Att vara Maria Graube

På förmiddagen åkte jag till Per och han hissade upp bilen så vi kunde kolla hur den såg ut under. För att vara 13 år och summan utan 14000 så var den helt okej. Det är ju faktiskt ingen NY bil jag köper.



Jag åkte till Bilbyter och pratade med Micke och det blev bestämt att jag lämnar in bilen på morgonen den 10/5 och de ordnar besiktningsfelet och ombesiktning samt letar fram de fyra vinterdäcken som varit med i bilen. Låter som en schysst deal och det känns väldigt bra också.

När allt var påskrivet och betalt åkte jag till Biltema och köpte lite grejer. Letade efter Linolja men hittade ingen. Ska spruta bilen med det framåt sommaren så det kan ju lika gärna vänta.

Svängde förbi Alice där det blev överlämning av gamla dunkar och en kopp kaffe med nybakta bullar. Mycket trevlig mellanlandning och hon visade kopplingen för joniseringsmaskinen Leveluk SD501 =Kangenmaskinen som jag ska få ihop i helgen.

Svängde in på jetmacken och tankade upp full tank och det slutade på 29,94 liter för 389,82 (jag hade kanske 10 liter i redan).

Det var lunchtid och jag bestämde mig för att åka till Pizzafiket och köpa en Kebabpizza = Linköpings godaste. Det var roligt att komma dit. Samma personal och lika god pizza. Den åt jag hemma hos mamma och hon berättade om semestern i Jordanien. Jättetrevligt!

På väg till Kontorstjänst i Tornby åkte därefter till Coop där jag köpte den helblå Wunderbaum till bilen. (Det har ju varit standard till alla de andra... Att det blev en blå beror på att den måste ju matcha logon som är marin- och ljusblå...)


I Dagabs gamla lokaler, där Kontorstjänst sitter sedan påsk, hittade jag Gravyrverkstan och Lilian också. Det blev ett kärt återseende.
Lämnade ifrån mig första kvartalets kvitton och vi pratade en stund innan jag vände fronten mot Rappet med känslan att nu var mitt företagande på riktigt!

På kvällen slog jag en signal till Johan Cowboy och vi bestämde möte inför morgondagens Workshop hos Polisen. Får låna hatt, hölster och pistol...

Fixade CD och koreografier till workshopen på fredag och ringde Eva som berättade att Johan hänger med till Polisen istället. Superduperkul!

Det var en varm dag. Så varm att jag kunde gå bara i huvtröja till brevlådan för att hämta posten. Första gången för mig i år!



Jag satt och jobbade vid datorn på förmiddagen och planer fanns ju att åka in till stan och hämta bilen idag. Den skulle besiktas kl 14 och de skulle ringa när det var klart. När de ringde så var det emellertid ett nedslående besked. Det lyser en varningslampa som indikerar att det är fel på bensinröret. Det var ingen fara för att köra med den men bilen måste göras iordning och ombesiktas inom en månad. Jag kom av mig helt eftersom jag varit helt övertygad om att den skulle gå igenom med blankt papper....
Tog en stund och mediterade men ringde tillbaka efter en timmes funderande och sa att jag iallafall kom ner för att titta på den och sätta mig i bilen och provköra.
Jag ringde Per och bad honom att komma ner också och titta.

Tog buss/tåg/buss till Bilbyter och råkade nog gå av en hållplats för tidigt. Men då fick jag en liten promenad och upptäckte en massa Tusenskönor i gräset!


och såg den ganska tidigt - och jag kände mig glad redan när jag gick förbi den för att gå in och vilja ha nyckeln. Konstigt sånt där! Går inte förklara... Men något sa mig att bilen skulle följa med mig hem TROTS felet.

Per kom samtidigt och jag hämtade nyckeln och Micke hängde med ut. Per var nog den som mest kollade bilens status medan jag stod för lite frågor. Samtalet slutade iallafall med att jag fick förtroendet att ta med bilen hem, åka till per dagen efter för att hissa upp bilen och kolla under och sedan komma tillbaka dagen därpå och bestämma mig. Det fascinerar mig fortfarande att han tillät detta.

Så Per och Jonzon åkte hem i Saaben och jag i Hyundaien. Tog vägen in till Statoil och tankade för en hundring, fick en Körjournal och sedan bar det av hemåt.

Den var jättetrevlig att köra, lättkörd och kändes bekant på något sätt. Och den passade väldigt bra på garageuppfarten. Där fick jag lite att meditera över under natten, helt klart.

Förmiddag med utval av koreografier och låtar till workshopen på fredag. Lite roliga låtar behövde jag ha, kände jag... lite för att peppa mig själv hehe.
Efter detta satte jag mig med beställningarna av La Cure och Rosen inför öppning av butiken som jag hoppas ha klar 1 maj. Ska skicka iväg beställningarna imorgon, tänkte jag.

Tvättmaskinen snurrade för fullt när svärfar kom förbi en sväng och sa Hej. Kläderna hängdes upp och Jonzon och jag gick sedan ut en sväng i solen, som värmde gott. Det blommar lite här och där i trädgården vilket känns som indikation att våren har kommit hit ordentligt, trots snötäcket för en vecka sedan.


KL 10.50 gick bussen till stationen. Då uppmärksammade jag att mitt busskort inte längre gällde!!! Det hade gått ut igår - inte som jag trodde, idag.


Jag fick åka med bussen till stationen och klev på tåget och "uppsökte tågvärden i mitten av tåget". Jag kunde ladda mitt kort utan problem där... men när jag skulle betala med kort - kunde jag inte betala med kort. Tågvärdinnan frågade om jag hade kontanter varvid jag förvånat tittade på henne och sa att jag inte trodde de tog kontanter längre. Det kanske de gör på tågen, jag vet inte så noga. Men i vilket fall... deras kortmaskin funkade inte så jag fick åka med utan att ha betalat.

Svepte in på stationen och köpte mitt månadskort och gick sedan vidare mot Arbetsförmedlingen där jag hade ett inbokat möte. Jag "upptäckte" våra gamla brunnslock som faktiskt finns kvar här och där i gatubilden. Jättefina!



Efter mötet skickade jag två paket med saker som jag sålt på Tradera... och gjorde en förlust på 50 spänn haha. Det var dyrare med portot än jag tänkt mig! Det får jag komma ihåg till nästa gång.

Gick in till Systemet och botaniserade bland rödvinerna. Hittade två "provflaskor" med riktigt fylligt vin som jag köpte. Kände att jag ville ha ett gott vin som jag VERKLIGEN tycker om. Sunrise var det ena...



Blev lite hungrig och gick till Sibylla för att ta en Texasburgare och säga hej till Helene (jobbade hos mig på Myrorna 1) innan jag gick till Helles och hämtade min Linnekostym.

Strosade runt lite för att fördriva tiden ett tag. Det var inte förrän kl 14 jag skulle kolla lokaler på Missionskyrkan för föreläsning. På vägen dit träffade jag Anki (som jobbade hos mig på Myrorna 2). Hon berättade att hon går Textil-linje på Hemslöjden och är klar i maj. Jätteroligt! Jag lämnar nog min GW-jacka till henne så hon får sätta in lite midjeresår i den när den kommer. Det är ju trots allt en rak herrjacka... Ska ringa henne när jag har fått kläderna.
Fick meddelande från Spreadshirt igår att profilkläderna är på väg - men att det kan ta 5-7 dagar för DHL att leverera dem. Jag som hade hoppats ha dem inför Stockholm på lördag och mötet med den amerikanske representanten för Enagic och Kangenvatten. Å andra sidan så är det världsligt. Beställde förresten bussbiljetten idag så jag kommer upp. Hem åker jag bil med kollegor.

Jag kom hem med värk i fötterna. Det är inte många timmar jag kan gå utan att ta stryk och det gör mig så trött. Tycker jag går och går och det borde istället tränas upp och bli BÄTTRE men det är 3 timmar sen har jag värk - och värk gör en trött. Fast jag försöker att fokusera på allt jag faktiskt KAN göra och det är ju massor så varför klaga mer än det jag gjort nu hehe

På kvällen luftade och testade jag vinet, ett Cabernet Sauvignon och det var supergott. Kan verkligen rekommenderas om man gillar fylliga viner. Har fin färg och doftar lite bär (hallon), tyckte jag. Den ligger just nu som en favorit.

På morgonen ringde jag till min läkare och sa att jag önskar läkarintyg för 75% istället för 100%. Fick nämligen ett brev från Försäkringskassan med ett papper där jag ska skriva i antalet timmar jag jobbat men det står också att de kräver nytt läkarintyg på mindre procent. Det räcker alltså inte med att fylla i antalet timmar man jobbar utan de behöver ett helt nytt intyg. Ja... varför göra saker enkelt?  Aja, det får la vara okej ändå. Huvudsaken är att jag slipper vara hemma hela dagarna, ju!

Sen ringde jag till Unionens A-kassa och det var ju ett roligt samtal.
I och med att jag har startat företag så har jag inte rätt att stämpla för den tiden jag står  till arbetsmarknades förfogande. Noop- inga pengar från den försäkringen, inte.
Jag frågade handläggaren varför jag skulle betala till en försäkring om den ändå inte gällde? Det kunde hon inte svara på... hon sa bara att om jag blir arbetslös får jag väl lägga ner företaget och ha det vilande och inte jobba i det och ha inkomst. haha
Jag får ta mig en allvarlig funderare på det där. Verkar ju som bortkastade pengar. För även när jag är anställd och blir arbetslös får jag ju inga pengar - om  jag inte lägger ner företaget då förstås! Det kanske finns något annat sätt via Företagarna eller något. Borde la finnas en försäkring för oss också kan jag tycka.

Fick svar från de som jag  (troligtvis) ska hyra lokalen av och svaren var helt okej men jag väntar med att fatta beslut om kontrakt till torsdag när jag varit hos Susan på Kontorstjänst. Henne ringde jag förresten och frågade om vad som är smartast- att jag privat köper bilen jag ska hämta på onsdag... eller om företaget ska köpa den. Hade jag inte haft företaget hade jag inte köpt bil nu... Men hon rekommenderade att jag tar den privat och istället skriver i körjournalen när jag kör bilen i tjänsten och tar de 18.50kr/milen man har rätt på. Så får det bli!

På förmiddagen började jag planera för en Hälsomässa till Öppningen som preliminärt är 4-6 juni.
Fick ihop ett bra "paket" som jag mailade iväg program och schema till BM som gillade upplägget.  Ringde några samtal och har några som är intresserad att vara med på ett hörn. Gjorde mitt schema på Prova-på-behandlingar/kurser + en föreläsning för alla tre dagarna och när jag var klar kände jag att det kan nog funka, trots att det är bara jag som jobbar hela tiden. Men många bra mellisar måste det bli för det är bara 15 minuter mellan varje grej i tre dagar i rad hehe.  Imorgon får det bli att lura på hur annonserna ska se ut.

På eftermiddagen ringde telefonen. Det var chauffören på UPS (som nog ringde på sin privata mobil, då) och frågade var jag bodde och en halvtimme senare kom han. Klockan var då halv fyra ungefär. Maskinen blev uppackade men inte monterad. Valde att göra det imorgon. Men det här är vad som kom med i paketet.
Och det här beställde jag extra!
..

Istället la jag lite energi på webbutiken som jag vill ha klar till 1 maj, d v s en månad innan officiell öppning. Måste testa den så jag vet att allt funkar som jag tänkt. Men det är mycket kvar, inser jag varje gång jag sätter mig och jobbar med den...

Visst, ja. Jag fick ju ett paket till. Och det är verkligen landet man bor på. Brevbäraren hade ställt ett paket på vår brevlåda! Och paketet stod kvar när Per hämtade det på kvällen!!! Det ni! I paketet fanns mina förbetalda visitkort och det hade ju känts trist om det försvann...



Så förflöt ännu en dag i mitt liv och jag tycker nog att jag förvaltade även den väl. Kunde kanske ha gått ut en sväng men, asch, det kan jag göra imorgon!

På morgonen möttes jag av gula rosor som  jag fick igår... Det blev man glad över! Dessutom fick jag Penséer att hänga ut och det gjorde jag. De hänger nu och dinglar på verandan!
Ostbågarna som jag fick, är INTE öppnade - och jag BLEV inte dumpad igår kväll (som förutspåddes av FB och  jag drog slutsaten att det då handlade om att jag ätit upp Pers ostbågar utan att fråga!)


Betalkortets försvinnande fick sin upplösning under morgonen. Jag har typ 4 bra ställen och när jag tittat ännu en gång på tre av dem... + pappersinsamlingen så hittade jag kortet  på fjärde stället! Nu ligger det där det ska - i eget kortfodral!



Jag valde att ägna hela dagen med att kolla på serier, faktiskt.
Eller iallafall NÄSTAN hela dagen. Det kändes okej att ta en sån dag.

På morgonen kom Per in med ett kort som han hittat i brevlådan. Det var från det spännande företaget jag skrev om igår - UPS. Det intressant är att detta Transportföretag "kunde dessvärre inte genomföra leveransen" och sedan igår vet ni också att de menade att adressen inte var korrekt. På kortet de skickar är till mig på denna inkorrekta adress med en uppmaning att hämta paketet själv i JÖNKÖPING eller ringa.



Ni vet ju att jag ringde igår och att de inte har tillgång till GPS, Eniro eller tjänstetelefon för att hitta till  min adress. Min kollega blev förbannad på företaget också (vi jobbar för Enagic båda två) och ringde hon också.
Sen ringde jag och sa att för att vara 100% säker på att de hittar till mig och INTE åker tillbaka med paketet till Jönköping så hade jag tillgång till internet och hade lagt ner 30 sekunder på att ta fram vägbeskrivning som jag gärna mailade till deras kontor.
Kvinnan jag pratade med idag hänvisade till deras mailfunktion -  som inte har fungerat. Så jag fick en annan adress för att kunna skicka direkt. Så nu har de fått en vägbeskrvining från Eniro från deras port till min dörr... till den inkorrekta adressen som inte fanns... som finns... och där jag är skriven på dessutom... Det vore ju själve f-n om inte min maskin ska komma fram på måndag... någongång... eftersom de omöjligt kunde säga en tidsrymd...  Ja, detta var en spännande erfarenhet och jag kommer INTE använda detta företag för MINA leveranser, helt klart!


Det här tog en del energi på morgonen. Även nästa projekt som var att installera trådlösa internet tog energi från morgonen. Det var inga problem att installera, trots avsaknad av någon som helst beskrivning. Men DETvar liksom inget. Men det ett brev där det stod att jag skulle betala 495:- fast jag hade kunnat välja mellan att betala eller förlänga abonnemanget - och vi hade avtalat sistnämnda. Skickade ett mail om det och frågade vad det menade.  Dessutom fanns inga inloggningsuppgifter utan det skulle jag hämta på Mitt Konto på Bredbandbolagets hemsida... och jag har inte varit inne på deras sida på jättelänge och kom inte ihåg. Så ännu ett mail skickades iväg om användarnamn och lösenord.


Till lunch blev det helstekt kalkon som smakade för mycket apelsin, trots 1/2 dl rödvin...

På eftermiddagen var det ÄTNLIGEN dags för Hazard. Sex glada och förväntansfulla brudar samlades runt  tjugoen inslagna paket.  För att ta kortet fick jag nästan krypa upp på diskbänken vilket kan förklara varför det saknas skärpa på detta kort men vilka är då MED på kortet?


Fr vä Annette S, Monica, Mira, Berit, Tina och Anette M

Det dröjde VÄLDIGT länge innan det kom något paket till mig och likadant för Anette M. Vi var lite inne på att tärningen nog var preparerad. Många 4:or blev det under turneringen! Annette S däremot var den första som fick paket, hon!

.
Jag & Anette M              Annette S
Men till slut så hamnade första paketet i rätt hörna!   . Anette M hade bakat en supergod Västerbottenpaj som vi alla nallade lite på. Mums!

Ännu en regnig morgon och det var fullt med maskar på grusvägen ner till busshållplatsen.



När jag klev av tåget och promenerade under järnvägen möts jag av dagens första inkomst. En Tom flaska värde 1:- Man tackar för den!

På väg in på gården hittade jag ännu ett litet hushållsbidrag, värde 1/2:-! Ännu ett tack till den som inte orkade ta med den hem!


Jag fick vänta en stund innan jag blev insläppt på kontoret. Förmiddagen hade jag ett par möten och de förlöpte väl.



På väg till gruppträffen upptäckte att  man ställt ut stora blomkrukor framför stationshuset. Lite fint!


svepte jag förbi kiosken och köpte fredagsgodis att bjuda på och på Netto handlade jag ett par saker till middagarna i helgen. Där träffade jag också Helen som jobbat hos mig för några år sedan. På väg till Simhallen hittade jag den sista 172-kronan. Det blir många tack idag!


Sen var det gruppträff. Idag diskuterade vi begreppet Hälsa/frisk/sjuk/livskvalitet begreppet.
Det finns klara definitioner på vad hälsa är (WHO/kommuner/landsting) och de går inte alltid hand i hand med vår egen uppfattning.
Deltagarna fick med sig ett par frågor om livskvalitet - vad är det? Det är ju subjektivt och ingen kan besvara frågorna utom du själv. Det blev uppdraget för dagen att fundera över ett par frågor runt det. Du kan ju själv ta en stund och klura på frågorna.

• Vad är livskvalitet för dig?
• I vilken utsträckning har du det idag?
• Vad saknar du?
• Vilket jobb är du beredd att lägga ner för att få det du saknar?

Hade tänkt slå in Hazardpaketen när jag kom hem men valde att göra det imorgon istället, Har ju tid på förmiddagen.

Ringde till UPS som är ett annorlunda företag verkligen. De har haft hand om transporten av min joniseringsmaskin från Tyskland. Fick första mailet ifrån dem 1 april att paketet var skickat.
Nästa gång var 7/4 med ett meddelande "A CORRECT STREET NAME IS NEEDED FOR DELIVERY. UPS IS ATTEMPTING TO OBTAIN THIS INFORMATION"

Jag mailade via deras hemsida att  de hade ju rätt adress och frågade vad problemet var. Men inget svar kom. Nu ringde jag dem och undrade varför paketet inte kommit den 8:e som det stod i leveransbeskedet. Och nu kommer jag till det intressanta!

Mannen som svarade i telefonen sa att de inte hittade till mig. De behövde en vägbeskrivning... då sa jag att de behövde bara knappa in den på GPSen för adressen finns inlagd- och då HADE de inga GPSer
Då sa jag att enklast är att de drar ut vägbeskrivningen på ENiRO...den möjligheten hade de inte heller. Då sa jag att de kunde ringa när de är i Vikingstad så kan jag hjälpa cahuffören... då har chauffören ingen tjänstetelefon.  Det slutade med att jag fick per telefon ner till Jönköping ge en muntlig vägbeskrivning och kan bara hoppas på att de hittar. Om de inte hittar och de måste köra tillbaka får jag nämligen själv betala en avgift.
Mycket intressant företag som uppenbarligen överlever in i modern tid. Men det pinsamma kommer nog kanske nu. När jag gick in och kollade mitt paket på internet står det

"A DELIVERY CHANGE REQUEST FOR THIS PACKAGE WILL BE PROCESSED.

THE PACKAGE IS BEING HELD FOR FUTURE DELIVERY. UPS WILL ATTEMPT DELIVERY ON THE DATE REQUESTED (RESOLUTION)"

Eh... va? Nu står det att JAG har gjort en leveransändring (som egentligen var en muntlig vägbeskrivning till ursprunglig leveransadress) och att de ska försöka leverera på datum JAG har önskat (Trots att leverans skulle skett den 8e enligt tidigare besked ifrån dem själva - inte på måndag som var det tidigaste de kunde leverera nu när de hade en vägbeskrivning)! Fascinerande!

Hm... det blir ett brev med snigelposten till högste chefen om det här ärendet helt klart.

Det undrade jag på morgonen och hittade några recept - som jag nöjde mig med att skriva ner. Hade TÄNKT att åka intill stan men jag insåg det var bara ett par saker jag behövde så jag tar det imorgon när jag ändå är inne i stan.

Straxt för 8 ringde en handläggare från AF och vi bokade ett Trepartsamtal. Därefter förberedde jag gruppträffen imorgon som är tre timmar om Hälsa, gjorde två powerpoint-presentationer och mailade iväg dem.

Tog fram deklarationspappren så jag kan sitta med dem på söndag. Måste ju företagsdeklarera + har haft dubbelt boende så det är en del att ta tag i.

Jag hade funderat på att åka iväg till Bjärby Saloon en sväng men valde bort det. Allt blir så besvärligt när man inte har bil. Det är omöjligt att åka dit spontant utan bil, nämligen, pga avsaknad av kommunala färdmedel....

Det fick istället bli en hemmakväll med säng gående typ 21.15! Börjar tidigt imorgon med möte... så det var nog lika bra det, trots allt!

Och så här ser  tulpanerna sedan rådjuren ätit upp dem. Men det gär inte så mycket. De behöver mat och vi kan överleva utan de fina blommorna så...

Idag blev det träning i Aktivt Lyssnande för egen del eftersom jag hade individuella samtal. Och dagen slutade med 7 samtal utan lunch. Den intogs kl 17.30. En 1/2 dl cashew under ett samtal fick det bli för att ladda batterierna. Det var lite som att jobba utomlands igen- man äter om och när man kan. Kan man inte, så äter man inte! Annat går före. Men näe, så särskilt klokt är det inte.

Så dagens reflektion blir
Det som gick bra var samtalen där en till och med önskade att jag fick bli dennes samtalsterapeut!!!
Det som gick mindre bra idag var att jag inte åt när jag skulle.
Vad jag kan göra annorlunda: Ta med bra mellisar!

Träffade en granne på vägen hem som jobbar på museet och vi diskuterade arkeologi och historia en sväng och hade en gemensam bekant, arkeologen Anders Kaliff. A.K har bland annat jobbat i Jordanien och förmodligen hittat byarna Sodom och Gomorra som omnämns i bibeln!

På kvällen valde jag att söka information om fredagens ämne Hälsa vs Frisk. Gjorde en presentation på det som jag tror kan bli ett bra diskussionsunderlag.

Fick ett mail ifrån ett företag som utbildar Reteamingcoacher. Fick tipset av en väninna som gått kursen och var supernöjd. Så nu väljer jag mellan tre fördjupningsutbildningar inom Coaching och det kommer bli svårt att välja. Dags att göra en plus- och minuslista igen då!

En grå och regnig morgon och en tidig avfärd med buss/tåg till stan.



Först på schemat denna tisdag var möte på Af med en blivande deltagare - som visade sig inte kunna bli en blivande deltagare som slutade med att eventuellt kunna bli en deltagare iallafall.

Efter mötet gick jag till jobbet och plockade ihop material till gruppträffen och gick sedan genom stan coh till simhallen och konferensrummet. Jag var tidigt där och hann med en lunch (hamburgade och potatismos, som dessvärre kändes som tomma kalorier och lite konstigt att det serverade på Simhallen, på något sätt.).

Så droppade deltagarna in, en efter en, och Nina och Johnny presenterade sig och vad de gör på kursen och lämnade sedan över. Alltid lika spännande med nya grupp. I stort gick det som förväntat, d v s bra!

Tog svängen förbi jobbet där jag lämnade in alla papper och fick ett rum för individuella samtal imorgon. Det ser jag fram emot.

När jag kom hem satte jag mig ner och tittade på;

• Vad som hade gått bra?
• Vad hade gått mindre bra?
• Kan jag göra något annorlunda?

Jag hittade ett par saker jag ska försöka göra annorlunda. Brainstorming är superbra men idag fokuserades det lite på fel saker och vi fastnade lite grann (kanske det behövdes?). Där kunde jag ha kanske valt en annan strategi - och därmed hållit tidsplaneringen  För diket (eller vad jag ska kalla det) gjorde iallafall att vi inte hann med en sak, som visserligen inte stod på schemat men som var tänkt att göra under första tillfället. I övrigt blev gruppstarten som planerat.

En viktig sak på det mer personliga planet; Stå inte i 3 timmar i streck. Jag hade sån värk att jag gå och lägga mig efter att ha ätit lite när jag kom hem. Ska använda stolen lite mer så jag inte tar sådan stryck varje gång!

Vaknade och tittade ut kl halv sex och möts av... SNÖ! Det gjorde att man tappade lite fart.

Men vill ju gärna vara förberedd första kursdagen som är på tisdag. Så jag gjorde ett par powerpointpresentationer och hittade lite bra att ha saker. Det här tog den mesta av tiden av min dag och jag kände mig nöjd med resultatet.
Men ett litet avbrott gjorde jag! Jonzon och jag tog årets första tur i hagen och nöjt kastade han sig upp på stenen och fick sedvanlig belöning - en godisbit!


På eftermiddagen tog Per, fast har är sjuk, fram grillen och la på ett par kotletter medan jag stekte färskpotatisen. Härligt med grillat



Och så fick jag för mig att ha en blå dag vilket jag illustrerar med detta!

Sovmorgon till halv sju. Man måste ju lyxa lite grann så här till påsk. Solen sken snart in på mig och fåglarna vad dammen basunerade ut att våren var kommen.

Jag var helt förvissad om att det var söndag och påskdagen. Jag frågade Per vad vi skulle grilla för kött, och han sa att vi skulle ju äta påskmat idag och att det passade väl bra på påskafton? Sedan klär han på sig för att åka till Nykil och jag frågar vad han ska hitta på varvid han ännu en gång påpekar att det är lördag - INTE söndag. Så idag var inte min hjärna med i starten av dagen.

Då kom jag ju på att jag hade ju VUNNIT en hel dag till förberedelse för min Coachingkurs som startar på tisdag och det gjorde mig ju himla glad. 16 timmar bonus, kan man säga (8 timmar avsätter jag till vila i horisontalläge).

Jag svängde in på Graube Wellness och skrev dagens Kloka Ord, bloggade om gårdagen och drack kaffe samtidigt.

Under dagen googlade jag lite på coaching och tittade lite på vad som händer i övriga världen och hittade lite matnyttigt som jag läste och titta på.

Det hände annars inte så mycket. Jonzon och jag gick en sväng i hagen och det blev en lugn dag på många plan.

Idag var det tillfälle för mig, Per och Jonzon att åka hem till den nya familjen för första gången, hälsa på barnbarnet Elton och avleverera Heffaklumpen och den ljusblå plyschdressen. Det känns roligt att ett nytt liv har valt att komma till just VÅR släkt!


Inte nog med att man skulle få träffa Elton. Det var ju första gången jag var i familjens lägenhet och den var jättemysig, tyckte jag. Elton var ett pytteliten gosse som gnydde på sin höjd (kommer inte ihåg hur små bebisar ÄR). Han försökte skrika lite i mormors knä. Det tog jag som en komplimang, så klart! Han är redan beredd att sjunga vardagsgruppens sånger! Det gäller att repetera "Grodan hoppar", "Jag leker träd" och Ketchup ska prutta" så de sitter he he I morfars knä sov han och det säger väl kanske lite om våra olika personligheter kanske. I vårt förhållande är en lugn och en vild - ni får la gissa vem som är vad.

.



Jonzon tyckte nog dagens behållning var papperskorgen med blöjor och Eltons mjukisdjur. Vad det gäller Elton som blev han in-nosad och sen var det bra med det.



Vi stannade kanske en timme och åkte sedan tillbaka mot hemmet efter att Millan hade hängt med för att hämta ett paket på Shellmacken. Väl hemma satt jag med nystartade Graube Wellnessgruppen på Facebook och la upp länkar och fick ut ett erbjudande på en Rosenserienprodukt till medlemmarna.

Resten av kvällen gick till serietittande så jag har inte så mycket mer att berätta om just den HÄR dagen. Imorgon är det påskafton det blir spännande att uppleva vad DEN har att erbjuda!

Inte för att jag brukar bli särskilt lurad på andra 1 april heller för den delen... förmodligen för att jag är så tråkig.

Idag började det krångligt IGEN men den här gången handlade det om mitt Ica MasterCard... Enagic kunde inte dra några pengar. De fick upp att det vara en gräns för hur mycket de fick dra. Och jag som hade ringt och kollat det häromdagen och de sa att det inte fanns någon övre gräns bara det fanns täckning.
Det visade sig på eftermiddagen att pengarna måste finnas på mitt FAKTURAkonto - inte icakort... för, som han sa på icabanken, det är väl ingen utländsk Ica som ska dra pengarna??? Och näe, det var det ju inte.

Klockan halv tolv befann jag mig i Skäggetorp ännu en gång. Idag skulle jag träffa EvaChristine och prata lite med henne om Hälsocentret. Passade på att titta på lokalerna ännu en gång och har nog beslutat mig för den jag hade bestämt mig för från början känns bäst. Bestämmer helt när jag har fått offerten, tänkte jag.

Ringde till Kontorstjänst och bokade dag och tid med Susan som ska ha hand om min bokföring. Det blir om 14 dagar ungefär. Det blir bra det! Har ju ändrat lite inriktning sedan vi talades vid sist.

Försökte göra lite jobbgrejer men blev inte helt klar. Får ta tag i det på söndag. Har i skrivande stund 11 anmälda till Gruppstarten på tisdag. Ser verkligen fram emot den dagen och ska ta fram lite nytt material i helgen.

Efter ett besök på Lidl tog jag bussen till stationen och åkte tåget hem. Det gick ingen buss på två timmar så det blev en promenad hem som tog ganska precis 45 minuter. Hit kom jag på 15 minuter...


Jag tog vägen genom skogen hem och jag var trött redan när jag gått uppför backen haha. Kondis går man på - inte har längre hehe


Spatserade stigen fram och fick iallafall se tre Nässelfjärilar på vägen hem och kände mig lite glad över det! De är så vackra tycker jag.

..

När jag gick vägen fram och svängde runt krönet och fick syn på huset jag bor i kände jag att jag hade lyckats med något bra. Jag hade gått hela vägen hem och jag var lycklig!!!

.

Jag gick bort till brevlådan direkt för att hämta posten och drog in soptunnan från vägen. Bosse och Börje tog emot på verandan. Jag la in väskan och gick för att plantera skottet jag tog vid bron och Börje hängde med.

Första delen av dagens inlägg handlar om kommunikation, sändare och mottagare, något jag finner oerhört intressant, speciellt sedan vintern 2009 efter Kuonis treveckors dygnetruntledarskapsutbildning. Ta t ex den här bloggen, här skriver jag om mina upplevelser, tankar, känslor och tolkningar. Jag beskriver alltså inte om hur DU har det, tycker eller upplever saker - även om du (förhoppningsvis) finner ditt eget liv viktigare än mitt - och det är ju precis så det ska vara!!! Var och en är huvudperson i sitt eget liv, ju!

Att läsa om andras upplevelser kan göra att man kan se paralleller till sitt eget liv och ibland kan man känna igen sig i något och får en bekräftelse på att 'så är det'... eller så blir det tvärt om 'så upplever inte jag', då har du tolkat och lagt in en egen värdering. Båda tolkningarna är Okej!!!

Vad menar jag med det nu då?
Jo, eftersom det som är rätt för dig - kanske inte är rätt för mig så har vi ju två sanningar/uppfattningar men båda är ju lika rätt och sanna, eller hur?

Här kan du nu välja mellan två vägar att gå - antingen accepterar du olikheterna eller så (be)dömer du att en känsla/upplevelse/tanke/handling inte är okej.
Jag förespråkar idag (för det gjorde jag INTE i början av 90-talet)  acceptans, något som jag upplever är mer livsutvecklande. Jag placerade, på den tiden, in folk i fack med negativt laddade ord som beskrivning (se exempel nedan) och det blev låst läge... Jag ansåg att jag var offer för människor som inte fattade någonting eller bara tänkte på sig själva!

Ta gärna en sväng in här och läs mer om att acceptera olikheter! Notera avsnittet som heter "Döma eller förstå"
Att placera någon i ett fack...att beskriva dig med ord som han/hon har tolkat på sitt eget sätt men han/hon vet inte riktigt vad det är han/hon EGENTLIGEN säger eftersom du tolkar dem... Dessutom finns det en gängse praxis tolkning enligt lexikon. Innan vi (be)dömer någon bör vi nog ta reda på vad orden faktiskt betyder. Låt mig ta några exempe.

• Egotripp finns inte i ordlistor, däremot hittade jag ordet ego med synonymerna Jag; mitt alter ego mitt andra jag, - & tripp som har synonymer såsom resa, tur, färd, åktur, nöjesresa och utflykt. Det som är lite intressant är att motsatsen till Egotripp uppenbarligen är jantelagen!
• Man kanske önskar att du kunde visa ödmjukhet d v s vara blygsam, självutplånande, anspråkslös, modest, obemärkt, undergiven, saktmodig, underdånig, respektfull, vördnadsfull, foglig, kuvad, spak, mjuk i ryggen
• Någon kanske tycker att du får för långt i ditt självförverkligande vilket innebär att du realiserar, sätter i verket, gör verkligt, verkliggör, genomför, utför, implementerar, fullföljer något för dig själv
• De kanske menar att du har saknar förståelse 1. insikt, uppfattning 2. uppskattning, sympati, medkänsla, gillande, genklang.
• och hade velat ha lite medkänsla vilket innebär att de söker ditt/din medlidande, sympati, medömkan, deltagande, empati, förståelse, inlevelse, mänsklighet, humanitet.

Och så här tolkar jag betydelsen för egen del.

• Jag tror inte att jag inte är något - då betyder väl det att jag alltid egotrippar, då.

• Jag motsvarar inte synonymerna som gäller för ödmjuk (tack o lov!) förutom i bemärkelsen respekt, där JAG lägger in värderingen att jag respekterar att du tänker, tycker och väljer annorlunda än jag själv, d v s respekterar olikheter! Jag kräver inte att du ska tycka, tänka eller (upp)leva som JAG gör. Däremot, som Jackie Robinson en gång sa, "Jag bryr mig inte om ifall du tycker om mig eller inte... Allt jag ber om är att du respekterar mig som en människa."   Var inte DET lite intressant?!  Ordet ödmjukhet innebär att jag kan FÖRSTÅ och RESPEKTERA att DU mår dåligt men behöver inte lida med dig (idka medlidande) - för medlidande är jag dålig på och behöver man det så är jag inte rätt person. Jag ser nämligen inte lidande som något kreativt och positivt som leder framåt... Det funkar inte i mitt sätt att se livet, helt enkelt.
• Jag får definitivt saker att hända i mitt liv, ett liv som förstås innefattar in mig själv, och då är det väl självförverkligande jag ägnar mig åt. Klurade lite på det där om att gå för långt... och kom fram till att det är ju en subjektiv bedömning. Jag minns att innan jag "krisade" kunde jag kräva sympati, uppskattning och bekräftelse av andra hela tiden. Jag klarade inte av att klappa mig själv på axeln och se mig själv i spegeln och på så sätt bekräfta att jag fanns och dög som jag var. När jag sedan började ta mig tillbaka till livet ansåg en del att jag blivit märkligt som plötsligt  körde mitt eget race... att jag inte gjorde som jag alltid hade gjort... eller var med samma personer som jag alltid hade varit... att jag ifrågasatte saker. Hade ni frågade dem hade de nog tyckte att jag gick för långt i mitt självförverkligande...  Vill du läsa om självförverkligande finns en doktorsavhandling "Den potentiella människan: En undersökning av teorier om självförverkligande." av Staffan Nilsson på Uppsala Universitet..  Den är på svenska och vill du läsa den så hittar du den här

• Vad det gäller förståelse stämmer punkt 1 men punkt 2, inte särskilt mycket så tillvida att jag förstår att ett problem finns men använder energin i punkt 2 till att tänka och göra annorlunda.  Jag medkänner, som sagt var, inte!
• Så avslutar jag med ordet medkänsla. Jag har (naturligtvis) själv krävt medkänsla i, det som jag upplevde, jobbiga stunder och i skrivande stund tror jag att jag känner till varför - Bekräftelsebehov. Idag reagerar jag mer medvetet och därmed också annorlunda. Om något besvärligt eller ledsamt händer så tittar jag på händelsen... funderar på om jag kan påverka själva händelsen... ... känner min upplevelse av händelsen och funderar på hur jag ska kunna påverka dess konsekvens på något sätt. En händelse som HAR hänt - går liksom aldrig att påverka. Så det är ju bara konstatera att det som har hänt, har hänt! Jag ansvarar däremot för vilken känsla/attityd jag bemöter händelsen med... och väljer därmed den konsekvens som blir. Det här har folk i allmänhet jättesvårt att förstå efter som jag försöker att inte bli kvar i en negativ händelse utan stannar upp, värderar, väljer konsekvens (känd eller okänd!) och går vidare i livet. En del anser att det är att ta lätt på livet: Någon gav mig stämpeln egoist haha Kan man bli annat är glad!? (För ordningens skull kan du också läsa lagdefinitionen av hänsynslöst beteende som går att kategorisera som negativ egosim) Och här kan du läsa helt kort om attityd och att ta kontrollen över ditt liv.

Slängde senare ut ordet Ödmjuk på FB med synonymerna och reaktionerna lät inte vänta på sig!  Tack för alla inlägg! Det blev väldigt intressant läsning, känner jag! Innan jag la mig slängde jag ut ordet Egotipp men ungefär samma respons.


Så! Nu egotrippar jag vidare hörni!

Förmiddagen gick till att krångla med F-skattebevis och VATnummer. Kangenmaskinen köper jag från Tyskland och vi försökte ordna att jag slipper momsen direkt vid köpet. Ringde skatteverket och fick numret men det visade sig inte räcka. De behövde det skriftligt! Vi fick bestämma att jag fick köpa den inkl moms och dra av senare.

Kl 10.50 blev det buss och tåg till Linköpings Resecentrum. Det stod en hel del vatten i hagen men det var ändå glädjande. Snart kan jag träna att gå på ojämn mark.



Missade att ta med matlåda så jag fick köpa lunch på stationen. Det blev en god torskfile med remouladsås för 50-lappen. Helt okej och väldigt bra lunchpris, tycker jag! På vägen till jobbet hittade jag dagens hushållsbidrag som blev en krona och femtio öre.

Tog en liten kort promenad och gick sedan upp till jobbet och åt i lunchrummet. Förberedde mina första Flerpartssamtal och genomförde dem. Enda skillnaden mot tidigare är annat pappersarbete, kan jag uppleva, så det gick jättebra och vi fick utvecklande samtal som tog oss någonstans. Jag kände att jag verkligen har fått Sveriges roligaste jobb!!! Jag är så himla priviligerad att få jobba på Arbetslivsresurs, känner jag. Tack för förtroendet Nina och Tomas.

Efter Ninas och min avstämning tog jag tåget hem och upptäckte att jag fått nytt brev från Skatteverket med en ny F-skattesedel, denna gång med VATnumret! Jag ringde direkt och berättade, tog ett kort och skickade det nya registeringsbeviset. Därmed var det klart! Suvve. Jag slipper lägga ut cirka 5000 spänn på ett bräda!

På kvällen fick jag mail från en fotograf som följde med mig på en av Nilenkryssningarna. Nu handlade om en intervju av undertecknad för ett magasin. Intervju blir i maj någongång. Himla roligt!
Helena, som hon heter, hade dessutom varit inne och läsa på kangenbloggen och berättade om en svensk cancerforskare som räddade livet på sin lillasyrra med hjälp av ändring av pHvärdet i kroppen och metastaserna slutade växa! Men mer om det kommer jag skriva om på min andra blogg!

Idag tog jag sovmorgon och låg jag kvar i sängen till typ 06.25. Unnande mig den lyxen, faktiskt.

Idag skulle jag ju ha åkt till Stockholm men igår eftermiddag avbokade jag resor, intervju, läkarbesök och boende lite akut. Mitt liv visade sig ju ta en annan vändning!

På förmiddagen gjorde jag klart med Försäkringskassan att jag kommer jobba lite timmar och fick okej på det. Jag mezzade med Calle och fick okej på att jag jobbar trots kontrakt. Då var det klart! Bara att jobba vidare mot eftermiddagen.

Bara för att jag inte åkte till Stockholm är inte sagt att almanackan blev tom, som sagt. Per och jag skulle ses på Tornby runt lunch, bestämde vi. Vi skulle köpa något till Elton att ha med i veckan, när vi ska hälsa på familjen första gången sedan de som hem. Passade på att ta några lite vårlika bilder på väg till bussen.. och fler skulle det komma under dagen!


Vi handlade först på Maxi och åkte sedan till Sagoland och Babylandet. Där köpte vi presenter till Elton som vi ska hälsa på i slutet av veckan. Jonzon blev superduperglad och dök ner i kassen och trodde det var en ny leksak till honom, förstås.

Klockan var bara 12.15 när vi var klara. Jag bestämde mig för att bli kvar på Tornby och äta lunch och sedan åka in. Det blev inte riktigt så, tyvärr kan jag säga så här efteråt. jag gick först in på IKEA och kollade lite på Glitter. Skulle vilja ha ett par neutrala örhängen. Men det fanns inga jag tyckte om. Gick istället till Guldmaggan och Guldfynd och frågade om de hade 12uddiga stjärnor, vilket det inte hade. Fick sedan för mig att jag istället skulle ta bussen till stan och åka till min fd klasskamrat från gymnasiet, Susanne,  och Yngve på Susanne Berlin Jewellery, Storgatan 25 i Linköping - kanske DE kan tillverka ett smycke med formen av en 12uddig stjärna???

Men så missade jag bussen vid IKEA. Då bestämde jag mig för att gå bort till busshållplatsen vid Coop. Solen sken och när jag kom fram satte jag mig ner på bänken och noterade ännu en 50öring till hushållskassan!



Stoppade burken i väskan och bestämde mig för att jag skulle gå och äta på Burger King. Jag började gå mot Burger och kom ju då på att MAX ligger vid Jula. Så jag gick dit istället! Beställde ett minimål Cheese med Bearnaisedip och ChiliCheese och vatten utan kolsyra och till det dagens Corre! Satt och njöt bakom fönsterrutan och nästan svettades.


När jag ätit klart kände jag att jag behövde roa mig lite så jag tog rulltrappan upp mot Jula och ner igen haha... Ja jag HADE tänkt gå in en sväng i butiken men tappade lusten på vägen upp helt enkelt.




Jag gick in, skrev på köpeavtalet och fortsatte min promenad mot Stångån. Nu hade jag ännu ondare i foten. Valde att gå i gräset för att inte gå på hård asfalt. Och det var ju himla trevligt. För där hittade jag fullt blommande Tussilago och Scilla!


Och på cykelvägen kom en jättefin larv gåendes.




Haltade nu Gillbergagatan fram - men nu fanns ingen återvändå. Ingen busshållplats fanns i sikte i området. Det var nog likalångt till den som att gå till Arbetslivsresurs... Då plötsligt fångade en utgrävning mitt intresse. Kanske något spännande skulle uppenbara sig om jag lutade mig över kanten... Men näe, Tornby ÄR inte Petra - så är det bara... Det var bara en ut/nedgrävning av VA. Vad hittar man inte för att roa sig själv en liten stund?



Vandringsturen gjorde ONT åt mina fötter. Jag kom fram till Resecentrum lite tidigt och satt mig ner för att vila i trappan.


Då kom Elisabeth, en av mina fd danselever och gick. Hon stannade och pratade bort en lång stund. Jättetrevligt att se henne och höra att Roland, hennes man har fått lite ordning på blodtrycket igen!

Klockan 15 var det dags att skriva kontrakt men det fanns inget att skriva på... men jag fick en pärm med info att läsa på och förbereda mitt första flerpartsamtal som är imorgon eftermiddag.

Tog halvfemtåget hem och Per mötte upp på stationen. Han skjutsade mig till Vikingahallen så jag fick hämta mitt trådlösa modem och koder från SEB! Jag hade dessutom fått mitt företagskort och F-skattebevis så nu känns det på riktigt!

Dagen startade inte så bra... eller Jo, det gjorde den nog. Iallafall så blev den väldigt annorlunda och fick mig att tänka till hur jag agerar. Och kanske det som hände bidrog till det som hände på eftermiddagen?! Men låt mig börja från början!

SJÄLVRANNSAKAN PÅ SCHEMAT
Jag faller inte längre för martyrskap och gör inte andras problem till mitt. Det här har en del människor svårt att förstå. De tror aldrig man mår dåligt utan tar lätt på allt som händer. Det är inte alls det det handlar om.Jag ser hinder som utmaning och upplever därför eventuella negativa händelser ur ett positivt perspektiv - och som sagt, gör inte ditt problem till mitt eget. Varför har jag nu reflekterat över detta denna måndag???

Jo, att få ett mail från någon som upplever att

• hon inte vågar berätta om hur hon mår
• att jag jag viftar bort hennes problem
• att jag tycker det är enkelt att gå vidare
• inte bryr mig om att hon mår dåligt
• att jag inte var någon riktig vän
• att hon skulle ta hand om sig själv i fortsättningen
• och tackade för visat intresse.

Det drabbade mig hårt! Vet inte om och när det hände sist... Tillfälle för självrannsakan, alltså! Jag ställde därför några frågor till mig själv;

• Skulle jag bemöta/behandla henne annorlunda än jag möter andra människor?
• Är det kanske bättre om jag bara lyssnar utan att komma med egna reflektioner?
• Ska man välja att nicka förstående åt ett mående som handlar om samma sak sedan flera år?
• Var det mig det var fel på som inte tycker "synd om" henne?

Och svaren som kom var;

• Hur kommer det sig då att de som kommer till mig gör det just för att få mina reflektioner, perspektiv och annat tänk?
• Hur kommer det sig att en f d kund på ett ställe där jag jobbade, gjorde sig besväret att leta upp min hemadress och kände att hon måste skriva ett kort som tackade för hjälpen ur en svår situation och ville bjuda på fika?
• Att må dåligt är negativt. Om man mår dåligt att samma händelser i flera år, kallas det mönster och negativa mönster behöver brytas annars blir man fysiskt sjuk (läs gärna mer på kangenbloggen om det). Att, som jag, lämna problemet och fokusera på något annat är inte ignorant utan välmening. Att en del inte upplever det så är inte mitt fel!
• Det är ingens fel. Man är helt enkelt inte på samma trappsteg - och det är helt okej det med!

EFTERTANKE
Efter en stund kom jag fram till att när jag mådde dåligt (och var sjukskriven tre år, faktiskt) orkade jag heller inte höra på människor som gått vidare och inte gjorde mitt problem till sitt. Jag ville att de skulle känna med mig och tycka att det jag gick igenom var helt förfärligt. Jag ville inte att de gav sitt perspektiv på mitt problem som egentligen inte var så stort som JAG ville ha det till. Såna människor valde jag snabbt bort. De var för jobbiga, helt enkelt! Men sedan "hände" fyra saker. Jag fick 1. kurator  2. kurs  3. böcker (och föreläsningar så småningom)  4. en väninna som tvingade iväg en på saker som man egentligen inte hade lust med och sa obekväma saker.

Jag fick alltså en kurator som jag gick och pratade av mig hos, eftersom jag inte upplevde att jag hade någon som lyssnade på mitt/mina gigantiska problem. Och hon fick mig att tänka till, se saker ur ett annat perspektiv, att det jag tyckte var så himla viktigt faktiskt inte var livsavgörande och lärde mig vikten av att ta eget ansvar över mitt mående - hon var skarp, jag grät och hatade henne i början. Sedan hände något och jag BÖRJADE förstå men hade ännu inte fått allt helt klart för mig.
Jag fick, ett halvår senare, gå en kurs där man skulle fundera ut vilken väg man skulle ta i arbetslivet eftersom jag skulle byta jobb, där min lärare pratade om att vi väljer hela tiden och jag var så himla upprörd över detta. Jag befann mig fortfarande i ett martyrskap där jag bara tyckte saker hände runt omkring mig och att jag var offer för omständigheter och kunde inte för mitt LIV begripa att ingen annan kunde se det!
Jag läste också en hel massa inom personlig utveckling och började så småningom förstå att man ju faktiskt väljer sitt eget mående i och med den attityd man har i situationer man skapar eller möter. Och just det HÄR har jag jobbat med i 14 år kan man säga... så det är klart att man har hunnit inse en hel del och de första åren av allt annat än enkla! (Det var så jag kom in på stresshantering och coaching, förresten.)
Jag hade dessutom en väninnan i närheten som var lite obekväm men som fortfarande är min väninna.



SAMMANFATTNING
Alla har inte en och samma syn på vänskap. Att sträcka ut en hand är inte vänskap för mig, det kan alla göra, även främlingen på gatan.
För mig är vänskap en som inte bara lyssnar och jamsar med i någons elände utan istället vågar säga emot och komma andra prespektiv som kanske inte alltid är så roliga att höra - utan faktiskt är mer asjobbiga och besvärliga att höra. Det innebär för mig att komma framåt, att utvecklas som människa och bejaka livet vi lever!

Själv har jag (minst) två Tell-it -like-it-is (som Dr Phil, en av mina idoler) i min närhet som jag uppskattar oehört mycket. Per har stått bredvid mig i 22 år och Pella i 17. De talar om hur de upplever saker jag säger men bestämmer inte att det är så jag tycker! Och tycker vi inte likadant så accepterar vi det och går vidare. DET är vänskap för  mig!

Hittade ett bra citat om sorg som jag erkänner att jag kände när morgonen inte blev så positiv som jag hade förväntat mig. "Även sorgen kan bli en kraftkälla, om vi övervinner dess förlamande inverkan och trotsar dess lockande till medömkan med oss själva." (Jakob Billström)
.
Jag tillät händelsen påverka mig 1,5 timme. Men sen kunde jag inte ägna mer tid till självömkan. Det var hög tid att gå vidare i livet! Det var ju 16 timmar kvar på måndagen (hm kanske ska räkna bort sovtiden, iallafall) och jag hade ju en massa upplevelser som väntade!

Men vad hade nu dagens första ledsamma med eftermiddagen glada händelse att göra???

Jag berättade i torsdags om ett samtal jag fick i bussen. Det var Nina som jag träffade under min tid som butiksledare på Myrorna och hon arbetade då på Samhall Resurs. Vi samarbetade med rehabilitering av långtidssjukskrivna. Nu ringde hon och frågade om jag hade något att göra och att hon ville ha mig som Coachkonsult för en ny grupp fd sjukskrivna (läs utförsäkrade) med start inom kort. Visst låter det fantastiskt!? Möte avtalades till fredagen och då fick jag veta lite mer vad de ville och jag sa "Klart jag hakar på!" Vi bestämde att jag också skulle träffa regionchefen så snart som möjligt och det blev alltså idag. Här är det snabba bud!

Under vårt lunchmöte insåg vi nog båda att vi har samma filosofi och sätt att se saker. Vi rotar inte i det som HAR hänt, vi tittar på hur situationer ser ut just NU och om man kan se/tänka/göra något annorlunda (kallas kognitiv coaching)!
Jag berättade om min egen långtidssjukskrivning på 90-talet, vägen tillbaka och hur jag idag ser livet som ett enda äventyr fyllt med utmaningar. Han frågade mig då om jag kunde ge ett exempel på något som får mig ur balans. Då berättade jag om min morgon, faktiskt. Hur jag först blivit ledsen, sedan funderat igenom det inträffade, rannsakan och att jag sedan bestämde mig för att gå vidare i livet.
Jag berättade också att om samma sak hade hänt 1993 hade jag fortsatt älta och tycka synd om mig själv, gått och lagt mig, dragit täcket över mig efter att ha ringt och avbokat hans och mitt möte. Jag hade inte ORKAT ta tag i livet den dagen. Idag slösar jag inte bort mina dagar så.

Jag tror inte att enbart mitt svar över hur jag hanterade dagens situation bidrog, men två timmar senare var jag Coachkonsult för Arbetslivstjänster och blev inbjuden till deras Afterwork kl 16.30 idag för att träffa en binge kollegor. Det känns så himla rätt och vansinnigt roligt!!!

Sist en sån här sak hände var 2001 - att jag blev tillfrågad utan att jag frågade först, alltså. Då var jag inne på Myrorna för att handla och Gunnar frågade om jag inte skulle söka jobb som Avdelningsansvarig på Möbler, prylar och böcker och det slutade med att jag var butiksledare fram till februari 2007.

Nu kanske någon säger: Vilket flyt hon har! Men ack så fel det är. INGENTING händer av sig självt. Allt som händer i mitt liv har jag jobbat för att det ska hända.

Men dagen slutar inte här. FÖRE AfterWork var jag hos B-M och beställde min joniseringsmaskin,  Leveluk SD501, så där försvann 34 000 spänn på ett bräda. Men i början av nästa vecka borde jag ha min joniseringsmaskin och kan börja producera vatten som jag kan ge bort. Mer om detta kommer självklart på kangenbloggen...

Jag fick från Tannefors till Arbetslivsresurs och passade på att ta några bilder! Tror jag har hittat en framtida extra inkomstkälla. Vid Cloetta Center fanns massor av tomburkar som jag inte hann ta hand om... Det blev bara en burk idag och den hittade jag vid Tekniska verken. Det blev dagens bidrag till hushållskassan, hehe!


Efter min lilla promenad var det så dags att gå upp och säga Hej till folket på Arbetslivsresurs. Smörgåstårta, vin och kaffe och massor av skratt blev det. Och en av kollegorna visade sig vara en skolkamrat från Munken! Livets vägar äro outgrundliga, ni!




Avslutar dagens blogg med några Ordspråk om vad riktig vänskap handlar om för mig, så ni har koll på hur jag tänker.
"Det är stor skillnad mellan vänskap baserad på nytta, och vänskap baserad på uppriktighet. Bara det sistnämnda förtjänar namnet sann vänskap" (Aritsoteles)
"En vänskap som inte tål att allt blir sagt, håller inte i det avgörande ögonblicket." (Carl Joachin Hambro)
"De uppriktiga vännerna är få, men så är efterfrågan inte heller stor" (Marie von Ebner- Eschenbach)
"Den som söker efter vänner utan fel, kommer inte att få några" (Hasidic Proverg)

Och innan jag stänger ner kommer några heta tips för att lyckas i (arbets)livet.
Regel nr 1 Förtroende för din egen kunskap och kapacitet = Självförtroende
Regel nr 2 Ditt namn är ett varumärke, DITT varumärke och du äger det.
Regel nr 3 Marknadsför det!

Och en sak till! Låt mig presentera trädgårdens första vårblomma, några Snödroppar, som lyckats ta sig upp. Det händer inte bara saker på kort tid i mitt liv...


PS. Dagen tog inte slut riktigt där heller för vid tio på kvällen fick jag ännu en förfrågan om coaching fast den här gången gällde det ett privat ärende. Vi får se vart det landar... Kan man verkligen GÖRA annat än att älska livet???  DS.

Per skjutsade mig till stationen så jag kunde komma ner till stan och Ulla igen. På stationen gjorde jag första fyndet för dagen - en 50-öring! Då visste jag att dagen skulle bli riktigt intressant.



Vandrade vidare in mot stan, hoppade in på fiket på Trädgårdstorget och köpte en frukostmacka (det var ju dags för mellanmål snart) för 29 spänn och lämnade som vanligt en krona i dricks. Och jag hann bara gå 25 meter så hittade jag en guldpeng!

Sent på natten (i mitt tycke då'rå) föddes en ny familjemedlem, Elton Fahlgren. kl 23.38, 49 cm och 3480gr.
Och idag på förmiddagen fick jag ett sms med en söt liten bebis som kommer vara kvar på BB ett par dagar. De misstänker att han har fostervatten kvar i lungorna och de ska passa på att gå till örondoktorn på måndag - SEN får de åka hem om allt är bra!