26 nov - Betyg: 4,8!
Vaknade kvart i fem men låg kvar en halvtimme. Men sen tyckte kroppen att det var dags att gå upp och käka frulle.
De blåste ganska bra ute på balkongen men vid den tiden var det nästan stjärnklart. Ett par timmar senare dock, var det igenmulet.
Jag lodade omkring i min fleeceoveral hela morgonen. Innan det var dags att göra sig iordning för Departure/Arrival transfer hade jag hunnit sätta på" två tvättburkar", lägga in bilder på gårdagens blogg, kikat på vad som står i EuropAssistans villkor, mailat en Guest Report och tittat på Bridezillas (hemskt program, förresten!) samt American Inventors.
Straxt efter tio började jag hämta gäster på hotell för att sedan styra bussen mot flygplatsen. Idag var det lite mer folk än vanligt där. Det var nämligen hemkomst för de som varit på vallfärden till Mecka. Det var kravallstaket runt utgångar och ingångar. Förra året var det hysteriskt nämligen. De som kommer hem har jättehög status och är föremål för idoldyrkan och då förstår ni varför man behöver höjd säkerhet, va? Men deras plan var försenat så vi missade mottagandet... Nästan lite synd.
Som vanligt vinkade jag av mina gäster. Några av mina egna nya idoler, Marianne och Ingrid, ställde upp på bild för denna blogg. Det är samma damer som jag hade som sällskap i Marrakech förra onsdagen.
Dessa underbara damer har nått 80-strecket och jag lovar er;. Jag vill vara som dem om jag blir 80 år! De tar semestern som den kommer, gillar läget, är pigga och glada och ser inte åldern som något hinder och tycker fortfarande att livet är spännande! Är inte det förebilder, så säg?
(Nu har alltså min kära mor och moster och deras kompisar fått sällskap av två härliga damer TILL, som vet hur man njuter av livet! Det borde vara vars och ens ansvar, om man har hjärnan i behåll, att fortsätta leva livet!)
Så gick Therese och jag över till ankomsthallen och tog vi emot våra nya gäster.
Där berättader Therese att servicestatistiken hade kommit och att jag låg på genomsnitt 4,8 av 5 möjliga i snitt på mina utflytker. Roligt att höra - men inte förvånande *ler*. Totalt för hela destinationen har vi servicesiffror på ett genomsnitt av 4,3, något som kan göra vem som helst stolt!
Jag lämnade av mina gäster på deras hotell och mellanlandade på lunch i lägenheten. Då VRÄKTE regnet ner. Det höll i sig tjugo minuter sen kom faktiskt solen fram en sväng och sa Hej.
Kvart över 5 hämtades jag av Mohammed och vi åkte för att hämta gäster till mitt Inspirationsmöte på Palais du Sud. Av 21 pers följer 19 med mig på stadsrundturen imorgon. Jätteroligt! Ännu en vecka med nyfikna gäster väntar uppenbarligen!
De blåste ganska bra ute på balkongen men vid den tiden var det nästan stjärnklart. Ett par timmar senare dock, var det igenmulet.
Jag lodade omkring i min fleeceoveral hela morgonen. Innan det var dags att göra sig iordning för Departure/Arrival transfer hade jag hunnit sätta på" två tvättburkar", lägga in bilder på gårdagens blogg, kikat på vad som står i EuropAssistans villkor, mailat en Guest Report och tittat på Bridezillas (hemskt program, förresten!) samt American Inventors.
Straxt efter tio började jag hämta gäster på hotell för att sedan styra bussen mot flygplatsen. Idag var det lite mer folk än vanligt där. Det var nämligen hemkomst för de som varit på vallfärden till Mecka. Det var kravallstaket runt utgångar och ingångar. Förra året var det hysteriskt nämligen. De som kommer hem har jättehög status och är föremål för idoldyrkan och då förstår ni varför man behöver höjd säkerhet, va? Men deras plan var försenat så vi missade mottagandet... Nästan lite synd.
Som vanligt vinkade jag av mina gäster. Några av mina egna nya idoler, Marianne och Ingrid, ställde upp på bild för denna blogg. Det är samma damer som jag hade som sällskap i Marrakech förra onsdagen.
Dessa underbara damer har nått 80-strecket och jag lovar er;. Jag vill vara som dem om jag blir 80 år! De tar semestern som den kommer, gillar läget, är pigga och glada och ser inte åldern som något hinder och tycker fortfarande att livet är spännande! Är inte det förebilder, så säg?
(Nu har alltså min kära mor och moster och deras kompisar fått sällskap av två härliga damer TILL, som vet hur man njuter av livet! Det borde vara vars och ens ansvar, om man har hjärnan i behåll, att fortsätta leva livet!)
Så gick Therese och jag över till ankomsthallen och tog vi emot våra nya gäster.
Där berättader Therese att servicestatistiken hade kommit och att jag låg på genomsnitt 4,8 av 5 möjliga i snitt på mina utflytker. Roligt att höra - men inte förvånande *ler*. Totalt för hela destinationen har vi servicesiffror på ett genomsnitt av 4,3, något som kan göra vem som helst stolt!
Jag lämnade av mina gäster på deras hotell och mellanlandade på lunch i lägenheten. Då VRÄKTE regnet ner. Det höll i sig tjugo minuter sen kom faktiskt solen fram en sväng och sa Hej.
Kvart över 5 hämtades jag av Mohammed och vi åkte för att hämta gäster till mitt Inspirationsmöte på Palais du Sud. Av 21 pers följer 19 med mig på stadsrundturen imorgon. Jätteroligt! Ännu en vecka med nyfikna gäster väntar uppenbarligen!
Kommentarer
Trackback
