28 maj - Glömd laddare

Vaknade denna natt med lätt ångest. Plötsligt kom jag på att jag hade glömt en kamerabatteriladdare i kontakten hemma. Inte bra känsla alls. Det var bara att åka hem efter jobbet och dra ur den.
 

Årets första cykeltur gick till stationen i Vikingstad. Därifrån tog jag pendeln in till Linköping och bussen vidare till jobbet.

Det hade nog inte varit någon fara med batteriladdaren. Den var inte ens ljummen. Men man vet ju aldrig. Man läser ju ibland om laddare som har tagit eld.


I väntan på pendeln tillbaka mot Linköpings kommun fick jag roa mig bäst jag kunde.

Efter att ha varit hemma och vänt, blev det grillat i Vikingstad med en entusiastisk hund.
 
Jonzon är oftast utan koppel. När det är dags för promenad, och han vet att det ska bli grillat har han alltid VÄLDIGT bråttom hem. En gång smet han tillbaka och snodde åt sig en karrékotlett hahahaha

27 maj - 30 sek

En del tror kanske att jag stressar genom livet eftersom jag normalt hinner en jämrans massa varje dag. Så är inte alls fallet. MEN jag vill ha ut så mycket jag bara kan av varje sekund. Det betyder bara att jag tidsplanerar.
 

Det var en regnig morgon...

Jag har tidigare berättat att jag faktiskt varvar ner varje dag. Tänkte länka till en sida där du kan få lite tips på vad DU kan göra för att relaxa - och du behöver bara investera 30 sekunder.


Men en sen eftermiddag med blå himmel - även om den syntes mer kortvarigt.

Så här kan du varva ner och micro meditera.
http://stylecaster.com/beauty/micro-meditation/


Snäckor och sköldpaddor är jag lite avundsjuk på eftersom de har sina hus med sig jämt. Presenterar här en Fläckig lundsnäcka (Arianta arbustorum) som rymt från grannens brännässlor.


Ekbladets skydd mot regndroppar borde man titta närmare på, känner jag. Vore toppen med regnkläder i det materialet, eller hur?

Ibland kräver livet att man ska fatta olika typer av  (livsavgörande) beslut. Det här året har redan begärt mycket av mig på den fronten, påstår jag. Tro inte att jag klagar. Inte alls. Det gör snarare livet omväxlande, roligt och spännande. Det senaste får jag berätta om vid ett annat tillfälle dock ;)

23-26 maj - Svart/vitt

För första gången på åtta år startar jag sommarsäsongen med ett par oerhört vita ben. Logiskt i och för sig, eftersom jag har tidigare har arbetat på sydliga breddgrader. Men det är något utav ett hårt slag för en frusen soldyrkare.
 

Man kan nästan tro att fotot är taget i svart-vitt, men tyvärr, det är i färg.
 
Fast då är det ju bara att trotsa dem och gå lite barbent ett tag framöver, tänkte jag. Med undantag av kalla dagar som dessvärre inträffar mer ofta än sällan på dessa breddgrader, och som du vet är jag ingen viking.
(Nu blev det ju ingen sol och värme under mina lediga dagar, 25-26 maj, vilket betyder att jag har krupit in i mina långbyxor igen.)
 


Tisdag i morgonsol.

Det blev dock en solig tisdagmorgon - arbetsdag. Det var varmt och fint hela dagen ända in på kvällen.


Det var så varmt att jag förklarade det sommar på kvällen, varvid jag införskaffade ett paket Pall mall mentol. Som den periodare jag är kan jag ta en cigarett då och då utan att förfalla in i stadigvarande drogberoende :)
 

På tisdagen stod alla träd kvar. På torsdagen var halva skogen borta noterade jag förvånat när jag kom med bussen.

Varken onsdagen eller torsdagen var jag särdeles kreativ. Onsdagen blev det mest vila faktiskt. Under torsdagen vid lunch, tog jag beslutet att åka till landet bara för att mötas av trädavverkning! Här går det undan.
 
Solen lyste med sin frånvaro. Då får man pigga upp sig med lite trädgårdsblommor istället.


Det blev en långpromenad in till Vikingstad och Vikingahallen. 

Jag drabbades av ett plötsligt behov av hemmalagat potatismos på torsdageftermiddagen. Kollade min cykel. Men den har stått för länge så det saknades lite luft i bakdäcket. Efter att ha letat efter en cykelpump, utan lycka fick jag vackert ta apostlahästarna till affären - men det blev bussen hem. Man ska ju inte överdriva det där med steg. Jag fick iallafall typ 5.000 steg i kroppen. Alltid något.

22 maj - Vice president

Någonstans borde jag kanske känna mig priviligierad över att numera kunna titulera mig Vice President för ett internetbaserat projekt i Hongkong som jag har varit involverad i sedan november 2014. Men så länge projektet inte ger annat än virtuella pengar så tar jag det inte riktigt på allvar. Men lite roligt är det ju förstås.
 
Men inget kommer utan arbetsinsats. Idag blev det till att jobba 8 timmar, visserligen ifrån soffan med datorn i knät, men det var kanske inte helt vad jag har tänkt ägna söndagen med. Speciellt som solen sken och det var så underbart varmt ute.


Men morgonen, som startade vid halv sex, innefattade en varm och härlig promenad. Och du har säkert hört uttrycket  "Mellan hägg och syren". Ursprunget är inte helt bevisat men den vanliga uppfattningen är att det skulle ha använts av en skomakare som tog semester på försommaren och satte upp en skylt med texten ”Stängt mellan hägg och syren”. (Språkrådets uppgifter)
 

Det är härligt att passera förbi blommande, underbart doftande syrén.
 
Om den där skomakaren hade levt nuförtiden skulle han inte fått någon semester eftersom både hägg och syrén blommar samtidigt.


Tog morgonpromenad med Jonzon  som läste morgontidningen i farten.


Det är bara att inse att man såg rätt så trött ut klockan halv sex denna morgon.


Jonzon, den latmasken, var mest sugen på att få komma tillbaka till soffan.


Det var fullt av svarta skogssniglar i skogen. De flesta var väldigt små och jag undrade lite var de stora befann sig.


Om insekterna är aktiva och polinerar ordentligt lär det bli en hel del frukt och bär. Inte dumt alls isåfall!

Klockan halv tre på eftermiddagen hade jag jobbat klart och kunde ta time-out... i en varm bil som tog mig till Motala för lite matlagning.
 
Usch, tiden gick alldeles för fort och jag tycker inte jag hann någonting. För plötsligt var den här dagen slut och även om jag hade gjort en massa kändes som om jag inte hade gjort någonting. Ibland är det trist att vara resultatinriktad eftersom en del saker man faktiskt gör inte ger omedelbart resultat, utan ska ses mer långsiktigt. Men tålamod har ju aldrig varit min starka sida oc,h det är just otåligheten som har gjort att jag är där jag är i livet :)

21 maj - Tur i spel? Inte särskilt!

Skulle Travronden eller "mitt" mantorpslag tippa 7 rätt den här helgen? Inte alls faktiskt. Men om jag inte var med så skulle jag ju aldrig vinna, eller hur?. Och vem vet, kanske en dag skräller det till? Man ska ju inte ge upp hoppet!
 

Slängde in min egna stående rad som inte har stöd av Travronden eller annan expert. Den baseras på mitt och Millas personnummer och ska ge oss grundplåten till vår nästa resa (är det nog tänkt tror jag).


Eftersom vi hade en häst med som var struken tittade jag efter någon annan att lägga till. Då hittade jag en häst som verkligen INGEN trodde på. Jag valde henne enbart med anledning av att hon hette som en på jobbet. Vann hon? hahaha näe, Hon slutade 10a.

Varken egna raden eller lagets gick vidare värst den här helgen. Tur man inte spelar för mer än 40 spänn totalt...

20 maj - För att jag kan

Fredag. Veckodagen jag försöker klä mig lite extra snyggt. Och idag planerade jag ju att fira livet lite mer än vanligt. Jag hade ju trots allt bakat en massa muffins som skulle med till jobbet.

Först tänkte jag ta bilen till jobbet, men så ångrade jag mig. Att sitta och köra bil när man har pendelkort är ju rätt så korkat. Det får räcka att packa bilen med lite akutgrejer på lördag och köra dem till Rappestad så de finns lite närmare Linköping. Resten av tiden får den stå på parkeringen.
 
Det blev klänning och sommarstövlar som fredagsklädsel.
 
Dagen flöt på bra och när klockan var fyra tog jag bussen hem för att fortsätta fira dagen. Egentligen hade jag velat ha champage, men jag måste erkänna att jag är rädd för att lossa korken. Istället blev det Nottage hills vita och Schweppes indian tonic så jag kunde göra Spritzer istället. Och det ska jag säga, det var nog den godaste Spritzer jag har druckit någonsin!

19 maj - Rosa tankar

Idag för ett år sedan man hittade min bröstcancer. Detta jubileum måste så klart firas. Efter mycket funderande fram och tillbaka kom jag fram till att jag skulle baka rosa muffins med choklad/dajmkross, som en illustration av min kropp och det svarta på röntgenplåtarna hehe.
 

Med röd karamellfärg fick jag ihop en fluffig muffinssmet - men den där rosa färgen försvann i och med att jag gräddade bakverken dessvärre. Men oavsett färg så blev de faktiskt rätt så goda.


När jag var liten och mamma bakade sockerkaka stod alltid jag och min lillebror nära för att få  lite smet. Och ja, idag kunde jag använda Slickepotten helt SJÄLV - och attans, vad gott det var!

18 maj - Andalusien och Island

Ofta ter sig mitt liv något märkligt. Då menar jag att saker verkar bara liksom hända. Är det så för alla människor eller bara för oss renodlade fatalister som uppmärksamt (nästan) alltid hänger med i svängarna och gillar läget eftersom det finns en meningen med allt som händer och sker?
 

Fatalism är en teori som menar att upplevelsen av en fri vilja är en illusion då vårt öde är bestämt.

Nu är det ju inte så att jag bara låter livet hända. Inte alls! Jag ser förstås till att saker händer, om de inte händer av sig själva.


Fick för mig att jag skulle blåsa på en utblommad maskros idag, och kunde se hur dess frön spreds för vinden i Mjärdevi. Man har inte roligare än man gör sig.

Ta det som hände idag till exempel. Av någon anledning valde jag att ta Albatros-jackan på mig på morgonen. Den har jag inte använt sedan jag kom från Jordanien december 2014. Fick liksom bara ett ryck där. Kanske jag kände på mig att något skulle hända som var relaterat till denna jacka?
Sent på eftermiddagen fick jag nämligen ett mail ifrån personalkoordinatorn John på danska kontoret, med ett erbjudande.

Jag promenerade med lätta steg ner till Milla efter jobbet.

Så var det ju det där med snabba beslut och hänga med i svängarna då.
Innan jag avslutade min arbetsdag på RCM (Releasy) hade jag sökt ledigt. Ytterligare en halvtimme senare hade jag mailat tillbaka till Köpenhamn och tackat Ja. Ett par timmar efteråt hade jag informerat delar av familjen att jag åker ner och tar hand om långtidssemestrar i Andalusien vintern 2016/17.
 

Precis som tallen som översållas av kottar eller trädet som plötsligt har förutsättningar för att Svavelstickan ska kunna växa på stammen, funkar livet enligt lagen om Orsak och verkan.
 
Att saker bara händer stämmer så klart inte. Det handlar om kausalitet (lagen om orsak och verkan). För ett par månader var jag i kontakt med min forne uppdragsgivare (Albatros). Sedan dess har jag varit med i mail-rullarna igen. Allt som händer börjar således med en orsak och får (minst) en verkan/konsekvens. Älska livet, säger jag bara!
 

Idag var det inte jag som skulle med tåget, utan Milla.

Som rubriken antyder hade den här dagen även en relation med Island. Det var Milla som skulle till landet i norr tillsammans med tjejkompisarna Jenny och Olle (Jenny). Jag skulle ha min bil medan hon var borta och när jag ändå skulle hämta den skjutsade jag ner henne till stationen.

Och eftersom jag nu hade bilen bestämde jag mig för att åka ner en sväng till Varamon. Inte för att vädret var speciellt bra utan mer för att jag kunde.


Östergötlands sjöstad vid Vätterns (sand)strand. Underbar plats!
 
Avslutningsvis: Om du är nyfiken på mitt uppdrag, surfa in och läs - och varför inte boka en långtidssmester i Andalusien så vi får vara tillsammans?
 

 Hittade den här tyska filmen på Youtube för den som är lite mer intresserad av platsen. Vill du veta/se mer? Haka på mig i vinter :)

17 maj - Dödsångestlistan

Nu undrar du kanske om jag plötsligt har drabbats av dödsångest. hahaha Nej, då! Att ha sånt är väl himla onödigt. Att vi alla ska dö är liksom oundvikligt så varför inte bara gilla läget?
 

Passerade förbi doftande hägg nere vid Motala verkstad och Göta kanal på väg hem efter jobbet.

Nej, alltså rubriken är med anledning av en artikel jag hittade i DN-appen idag (Inte helt aktuell visserligen, eftersom samma lista blev publicerad i Aftonbladet 2012, Hyllat.se, Expressen, obsid.se och Hälsoliv 2014). Artikeln handlade om det folk ångrade mest på dödsbädden. Oavsett publiceringdatum, listan är lika aktuell idag så klart.


Promenaden över Treöresbron ackompanjerades inte av musik utan av fågelkvitter. Ett bra val för min själ idag.

Här har du vad-man-ångrar-mest-på-dödsbädden-listan!
1: Jag önskar att jag hade levt det liv jag själv ville, inte det andra förväntade av mig
2: Jag önskar att jag inte hade jobbat så hårt
3: Jag önskar att jag hade vågat uttrycka mina känslor
4: Jag önskar att jag hade hållit kontakten med mina vänner
5: Jag önskar att jag hade låtit mig själv vara lycklig


Göta kanal låg spegelblank.

Har du reflekterar över vad kommer DU ångra när du ser tillbaka på DITT liv?
Du har ju alla möjligheter i världen att ta makten över ditt liv och leva det annorlunda. Du ångrar väldigt sällan de saker du gjorde utan ofta det du aldrig gjorde eller sa... Jag "gör bort mig" ideligen och visst kan det bli jobbigt ett tag, men när det har gått över kan jag alltid le åt antingen mig själv, situationen eller åt motpartens/parternas reaktioner ;)


Livet går inte alltid som på räls. Ibland måste man liksom stanna upp och byta riktning som det gamla järnvägsspåret mot Motala verkstad som en dag inte var aktuellt längre.

Själv ska jag bli bättre på nummer 4. De andra punkterna lever jag efter sedan 1996.


Hårstorpssjön låg lika spegelblank som Göta kanal. Så himla fint.

Och på tal om livet och döden. Då kommer jag osökt in på ett av mina firanden. Det skulle egentligen ha firats med hazard tillsammans med tjejgänget. Men eftersom jag står i begrepp att packa och flytta blev det ändrade planer. Istället fattade jag beslutet att fira lite med de arbetskamrater som liksom har betytt mest för mig under året som har passerat. För den här veckan är det ett år sedan man upptäckte min cancer på mammografiplåten.


Var inte helt på det klara med vad jag ville baka när jag klev in i affären - men NU vet jag.

Men så var det ju det där med bakning. Ambition och uppnått mål kan vara två helt skilda saker. På torsdag kväll vet jag om min vision var realistisk.
Oavsett resultat vill jag avsluta inlägget med:
Älska livet! En dag, och den dagen kan komma plötsligt, är (det här) livet slut!

16 maj - Skåda! En låda!

När livet känns så där lite småjobbigt (Yepp, sånt inträffar även i mitt annars väldigt roliga liv) behöver man liksom muntra upp sig själv för att dylik känsla inte ska ta över. Idag var det lite extra tråkigt att behöva gå ut i regn och halv storm som förstörde mitt paraply. Men Faydees "Sun don't shine" i öronen gjorde sedan morgonen lite trevligare.


Om du inte har lyssnat på Faydee tidigare finns här möjlighet till provlyssning. Det här är dock INTE en av hans bästa låtar. Låttiteln passade bara bra idag.

På pendeltåget var allt typ som vanligt. Däremot bussturen från Vikingstad blev lätt spännande. Plötsligt gick ett alarm och jag undrade ett tag vem som inte insåg att dennes mobilalarm var på. Efter någon minut såg jag hur chauffören fingrade på knappar på instrumentbrädan och insåg att alarmet jag hörde var från bussen. Det var motorn som kokade, något som gjorde att vi fick stanna på vägen. En liten händelse utöver det vanliga, alltså.


"Vi måste tyvärr stanna ett tag, berättade chauffören. Motorn kokar."

Arbetsdagen förflöt dock på som vanligt, bra. Eftersom jag dessutom slutade klockan fyra var jag hemma halv sex (aa, det tar cirka 1,5 timme hem). Innan jag spatserade uppför trapporna till lägenheten fattade jag ett beslut. Varje gång jag kommer hem nu, ska jag bära upp en binge flyttlådor. De har förvarats tryggt i mitt källarförråd, förmodligen för att de kände på sig att jag skulle behöva dem nu.

Åtta kartonger följde med upp i första lasset. Kändes väldigt bra.

Avslutar detta oerhört intressanta inlägg som jag startade - med Faydee, och den här låten är AVSEVÄRT mycket bättre (titel på hehehe).
 

Himla bra titel på en låt, tycker du inte?

15 maj - Solitud

Du kanske inte tror det men jag älskar verkligen att vara själv. Så från gårdagens gäng-aktivitet blev det aktiviteter på egen hand hela söndagen.

Vaknade fyra men bestämde mig att det var lite tidigt att gå upp. Jag hade liksom inget att göra. Inget som var planerat iallafall. Under frukosten vid fem-hugget, kom jag på att det vore ju jämrans bra om jag lagade till maten jag hade tinat under natten. Sagt och gjort. Tre rätter blev det innan klockan blev halv åtta.
 

Tr
illade småköttbullar, wokade kyckling, lite lagom spicy och ugnsbakade dilltäckt lax simmandes i grädde.

Efter att ha kollat på lite motorsport bestämde jag mig för att jag kunde ju inte bara nöja mig med att ha lagat mat. Att slösa bort tid som man kan göra annat på går absolut inte an.


Tror det var en repris på Pit crew som jag såg...

Jag bestämde mig för att promenera från Charlottenborg till Bråstorp. Det skulle ta runt en timme. Det stämde ju inte alls - om jag inte ville simma över Göta kanal då, vill säga. För på Google maps visade man på en gångbro som inte fanns.


Lämnade Charlottenborg efter att ha lagt på autogiroanmälan till Stångåstaden.


Det blev ett kort stopp vid "min" ände av bron.


Och så var det det där med gångbron som inte fanns. Jag följde anvisningen på kartan till Göta kanals kant. Där stoppade jag och vände höger. Hade ingen som helst lust att simma över till andra sidan faktiskt.


På väg ner till bron som fanns i verkligheten, passerade jag ett monument. Det är tillägnat  Kapten Otto Edvard Carlsund. Den sista ångbåten han konstruerade på Motala Verkstad var Nordstjärnan. Om jag har fått korrekta uppgifter stod hon klar 1842. (Läs gärna mer om herr Carlsund på http://www.motalamuseum.com/Charles/statyer/carlsunds.htm)


Denna flottbro från 1930-talet manövreras manuellt. Den är i trä och är bara till för fotgängare och cyklister. Förr i världen gick det en liten dragfärja över kanalen och för att åka över till andra sidan fick resenärerna betala 3 öre, därav brons namn: Treöresbron. (Gamla nyheter, vet jag. Har redan skrivit om denna bro tidigare här på bloggen. Men vissa saker tål att upprepas.)


En annan båt, Nordevall II (replika av hjulångaren som ligger på Vätterns botten) låg för ankar vid Motala verkstad för att under måndagen åka in i docka för iordningsställande inför säsongen.
(Vill du veta mer om hjulångaren? Surfa in på http://www.paddlesteamer.se/)


Torrdockan stod redo att ta emot Erik Nordevall II med vattnen på andra sidan dammluckan. Imorgon skulle skeppet ligga där på ställningarna.



Syrénerna blommade för fullt. Kändes väldigt mycket tidigare än förra året, då det också var tidigt.


Om blåbären har blivit pollinerade lär det blir hur mycket blåbär som helst i år.


Missade att ta tid men efter cirka 10.000 steg tog jag klivet in i Bråstorps köpcentrum och begav mig mot Ica Maxi, där jag hade planerat att handla lite.

Ja, ja. Ni vet hur det är. Man ska bara handla lite - och kommer ut med en kasse. Den här var dessutom TUNG med en massa måste-ha-grejer.

Nåväl, dagen var inte riktigt slut än. Jag fick nämligen plötsligt en VISION! För ett par dagar sedan bestämde jag mig för att jag inte skulle ta med sängarna. Jag kände att det skulle bli så himla trångt. Men idag fick jag en brilliant idé kände jag. Fram med ritningen och ja, jag är rätt nöjd faktiskt. Tror ta mig tusan att jag även får plats med min marockanska balkong, fast inomhus nu då hehe.


Kanske jag kan få plats med mina möbler iallafall. Jag gillar ju både mina sängar och balkongmöbler. De får iallafall flytta med mig initialt. Ångrar jag mig finns ju alltid Blocket :)

(13-)14 maj - Va va vroooom!

Den 13 maj var en ganska intetsägande dag. Desto mer hände den 14e!

Sommaren hade försvunnit spårlöst denna morgon. Men på med tjock tröja och dunjacka och iväg - bara för att mötas av att 308:an var försenad vilket gjorde att det blev pendeltåg in till Linköping istället för bussen. Men in kom jag för att möta upp andra motorintresserad.


Idag var det dags för Linköpings city race för första gången. På Resecentrum mötte jag upp Peter, Henke, Ville, Ralle, Martina, Mali, Benjamin och Albin varefter vi promenerade mot Stångebrofältet.


Humöret var på topp, speciellt hos Benjamin och Albin som i stort sett sprang runt hela tiden. Å andra sidan var det väl de som höll värmen bäst.


Noterade att man planterat ett hjärta vid Tullbron. Det var ju lite fint.


Alla barn ville försökt klättra upp på bjälkarna som är en del av Wolfgang Peter Menzels monument från 1998 (Ett monument som ska påminna om Slaget om Stångebro - läs mer om Sveriges sista inbördeskrig på http://www.alltomhistoria.se/artiklar/slaget-vid-stangebro/)

Det var lite förseningar bland annat på grund av nattligt sabotage på banan. Alltså, varför GÖR folk sånt? Iallafall, vi passade då på att gå och kolla på första startfältets bilar och stötte på Simon Hultén som, enligt min mening, hade coolaste bilen där - en Radical SR3 RSX. Och Albin höll med .)


När banan fick godkänt av säkerhetspersonalen kom provkörningarna igång.
 

Tror det var Linus Lagerström som var katten bland hermeliner, körandes sin KZ2 go-kart. (KZ2 är en internationell tävlingsklass inom Karting (Gokart i folkmun) med 6-växlade fordon på 125cc. Visste du att den kan göra 0-100 km/h på 4 sek och har en toppfart på 170 km/h. Rätt imponerande eller hur?
 
En annan som inte körde "vanlig" bil var Aurore Milton på sin Suzuki GSX-R 600 varvid jag saknade min egen Suzuki GS500E. Jo, då. Det händer att jag tänker att jag ska köpa hoj igen...


Alla vi kände oss upprymda av såväl ljud som doften av bränt gummi.


Vid lunchtid tog vi en promenad bland häftiga bilar. Personlig favvo, den limegröna Dodge Vipern. Den slog både Ferraris och Lamborghinis...


Hos lokale kändisen, Johannes Gabrielsson, fick Albin och Benjamin provsitta hans Go-kart och fick veta att när de fyllt 7 år var de välkomna till Sviestad för att börja köra själva.

Jag och Mali gav upp tidigare än de andra på grund av kylan. Innan jag åkte hem tog jag en sväng in till stan för att lämna in autogiroblanketten till Stångåstaden. Men Bobutiken var stängt. Hade missat att det var Pingstafton, ju.
 
Pendeln tog mig ända till Motala utan incidenter och dage avrundades med hamburgare med pommes och värmande rött innan bingen fick besök. Det var all-in-all en väldigt trevlig dag! Om racet blir av nästa år blir det garanterat nytt besök!

(Not. Burnout-bilderna är tagna av Martina)

12 maj - Kavla upp ärmarna

Och så var det ju det där med att komma på något vettigt att göra utav en HEL ledig dag. Det blev garderobsröj inför flytt och därefter ett besök på Hjärta till hjärta för att lämna två kassar med kläder, samt en promenad längs strömmen.
 
Roligast idag: Att jag hittade en kavel för 15 kr som jag sedan använde när jag gjorde pizza (Pepperoni-, köttfärs- och Capriciosa på samma deg - fast i olika fält då om du fattar).


Kändes fantastiskt bra att finna denna träprodukt så jag kunde kavla upp ärmarna för att sedan kavla ut en pizzadeg.
 
Soligast idag. Min promenad längs med strömmen.
 

Förgätmigej blommar friskt vid Charlottenborgs slott.
 
Coolast idag: Svanen som kom närmare och närmare medan jag backade och backade.


Svanars tänder är inte att leka med... De kan bitas hårt!

Och så invigde jag min vita poncho som fick mig att känna mig riktig somrig. Vitt på den här människan skådas annars YTTERST sällan, men den här sommaren kommer ett och annat ljust plagg på. Och det har inte med skydd mot solen att göra.
Men visste du att du ska bära vita kläder om du vill skydda dig mot värmen, däremot ha svarta kläder mot den skadliga uv-strålningen? Om du vill veta mer om just detta har jag länkat till två sidor som avslutning i detta inlägg :)


Somrig - och genomsvett. Ja, stickade ponchon var kanske inte bästa ytterplagget den här dagen.

https://www.marathon.se/utrustning/valj-vitt-eller-svart-mot-solen
http://www.sunmate.se/solfakta/vart-att-veta/

11 maj - Beige

Ibland är jag bara så himla beige, alltså. Jag menar, först liksom uppskattade jag att jag hade en ledig eftermiddag. Sedan skulle jag då komma på något trevligt att göra - och där tog det stopp. 
 

Samma jobbadress, olika händelser - varje dag.
 
Vet du vad det blev? Jo, ett nostalgibesök på Myrorna och ett på skoinköpsbesök på Skopunkten.
 

Inte en lika varm dag som de andra dagarna i årets sommar, men soligt.
 
Därefter blev det pendeltåg hem till Motala där jag (tröst?-)åt ostbågar.
Impad?
Näe, jag trodde inte det heller. Som sagt, ibland är jag bara så himla beige...
 

Så här ser en beige person ut i förklädnad.

10 maj - Slösa och samla

Snacka om slöseri med energi! Denna natt tillbringade jag nämligen - mellan sovtillfällena - med att organisera min flytt. Väldigt onödigt eftersom man inte kan göra något när man ligger i sängen då. Men, men. Så var det iallafall.
 
Denna fantastiska tulpan växer just nu på dagens övernattningsställe.

Någonstans fick jag väl ändå den sömn jag behövde för jag hoppade glatt ur sängen i vanlig tid och begav mig till jobbet för en ovanlig arbetsdag.(Aaaa! Nu undrar du kanske vad som var ovanligt med den här dagen? Du, att ingen dag är den andre lik på RCM så där finns INGA vanliga dagar...)
 
Onsdagen på jobbschemat visade att jag skulle börja kl 7. Eftersom östgötapendeln innefattar en stor osäkerhetsfaktor bestämde jag mig för att inte bli stressad över eventuellt inställt tåg, och bad Per om att få sova över hos honom och Jonzon. På så sätt kunde jag samla energi och spara en timmes restid, vilket jag var oerhört tacksam över.

Med 577/573 kunde jag landa i Rappestad på kvällen utan bekymmer.

Det blev en avslappnad kväll i soffan framför TV:n.
 
Avslutar detta inlägg med en länk. Har insett att jag kommer få en massa fritid snart, som jag ska använda smart. Hittade det här på Chef.se. Kanske något du också kan ha nytta av?
7 hobbyer som ökar din intelligens

9 maj - Typ pressad

Okej. Varje gång jag ser det blir jag påmind om att min bok aldrig blivit färdigskriven. Nu har jag satt ytterligare press på mig genom att sätta pendelkortet tillsammans med mitt Pressleg - och kanske kan det bidra till att jag blir klar med mina memoarer. Man kan ju inte vänta hur länge som helst. En dag är det försent... 
 
Jepp, sedan någon vecka far jag runt med mitt press-leg i hopp om att bli bokskrivarmotiverad.
 
I övrigt blev det en intressant dag såtillvida att jag jobbade till klockan 18 och att pendeltåget gick som det skulle (efter att ha varit inställt tre gånger under dagen) något som gjorde att jag var hemma runt 19.30. Kändes fint. 
 
Solen sken hela dagen och sedan igår är det officiellt sommar i länet vilket innebär, per definition fem dygn med medeltemperatur över 10 grader.
 
Efter att ha ätit och roat mig med att lägga in räkningar för betalning, intog jag sängläge. Nu var faktiskt dagen roligare än det här inlägget beskriver. Men eftersom det handlar om kollegor och sånt som är jobbrelaterat skulle du ändå inte förstå...

8 maj - Alea iacta est*

Jo, då. I söndags fattade jag ett beslut. Alltså, inte för att det där med beslutsfattande är särskilt ovanligt i sig. Man fattar ju beslut hela tiden (utom när man sover då kanske... Fast det är klart, när man drömmer fattar man ju också beslut - typ.) Aja. What ever... Jag bestämde mig för att flytta i mitten av juni redan. Jag mezzade Pierre och en halvtimme senare hade vi kommit överens att jag tar nycklarna den 15/6 mot att jag tar halva hyran. 
 

Med januariflytten i färsk minne tar jag nya tag och förbereder juliflytten.
 
Nog för att jag nu har skaffat mig fler utgifter tidigare i och med detta. Men hallååå! Man säger ju att pengar ska arbeta och inte samlas på hög, kanske till ingen glädje. Så nu ska jag börja se över vilka livsnödvändiga saker jag behöver de första fjorton dagarna. Flyttlasset går nämligen inte förrän månadsskiftet juni/juli. Men vad gör det när man har roligt ;)

Och så var det rubriken då, Alea iacta est*
Det är latin och betyder Tärningen är kastad vilket är ett uttryck som skulle ha yppats av romerske kejsaren Caesar under Romerska inbördeskriget 49-45 f Kr. när han på väg mot Rom passerade floden Rubicon och brytningen med Gnaeus Pompejus var ett oåterkalleligt faktum  Att herr Caesar sedan inte gick omkring och spred en massa latinska uttryck omkring sig brukar man missa att berätta. När han regerade var nämligen grekiskan det officiella språket...

7 maj (!) Födelsedagsgrillning på Garnison

För 82 år sedan föddes en liten flicka på BB i Linköping - och det var min mamma, det! Idag skulle hon firas hemma hos henne och sambon sedan några år, Björn.
 
Men först blev det ett besök i handelsträdgården i Viby för inköp av hängpetunia till födelsedagsbarnet. I ett mycket hastigt ögonblick fick jag beslutångest över en Fuchsia. Blomman var så himla cool. Men så tänkte jag en gång till. Vaddå, rosa och lila i mitt hem? Nääää. Så den fick bli kvar i affären.
 
Alltså, det var nääääära att den kom med hem. Tur jag sansade mig för färgerna hade nog gett mig lite ångest...
 
Från Viby åkte vi till Lambohov för att hälsa på Berit (x-svärmor) Där grundade vi med kaffe och kakor innan vi åkte vidare hem till min mor.

Jonzon var glad över att träffa kattkompisen Tess och det verkade vara ömsesisdigt.
 
Det blev sedan en riktig familjedag med härlig värme från sol och människor på Björns och mammas grillplats. (Den enda som hade riktigt tråkigt var Jonzon. Att vara hund i värmen och dessutom vara tvungen att vara kopplad är ju inte riktigt hans typ av val...)
 

Denna fantastiska kvinna, min mor, firades med blommor och presenter av min familj inkluderat fyra barnbarn och svärsöner, tillika Björns ena dotters familj. Totalt var vi 17 pers på grillplatsen och hade en trevlig eftermiddag ihop.

Nyss bestämde jag mig för att göra collage av några av bilderna från dagen. Tror det blir liksom lagom mycket bilder i det här inlägget. Varsågod!


Börjar med grabbarna i närmaste familjen. Per och Jonzon jämte svärsönerna Jens och Chrille.
 

Äldsta dottern Martina med Chrille, Albin och Simon.


Yngsta dottern Milla med Jens, Elton och Naima.


Och så från Björns sida kom Hillevi och Sigge med barnen Ida och Oskar samt barnbarnet Zeke.

Och förutom korvgrillning blev det glass och kaffe/saft med tårta - och en hel del lek inkluderat en jagande mormor som lekte kull. Ganska jobbigt i värmen, kan jag avslöja. Men troligtvis välbehövligt efter allt ätande...

Så var det dags för uppbrott och vi skingrades, några in till stan, andra till Nykil och jag följde med till Rappestad. Jag blev så inspirerad av den här dagen att jag har bestämt mig för att det ska vara fint väder på min födelsedag den 26 augusti så jag också kan ha kalas ute i "min" trädgård i Gottfridsberg ;) Vad tror ni? Kan jag ha sådan tur att jag får soligt och fint jag också?

6 maj - Är april det nya maj?

Ja, det var ungefär frågan jag fick när jag kom hem till x-mannen denna afton för att bli bjuden på fläsk med löksås, något som är åratal sedan jag åt. Jag hade visst skrivit april på bloggen i mina två senaste inlägg. Men hallå! Ni fattar väl ändå, va?
 

Kossorna som blivit utsläppta förra helgen låg och vilade sig när jag kom till busshållplatsen idag.

Innan jag klev in på jobbet gick jag den lite längre svängen i Mjärdevi. Man blir så himla motiverad att vara ute när solen skiner och det faktiskt är varmt. Händer inte så ofta för en som är så himla frusen...

Till och med ett högteknologiskt företagsområde som Mjärdevi är fint när solen skiner.

Arbetsdagen flöt på liksom av sig självt och det är något märkligt med nya arbetsstationen - och jag VET att det kommer låta väldigt, väldigt konstigt för många - men det är något med energierna där som bara klaffar för mig. Kanske är det ljuset? Kanske är det folket som sitter i samma länga? Kanske är det att jag har nära till de jag tycker lite extra mycket om? Ja, inte vet jag. Men bra känns det iallfall :)

5 maj Släpp korna loss - och barnen

Kristi himmelsfärdsdag blev Arlas Kosläppsdag för mig, barn och barnbarn. Och med en blå himmel och solen som värmde blev det jacka av för första gången i år. Den blev bara på ett litet tag denna dag.

Jag lånade Pers bil för att hämta upp Martina, Albin och Simon. Milla kom också dit med Elton och Naima.
 

Halv tio bar det av mot Vretaskolan. När vi kom var det redan en hel del folk men ingen trängsel.


Av någon anledning startade vi besöket med fika bland traktorer och lastbilsläp. Kändes väldigt bra!


Och alla barnbarn gillar lastbilar. Får jag anta att intresset är nedärvt från mig? Var iallafall uppe i hytten och pratade lite växling och instrumentbräda med de tre äldsta :)


Arla-kon var ute på vift för att bli omkramad och göra High five med barnen.


Snart var det dags för själva ko-släppet. Vi hämtade bullar och mjölk och bänkade ner oss i gräset.
 

Glada kor sprang ut ifrån ladugården prick klockan 11.


Utom en som lunkade... stannade... stannade länge och istället tittade på de andra kossorna som sprang "ärevarvet" för att lite senare möta dem och bli en i gänget.


När korna tyckte att det var färdigsprunget började man ivrigt beta gräs. Och vid det tillfället hade publikskaran börjat förflytta sig till andra områden. Eftersom det var på skolan fanns det en hel del annat att kika på om man ville.



Vi blev dock kvar en stund.


Det var hästuppvisning och ponnyridning.


Naima ville så himla gärna rida så innan vi åkte vidare blev det förstås en ridtur - efter en halvtimmes köande. Hennes önskan var att rida på den minsta hästen (en shettis) men när det var hennes tur fanns den inte i manegen. Istället blev det den största hästen och nog tycker väl jag att det var det bra modigt av en treåring att sätta sig på den, även om mamma gick bredvid.

Allt var över vid ett-tiden. Då bestämde vi att vi skulle åka hem till mig och käka lunch. Vi styrde således hjulen mot Motala där vill tillbringade ett par timmar. Medan barn och barnbarn var ute i lekparken lagade jag köttfärssås och kycklinggryta som blev beställt.
 

Det finns en riktigt rolig lekpark utanför mitt hus i Lustigkullevägens nedre regioner.
 
Och efter att ha bevisat att det verkligen inte finns några spel på min surfplatta, lekt med min magiska lamp-kontroll, leksaksmarsvinen, grejerna i lattjo-lajbanlådan, bäddat ut bäddsoffan och rullat runt i den vände vi tillbaka till Linköping.
 

Okej, man får anses vara något märklig som inte har några spel alls på sin surfplatta av barn i åldrarna 2-6 år. Bara att gilla läget, alltså!

Det finns (alldeles för) många leksaker i mitt hem som sprider sig i lägenheten efter ett par timmar. Som tur är hjälper alla till och plockar ihop innan vi gör något annat. Det är ordning med de barnen.


En mycket glad familj samlad för första och sista gången i Marias svit i Motala. Nästa gång jag samlar det här gänget lär bli i mitt nästa boende i Gottfridsberg i sommar :)

2-4 maj Jobbflytt

Nu kanske du tror att jag har bytt jobb (igen). Men så är det då inte. Tro det eller ej, men jag skaffar mig faktiskt inte separationsångest frivilligt. Nej, det handlar om byte av arbetsstation. Känns jättebra!


Nåja, det är väl inget nytt att byta arbetsstation för det har jag gjort med ojämna mellanrum sedan jag började. Men nu ska det nog bli samma ett bra tag framöver, som det ser ut.

VI har haft så himla fint väder ett par dagar - och varmt - att jag en kväll fick lust att fortsätta med 52:an (expressbussen mellan Linköping och Motala) in till Motala centrum för att ta en promenad i stadsparken med blommande körsbärsträd. 
 
Jag håller med Milla som skrev "Enda gången rosa är riktigt fint är på blommande träd".

Och så avslutar jag detta korta inlägg med att länka till artikeln med tips för hur man flyttar smart. Själv har jag ju viss rutin beträffande detta, men det kanske kan hjälpa någon annan tänkte jag. Använder mig av mycket av det här när jag laddar för min flytt till Linköping den 1 juli :)
http://moveria.se/flyttchecklistor/checklista-flyttstadning/

30/4-1/5 - Är säng överreklamerat?

Nähäedaa. Inte blev det något gjort på lördagen - om man nu inte ska räkna vilandet (läs: sovandet) då förstås. Men det vet ju både du och jag vad jag tycker om sånt. Just det! Slöseri med tid som jag kunde ha använt till något kreativt istället.  Men nu blev det så och jag antar att jag behövde två dagars återhämtning för på söndagen ansåg jag mig vara på banan igen!
 

Det blev en jämrans massa vila både fredag och lördag, vilket säkert glädjer mången vän och familjemedlem att läsa.

Efter att ha legat ner mest hela tiden i två dygn hoppade jag glatt upp ur sängen på söndagmorgonen, om än inte normala tiden klockan fem, utan en timme senare. Men mitt vanliga jag hade återfunnit sig så inom loppet av sex timmar hade jag handlat, förberett veckans mat, fotat och satt in två annonser på tre sajter (och tagit bort den på dubbelsängen efter att ha fått lite separationsångest), möblerat Gottfridsbergshemmet på planritningen (med dubbelsängen inritad!) och färgat håret.


Är lite ambivalent beträffande dubbelsängen (som ju går att dela på). Hade tänkt gå tillbaka till min älskade, bekväma bäddsoffa men nog är det trevligt med sängar ;) För att inte tala om att jag kan använda dem till sittplatser - och då blir det gott om sittplatser i den lägenheten. Typ 20 faktiskt!
Fast jag har möblerat om åtskilliga gånger redan för jag är inte helt nöjd med placeringen. Aja, vi får se hur det blir när jag tänkt klart. Kanske är det så att bekvämligheten med säng är något överreklamerat?


Garniers Kastanjebruna hårfärg hade stått i skåpet sedan januari. Kommer nästan inte ihåg varför jag köpte förpackningarna, men på söndagen bestämde jag mig för att sätta lite färg på tillvaron. Det var trots allt fyra år sedan den färgen prydde min skalp.

Inte förrän klockan halv sju på kvällen tog energin slut och jag däckade och sov NÄSTAN hela natten tills alarmet ringde och det blev dags att börja ta sig mot jobbet - utan röst...

RSS 2.0