattade gott åt detta och försökte ta ett grupp foto, men det gick inget vidare... Men ja, roligt var det iallafall.


Vårt mål för dagen var att vara klara kl 16 senaste för att ställa oss i kö och att åka från Ullared senast kl 17 för att komma hem lite skapligt. Och efter att ha packat in i bilen...



Och Martina fått lite mat i sig (hon älskar när jag tar mat-kort - INTE)


Milla hade ammat Elton som var mer intresserad av Martina och vad hon gjorde så han fick sätta sig i sin stol och leka med sin julklapp (som han fick i förskott av Moster).


Och Milla kunde koppla av...

Själv återförenades jag med min vattenflarra som jag glömt i bilen. En hemsk upplevelse. Men det hade hänt något märkligt med den för det smakade INTE gott. Den hamnade i skräpet när jag jag kom hem, faktiskt.



När jag kom hem hade jag ett brev ifrån Bonniers. Det var tidningen "Tara, Sveriges största 40+tidning" som de själva beskriver den. 
Och där på sidan 28 får jag se en hemsk bild - en civilbild på mig själv! Och nästa uppslag en bild TILL men den gillade jag. Den var Maria in action, så att säga. Den var ifrån en guidning jag hade i Egypten.
Och så fick jag då läsa artikeln om mig själv under vinjetten Vändpunkten. Per tyckte att "Den var väl okej" vilket innebar att den nog var rättvisande och bra, skulle jag gissa. Han är ju inte den som överdriver.




Summa sumarun blev det ett roligt sista äventyr innan jag åker till Marocko. Vad som sker under kommande halvår vet man aldrig men visst är det spännande att inte veta ALLT.

Mest nyfiken kommer jag kanske vara på utvecklingen av Elton och Al-benet...

Jag lämnade ett par klappstolar till den lilla familjen efter att jag varit på VC och kollat blodtrycket som låg oförändrat. Milla höll på att rengöra akvariet och hittade en lite bäbisfirre! Då blev det febril aktivitiet. Fram med yngeakvariet, i med stenar och en växt.

Och här är kortet från detta besök

.

Efter snabbvisiten åkte jag till Bilbyter och lämnade bilen. Det visade sig att det inte skulle ha tid att ta hand om den med en gång. Jag passade på att ta en långsam sväng på Ikano. På väg dit ringde mamma och vi bestämde dag för lunch (fredag). Hon och Björn skulle också till Ikea och vi sa lite löst att vi kanske skulle ses där.

När jag passerade McDonalds fann jag att man kan ladda Elbilar på McDonalds nu mera. Det var ju smidigt!



Jag började sedan på nedre plan på Ikano ( Där köpte jag en ögonmake-up-primer På Kicks) för att sedan arbeta mig upp till övre plan (där jag köpte en hårklämma på Glitter). Jag passade på att kolla på lite kläder som jag inte ville ha. Hösten/vinterns mode är jättemärklig, tycker jag. Hittade faktiskt inget som föll mig på läppen! Topparna är stora, rynkade och brallorna har stuprör.

Sedan gick jag in till Ikea och började på övre plan och stötte faktiskt på Mamma och Björn utanför restaurangen. Vi pratade en stund och de visade vad de köpte och därefter skiljdes vi åt och jag köpte det jag hade gått in för - en konservöppnare och diskborste som inte vägde "nå't) och som jag sedan jag köade i 20 minuter för att få. Men det gjorde ju inget. Tid hade jag gott om!

Jag lyckades fördriva fyra timmar (!) tills telefonen ringde och Lasse meddelade att min bil var klar. Då satt jag på Max och läste Corren. Släntrade så bort och betalade 1631:-, åkte och tankade och sen hem till Rappet för att göra matsäcken till onsdagens utflykt till Ullared med Martina och Milla!

Inspirationen för färg och form höll i sig denna morgon så den startade med att jag spatserade och tog kort i trädgården under förmiddagen och provade samtidigt mitt fjäderlätta regnställ (med lapparna kvar så klart: Jacka och byxa som väger under 500 gram!  Jacka var dessvärre stor som ett tält så den har jag skickat i retur.

Några vackra frökapslar.

.




Sparrisen har blivit jättefin likaså blåbärsbuskarna som nu skiftar i rött.


Även om jag höll mig i trädgården på min fotorunda så kunde jag inte låta bli att ta kort på eken i hagen!

I övrigt gick dagen till bloggande, att "prata" på FB och att lära mig min nya telefon.  Jag gillar den skarpt det är bara ETT stort fel med den - KAMERAN! Urusel jämfört med C905:an... skulle kanske köpt X2:an... Här först kortet jag tog och det är på C905:an... Men okej. Jag kanske ska LÄRA mig telefonen först innan jag säger något.

Idag var jag först på Manpower för att vara med på Öppet Hus dit man kunde komma om man ville veta mer om hur vår jobbcoachhing går till.

På kvällen startade jag upp min nya blogg, en slags yrkesvägledning för reseledare.
Den hitter du på http://jobbasomreseledare.blogg.se

Denna dag startade med att det var riktigt jobbigt att gå upp. Hösten ÄR verkligen är här! Det är mörkt när man lägger sig och mörkt när man går upp.

 

Men jag hade saker att se fram emot idag. Jag startade dagen med att grilla färska champinjoner i ugnen som ska vara en ingrediens i Ullareds matsäck.

 

Kl 9 hade jag en tid för permanent hos Ronny på Modeklippoteket. Jag hade ju egentligen inte tänkt perma mig innan jag åkte men efter att ha lånat plattången hos Milla insåg jag att om jag inte skulle gå med uppsatt hår ALLTID så var det bara en sak att göra – gå och permanenta sig!

Modeklippoteket har bytt lokal och finns nu på Repslagargatan i Ruth Hedéns lokaler, så jag parkerade i Åhlenshuset.

Men vägen dit blev INTE rolig. Växlarna kärvade redan på grusvägen ut från Rappet och inte blev det bättre. Jag gjorde kopplingstestet och konstaterade att det nog inte var växellådan iallafall. Det måste vara kopplingen. Efter två motorstopp i stan och muskelkraft för att byta växlar kom jag till slut till stan i alla fall - med lätt magknip.

 

Ronny rullade upp håret på olika stora rullar som förra gången och jag fick den lilla plasthättan på så jag såg ut som en lite vätte innan jag fick värmemaskinen runt huvudet 10 minuter.

 

 

Jag hann ringa Bilbyter för att boka tid 11.30 så de kunde kolla på bilen, ringa till Alice och förklara varför jag skulle bli lite sen till hennes lunch, samt läsa fyra sidor i pocketboken om Marocko innan det var dags att flytta sig till tvätten. Lockarna fixerades på ett par minuter och sen var det bara sköljning kvar tills håret återigen var lite fluffigt och jag blev nöjd. Nu KAN jag ha håret nedsläppt utan att se ut som urtvättad golvmopp...

Jag var där i drygt 2 timmar och konstaterade att det som tar tid är att rulla upp håret på rullarna. Det andra tar inte lång tid. Det var annat förr när man satt i 40 minuter med permanentvätskan som luktade ammoniak omgiven av infraröda lampor som blev asa-varma.

 

Med fluffigt hår och hårsnodden på vänsterarmen gick jag mot bankomaten för att ta ut lite cash och spatserade sedan tveksamt mot bilen.

 

Jag testade en NY grej på väg till verkstan. Jag STOD på kopplingen (japp, det är sant) och noterade att det faktiskt gick lite lättare att växla. Nu var jag alltså SÄKER på att det VAR kopplingen som pajat. Jag märkte också att det var kanske max 5 mm spel innan jag hade dragläget.

Jag sökte upp Lasse som gick med ut. Jag berättade vad jag kommit fram till och han berättade att det nog var hydraliken och att det kanske krävde att verkstan behövde öppna i motorutrymmet (vad det nu handlade om, jag lyssnade inte så noga för jag hörde bara att det skulle kosta runt 6-7000. ORKA!)

Han öppnade huven och kollade behållaren för kopplingen bara för att upptäcka att den var HELT tom!!! Han ”snodde” med sig bilen och fyllde på olja och kommenderade mig in till soffan. (Men istället tog jag en sväng på Mekonomen och satte mig, olydigt i en stol istället... så Lasse fick springa och leta efter mig ha ha)

Ja, ja. Iallafall... det är en hydraulpump som pajat men istället för ovan nämnd summa blir det 1600 som får lämna bankkontot eftersom det var lättmekat på min bilmodell. Tack Ejla!

Han beställde pumpen och lovade ringa när den kom. Bytet skulle bara ta en timme. Jag förklarade att jag skulle ju faktiskt till Ullared på lördag. Han rekommenderade mig att köpa en flaska bromsolja (aa det är samma olja i kopplingen) så kunde jag fylla på under vägen he he. För visst vore det TRIST (för Martina speciellt som aldrig har varit där) att missa GeKås i Ullared!

 

Under min tur inne på Mekonomen hittade jag en asfrän bilstol till Elton - med ryggsäck! Man blir typ som en snigel... eller sköldpadda fast istället för sitt hus har man en BILSTOL med sig. Alltså, man vet ju ALDRIG när det kan vara användbart, tänkte jag och slog till på en blå tillsammans med en gul flarra bromsolja.

 

Nu var jag rustad att fara till Alice på Lycka-till-lunch som bestod av stekt fläskkotlett, potatisgratäng serverat tillsammans med gurka och körsbärstomater. Som efterrätt blev det kaffe och kladdkaka med grädde! Mums!

Den lille kattungen Leo ville också vara med men se det fick han inte. Han blev tillfälligt förvisad till sovrummet men fick sen komma ut och gosa lite. Han är verkligen bedårande söt! Ja, det är det båda två, så klart... men kissekatten får lite pluspoäng!

 

.

 

Efter lunchen åkte jag till Milla som hade beställt dansmattan som var kvar i Rappet. Det skulle la bli träning i vardagsrummet, antar jag.

När jag kom dit var det två vagnar i hallen. Det var Camilla och hennes bäbis Kendra som var där på fika.. Och DÅ... DÅ kom jag på två brillianta idéer.
1. Elton kunde ha ryggsäckskudden som extra för kompisar som kanske vill åka med i bilen...
2. Den kunde fungera som handbagage när han kommer ner till sin mormor! Inte i något av de länder jag har jobbat i är bilbarnstol något allmänt förekommande. De flesta undrar vad man frågar om...
Så nu har Elton denna utmärkta kombiprodukt, dels till sina kläder, dels en egen bilbarnstol. My God, vad praktiskt, tänkte jag!

Efter besöket hos Milla åkte jag till Ingeborgs bageri för att köpa Ostfrallor – som de inga hade kvar. Jag var lite sent ute. Det blev en beställning till morgondagen istället. Passade istället på att säga Hej till lillebror Fredrik som bor nästan granne med bageriet.

På vägen hem gick jag in på Vikingahallen och skulle bara hämta mitt paket kaffe som jag fått på kupong... och kom ut med en kasse. Det är som vanligt, ni!

 

Väl hemma hämtade jag posten där det låg ett brev från min läkare Ulla som skrev att mitt långtidssockret har ökat till 6,7 mot 5,8 vid förra mätningen! Det räcker alltså INTE att äta 1 dl var tredje timme!

Aja, no stress! Inget insulinintag krävs än, menade hon. Vi ska kolla igen när jag kommer från Marocko! Men jag började ta mig en allvarlig funderare över portion- och motion-situationen nu.

 

Väl innanför dörren stekte jag kycklingfiléerna och fläskytterfilén som legat i marinad sedan gårdagen. Slängde in potatisgratängen i ugnen och satte mig själv vid datorn. Där gick jag ut på internet för att hitta bild på bilstolen ha ha och då läste jag att den är för barn 4-12 år ha ha ha. Det inköpet gick LITE fort, kanske men jag säger bara: Elton, väx upp!

För den numera nyfikne så finns här en liten presentation av denna omtalade stol som samtidigt är ett av Mekonomens JULKLAPPSTIPS! Kolla här!

 

 

Senare på kvällen fick jag en vision om att jag skulle måla min runda tavla SJÄLV som jag vill ha över soffan i min lägenhet som jag inte har. Försökte hitta någon som sålde rund a pannåer och skickade mail till två företag. Kanske de kan hjälpa mig?

Eller kanske nån här som vet något?

 

 

Lördag 25e
... fick jag hämta min dator. Och jag vara LYCKLIG! Vi jobbade på att ta hem gratisprogram hela dagen och att lägga tillbaka det jag jobbar med dagligen och trivdes i största allmänhet med livet!

Söndagen 26e
...började jag fundera över om jag skulle köpa en ny telefon där jag kan ladda ner Skype och prata billigt från Hot Spots i Marocko. Valet föll på Sony Ericcson Xperia. Gick ut på Tradera och hittade att par auktioner varav en skulle sluta inom kort. Jag bestämde mig för att det var ett klokt drag och vann faktiskt auktionen utan att det blev jättedyrt. Ser fram emot att få den i veckan.

Måndagen 27e
...började med jobb hemifrån först.

Därefter åkte jag till Nyköping där jag hade tre samtal inbokade med entusiastiska kandidater och skrev några fler slutrapporter och dagen blev en ganska vanlig dag.

Milla hade äntligen fått kortet jag skickat från Djerba haha. Jag skickade alla samtidigt men de har kommit på lite olika tider. Att Millas var sent KAN ju bero på att jag saknade postnummer och hade satt frimärket i nederkant istället för uppkant...

Själv fick jag min Casio med termometer och kompass. Jätteroligt leksak som jag får försöka lära mig lite bättre. Problemet jag har är att kalibrera termometern...




Tisdagen 28e
... stod det coachsamtal på Manpower i Linköping på schemat. Hade fyra inbokad och tre kom. Den fjärde var i Norge och sökte jobb för fullt och hade helt glömt bort mig. Det må vara hänt, tänker jag.

Efter några slutrapporter skrivna och telefonsamtal ringda så åkte jag till Skäggetorp för att möta Eva. Hon skulle kolla in min lokal som jag har för uthyrning. När vi kom upp till glasdörren som numera är prydd med en Skäggetorp Hälsocenter, upptäckte jag att jag inte hade med mig nyckeln! Jag ringde Cornellis och som TUR VAR så var han och Victor i hissen och kunde hjälpa oss in.

Dessvärre passade inte lokalen Evas planer riktigt, så den får stå där och lysa med min frånvaro ytterligare en tid. Överväger lite att behålla den... billigare hyra lär jag få leta efter (1200 inkl moms och då ingår el, vatten och tillgång till väntrum, omklädningsrum, personalmatsal, duschar och tvättrum!) Vi får se om det är meningen.
När vi om in såg jag att de hade gjort i ordning väntrummet lite mer och dörrarna till toaletterna var gul-lackerade. De hade faktiskt lackerat alla dörrar i korridoren och min dörr var fortfarande inte monterad men det BÖRJAR likna något nu.
Träffade Ulla som installerade sig för fullt i sina lokaler. Hon skulle ha behandling imorgon och försökte få allt klart. Det var roligt att se henne eftersom jag inte träffat henne sedan i våras.

När jag skulle åka hem så kände jag att växlarna började kärva riktigt ordenligt. Jag tänkte att det kanske var växellådan och det skulle ju inte vara så roligt. Det är ju inte gratis. Men hem kom bilen och jag tillsammans så det får jag ta tag i imorgon, onsdag

Denna afton ägnade jag åt marinering av fläskytterfile´och kycklingfiléer. Sistnämnda ska tillsammans med grillade färska champinjoner, snäck-pasta, hemmaodlade gula körsbärstomater, slanggurka, och bearnaisessås utgöra lunchen i varuhuset GeKås på lördag! Mums!

Innan jag åkte hemifrån idag packade jag in glasdörrarna som skulle till Pella idag. Sen blev det coachsamtal och slutrapporter på Manpower i Norrköping. Svängde förbi Pella med dörrarna och passade på att äta mig lilla lunchlåda där. Det blev ett hastigt besök. Det var nämligen Coach-möte på Manpower i Linköping så jag hade en tid att passa. Men jag hann lämna Pellas dörrar och hämta mina egna samt värma min mat i mikron för länge så den fyllde hela fatet innan vi sa Hej då!


Jag bestämde mig för att parkera i Drottninggatans P-hus eftersom jag hade tänkt gå in en sväng på Netto, som ligger i närheten. Och jag åkte... och åkte... och åkte...




 – tills jag upptäckte att jag befann mig på taket! Där fick jag en parkeringsplats. Det var fin utsikt därifrån, i alla fall!


De flesta coacherna var med på mötet idag och det var roligt att se dem. Vi möts mest i korridoren mellan samtalen och hinner aldrig prata ordenligt och det är synd.. Vi har mycket att lära av varann eftersom vi har olika bakgrund.

Efter mötet passerade jag Ingeborgs bageri (alltså jag gick IN på bageriet – inte åkte förbi) och köpte ostfrallor som jag tog med till mamma.Vi hade bestämt att vi skulle ses på en fika hos henne.

Och där blev jag kvar i flera timmar. Vi hade så himla mycket att prata om så jag höll på att aldrig ta mig därifrån. Vi sa hej då 3 gånger och då hade jag stått med ytterkläderna på i 20 minuter säkert. Ja, det är så det är. Helt normalt!

 
Men hem kom jag och där slängde jag mig i soffan, tog på mig de trådlösa hörlurarna och softade framför datorn och Playkanalerna!

Idag hade jag en tidig tid till VC där jag kollade en knuta mellan lill- och ringfinger i handflatan. Jättevanligt fick jag veta och man gör sällan något åt det om det inte blir alltför besvärligt.

Det finns något som heter 'Dupuytrens kontraktur' (förkortas DC) men kallas ofta felaktigt för senknuta. Senorna är aldrig påverkade. Knutorna beror på en förtjockning och skrumpning av den bindväv som ligger alldeles under huden och det är ring- eller lillfingret och kan vara ärftligt, tydligen. De dyker oftast upp hos diabetiker och rökare (även epileptiker) – så jag passar väl profilen fram dit.
DC är vanligare hos skandinaviska män (!) än hos övriga världsmedborgare och kallas ibland ”Vikinga-sjukan” eller ”Kusk-sjukan”. Jag ÄR så manlig!
//(Det finns även något som kallas Ganglion. Det är en utbuktning är en bråckbildning på ledkapseln eller glidytehinnan runt en sena som är fylld med ledvätska. De bildas i anslutning till en led och de kan komma och gå. De uppstår oftast sitter på ovansidan av handen eller foten och är något som alla kan få.//


Innan jag lämnade Kungsgatan tog Ulla blodtrycket och det var fortfarande högt för att vara nyttigt (123/90). Så efter diskussion och mycket funderingar över alternativen av livsstilsförändringar tog jag den enklaste utvägen och valde ett litet piller (Enalapril) som dessutom har en njurskyddande funktion. Inget jag är stolt över direkt men men... Samma dag la jag cigaretterna permanent på hyllan så inget ont som inte har något gott med sig i alla fall! Har ju trots allt bara varit periodare och aldrig nikotinist och det här fick mig att tänka till om okynnesrökande är värt priset... och då pratar jag inte om Enapril som kostar 54 kronor för 100 tabletter!

Innan jag drog iväg till Manpower svepte jag in och lämnade socker-prov så hade jag det gjort också innan jag åker till Marocko. Alltid bra att veta om man fortfarande är Livsstilsdiabetiker eller inte! Då parerar man insulinnivån enbart med kost/motion och det har ju funkat bra i fyra år!


Idag stannade jag kvar i Linköping och jobbade. Hade tre coachsamtal och lika många slutrapporter att skriva. Jag rådfrågade en av mina kandidater som är proffs på IT/nätverk hur jag skulle göra med datorn. Han förklarade ”Om du tycker om din dator och det inte är några andra problem, så formatera om den och sluta klicka på länkar eller gå in på röda (Norton varnar med röd prick) länkar så har du inga problem". Han har ju HELT rätt!


Före jag lämnade Linköping City smet jag in på Myrorna och köpte stolarna jag tittat på igår. Och innan jag åkte hem till Rappet lämnade jag sorgset in min dator, Ace, till Jon på Elgiganten för formatering och för fjärde gången sa jag ”Farväl” lika vemodigt...

Igår började min dator krångla igen. Liksom gångerna tidigare stängde den av sig, startade om och en svart skärm visade sig. Bara att inse att det var dags att säkerhetskopiera. Det gick nämligen fortfarande att lura den att starta om med hjälp av Powerknappen. La över allt jag hade gjort sedan senaste formateringen i somras och somnade nöjd (om man kan göra det när man har en dator som krånglar så ofta).

Idag, när jag satte jag på datorn, ville den INTE samarbeta över huvudtaget. Det blev att ta fram Millas gamla tröga dator och jobba från den. Jag var tacksam för att jag hade det alternativet, dock. Millas dator kommer till pass både nu och då. Den här gången funderade jag på om jag skulle köpa en NY dator istället för att formatera Ace för fjärde gången...

På schemat denna onsdag hade jag först coachsamtal i Motala respektive Mjölby. På vägen hem hann jag in en sväng på CityGross och kom hem med en kasse mat. Det funkar allt bättre med de progressiva glasögonen. Det är inga problem med avståndsbedömningar och yrsel i butiker har börjat gå över.

.

Efter att ha mellanlandat i Rappet åkte jag in till Linköping och träffade Eva N som bjöd på toast på Café Berget. Jätteroligt att få sitta och prata med henne ordentligt. Det blir inte så ofta.

Efter fikat gick jag till Anette P, fotvårdsspecialist på Vårdcentralen, som inventerade hur jag sköter mina fötter och avslutade med lite fotvård. Härligt! Och vi bestämde att vi skulle ses om 10 år. Jag sköter mig alldeles för bra för att få komma dit. Nästan synd. Det är alltid skönt att bli lite ompysslad!

Innan jag lämnade stan hoppade jag in på Myrorna.Där hittade jag fällbara stolar, visserligen tänkt som utemöbel, men som passade mig perfekt i färgen till övriga inredningen för lägenheten jag inte har än!
Jag reserverade dem för att fundera över natten. Tror det kan bli perfekta att ha som kombinationsmöbel (köksstol - med en kudde så man kommer upp lite, runt soffbordet och som vägg"prydnad" när de inte används).

 

 

Valdagen/kvällen/natten och påföljande dagar blev lätt hysteriska, påstår jag. Jag vet inte vad som hände med svenska folket. Ja, inte alla förstås men fler än jag trodde var möjligt. Faktum är att jag skämdes över alla kommentar jag läste på Facebook (FB), artiklar i tidningar och vad som sades på TV, till och med kommentarer från våra folkvalda politiker. Skäms!

 

Inte hade jag, i min vildaste fantasi, kunnat föreställa mig att man i ett enda svep glömde bort vad DEMOKRATI står för.

Tendensen att man börjat tulla på demokratiska systemet såg jag under valrörelsen men jag tänkte inte så noga på det då. När valresultatet däremot stod klart, hörde jag att det hade blivit ”Alla-får-tycka-som-de-vill-bara-de-tycker-som-jag-gör” över en natt!

Jag som alltid stolt har kunnat säga att jag kommer ifrån demokratiska kungariket Sverige i Skandinavien, där man får uttrycka och tänka vad man vill.

 

Idag klurar jag på om det, när jag vaknar i Agadir tisdagen 12e oktober, kommer uppleva det som att flytta från Sverige till Sverige... fast jag flyttar till Nordafrika och Marocko...en så kallat Demokratisk Monarki, där man får kritisera vem som helst – utom de som har den verkliga makten. De som vågar uttrycka andra åsikter än de styrande, riskerar fängelse än i dag, 2010, även om det inte är lika vanligt som på 60-70- och 80-talen.

 

Vad innebär då Demokrati som jag försvarar?

 

Så här kan man sammanfatta beskrivningarna från http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____1514.aspx

Kännetecken för en demokrati är folkstyre, tryck- och yttrandefrihet, rättsäkerhet och föreningsfrihet.

 

Jag stannar vid ordet Folkstyre och jag citerar ”Alla myndiga personer får delta på lika villkor i valen, och varje person har en röst.”... ”Det är majoriteten som bestämmer i en demokrati. Men det är viktigt att komma ihåg att minoriteten också har rättigheter. Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten.”

Japp, och det gäller tydligen alla utom SD som är i minoritet med sina 5,7% av Sveriges röstberättigade befolkning. (Hade de 15,37% som inte brydde sig om att rösta, faktiskt röstat hade kanske valresultatet blivit annorlunda, vad vet vi?)

 

Jag fastnar också vid Tryck- och yttranderfrihet. Där står ”Det är en grundläggande rättighet i en demokrati att få ge uttryck för sina tankar och känslor i tal och skrift ” -

Yes, och det gäller tydligen alla utom SD.

 

Jag försökte hålla mig borta från åsiktsregnet och det blev riktigt svårt.

• Jag läste på FB statusrader att man krävde att få veta vilka av ens addade vänner (!?) hade röstat på (i en demokrati har man RÄTT att hålla det hemligt – men den uppgiften missade de i skolan, helt klart) så de kunde ta bort dem som vänner.

• En kvinna beskrev de som röstat på SD som människor ”som inte har nån hjärna och som brukar sluta i finkan!”... och att de var ”en skam för hela Sverige och borde kunna sättas in där redan nu.” En kommentar från en som nog borde rannsaka sig själv! Hon gör nämligen precis som SD– drar en grupp människor över en kam... och efter att hon fått ”mothugg” tog hon bort sig som vän från den som startat ”diskussionen”. Rent av barnsligt!

• En vanlig statusrad dagarna efter lät också ”Uppmanar dig som har röstat på SD att gå in på min sida och ta bort mig som vän. Hej då. (Kopiera gärna statusraden)”. Det demonstrerar bara vilka ytliga vänskapsförhållande som kan råda på FB. Snacka om att inte kunna hålla isär sak och person! Jag undrade om det var VUXNA människor som skrev så och kunde förvånat konstaterat att Så var det. Och en del av dem är mina egna bekanta! Men jag accepterar att de har sina åsikter och jag tycker om dem som PERSONER så varför skulle jag ta bort dem??? Näe, vad ytlig! Och om det är någon som har tagit bort mig så må det vara hänt. De som gillar mig för den jag är har mig kvar, that's it!

• AFA uppmanade till demonstrationer mot SD och lever inte alls som de lär. Visste du att sammanslutningen, av en del, anses som en ren terroristorganisation och själva ägnar sig åt hets mot folkgrupp? En anhängare blev till och med avstängd permanent från FB, (som för övrigt grundades av den judiske studenten Mark Zuckerbe... men det visste du väl) där Liam på User Operations lämnar motivering (del av): ”We do not tolerate hate speech. Targeting people based on their race, ethnicity, national origin, religion, sex, gender identity, sexual orientation, disability, or disease is a serious violation of our standards and has resulted in the permanent loss of your account. We will not be able to reactivate your account for any reason. This decision is final.”

  Min spontana reaktion blir: De borde nog se över Facebook och stänga fler konton...

 

Glädjande nog hittade jag även statusrader som ”Jag kommer att behålla ALLA som vänner OAVSETT vad dom röstat på! Kan man inte acceptera en annans persons åsikt (även om man kanske inte håller med...) är man ingen riktig vän. (Kopiera och klistra in i din profil)

 

Så det finns kanske hopp om Sveriges demokrati trots allt!

 

Idag var första dagen med progressiva glasögon. Som optikern Sabina hade rekommenderat kom de på näsan när jag steg upp. Det blev en, ska vi säga, omväxlande dag!

Den startade med en dusch för att bli av med mitt tillplattade hår! För det insåg jag och min omgivning igår att det INTE var att föredra!


Notera gärna mina progressiva glasögon på näsan!

Jag fixade frukost och satte mig vid datorn där jag bland annat googlade om ögon-make up och hamnade här...


Och blev så impad att det satte lite griller i huvudet på mig... Det där skulle jag OXÅ vilja kunna åstadkomma... Då kommer Graube på att prova sitt lilla kit som hon sällan använder alla fyra färgerna ur. De bestod av en brun, en beige, en grön och en guld... och guld, brunt och beige skulle ju kunna funka alldeles utmärkt.

.

Mitt ytliga JAG hade funderat över om jag skulle köpa en annan färgkombination (grå/blå (som man rekommenderade på Yves Rocher - och som skulle matcha uniformen... eller plommon som skulle framhäva mina ögon enormt (menade man på Kicks) men jag testade tekniken med färgerna jag hade - och blev faktiskt jättenöjd! Så nu har jag sparat 325 spänn - minst!


Men nu tillbaka till mina progressiva glasögon!

Det är inga som helst problem när man går hemma, tycker jag. Man vänjer sig snart vid att ha ett synfält bara i mitten av glasögonen.
Jag tog dessutom en tur till Vikingahallen för att testa hur bilkörning funkade och det gick jättebra. När man kör har man ju blicken rakt fram för det mesta. Jag la dessutom märke till att jag såg instrumentbrädan väldigt bra som omväxling!


Jag kom till Vikingahallen utan problem!

Några besvärligheter upptäckte jag emellertid under dagen. Att gå och handla var som att vara ombord på en båt. Jag blev lite gå-sjuk, kan man säga, och mitt balanssinne påverkades en del. Det måste jag öva på en del, tror jag.


Något annat som är lite besvärande är att bära dem framför datorn eftersom det handlar om kanske en rörelse om 3 mm på huvudet sen blir det suddigt. Lite jobbigt! Jag inser varför hon menade att jag fortfarande kommer ha nytta av mina terminalglasögon. Och så får det bli. Jag HAR ju ändå de glasögonen så det vore ju lite korkat att inte använda dem som är bekvämast!

Men vet ni... jag gillar mina progressiva glasögon och kan rekommendera alla närsynta som börjar få lite bekymmer med att läsa på nära håll... Och visst ser jag seriös ut! Kan lura vem som helst tror jag!

Så blev det fredag med nytt äventyr på schemat. Den här gången var det lite mer Basic, kanske? Men trevlig blev det!

Innan dess åkte jag in till stan och hämtade mina progressiva glasögon (som det tog lång tid att ställa in. Här handlar det om perfektion. Är de inte rätt inställda har man svårt att se i dem, helt enkelt.) Fick rådet att börja använda dem från och med imorgon bitti eftersom det kommer krävas lite träning att använda dem och det är bäst att starta utan att man har haft på sig andra glasögon först. Men största skillnaden blir helt klart att vänja sig snabbt vid att vrida huvudet och inte blicken när man ska titta på något. Och att det klara synfält bara finns i mitten pga dimzonerna på sidorna... Spännande!

Jag passade på att lämnade tillbaka transferskorna på Nilsons. Med viss sorg men de klämde lite på vänster fot så det var inte HELA världen.

Därefter blev det dags att hämta Martina och svärmor för att åka hem till Milla och Elton. Där skulle vi laga lunch ihop, var det tänkt.

Milla erbjöd sig skära champinjonerna...

.
Martina fixade så kycklingfiléerna blev strimlade...

Woken och riset blev sedan mitt uppdrag...

medan svärmor Berit ägnade sig åt Elton...

Det blev god mat... och varm för de flesta av oss. Att vara småbarnsmor betyder att man måste vara på Stand by hela tiden. Milla hämtade mat som oss andra och sen utspelades följande. Elton var både trött och snuttesugen... Milla försvann in i sovrummet, kom tillbaka tio minuter senare och åt en tugga... Då ringde telefonen... som låg bredvid Elton som faktiskt hade somnat...
Milla hämtade telefonen och tog ytterligare en tugga...

Och nu vaknade Elton igen. Han sov kanske tio minuter? Han blev satt i sin stol, fick en majsbåge och var nöjd i fem minuter... och slutade ÄNNU nöjdare i mamma Millas knä!

..

Maten var till slut på allas tallrikar och nu kom frågan... skulle det bli efterätt? "Det måste man ha", sa Milla... Svärmor var något osäker på detta. Hon var mätt och pratade om att åka hem till katten... men hon föll för grupptrycket (och vad annat kunde hon göra om hon skulle ha skjuts med hem?)


Medan jag gick till Ica hamnade de andra i vardagsrummet en sväng och är ser vi några av åsnorna i familjen =)

... och de nyinköpta Platy-fiskarna.



Jag gick iväg till Ica o köpte Frödinge Blåbärspaj och Icas vaniljvips som avslutning på ätandet. Inga bilder finnes på halvfabrikaten... men det var helt okej efterätt.

Innan vi åkte ifrån Milla och Elton lånade jag Millas plattång. Jag hade fått för mig att kanske köpa dylik produkt.



Tur att jag testade innan jag köpte. Ibland är jag klok! För jag förstod PRECIS varför jag gått och permanentat mig i januari i år... Tror jag ska satsa pengar på en ny permanent istället! ha ha

I arla morgonstund begav jag mig med bilen till Automaten. Där betalade jag mina 50 kronor, parkerade bilen och gick till Resecentrum där Swebus väntade.

Jag hade tänkt sitta med datorn i knät men hittade inga eluttag så jag slumrade lite istället på vägen upp.

Väl i Stockholm tog jag min förbeställda taxi till Apollos huvudkontor, där jag först träffade receptionisterna. Bland annat Kajsa som brukade svara när jag var jobbade i Ryssland och sökte Maja.

Snart kom Calle och han följde med mig till Klädförrådet och jag provade uniformsdelar. Alltid roligare att få en uniform som faktiskt passar, resonerade jag den här gången. Förra gången hade jag short som var typ 3 nummer förstora och enbart hölls uppe med bälte. Nu har jag en uniform som GJORD för denna kropp! He he Och vet ni vad? Jag har en jacka storlek XS. Det ni! Det trodde ni inte!

Efter denna utprovning svepte jag med in på kontoret igen. Hälsade på Anna-Maria E, Emma R och Linda Z. Träffade Carola P i matsalen som jag gjorde sällskap med när jag åt min medhavda matlåda. Gick upp till Agneta B men hon hade hunnit smita iväg (hem?) på lunch så jag sa hej till de andra på Sales och hoppade in till Kajsa M innan jag lämnade Ynglingagatan. I en ryggsäck hade jag nu uniformen, kontraktet med utresedatum (11 oktober), anställningskontrakt och info. Det blev mycket packning med två tunga ryggsäckar varav Apollos (den blå) fick bäras i handen.



I ett hastigt ögonblick bestämde jag mig för att GÅ därifrån til Cityterminalen. Det var långt... Det tog säkert 45-50 minuter att komma fram i klack-skor... Men fram kom jag och det blev en ganska underhållande tur.

En trevlig dam, Lillian, ringde från Medborgarskolan och undrade om jag kunde komma och vara engelskalärare på kvällarna under hösten... vilket jag ju tyvärr fick tacka Nej till. Men vi ska höras av till höstterminen 2011 igen. Man vet aldrig hur mitt liv ser ut då!

Jag passade på att ringa Länsförsäkringar och skickade efter papper för extra försäkring. Den här gången åker jag inte ut utan att ha fritidsförsäkring, helt klart.

Utanför var det fullt pådrag med pikébilar och poliser på hästar. Det var SD som hade demonstration, tyckte jag att jag hörde.


På Cityterminalen tog jag en kaffe Latte med Ost- och skinkpaj, värde 104 kronor - inte värd pengarna dessvärre. De pudrade över någon krydda (tror det var kanel) så kaffe Latten blev kanelkaffe vilket jag INTE uppskattar. Kaffe ska smaka kaffe. Ost och skinkpajen var mer en Ägg och skinkpaj. Smakade inte ost iallafall...


Men, men... det var bukfylla och jag var mätt när jag gick därifrån och tog en taxi till DN-huset där jag tillbringade mina sista timmar tillsammans med en före detta kollega. Jättetrevligt!



Klockan blev så småninga om åtta och det var dags för taxi till Cityterminalen igen. Det blev Swebus igen. Den här gången fick jag syn på en som satte en kontakt i taket... Hm... undrar om morgonbussen hade det också? Inte vet jag... Jag valde iallafall att packa upp datorn och börja kolla mail, gå ut på FB och se på film. Men jag var trött och hungrig på mat igen, och lätt illamående så det blev väldigt kortvarigt. Istället sov jag mellan Stockholm och Nyköping... vaknade i Nyköping... somnade om och sov till Norrköping. Så det blev iallafall ett par timmars slummer på bussen. Känns ju bra!

Glad i hågen gick jag till min bil. Tog en sväng in på McDonalds och köpte en McFeast innan jag körde hemåt. Somnade snabbt om i sängen och kunde nöjt se tillbaka på dagen och se fram emot fredagen!

Det är riktigt segt att komma upp på morgnarna sedan det blev kolsvart kl 05.20. Nu kommer jag sällan upp förrän 05.45, d v s 25 minuter Over Sleep. Men det är ju så det är. Jag sover mer på vinterhalvåret hemma i Sverige så det är normalt, trots allt.

Idag hade jag mail att jag vunnit auktionen på Tradera. Det rörde Casios klocka (http://www.casio-europe.com/se/watch/collection/sgw-100-1vef/) med världstider, termomter och kompass som jag provat 4 gånger (!) när de hade den på rea på Ur&Penn för 795:- När jag kom tillbaka från Tunisien och fattat ett köpbeslut... ja då var den kampanjen slut! Då bled det en tur ut på Tradera och som tur var hittade jag en likadan och fick den för 640:- inklusive frakt! Ganska bra eller hur?

Innan jag åkte till Manpower för att göra klart med mina fakturor gick jag ut och tog några foton på min röda Trumpet som blommade första året.


Åkte till Manpower för att ordna med ett par fakturor och var på väg ner mot parkeringhuset Druvan. Då kom jag först på att jag nog ändå skulle kolla efter nya transferskor. Gick ner på Din sko och provade ett par. Men det är inte lätt att köpa pumpsliknande skor till mina fötter... Jag har ingen häl och inga skor sitter kvar bra - alla glappar. Jag måste ha ett spänne tvärs över eller runt vristen. Men så hittade jag ett par med spänne över vristen som faktiskt passade ganska bra. Dessa kom hem och sitter nu på mina fötter. Har fått lov att gå lite i dem och känna efter och jag verkligen vill ha dem... (och lämnade tillbaka dem ett par dagar senare när jag läst kontraktet att det inte får vara dekorationer på skon till uniformen... Aja. Det får bli de andra skorna som jag hade i Jordanien. Åkte till Skägget och lästade ut högerskon lite till så får jag hoppas att de ska funka en säsong till...)

Från skobutiken gick jag vidare till Trädgårdstorget. Då kom jag på att jag kunde gå in på Netto och se om de hade något till Äventyret Animal Farm Street på fredag. Och jag kom ut därifrån med kyckling, wokgrönsaker och matlagningsgrädde. Perfekt!
Så skulle jag då gå vidare... tänkte jag. Men utanför blev jag stoppade av en kvinna som representerade Kommunal och ville ge mig en röd osthyvel i plast som symbol på att det är sluthyvlat på välfärden (typ). Och jag som hade tänkt köpa med mig en osthyvel som inte vägde något. Den kom som en skänk från ovan, skulle man kunna säga. Tack för den!

Nu försökte jag gå vidare och var NÄSTAN ända framme vid parkeringshuset när jag kom ihåg att jag länge hade behövt toppa håret. Slog en lov in på The Look och såg att de hade förmiddagspriser! I Like! Så jag gick in och fick en tid 20 minuter senare. Under väntetiden gick jag ner till bilen och lämnade mina grejer och tog bara med mig plånboken.
Det kapades 3 cm och ansades till lite grann för 260 kr! En bra affär, tyckte jag. Även om ingen märkt att jag faktikt HAR klippt mig! Men har man långt hår och toppar bara så lär det aldrig märkas att man faktiskt har varit hos frisören... Ser ni skillnad?



Efter Manpower tog jag en sväng till Rusta och leta efter korgar eller något annat som matchar min björkhylla. Det hittade jag inga. Däremot hittade jag PRECIS det jag behöver ha i min framtida etta. På en hylla hittade jag en kombiugn för placering på bänk, som kan laga mat OCH mikra + att den hade två kokplattor för bara 995 SPÄNN. Jag var nära att köpa den där och då!



Svepte in även på Nordik eller Chilli för att kolla korg/lådförvaring till bokhyllan - men näe - inget där heller. Jag åkte istället till Jula... där jag heller inte hittade något som jag behövde/ville ha. Det blev ett Minimål på Max istället innan jag åkte hem till Rappet.

På eftermiddagen tog jag en liten tupplur och marinerade lövbiff som stektes senare på kvällen. Besvarade mail så klart och fortsatte flytta om i bokhyllorna och kastade lite kartonger jag hade haft som förvaring tidigare.
Det kommer nog bli bra när det är klart!