Att vara Maria Graube

På schemat stod "Fridag" idag. Men så blev det inte riktigt. Den där ekonomin förföljde mig fortfarande vilket gjorde att jag fick vara på kontoret och försöka bringa klarhet i saker för ansvarig på huvudkontoret. Jag tycker jag är tydlig i det jag gör men så är det uppenbarligen inte. Det måste man ju göra något åt! Alternativet är ju att resignera, ge upp, och det finns ju inte på kartan.

På eftermiddagen gick jag till Posten och tog sedan andra vägen hem (den via skolan). Det är alltid trevligt med lite omväxling. Innan jag tog av på avtagsvägen gick jag in på den lite större Secondhandbutiken. Kanske de hade någon attachéväska i skinn till billig penning, tänkte jag.
Och attachéväskor hade de. Det var nästan ett helt tak av dem. Hu! Jag lånade deras krok och tog ner den ena efter den andra. Men du förstår jag har en idé om hur den ska se ut! Jag ska nämligen ha den som ambullerande kontor vilket innebär att jag vill att den ska gå att öppna som en resväska, ha massor av fack och dessutom vara snygg i läder. Hittade jag någon så'n? Noop.
Däremot hittade jag en riktigt dammig handväska som jag var lite sugen på. En fyrkantig i skinn med kort axelband av märket Gucci. Synade den i sömmarna (för den var alltigenom sydd), kollade låset som jag tyckte var lite löst, kollade inuti och såg att den var ganska så rymlig och kunde fungera som handväska på flyget. Eftersom den var lite sliten försökte jag pruta på priset men där var det tvärstopp! När jag då sa att jag inte ville ha den kastade damen den på disken lite surt. Jag gick således hem utan handväska! För behövde jag den egentligen. Inte alls faktiskt! Och det var säkert en kopia...

Det blev en skön promenad genom en annan del av djungeln och andra bostadsområden.
Vi har ett intressant kabelsystem här. De längst upp är det el i, den andra som nästan är i huvudhöjd är tv/telefon/internetkablar. Du vet, el låter ju alltid fast vi kanske inte kan höra det jämt. Men här är ljudet jättehögt. Undrar vad det betyder?



Genade över skolområdet med Buddha-statyn framför skolsalarna. Det är den man står uppställd framför i raka led varje morgon.



När jag skulle gå ut på den andra vägen som jag brukar gå på, upptäckte att man spärrat av området med taggtråd! Men det har barnen (eller kan det ha varit de vuxna?) löst genom att bända upp de två trådarna till en grenklyka så jag var lite olydig och smet under där. Det är trots allt en 20 minuter extra promenad om jag ska gå landsvägen...



Den sista branta backen är den jobbigaste på hela promenaden. Den slipper jag aldrig oavsett vilket håll jag kommer ifrån. Attans!



Men nog är djungeln vacker ändå. Så många olika gröna nyanser det finns... för att inte tala om alla ljud som inte bloggen kan förmedla!
Men hela vägen hem hade jag en specifik sak i tankarna - den förbaskade Gucci-väskan!

.

Hemma hade mitt kött tinat. Det var dags för matlagning.
Oxfilé, en kycklinggryta med curry och en med lite gott och blandatkryddor, allt med en dos av vitlök och chili. Den kryddan ska jag förresten köpa med mig hem. Den är värd namnet.
Jag kokade även min potatis som slutade som tärnad i lite av kycklinggrytorna och som potatissallad till oxfilén som jag dekorerade med grönmögelost!
Och under tiden jag lagade mat hade jag fortsatt den förbaskade Gucci-väskan i huvudet! "Jag skulle nog ha köpt den iallafall", tänkte jag.





Och när jag var klar med matlagningen provsmakade jag så klart allt  och medan jag gjorde det tänkte jag "Jag måste nog gå tillbaka och köpa väskan imorgon".

Och när jag gick och la mig hade jag den förbaskade väskan dansande framför ögonen. Hur i hela friden kude jag få ångest över en väska??? Hör det åldern till? Betyder det att jag nu kommer in i tant-åldern?

Antal steg. 15744


BOBBYS HJØRNE
Bobby kom ikke ind ikveld. kun Nacho...