Att vara Maria Graube

(Med tillägg för den 13 december)

12 DECEMBER
Kollade mitt konto och hade fått in mina skattepengar och kunde nolla min kredit på lönekontot och betala in över 5000 på min fakturakredit på Ica också. Kändes himla fint!

Hade några hotellbesök på mitt schema på förmiddagen och träffade totalt 8 glada gäster. Efter det handlar jag helt snabbt på Marjane och lagade min lunch.

När jag läste på FB såg jag Martinas blogg och fick reda på att Stockholm hade haft en misslyckad självmordsbombare. Det som förvånar mig mest är att folk verkar förvånade och chockade.
Neutrala Sverige skickar ju faktiskt militära styrkor till muslimska länder för, som det heter, att bevara freden och väljer att blandar sig i...
Ursäkta att jag säger det, men galningar finns i alla läger! Ta vansinnesmordet på Anna Lindh... Eller på Olof Palme... eller dubbelmordet på Mohammed Ammouri och Anna-Lena Svensson hemma i Linköping, där de tre sistnämndas mördare fortfarande är på fri fot... (bara för att nämna några)

Efter att ha reflekterat helt kort över detta gick jag till kontoret för att öppna för gäster mellan 15 och 18. Livet går helt klart vidare!

Några kom på besök annars satt jag och läste ifatt på K-net. Har inte fått nytt eget lösenord än och kommer inte in. Fick gå in med annat lösenord. Kunde läsa resmålsbeskrivningarna som är aktuella för sommaren och upptäckte att jag står fast vid mina beslut.

Gick hem, åt middag och gick och la mig straxt efter nio. Imorgon är en annan dag.

Antal steg 10 989!



13 DECEMBER

Uppmärksammade i min Filofax att det var Lucia idag - inget jag märkte av. Och ingen av gästerna kommenterade detta faktum heller. Å andra sidan är det väl därför man åker hemifrån - för att slippa?!
Vore det inte därför kunde man ju välja en annan tidpunkt att resa bort, tänker jag.

Jag var i Taroudant med intresserade gäster idag och strosade där runt i några nya kvarter efter att jag ätit tidig lunch på ett café. Alltid lika trevligt!

Telefonen ringde ett par gånger. En gäst med tandvärk som behövde en tandläkare och en annan som var tvungen att uppsöka till läkare och ta extra blodprover efter läkarorder hemifrån idag (gästen åt Varan).

Kunde inte låta bli att bli fascinerad över att man vågar åka hemifrån i 85-årsåldern till ett arabland och inte kunna något mer språk än svenska och vara svårt hjärtsjuk utan försäkring... Det kan bli oerhört kostsamt och kosta dig livet till och med... Men jag utgår ifrån att det är något man kalkylerar med innan man beställer en resa utomlands - att saker man inte vill ska hända, händer, och att man är förberedd på eventuella följderna. Annars reser man väl inte!?

Åkte direkt från utflykten till kontoret där jag blev kvar till straxt efter halv sju. Försökte få tag i taxi men dels kom inte så många förbi mig, dels var de som kom fulla med folk. Till slut blev jag lite pubertal och tänkte att "de får väl skylla sig själva då" och så gick jag hem!

Blev varmt välkomnad av valpen och hans "mamma" som jag nu som först märkte var en hane haha Aja. HAN är iallafall jätteglad att se mig numera. Han kommer springande och ylar vilt och springer runt mig utan att våga sig helt fram. Jo, idag kom HAN och nosade på min hand med blixtens hastighet.
Jag satte mig på muren, tog en cigarett och försökte få valpen att lära sig vänta på maten. Den att jag för 20e gången skjutit honom ifrån mig och sagt "VÄNTA" fattade han att det betydde att han inte fick något förrän han höll sig på en halvmeters avstånd.

När jag kom hem fixade jag råstekt frasig potatis och tog kalkonresterna från igår. Sen satte jag på datorn och fick se en kommentar på det jag skrev igår.
Den handlade om att jag var kategorisk när jag beskrev Shia som fundamentalistisk. Jag valde att ta bort de meningarna i min blogg men vill samtidigt förtydliga vad ordet 'fundamentalist' egentligen betyder. Kolla här!. Det är alltså inte synonymt med terrorist!
Och jag är lika förvissad idag över att alla muslimer inte vill ta död på västerlänningar samt, precis som jag skrev i gårdagens blogg; att galningar finns i ALLA läger.

Somnade ifrån en av de tristaste serierna (Heroes) som går på MBC Action med glädjen över att min pubertala inställning genererat 10 237 steg!

Såg "My life in ruins" innan jag åkte iväg och hämtade gäster för Stadsrundturen. Den handlar om en rundreseledares liv i Grekland.Tyckte den var så där, faktiskt. Kände inte igen mycket ifrån mitt jobb... Min kollega som jobbat mer i Grekland än mig tyckte däremot att den var ganska så klockren!

Jag hade stadsrundturen som vanligt en lördag. På vägen ut såg jag kattungen Therese tycker så mycket om utanför där jag bor. Hon smet snabbt under ett bord vid supermarket....



Idag hittade jag några katter vid Cooperatim Artisanat, som fått tupphuvuden slängda åt sig som de satt och gnagde på.


Åt lunch hemma och gick sedan mot kontoret. Träffade några gäster och den lilla valpen som fick ett hundkex - som den ratade. Det innebär att han får nog mat från någon nu! Glädjande!

Vi hade servicekontoret öppet på eftermiddagen. Det blev ingen direkt invasion men vi blev inte helt utan gäster. Fick också ett par telefonsamtal. Tog en paus och gick och jagade mentolcigaretter. Mina var slut. På fjärde stället (Uniprix) hittade jag till slut ett paket - det sista! Har alla börjat röka mentolcigaretter nu lr???

Efter att vi stängt kontoret gick Therese och jag till Meditel för att fylla på vårt internetmodem. I en tygaffär bredvid hittade vi en kattunge i skyltfönstret. Vi konstaterade att hon nog bodde i soffan som man hade som demo. Allergiker göre sig icke besvär i den butiken! Fast... vi har inga allergiker här så problemet finns liksom inte.

Jag betalade mina 200 DH för en månad och kunde sedan glatt surfa vidare på internet i mitt hem! Supert!

Jag fixade en marinad för mitt strimlade kalvkött och wokade det. Serverade pasta till detta och smaskade i mig medan jag såg tillbaka på katternas dag och CSI New York!

Antal steg: 11 006

Vaknade och kollade tiden på mobilen - tio i fem. Då hade jag ett sms från Therese att jag skulle komma till kontoret innan flygplatsen. Vanligtvis börjar min pick-up där jag bor... men agenten hade gjort om listan inför dagen.

Jag upptäckte att vattnet i toa var borta. Det blev till att använda tvättbaljan och hälla vatten från kran i stolen denna morgon. Fast det dröjde inte så länge innan vattnet kom tillbaka. Kanske nån timme, bara.

Käkade frulle, kollade på CSI, plockade ihop saker till en gäst (som jag handlat till i Marrakech) som jag hade bestämt med klockan 9 för överlämning.

Efter att ha varit där åkte jag till kontoret, mötte Therese och sen hade vi pick-up i varsin buss (som vanligt) till flygplatsen. Idag blev det lite kaos. Datahaveri gjorde att gästerna fick vänta en stund på att få checka in. Vi hörde hur tyska gäster skrek och gormade på personalen som inte kunde göra något. Kanske var det tack vare det som de svenska gästerna tog det med ro, trots allt?
Jag fick dessvärre lämna gästerna innan alla hunnit få sina boardingcard och gått mot tullen. De nya gästerna kom nämligen på tid. En kollega från Ving stannade dock så de hade en svensk att fråga om det skulle vara något.

Vi tog emot de nya och skjutsade dem till sina hotell. Jag åt lunch hemma och åkte sedan och hämtade upp gäster till mitt Inspirationsmöte. Då kom en dam och frågade om jag hade en släkting som hette Kerstin Graube?! Aaa, det är min moster, utbrast jag. Vi skulle prata mer än annan dag. Den här dagen är det mycket ändå.

Efter mötet och servicekontoret åkte jag hem. Väl där såg jag valpens mamma och hade ju med mig lite matrester. Spankulerade bort och blev glatt emottagen av den rädda mamman. Idag kom hon fram medan jag la ut kycklingen. Då kom en parkeringsvakt och sa något på arabiska. Han pekade på hunden och viftade omkring med händerna formade som en pistol och pekade på sitt ena öra.
Jag förklarade på arabiska att jag inte förstod och bad honom ta det på franska. Men han kunde ingen franska - så jag vet fortfarande inte vad han menade. Jag har tre teorier:
1. Hunden var döv efter ett skott?
2. Hunden skulle bli skjuten?
3. Jag skulle bli skjuten om jag matade henne?
Det enda jag är säker på är att han visade en pistol med sina händer... Får la fråga Mohammed, Marockos Strindberg när jag ser honom. Han brukar hänga på parkeringen med ojämna mellanrum.

Antal steg: 8009

Min nya turkosa djellaba och jag gick o fruffade hela dagen.
Startade med frukosten förstås,
sen hängde jag tvätt,
därefter sov jag lite,
vaknade och tittade jag på CSI,
sen sov jag lite,
vaknade av städerskan knackningar men sa nej till städning,
efter det lagade jag chiliräkor och ris,
lite mer CSI och inläggning av bilden av mig själv på balkongen.



åt min lunch,
kollade svenska julkalendern,
betalade en räkning,
sov lite,
kollade på Leverage
fixade tonfisksås till riset som blivit över på lunchen
gick o la mig vid 20-tiden och somnade igen.

Idag var jag helt klart JÄTTETRÖTT!

I Marrakech idag köpte jag mig en fleecedjellaba med hellång dragkedja. Tog en stund att välja färg dock. Valde mellan en varmt mörklila, tomteröd och en turkos. Rött hade jag köpt om det var jul året runt  - och om jag visste att jag alltid är på humör för rött. Har man den färgen bör man vara på Topp och alltid vilja vara synlig. Den lila övervägda jag helt kort eftersom jag inte har något lila - men valde bort den just därför. Så det blev en turkos som matchar uniformen. Tycker faktiskt att våra färger, marin, vitt och turkos är snyggt! Kan ha den som kappa över min festdjellaba på inspirationsmötena, tänkte jag. I LIKE!

Käkade Biff-tajine till lunch och tog som vanligt doggybag och det var kanske lite tur? För när jag klev av bussen såg jag valpen och mamman ligga i gräset utanför Tikida Dunas. Gick bort och delade ut biffen.
Det är inte så lätt att dela ut rättvist. Fick lära valpen att man faktiskt får vänta på maten och ta försiktigt och han lärde sig snabbt. Här är ett ämne att jobba med utan tvekan!
Och ikväll hade mamman blivit lite modigare och kom en meter ifrån mig... även om hon helst håller sig bakom min rygg. Hon vill så gärna komma fram - men vågar inte eftersom hon inte vet helt säkert om jag ska kasta sten eller sparka henne... Men idag kunde jag kasta lite kött till henne utan att hon sprang 20 meter ifrån mig! Det luktade kanske lite för gott i näsan...
Båda följde sedan med mig hack i här och hade som ambition att följa med mig (läs: följa med maten) hem - men se det går ju inte an. Höll upp Stopp-handen och talade om för dem att de allt får stanna utanför och snart kom personal och körde bort dem från gården.

Fick ett sms från Therese på hemväg från Marrakech. Vi hade fått de tre senaste veckornas servicetal. Väldigt trevligt att få! Vad sägs om 4,9 på utflykterna? Att det inte blir fem tror jag hänger samman med de utflykter vi har utan guide... så det tar jag inte personligt.
Vi ligger på 5,0 i vårt gemensamma bemötande här på destinationen. Helt klart något att vara stolt över! Hurra vad vi är bra ( Jante göre sig icke besvär i våra liv, inte)!

Antal steg denna onsdag: 10 978!

Vaknade halv sju (!) så det blev ett par timmar ytterligare sömn efter samtalet i natt. Efter frukost gick jag till våra hotell en sväng. Det blev en hel del steg under dagen, helt klart!

Träffade lillen och han pratade (gnällde) lite med mig idag. Jag hade med mig lite matrester som han glufsade i sig. Då kom mamman och idag vågade hon komma tre meter ifrån mig och jag fick titta på henne utan att hon sprang. Det kändes ju lite bra, förstås.

 

.

Träffade gäster på några hotell, men även på stan. Roligt! Efter fyra hotell tog jag en paus hos Therese och passade på att prova ett par byxor hon inte kunde ha. De är lite förstora men kändes ändå bekväma så jag tog dem med mig. Kan inte låta bli att undra vad jag väger numera...

Efter detta gick jag iväg till kontoret och uppdaterade ekonomiska redovisningen och utflyktslistan för Marrakech imorgon. Fortsatte därefter min hotellrundtur.

Här är några hotellbilder från min tur...

 

.

På vägen käkade jag berbertajine på Ibtissam (med potatis och grönsaker i grytan) Den var så där, tyckte jag. Smakade inte så mycket.

 

 

Men å andra sidan gick jag därifrån med en doggybag. Berättade att jag skulle ha det till den lilla valpen och hans mamma och fick därför lite extra kött i påsen. Det var jättesnällt tyckte jag! Nu träffade jag dem inte mer den här dagen men det ligger på vänt i kylskåpet hemma...

Jag passerade en leksaksaffär och gick in och frågade om gungkamel. Det hade de inte, däremot hade de en gungelefant som dessutom hade hjul så man kunde åka runt på den! Lite annorlunda och rolig variant i äkta plast - som vanligt. Nästan ALLA leksaker är i detta material!

 

 

Gick och handlade på Asswak Assalam. Passade på att kika in i det andra varuhuset LaBel Vie men det var lite mycket folk idag.

 

 

...och snyftade en skvätt när jag passerade djuraffären på vägen tillbaka till kontoret, och fick se den lilla terrirern kvar i sin glasbur viftande glatt på svansen när jag kikade in genom fönstret (butiken var stängd för siesta)...

 

Antal steg idag 20 375! Bra jobbat, eller hur?

kl 01.25 ringer Servicemobilen. Det är en gäst som ville berätta att han hade blivit bestulen på sin mobiltelefon och att han gjort en polisanmälan och skrivit på utan att förstå vad han hade skrivit under. Gör inte det, gott folk! Betala hellre för en tolk och var säker på vad som händer och sker. Nu tror jag inte att det är någon fara här i Marocko men ta som regel att inte skriva på något du inte förstår. Vad det gäller polisanmälan här är det lite av att kasta bort tid dessutom. De gör inget åt ficktjuvar eller rån... Bättre att rapportera till Apollo och ta det med försäkringsbolaget när du kommer hem, faktiskt. Det är en krass sanning.

 

Jag somnade om inom ett par timmar som tur var... för klockan åtta startade min pick-up och vi åkte till grannstaden Taroudannt, en riktigt marockansk stad till skillnad från Agadir som är ganska opersonlig och ny (återuppbyggdes helt efter jordbävningen 29 januari 1960). Jag och de flesta gästerna tog en fika på torget och därefter tog vi damer en tur in i souken.

 

Vi hade turen att åka förbi getter som klättrade i träd på hemvägen.. Jag är lika förundrad varje gång jag ser det!

 

.

 

Jag åkte direkt till servicekontoret när vi kom hem. Där fattade jag så äntligen beslutet att inte söka KeaStaff utan vänta till Rundreseansökningarna på Apollo kommer ut. Det är ju det jag helst vill jobba med - och jag har bestämt att jag vill jobba i Asien i sommar. Nu har jag jobbat i Europa, Afrika och Mellanöstern så det är dags att vidga vyerna. Det är iallafall vad jag hoppas på att få göra. Annars har jag andra erbjudanden att överväga så jag är inte särskilt orolig för sommaren.

 

På kvällen hade jag två hotellbesök och jag la mig straxt efter nio, då jag somnade in ganska gott.

Jag väcktes av telefonen och det var en gäst som ville avboka en utflykt imorgon på grund av osämja i resesällskapet. Klockan var 23 35... Den här gången kunde jag inte somna om. Jag gick till slut upp och åt middag och kollade på film på datorn och vid kvart över tre tittade jag sista gången på klockan.

 

Två nätter i rad har jag blivit väckt Tur att det inte händer varje natt...

 

Antal steg idag 7866

Frisk bris hörde jag hela natten. Vattenflaskan som stått under AC-dränaget rullade runt på balkongen när det tog i som värst. Och eftersom jag inte orkade gå ut och ta in den rullade den runt hela natten...

På förmiddagen hade jag showup tpå Iberostar, Tikida, Golden Beach och Amadil. Jätteroligt eftersom jag faktiskt träffade lite gäster som hade lust att växla några ord. På väg till Amadil träffade jag valpens mamma - men ingen valp... Det blåste ganska så bra och flaggorna stod rakt ut nästan hela tiden.


På Iberostar har gäster ibland svårt att hitta till gymmet. Därför kommer här ett par kort och anvisningar:
Gå ner mot poolområdet. Vid deras Miniclub svänger du in i korridoren till vänster. Framme vid en glasdörr (i trapphuset) kliver du ut och går igenom en gård. Ta trappan till vänster och du ser tennisbanorna straxt därpå. Fortsätt tills du ser nedanstående skylt, fortsätt ytterligare en bit och ta trappan upp på vänster sida och vips, du är på gymmet. Bara att gå dit är alltså lite utav ett gympapass...

.

När jag var klar åkte jag till Marjane och handlade. Och dröm om min förvåning när jag möts av JULSAKER! Där fanns gran, tomtedräkter, glitter, kulor, goseälgar och en massa julgodis, bland annat chokladkalender för det hutlösa priset 33,50 Dirham!


Käkade lunch och gick sedan till kontoret. Eller rättare sagt, jag hann halvvägs för tiden rann iväg. Väl framme öppnade jag Servicekontoret och det kom en hel del besök. Bland annat ville de följa med mig till Taroudannt imorgon. Kul!

Jag och Therese samspråkade om sommaren. Det är ju hög tid att bestämma något. KeyStafftjänsterna är ute och jag hade ju mer eller mindre fattat beslutet att INTE söka KeyStaff. Men Therese hade en idé som, ett ögonblick fick mig att tänka om. Äsch, jag bestämmer mig i morgon som är sista ansökningsdagen!

Efter klockan sex skulle det komma regn. Men de första dropparna kom vid fyra. Vid sex kom däremot ÅSKVÄDRET! Regnet öste ner, åskan dundrade och det blixtrade runt Agadir. Fantastiskt!

Antal steg denna dag: 10 766

Idag hade vi sol i stort sett hela dagen så Stadsrundturen blev en trevlig upplevelse. Atlanten låg dessutom ovanligt lugn!


Jag införskaffade en tajineformad liten form med hål i locket, att ha på balkongen som askfat.



Efter utflykten åt jag lunch hemma och en stund senare plockade jag ihop mina grejer och började promenera mot kontoret. Gick längs cornichen som vanligt. Det är helt klart trevligaste promenaden! Atlanten hade blivit lite oroligare nu.

Jag hade inte sett valpen på ett par dagar. Där han och hans mamma har hållit till har grävmaskiner åkt runt och lagt dit fyllningsmassa och jämnat ut. Vet inte riktigt varför. Jag har uppfattat att det grönområdet ska vara kvar nämligen. Men man vet ju aldrig. Jag såg emellertid hans mamma ligga uppe vid vägen på cornichen idag men hon är ju så rädd att när jag pratade med henne försvann hon upp och iväg.

Jag gick vidare femtio meter och hittar så valpen sovandes. Oh, så mager han har blivit... Ni ser höftben och revben tydligt på bilden. Men man KAN inte rädda alla. Det finns ingen Djurhjälporganisation i Agadir (åtminstone inte vad jag har kunnat hitta) som hjälper hundar och katter utan ägare. Närmsta ställe är 25 mil härifrån, i Marrakech... Om de hade här funnits hade jag ju kunnat skaffa hjälp! Det är omöjligt för mig att ta hand om honom med det jobb jag har och flytt varje halvår... Att börja mata är att förlänga ett lidande... Det gör ont i hjärtat!


Antal steg idag 9 713!

Även denna dag förlöpte utan större äventyr. Jag hade jobb på flygplatsen fram till tre och ett par timmar senare hade jag Inspirationsmöte och därefter gick jag till Servicekontoret och skrev utflyktslistor samt lämnade min Ekonomi för veckan som passerat. Idag var jag hemma tidigt (vid 8).

Hände det något spännande? Noop! Så ännu en dag passerade och ett kort blogginlägg uppenbarade sig.

Antal steg denna dag blev 6936.

1 december
Igår hade jag en härlig dag i Marrakech igen. Den var visserligen kall men det kom inget regn. Eftersom jag inte har något speciellt att berätta från dagen så bestämde jag mig för att strunta i att blogga om det något särskilt.

2 december
Och idag hade jag min lediga dag. Men sedan igår kväll hade jag tappat lite fart. Kanske på grund av vädret, kanske på grund av att ansökningshandlingarna för sommaren 2011 kom ut.
Om det är meningen att jag ska ut sommaren 2011 känner jag att det är dags att lämna Nordafrika och Mellanöstern till förmån för Asien. Jag hittade några KeyStafftjänster som jag kommer söka, alla i Thailand men hittade bara EN rundresa att söka... Det är klart att jag söker den men jag får nog inse att konkurrensen kommer vara stenhård!

Jag var inte utanför lägenheten idag. Men det kändes helt okej det med. Det var ju trots allt min fridag och jag behövde stanna upp och tänka lite. Och sånt är ju nyttigt att göra då och då!
Idag sa jag till exempel upp mitt medlemsskap i ZIN. Jag har ju inga kurser i Zumba och att betala 30$ i månaden för medlemsskapet känns som att kasta pengar i sjön just nu. Det får jag ta upp senare, om jag har lust!
Jag surfade dessutom runt och kolla alternativa jobb och hittade faktiskt några jobb även på svensk mark som verkade spännande. Aja, Ma'ktub... Det blir som det ska - det är skrivet!

Vaknade klockan tre första gången. Gick upp, käkade ett par chips (jaja, inte det nyttigaste men jag ville ha något snabbt för att inte vakna för mycket), drack lite vatten och somnade därefter om. Nästa gång jag vaknade var klockan 07.15!!! Kan inte minnas när jag sov så länge sist. Kanske nåt år sen...

Men jag kan ju inte påstå att jag blev särskilt stressad. Jag behöver två timmars startstrecka och det skulle jag ju ha ändå. Jag behövde inte börja min arbetsdag förrän nio och skulle jobba hemma först- om ingen ringde på servicemobilen och behövde ha min hjälp. Jag planerade inte att åka till kontoret och jobba förrän efter lunch.

Gick in på yr.no och kolla vädret. Det ser fortfarande ut att bli mest uppehåll imorgon och på torsdag. Till och med att solen ska titta fram, även i Marrakech.

01.12.2010

15°

Delvis skyet. Lett bris, 5 m/s fra vest-sørvest. 0,3 mm nedbør i døgnet.

 

Stackars Therese, Hon skulle upp dit idag på sin ledig dag för att ha något att göra. Det är inte så kul att sitta på rummet en hel fridag. Vi är båda såna att vi vill hitta på saker.
På tal om det så ska vi två försöka åka på visumresa till den spanska enklaven Melilla om några veckor! Det är som så att även om vi  har uppehålls- och arbetstillstånd så måste vi ut ur landet var tredje månad. Vi tänkte ta bussen till Marrakech, tåget därifrån till Tanger och sen bussen till Melilla... Vi vet inte hur möjligt det är men vi tar nog och chansar... Kan bli hur roligt som helst!

MELILLA-HISTORIA
Staden var ursprungligen en fenicisk koloni (fenicierna kom från området där Libyen ligger idag)  och under vikingatiden en viktig handelsplats. Man tror att Melilla är motsvarande romarnas Rusadir (kallades Ryssadiron av Ptolemaios).Staden togs från morerna i slutet av 1400-talet och blev spanskt territorium vid samma tidsperiod.
Jämte Ceuta, som också är spansk enklav (ett område innanför en statsgräns men hör till en annan stat), ingick inte Melilla i kolonin Marocko styrd av Frankrike 1912-1956. Före 1995 låg staden under spanska provinsen Malagas administrativa styre men sedan samma år är man självstyrande.
Eftersom det är en gräns mellan Afrika och EU är staden omgärdad med 6 meter höga stängsel, belysning, rörelsedetektorer och vakttorn för att förhindra illegal invandring.
Marocko gör anspråk på båda enklaverna men hjälper ändå till att försvara gränsen så länge den finns som det ser ut....

11.47 sprack molntäcket upp och vi fick se solen i 45 minuter. Käkade lunch (inga kåldolmar dock) och gick till jobbet via cornichen. Wadin som rinner nära där jag bor hade hittat ut till Atlanten nu!



Det blåste rejält men det såg ut som om molnen skulle blåsa bortåt... så var icke fallet. Jag såg mörka moln torna upp sig bakom palmerna!


När jag kom fram till jobbet tryckte Allah på knappen och ner föll ett kraftigt regn som varade en lång stund. Det slog ut internet så jag fick jobba med saker off-line.

Svarade i telefonen och skrev in de som ville följa med till Marrakech imorgon, fixade lite med välkomstmaterial till fredag, Fyllde på ekonomirapporten, skrev in lite forskningsresultat i manualerna samt utvecklade programmet till stadsrundturen. När jag låste kontoret halv sju kände jag mig ganska nöjd med dagen.

Fick för mig att gå in på Temadagar.se när internet kom hem, för att se vad som skulle firas idag. Det var Guldsmedens och Kåldolmens dag idag. Hm... inget jag kommer fira, kände jag.
Däremot skulle jag kunna tänka mig att fira Bankomatens dag idag eftersom jag fick ut månaden budget utan problem med mitt Swedbank-kort.
Efter att ha fixat mat firade jag med en lite mörk chokladbit (inte särskilt god, tyvärr) .

Antal steg idag blev 7232. Helt okej!

Det var mörkt till halv åtta idag. Regnmolnen låg tungt över stan och det regnade skurar med ojämna mellanrum hela dagen. Satt en stund på balkongen i min täckjacka medan regnet öste ner och tycket att det, trots allt, var lite mysigt. Det är ju inte kallt ändå.

Forskade lite om saker jag sett på min resa till Taroudante innan jag packade ihop och åkte till kontoret. Ja, idag blev det ingen promenad! Och idag blev det gummistövlar på igen. Tog emellertid med mig mina sandaler för att slippa stänga in mina små fossingar hela dan.


Jobbade på kontoret och vi hade många gäster som hälsade på oss i olika ärenden. Det märks att det är mindre bra väder för semesterfirarna. Det är självklart att de vill ha mer tips nu när det regnar skurar hela tiden. Jätteroligt för oss som får lite mer att serva med.

Enligt Aftonbladet är det Maniac Monday idag, d v s näthandeln är störst på året. Det firade jag med att inte handla någonTING idag, faktiskt. Känner mig lite som en motvalskärring. Handlar på antishopdagen, handlar inte på största Shoppingdagen.

Therese berättade att hon hade googlat på mitt namn och att hon slutade läsa på sidan tre. Jag gjorde likadant när jag kom hem och upptäckte att jag har 12 sidor på google haha. Sjukt! Bland alla länkar hittade jag bland annat en artikel i Östgöta Correspondenten jag tror jag missade när den publicerades. Jag blev lite nostalgisk och mindes tillbaka till de roliga dagarna med mina Hitch Hikers hangarounds 2005-2007. Vad roligt vi hade, ni! Ibland önskar jag mig tillbaka...  Läs artikeln här, om du har lust!

Jag firade Stora Shoppingdagen med en kycklingwok. Jag wokade tunt skivad morot, bönor (!) med vitlök, färsk chili och en matsked el-Hanout i olivolja. Notera gärna bönorna lite extra. Jag gillar inte bönor. Men igår fattade jag ett beslut. Det vore ju bra att gilla bönor. Det ska ju vara så nyttigt... och jag tränade ju på att lära mig äta oliver i Grekland med framgång så det kan väl inte vara omöjligt. Jag köpte därför ett hekto för ett första träningspass.

Det regnade kraftiga regnskurar hela dagen. Det kom att dröja framåt åtta på kvällen då de upphörde - typ.

Idag åkte jag och Therese till Taroudant ett ärendet. Det ska ta cirka 1,5 timme vanliga vägen men på grund av regnet tog det 2,5 timme eftersom vi blev tvungna att ta en väg RUNT hela stan och ta "nya" bron över floden Souss. Floden var VILD idag!


Den andra vägen var avstängd med kravallstaket och vakter. Men det är fullständigt normalt. När vi bara hade gamla vägen till Marrakech hände det att bussen fick vända. Nu har vi motorvägen och har inte problem med det längre. Där är problemet att folk inte behärskar 110 km/h... med singelolyckor som följd.

Vi kom tillbaka till kontoret precis tre när vi skulle öppna. Vi sprang till Paris och beställde en macka och höll utkik mot kontoret (vi hade inte ätit på hela dan och var JÄTTEhungriga båda två). Och så klart att det kom folk och hängde på låset. Första gästerna sprang jag till och kom sen tillbaka och åt upp min macka. Besök nummer två tog Therese hand om och lämnade sin macka. När jag såg att gästbesök tre och fyra kom, betalade, tog jag hennes macka med mig och gjorde hennes liv lite lättare och mättare.

Straxt efter fyra fick jag en taxi till souken. Det hällregnade och jag fick fälla upp mitt Apolloparaply. Än hade inte gummistövlarna åkt på. Men jag hade haft dem med hela dagen ifall att. Men det var svårt att motivera sig att ta på blommiga gummistövlar till uniformen. Men i souken åkte de på och det blev invigning. Och faktiskt att jag tyckte att de var lite roliga ändå. Och väldigt bekväma faktiskt.

Gästerna hade lite ärenden och jag följde med runt. Själv köpte jag en täckjacka på Second Hand, 2 kg apelsiner/mandariner, en morot + 1hg bönor +en paprika som ska wokas samt två skivor kalvkött.


Vad gäller frukt har det ett kilopris oavsett sort, grönsaker ett kilopris också oavsett sort. Man handplockar själv sin frukt och sina grönsaker (brukar inte vara i samma stånd), lägger allt i en och samma balja som sedan vägs. Om det inte är jämt halvkilo slänger de ner extra av något du har valt. Sist jag köpte potatis och lök valde jag en stor potatis och två rödlökar och kom hem med 4 potatisar jämte min rödlök. Fast de gick åt. Gjorde potatismos av den ena, råstekt skivad av den andra. råstekt strimlad av den tredje och den som är kvar tänkte jag göra en gratäng i stekpannan. Idag när jag köpte två apelsiner och 8 klementiner kom jag hem med tre apelsiner och 12 mandariner! haha. Det är roligt det där, tycker jag! Lite som julafton - vad ska man få?

Jag gjorde sällskap med två gäster ifrån souken, som generöst bjöd på taxiresan hem. Jag gick som tack, hem till dem och lämnade kryddan el-Hanout och arganolja. De skulle nämligen laga mat och hade bara salt och peppar!

Jag kan berätta att stövlarna var så bekväma att när jag kom hem lufsade jag omkring i dem ett tag (och smutsade ner badrumsmattan såg jag senare...) De fick vara med om lite matlagning, ätande ståendes vid diskbänken och en promenad med matrester till hundvalpen och hans mamma.

Jag var lite orolig att den lille inte hade hittat tillbaka efter att ha följt mig så länge igår, och kände mig nödd att kolla läget ikväll. När jag kom ifrån souken vid sju såg jag nämligen bara mamman ligga och sova i sanden. Men jo då. Han var allt där! Vi pratade lite och jag klappade den VÄLDIGT smutsiga och blöta hunden, visade vart jag hade lagt maten och hällt upp vatten i en avskuren vattenflaska innan jag snabbt smet därifrån.

På hemvägen gick jag in på Superette, det dyra supermarket, där jag köpte 10 liter vatten som jag bar upp till lägenheten. Nu skulle jag ha vattenförsörjningen räddad för en vecka framåt igen.

Efter att ha svidat om till Djellaba och fleecestrumpor satte jag mig med datorn i knät, bloggade detta, pratade på FB och synade vädret för närmsta dagarna som ser ut som följer;
(Källa: http://www.yr.no - världens bästa väder sida. Har nästan ALLTID rätt!)

Mandag 29.11.2010

18°

Kraftig regn. Svak vind, 3 m/s fra sør. 76 mm nedbør i døgnet.

Tirsdag 30.11.2010

19°

Kraftig regn. Laber bris, 7 m/s fra sørvest. 74 mm nedbør i døgnet.

Aja, vädret är ju inget man kan påverka - däremot attityden till vädret. Det är bara att rusta sig med paraply, McKinleyjackan, gummistövlar och ett soligt leende och göra det bästa av saken, vettja!
Onsdag - lördag ser ut att bli sol däremot - dock med marockansk vintertemperatur (18 grader). Men det ser ut som att utflykten till Marrakech på onsdag förenas med bra väder OCH att min lediga dag blir solig. Det skulle jag uppskatta, helt klart!

Men nu ska ni får läsa något annat oroväckande: Igår åkte Therese med en taxichaufför som hade frågat henne var hon kom ifrån. När hon svarade Sverige utbrast han: "Oh, det är ju landet man inte behöver jobba för att få pengar!" Han hade en bror där, berättade han, och han hade inget jobb och fick pengar ändå. Jag uppfattade att han också skulle flytta dit... Men haaaalllåååå. Så det är så Sverige är känt här. Herregud!

Antal steg: 6878
Idag bad jag Therese kolla om jag kan haka på Tikida Dunas aerobics på torsdagkvällarna. Det skulle vara jätteroligt att komma igång med något sånt. Men vi får se om jag får tillåtelse och vad det kommer kosta... Det får ju inte kosta vad som helst!

Men idag kunde jag spänna åt bältet ytterligare ett snäpp. Två hål rör det sig om nu och antal minskade cm i midjan ligger runt 8 sedan 10 september - utan att jag tycker att jag har gjort något - fast det har jag så klart. Jag går mycket och äter marockanska råvaror som jag tycker är så mycket bättre än de i Sverige och andra länder jag jobbat i. Och kryddorna sen! De som används i matlagning här är också naturliga läkemedel och håller en frisk på ett naturligt sätt. Kan man låta bli att gilla läget? Inte jag iallafall.

Stadsrundtur på förmiddagen - lunch hemma - SK på eftermiddagen/kvällen. Allt som vanligt en lördag, alltså!
FÖRUTOM att jag, på förmiddagen gick och gav hundarna mina matrester...



Och så blev JAG adopterad på vägen till servicekontoret på eftermiddagen. Lilla valpen hängde med halvvägs till jobbet och gick hack i häl på mig längs cornichen. Till slut gick vi om två par som började prata med honom och eftersom jag ignorerat honom länge stannade han kvar hos dem. Men det är allt svårt att låta bli att bry sig. Och hur skulle man kunna låta bli???


I slutet av min promenad på cornichen såg jag ett jättetält. Jag misstänker att man firat The Homecoming igår, dvs de som kom hem från Mecka.



När jag gick vidare upptäckte jag att en Wadi (torkad flodfåra ungefär) hade fyllts med vatten och nu rann ut i den dånande och upprörda Atlanten. Sanden hade rörts upp och vattnet var helt brunfärgat och för en gång skull så gick gäss på havet. Det gör det bara mer eller mindre bara vintertid här när det blåser som värst. Och jag tyckte nog att vinden bar med sig Sahara sand...


Fick reda på av Therese att idag skulle man vägra shoppa för att kontemplera över hur mycket vi konsumerar. Den kände jag inte riktigt gällde mig, faktiskt. Jag äger FORTFARANDE det som ryms i resväska och kan inte anklagas för excesser i shopping.
Däremot behövde jag MAT idag. Den var slut i skåpen där hemma. Då kom jag ju på den brillianta idén att man måste ju FIRA den här dagen!!! För vad är väl trevligare att då ha en härligt lockande måltid, ett tänt ljus och arabisk television i min ensamhet, tänkte jag. Men då skulle jag bli tvungen att HA mat hemma då... Och det måste man göra något åt.
Faktum är att jag tror att man hade missade att det var Shoppingfria Dagen i Agadir. För det var precis lika mycket folk som vanligt på Marjane och ute på stan. Och jag var en av dem! Det blev en kasse full och 323 kronor mindre i plånboken!

Jag lagade entrecôte, råstekt strimlad potatis, bearnaisesås (på burk och inte god...Den ska Therese ta över), cornichons och körsbärstomater och firade utan att tänka efter hur jag shoppar alls!


På tal om något helt annat; Jag blev nekad att ta en livförsäkring på Länsförsäkringar. Kunde fått en begränsad om jag hade varit hemma och kunnat skriva på men det är ju lite svårt, det. Aja, jag får la dö utan att lämna något efter mig och får la börja spara till begravningen själv haha. Ingen ko på isen!
Hittade förresten den här länken i sammanhanget. Kanske kan vara av intresse för fler? Begravning och bouppteckning Efter att ha läst den tror jag att jag ska ändra mitt testamente och köra utan ceremoni... Jag menar, jag går ju vidare oavsett den eller inte och det går ju att "fira" på olika håll, eller hur?

Aja. Antal steg denna dag blev 9982!

Vaknade kvart i fem men låg kvar en halvtimme. Men sen tyckte kroppen att det var dags att gå upp och käka frulle.



De blåste ganska bra ute på balkongen men vid den tiden var det nästan stjärnklart. Ett par timmar senare dock, var det igenmulet.


Jag lodade omkring i min fleeceoveral hela morgonen. Innan det var dags att göra sig iordning för Departure/Arrival transfer hade jag hunnit sätta på" två tvättburkar", lägga in bilder på gårdagens blogg, kikat på vad som står i EuropAssistans villkor, mailat en Guest Report  och tittat på Bridezillas (hemskt program, förresten!) samt American Inventors.



Straxt efter tio började jag hämta gäster på hotell för att sedan styra bussen mot flygplatsen. Idag var det lite mer folk än vanligt där. Det var nämligen hemkomst för de som varit på vallfärden till Mecka. Det var kravallstaket runt utgångar och ingångar. Förra året var det hysteriskt nämligen. De som kommer hem har jättehög status och är föremål för idoldyrkan och då förstår ni varför man behöver höjd säkerhet, va? Men deras plan var försenat så vi missade mottagandet... Nästan lite synd.

Som vanligt vinkade jag av mina gäster. Några av mina egna nya idoler, Marianne och Ingrid, ställde upp på bild för denna blogg. Det är samma damer som jag hade som sällskap i Marrakech förra onsdagen.
Dessa underbara damer har nått 80-strecket och jag lovar er;. Jag vill vara som dem om jag blir 80 år! De tar semestern som den kommer, gillar läget, är pigga och glada och ser inte åldern som något hinder och tycker fortfarande att livet är spännande! Är inte det förebilder, så säg?
(Nu har alltså min kära mor och moster och deras kompisar fått sällskap av två härliga damer TILL, som vet hur man njuter av livet! Det borde vara vars och ens ansvar, om man har hjärnan i behåll, att fortsätta leva livet!)



Så gick Therese och jag över till ankomsthallen och tog vi emot våra nya gäster.
Där berättader Therese att servicestatistiken hade kommit och att jag låg på genomsnitt 4,8 av 5 möjliga i snitt på mina utflytker. Roligt att höra - men inte förvånande *ler*. Totalt för hela destinationen har vi servicesiffror på ett genomsnitt av 4,3, något som kan göra vem som helst stolt!


Jag lämnade av mina gäster på deras hotell och mellanlandade på lunch i lägenheten. Då VRÄKTE regnet ner. Det höll i sig tjugo minuter sen kom faktiskt solen fram en sväng och sa Hej.

Kvart över 5 hämtades jag av Mohammed och vi åkte för att hämta gäster till mitt Inspirationsmöte på Palais du Sud. Av 21 pers följer 19 med mig på stadsrundturen imorgon. Jätteroligt! Ännu en vecka med nyfikna gäster väntar uppenbarligen!

Kollade väderprognosen och noterade att från lunch skulle molnen dra in över Agadir. Jag smet ner till poolen vid tio och låg där till tio i tolv. Då hade molnen kommit!

Jag gick upp, packade in håret i Arganolja, testade min nya argankräm, åt en matlåda och kollade på Castle.



Therese mezzade att utflykten till Taroudante startar på måndag. Det ser jag fram emot. Då har jag tre utflykter på mitt schema! Kanske, kanske kommer det bli en till men det är inte klart än...Och så har jag ju min promenad i souken på söndagarna dessutom! Så roligt!

Dagen blev händelselös med mina mått mätt. Jag fruffade runt i mitt fleeceunderställ, lagade potatismos med biff och gräddsås som jag hade som kvällsmat, och ägnade lite tid åt garverierna i Taroudant innan jag kände att jag var trött. Gick och la mig straxt efter åtta och somnade nog med en gång med lite Bergamottolja på kudden...

Har egentligen inte mycket att skriva om dagen.
Jag var i Marrakech med gäster och inga större överraskningar inträffade.

Det som hände utöver det vanliga var att några hade svårt att gå och hänga med ens i långsamt tempo. (Varken jag eller Latif går speciellt fort så vi har aldrig problem med att folk inte hänger med nämligen. Vi har haft de med käpp som är med på utflykt som inte har några som helst bekymmer att följa med...) Men jag blev kanske inte JÄTTEförvånad eftersom det var samma gäster som ringt och krävt att bli hämtade på SITT hotell eftersom de inte orkade gå till grannhotellet...och det var "speciella" människor hela resan, om jag säger lite så snällt.

Många gjorde mig sällskap till lunch och jag åt en Tajine på lamm. Jag följde därefter med några galanta damer in i Souken och hjälpte till att göra goda affärer. De bjöd på kaffe som tack så vi satte oss på Glacier och tittade ut över torget tills det var dags att ge sig av. På hemresan blev det bara folksagan (och fick ännu en afton applåder när den var slut - antingen för att de var glada att den var över eller för att jag berättade den så dramatiskt hahahah)

Var hemma straxt efter halv tio och gick straxt därpå och la mig. Det hade trots allt blivit en energikrävande dag...

Men det blev en dag utan större överraskningar alltså - och med 9617 steg.

Idag bar det av till grannstaden av lite större dignitet. Den kallas även Vindarnas stad, Den vita staden, Den blå staden och Surfarnas stad så det är bara att välja vilket du föredrar.

Vi skulle dit med infokuvert till gäster som är på Egen Hand där samt lämna Property Audits till ledningen att fylla och skicka tillbaka. Det är typ en blankett om Apollos grundkrav på säkerhet på hotellen som alla måste gå i god för att den finns.

Vi åkte vid sju och var hemma 11 timmar senare. (Restid av dessa timmar är 7).
Två samtal kom på hela dagen och det var dels Digital Image som ville ha mailadressen till oss, del den trevlige gästen Lasse som ville veta om de kunde växla tillbaka Dirham på flygplatsen - vilket man kan.

Blev bjuden på både lunch och kaffe och hade en trevlig dag i Essaouira. Passade på att ta lite kort när jag var där och här kommer de.


Bild 1 Fr vänster i cirkel Amlo, olivolja, honung, glada kon ost och Argan olja - som vi doppade bröd i till en kopp kaffe
Bild 2 Getskinnstofflor med päls

.
Bild 1. Alla dessa tofsar överallt... Bild 2. Kattunge i låda utanför en butik

Bild 1. Köttleverans... Bild 2: Exempel på återvunnen skrot som blir gubbe.

Essaouirahund = Stor hund med korta ben... Måste ha varit en Welsh Corgi där någon gång... Alla såg typ likadana ut!

Ska jag summera dagen var den här underhållande på ett positivt sätt mot igår. För även om det händer grejer hela tiden precis varje dag, är det ju olika hur kul upplevelserna de är!

Antal steg idag blev 8026... och jag kunde räkna ut att jag tar fler steg än Therese. Jag tar korta steg, kanske 35-40 cm:s steg.
Och då barnen - fattar ni nu varför jag nästan ALLTID ser ut att småspringa (och gör det också) när jag går med er???  Jag går normalt i lufstakt, om man säger... Fast det är klart... jag skulle spara energi om jag tog längre steg - men vem i hela friden vill spara på energi??? Inte jag!

Det var fullmåne i natt - och det märktes på gästerna vi hade att göra med idag. Kärlek till ALLA - tänkte jag flera gånger under dagen.

Själv vaknade jag trött med ryggvärk. Men sånt är bara att slå i från sig. Det finns ingen nytta med att känna efter. Då blir det inget gjort. Efter frukost kämpade jag istället med mitt internet som bara slog ifrån. Fick till slut ordning på det och då hade klockan blivit kvart över nio.

Jag hade ett jobb- och ett lägenhetserbjudande (lgh i Motala) på mailen, som dessvärre inte är aktuellt i skrivande stund. Men visst är det roligt att få erbjudanden, helt visst.

På förmiddagen gick jag bort till Amadil Beach för att kolla upp ett par saker och gick därefter till kontoret. Då började det.

Första samtalet rörde sig om en utflykt på fredag som man promt ville prata om på sitt hotellet. Jag undrade om inte frågorna kunde tas på telefon eftersom jag skulle vara på kontoret mest hela dagen,  men Nej, det gick inte.
Aja, tänkte jag. Det är bara att gilla läget.

Så kom sura samtalet nummer två. Gästen var sur över att det inte fanns någon infopärm på hotellet (och heller ingen turistinformation i stan!) och påstod att den som sänt bussen hade sagt att det skulle finnas en Apollopärm och det fanns minsann ingen. Nu hör det till saken att JAG sände den bussen och jag hänvisar ENBART till servicetelefon både i Marrakech och Essaourira och nämner aldrig ordet Pärm!!!
Aja, tänkte jag. Det är bara att gilla läget.

Dags för samtal nummer tre, denna "Krävande gästernas dag". Gästen krävde att få bli upphämtad på sitt hotell i anslutning till bokad utflykt eftersom han inte orkade gå till det närliggande hotell där vi har upphämtning (200 meter). Då undrade jag hur han tänkte orka i Marrakech, men det skulle inte vara några problem fick jag veta.
Aja, tänkte jag. Det är bara att gilla läget.

Therese kom och vi och tog en kaffe på Café Paris som ligger nästan granne med oss. Jag hade varit och beställt och fått levererat en tonfisksandwich på Calipso och var därför inte så sugen på lunch.

Vi jobbade på kontoret nån timme sedan fick jag i uppdrag att gå till vårt tryckeri för att höra om kostnader för kopiering. Kopiatorn på agentens kontor lämnar övrigt att önska. Sedan vi kom har skiftnyckeln och röda lampor varit tända. Den låter som ett tröskverk och när den är varm får jag ut något som mer liknar ett dragspel än ett slätt papper. Inte så kul att jobba med! Fast den var påverkad INNAN fullmånen och har inte så mycket med dagen att göra...

När jag hade varit på Digital Copy åkte jag till Marjane efter att ha tagit en lite promenad i bostadskvarteren uppe vid Klockstapeln.



Stannade till i en av våra parker (den här ligger i Talborjt) och andades lite vid fontänen och hälsade på de marockanska kvinnorna som satt på bänkarna runt om. De hejade glatt tillbaka och hälsade mig välkommen. Uppskattat en dag som denna!


Efter Marjane åkte jag hem och packade upp det jag köpte. Och tro det eller ej. Jag kom hem med ett par GUMMISTÖVLAR - svarta med rosa och lila blommor. Hjäääääälp! Läskigt värre! Men nu är jag laddad för både de 47 mm regn som ska komma på lördag och 52mm  som beräknas anlända under måndagen!


Jag lagade mat (bacon och pasta) men hann inte äta den förrän efter nio på grund av gästerna i samtal nummer ett.
För vad blev resultatet av dagen?
Jo, en reseledare har, bland många andra egenskaper, blivit född till problemlösare med en stor portion tålamod! Så vi löste problem hela dagen, kan man säga. (För det var inte bara jag som råkade ut för pH 2,5 (=syra). Therese fick sin beskärda del, hon också!

Samtal nummer ett: Jag löste det genom att gå till gästernas hotell straxt före nio (!) -  som inte längre ville mig något. Fast de var väldigt trevliga nu och det kändes som en bra avslutning på dagen trots allt.

Samtal nummer två: Jag och Therese tar oss tid och åker till Essaouira och lämnar breven till gästerna om hemresan. Inte för att vi var tvungna - utan för att vi fick möjlighet!

Samtal nummer tre: Vi meddelade gästernas medresenärer boende på samma hotell, att vi kommer till hotellet och jag ringde gästen och berättade att vi kommer trots allt - vilket inte verkade uppskattades på något sätt utan var taget för självklart...

Jag kom hem straxt efter nio och värmde på min mat. Tog lite ketchup på för att få lite såsaktigt. Jag tog en provsmak innan jag ställde in i mikron. Jag blev överraskad över att det var sting i maten. Var det chilisås jag hade köpt istället för ketchup??? Jag öppnade kylen, tog upp flaskan... bara för att upptäcka att jag köpt HARISSA hahahahaha.



Det är starkaste chilin vi har och serveras som som förrätt som vi doppar BRÖD i hahahahaha.
Inte konstigt att min korv Stroganof hade blivit oätlig ett par veckor tidigare. Jag tog säkert en halv deciliter av det jag trodde var ketchup hahaha
Försökte rädda mina dyra baconstrimlor genom att hälla på liten koncentrerad mjölk. Aja, det gick så där. Bara att gilla läget, äta och svettas lite! (och ja jag har jackan på mig inne. Det är kallt! Har 21 grader inne och jag föredrar 24...)

Straxt före halv elva stod jag och borstade tänderna. Då hörde jag hur någon använde en nyckel i min dörr. Denne någon försökte gång på gång. Jag insåg att någon tagit fel på dörr. Men då flög en liten djävul i mig och jag bestämde mig för att öppna. Jag tog på mig Djellaban, öppnade dörren med tandborsten i munnen och en förskräckt man bad tusen gånger om ursäkt. Han hade tagit fel på våning hahahaha

Denna dag blev överlag en energikrävande dag men jag är tacksam för de stunder emellanåt som gav mig energi tillbaka. Och som tur var slutade dagen med skratt åt mig själv med min Harissa"ketchup och åt mannen som försökte komma in i fel rum! Det, tillsammans med mina blommiga gummistövlar, gjorde min dag!

Men jag erkänner! Ibland är det mentalt slitsamt att Gilla läget i Alla Lägen...

Vad gäller ryggvärken idag så har den börjat försvinna av sig självt. Däremot har jag hittat ännu en knöl i min hand. Den sitter bredvid den andra. Antar att det är en senknuta det också... men senorna sitter tydligen inte under fingret utan bredvid? Känns som pärlor på ett halsband. Aja, det är bara att gilla läget där också! Inget jag kan eller behöver göra något åt i dagsläget, känner jag.

Tänk vad livet är spännande ändå! Man vet verkligen aldrig vad som ska hända.

Antal steg idag: 17 228