Att vara Maria Graube

Ja, som vanligt missar man svenska traditioner när man jobbar utomlands. Å andra sidan är jag inte en särdeles traditionsbunden person så många år har passerat utan större firanden även när jag bott i Sverige ska villigt erkännas.

Jag önskade iallafall lite folk Trevlig midsommar på Facebook sen gick jag till kontoret och blev där hela dagen. För idag hade jag satt som mål att lägga in allt klart i Market Store - och den ambitionen blev sedemera en sanning *nöjd*.

Det blev ett besök till 7Eleven för inköp av mikrad matlåda till lunch. Det skulle vara en makaroniåda med spicy chicken stod det, men var de kryddorna blev av vet jag inte. Kanske blev de kvar i mikron för maten smakade typ ingenting. Sorgligt men sant. Fast det kompenserade jag med kvällens egenhändigt lagade maträtt med en massa chili och vitlök.

Som avslutning på dagen blev det Spritzer, jordgubbar och (ofrivilligt smält) mörk choklad. Det får väl stå för mitt firande av midsommarafton det.



Antal steg: 10655


BOBBYS HJØRNE
Bobby kom på besøg i kveld. Han har ikke meget tid for mig nu, hvornrær alle børnene er her. De er selvfølgelig sjovere end jeg er...

Idag var det dags att inspektera en fisketur som vi kanske skulle ha med i vårt utflyktsprogram. Jag tog med mig undervattenskameran och planerade att testa den. Och klockan 08.45 var jag på kontoret för att bli upphämtad.

Vi var åtta personer totalt som var med. Och fiske blev det typ hela dagen. Jag var med och fiskade vid första stoppet men tyvärr är jag en sjösjuk person (jag och en pojke på elva år mådde inte helt bra). Redan efter en timme mådde jag illa och gjorde så ända tills jag gick och la mig på kvällen haha.
Jag satt och tittade ut över horisonten från klockan halv elva till halv fem och jag behöver väl inte berätta hur tråkigt det var! Men de andra fiskade. Tre stopp före lunch och fångsten grillades sedan på båten så vi fick smaka.



Vid lunchen var det badstopp. Jag tog min kamera och simmade in till stranden för att knäppa några kort. Men det tog inte lång tid innan jag hade imma på glaset! Det var ju en besvikelse, helt klart. Det där måste jag klura på. Problemet är inte kameran utan att jag bor i en fuktig lägenhet. Lite svårt att stänga ute fukt när saker och ting aldrig torkar helt, eller hur?





Efter lunch var det två stopp med mer fiske. Själv ville jag ju bara hem... Jag är nog en riktig landkrabba. Min tur till Koh Tao imorgon cancellerade jag iallafall. Kände att jag inte skulle utsätta mig för ännu en dag på havet så tätt inpå.

Jag var hemma vid halv sex, duschade och gjorde vad jag kunde för att illamåendet skulle gå över. Det gick så där men imorgon är en annan dag - och den tänker jag tillbringa på kontoret!



Antal steg: 5674

Nu vet jag vilken geting det är och den har jag blivit varnad för idag av Sari Taxichaufför. Jag som redan var lite rädd när jag passerar under boet. Skulle hela boet få för sig att attackera så dör jag!
Jag frågade honom varför hotellet mitt emot eller de som bor bredvid boet inte tar ner det eller säger till att det ska tas ner fick jag bara svaret: "De har nog inte stuckit nån än" "Jamen", protesterade jag, "när de väl har gjort det är det ju lite för sent?!"
Aja det är som det är. Jag får väl hoppas att jag har turen på min sida. Men jag tror inte jag kommer gå så mycket i svarta kläder där under mer och jag kommer definitivt hållla blicken uppåt så jag ser om de kommer så kanske jag kan göra nåt iallafall.
http://jaktmeister.com/2010/10/lesser-banded-hornet-vespa-affinis/

Men tillbaka till morgonen. Den startade med frukost och en timmes promenad ner till stranden. Nacho var med en liten bit som vanligt.



Blev bjuden på frukost nummer två och kunde sedan lugnt lägga mig i en solstol för att stanna där fram till fyra på eftermiddagen med avbrott för lunch samt ett antal vatteninköp, dusch, bad i havet och bad i poolen - med fågelsällskap. De sjunger så vackert att man förlåter dem när de hoppar omkring på bordet.
Jag var först av alla att inta horisontalläge vid halv nio men observera att jag låg under parasoll i två timmar mitt på dagen. Kändes lite vuxet.





Jag hade till och från sällskap av lite fler än hälften av gästerna som är i Chaweng nu och de gjorde att jag fick den bästa fridagen sedan jag kom - trots att servicemobilen var med som vanligt (man känner sig aldrig helt ledig och det är man ju inte heller). Det var lite som att vara på rundresa. Då är man med gästerna i stort sett hela tiden och det är jättetrevligt. Man blir lite som en familj, serrö.

Innan jag vände hemåt gick jag till samma ställe där jag fått Deep Thai massage förra vecka, och tog vanlig Thaimassage. Men det är något med det som inte funkar under vänster skulderblad. För varje gång jag går på den typen av massage har jag ont efteråt.
Antingen är det för att jag behöver stretcha ryggen mer och ska fortsätta - eller så är det för att jag har någon defekt där för jag har samma upplevelse när jag tar klassisk massage hemma och ibland här jag styrketränat eller yogat. Det får nog bli något lugn och behagligt som Aromamassage nästa gång istället.

Och så här nöjd och glad var jag när jag kom hem.



Antal steg: 11237

BOBBYSD HJØRNE
Såg ikke Bobby men Nacho kom forbi.

Kom på att jag hade glömt sätta kameran på laddning igår. Det var ju illa. Jag hade ju tänkt testa den idag. Men den fick alltså bli hemma hela dagen.



Det var bara Nacho jag såg på morgonen och hon hängde med mig ända fram till kokosnöt"fabriken" idag.



Svarade på lite mail och gick sedan coh kopierade hela mitt pass i två kopior och skrev under varenda sida med exakt samma autograf som i passet. När jag var klar la jag allt på Khun Deans bord. Han skulle till Bangkok och kunde ta med handlingarna dit. Min spontana tanke var att, kunde de inte tänkt på det här när jag var i Bangkok förra veckan?
(Fast å andra sidan. Vem är jag som ska undra detta. jag glömde ju ladda kameran igår. Lika dumt det.)



På förmiddagen hade jag hotellservice och den kom att bli längre än planerat, kl 10-11. Hade två gäster som missat tiden och jag hade precis lämnat hotellet när telefonen ringde och man önskade att jag kom tillbaka. Eftersom jag inte hade något inbokat med tider så fick det bli så. Det innebär att jag var klar klockan 12.30 istället. I det här serviceyrket gäller det att vara oerhört flexibel, serrö. Men jag hann med allt jag hade tänkt iallafall. Det gäller ju att tidsplanera smart, va!

På väg till Posten gick jag in till Tattoo by Bo som inte var klar med teckningen när jag kom. Han gjorde den medan jag väntade istället. Men näe, den där blomman störde mig. Vet inte vad jag tänkte på. Jag är ju ingen blommig person. Iallafall så åkte den bort och kvar är Yin och Yang med Naga i och det ska jag utgå ifrån istället tänkte jag.
Nu kan jag inte tatuera mig den här veckan. Har två fridagar på stranden hos Khun June, obsning av fisketur på havet, obsning av Koh Tao med snorkling. Klart olämpligt att vara nytatuerad då eller hur? Det blir kanske nästa vecka...

Fortsatte min väg mot posten och genade (nåja det kanske man inte kan kalla det) genom Laemdin Market, den lokala marknaden med allt du kan tänka dig och billigare kläder än på Strandvägen. Såg ett par byxor för 99 bath som jag blev lite sugen på (cirka 25 kronor). Dessutom har du ju även mat här så det är som ett Tesco fast under små trätak. Fast min lunch idag bestod av en Spicy Chicken från McDonalds (jepp, de är sant!).



Avverkade mitt postärende och gick Ringvägen mot kontoret och tvärade genom tempelområdet. Det ligger en skola där och dagen var slut för de småbarnen så det var fullt med mammor och pappor som hämtade sina barn på mopeder.



På kontoret fick jag veta vilken pick-uptid jag hade för Fisketuren imorgon. Det ska ju bli lite spännande. Det värsta är att jag redan jagat upp mig. Den här veckan är det blåsigt på Samui och jag blir ju så lätt sjösjuk.

Bredvid kontoret ligger "min" silver/guldsmed och mina Solkors skulle ju vara klara idag så de gick jag och hämtade. Och jag får säga att jag är väldigt nöjd! Det ensamma korset är förlagan.



Satt kvar på kontoret till straxt efter halv sex. Sen blev det att bege sig hemåt. Kameran var färdigladdad och jag testade att ta lite kort både ute och inne. Men det är ju det där med nya grejer alltså. Det tar ett tag att lära sig. Det får bli ett projekt de närmaste dagarna att klura ut vad jag kan göra med den.

Antal steg. 16868

Det var bara Nacho som gick med mig en bit på morgonen. Fast en lite paus bland soptunnorna blev ju nödvändig när det luktade gott i näsan, förstås.




Durianfrukt och Isbilen (jepp man säljer is till restaurangerna här)

Du minns kanske att jag berättade om getingarna i gårdagens inlägg? När jag passerade stället där de svärmat i förrgår fick jag syn på ett gigantiskt bo! Det var utan tvekan minst 50x40 cm. Det måste de ha byggt på två dagar för inte har jag sett det tidigare. De är flitiga de där. Och det var kanske därför jag inte så dem igår... för att de var i träden och samlade material.



Rörläggningen har passerat kontoret och vi har vatten sedan ett par dagar. Och det är stor skillnad mellan de gamla rören som kanske är 1,5 dm i diameter. Nu blir de runt 4 dm så nog ska det bli lite skillnad vid nästa översvämningsperiod.



Började arbetsdagen redan hemma med mail och telefonkontakt. Därefter kom ny arrival, denna gång med danska gäster som varit här ett par gånger tidigare. Jag följde med dem in på hotellet och passade på att prata lite med Khun June och vi två bestämde att jag skulle komma och äta frukost nästa fridag som planeras bli på onsdag. Jag tar med mig handduk och badkläder dit tänkte jag. Det går liksom inte att vara hemma på fridagarna för om det varit stojigt nu ett par veckor kommer det bli mer. Hela juli är fullbelagd i varenda lägenhet...

Sedan var jag väldigt snabb i vändingarna för inom 1,5 timme hade jag hunnit med tre ärende och lunch!
Och på vägen upptäckte jag att vi har Boots på Strandvägen! Det hade jag ingen aaaning om.



Jag upptäckte också att en svensk varit och boxats här nere för en dryg veckan sedan. En Simon...



Åter till mina ärenden. Eftersom hotellet nästan ligger granne med dykarfirman och jag visste att min kamera hade kommit, så gick jag dit och betalade. Så nu har jag hämtat min nya leksak http://www.intova.net/products/intova-ic12-digital-sports-camera-2/
Senare köpte jag till ett 8 GB minneskort till de facila priset utav 399 bath. Hade gärna haft ett på 16 GB men det kostade 820! Smartare att köpa 2 stycken 8GB alltså.
Däremot missade jag att sätta kameran, nåja batteriet så klart, på laddning på kvällen. Jag glömde faktiskt bort att jag hade fått min nya leksak så den låg i väskan hela natten - stackarn.



Innan jag vände tillbaka till kontoret ringde jag Bo (Tattoo by Bo) och han var i studion idag så jag gick bort och visade vad jag hade tänkt.
Basen är tecknet (en orange lotusblomma) för sakralchakrat (Swadhisthana) som står för kreativitet och balans i livet. Eftersom det är orange färg som gäller och huden är åt det hållet (ja typ iallafall) ska jag bara ha svart och skuggor. (Något åt det här hållet tänkte jag http://www.zhippo.com/DarksideTattooHosted/images/gallery/millette.jpg)
I den inre cirkeln skall tecknet för just balans vara, d v s Yin och Yang. Men istället för pricken ska det vara en vit Naga respektive en svart Naga (Naga är en godhjärtad orm från thailändska mytologin. Läs mer här. http://www.khandro.net/mysterious_naga.htm
Jag ska ha tatueringen i ryggslutet mellan Sakral och Meng meinchakrat tänkte jag.

Bo (som faktiskt är thailändare) ska rita och vi ska ses imorgon igen vid 12-tiden. Får se om jag tycker min idé funkar. Om inte så får jag göra en variant.
Sen fick jag för mig att jag kanske skulle sno Millas idé och göra en EAN-kod. Tänkte tatuera in mitt personnummer. Kan ju vara bra om jag dör och inte har några identitetshandlingar på mig. Då är det ju bara att ta mig till affären och läsa av mig haha Ska jag placera den på vänstra skinkan? haha. Aja, vi får se hur det blir med den tatueringen.

Slutligen promenerade jag bort till Armani. Har bland annat hittat en modell av en lång klockad klänning som jag ska låta sy upp och ha som morgon/kvällslinne (använder inte nattlinne). Jag är lite trött på fleecemorgonrockar, faktiskt.

Och på väg tillbaka till kontoret åt jag den godaste (hittills) Pad Thai Gai på ett ställe på Strandvägen. Och som vanligt smälte all is i vattenglaset på fem minuter.



Vid sjön gör man reklam för aerobicpassen på kvällarna... och det är fullt med som blålere-rader i sjön nu.



Undrar vad det här är? Påminner lite om ett gigantiskt ekollon (ca 15 cm lång) som låg vid vägkanten på ett ställe.



Jobbade på kontoret fram till halv fyra. Då var det dags att börja ta sig till Lamai för hotellserivce. Blev upphämtade av taxin vid Banana IT där jag köpte mitt minneskort till kameran.
Tvärs över gatan fick jag syn på kliniken. Och det var egentligen skylten som var mest intressant. Det är en "whitening" klinik. Alla ansikten är vita på bilden. Som jag har berättat tidigare är det fint att ha ljus hy. Solbränna är bara för såna som måste jobba ute (och har lägre status). Det är bland annat därför många går med paraply i solen - men inte när det regnar.



Träffade både svenskar och norrmän på Rummana och det blev en trevlig avslutning på arbetsdagen.

Jag var hemma vid halv sju och när jag startade datorn hade jag fått bilder på Albin - och det var kanske därför jag glömde bort min nya leksak?



Antal steg: 17675


BOBBYS HJØRNE

Inga kackerlackor i sovrummet idag heller. Känns ju fint.

 

Fick för mig att rensa bland mina grejer och fann att mina flygplanstuggummin blivit geggamojja. Det är allt väldigt fuktigt här, du.

 

När jag började gå till jobbet funderade jag över de stora getingarna som flög omkring mig igår. Har försökt hitta vad de heter på svenska men är inte säker på om det kan vara den här. http://en.wikipedia.org/wiki/Asian_giant_hornet. De var iallafall i samma storlek och det kändes inte helt okej att ha dem runt huvudet. Skulle de svärma runt huvudet idag också? Men nja, det var kvar ett par stycken uppe runt stolpen men de flesta hade försvunnit till ett träd lite längre bort.

 

 

Blev glatt överraskad när jag kom till jobbet och hittade Khun Poy vid datorn. Det innebar ju att jag hade internet. Han lärde mig tricket hur jag kunde få internet fast Asian Trails inte var där så nu ska jag väl ha tillgång till cyberrymden utan problem, hoppas jag.

Hade arrival idag så klockan tio blev jag upphämtade för att åka och hämta norska gäster. Två hade dessvärre bokat om och tagit ett tidigare flyg så dem hann jag inte träffa. Men jag fick tag i dem på hotellrummet och vi avtalade träff på tisdag kl 10 och jag lämnade sedan en massa material till dem i receptionen.
Alla var väldigt trevliga och förväntansfulla, precis som alla andra gäster jag haft hittills.

Väl tillbaka på kontoret svarade jag på mail och kunde jobba lite mer i Market store. Jag blev inte klar men det borde jag kunna vara i veckan, faktiskt.

När jag kom hem vara dörrar och fönster öppna och fläkt tillika luftkonditioneringen på för fullt. Man hade varit inne och sanerat lägenheten från Kackerlackor. Himla bra! Då får jag hoppas att jag slipper se dem på ett tag nu då. Nacho och Bobby kom springande när jag kom hem och gick snabbt in och la sig till rätta.

 

Idag var jag för femtonde gången på Unisense. Jag har fått erbjudande att fortsätta men ärligt talat så har jag inte varit så glad i att gå dit senaste månaden. Plötsligt en dag, fick en lärling ta hand om mig utan att man meddelade och hon borde nog haft mer upplärning innan för hon var inte bra - och hon är fortfarande osäker och slarvig. Hon stänger inte dörren till mitt rum, släcker inte lampan och missar att täcka mig med handdukar så jag får frysa och slarvar vid behandlingarna.

Jag har fått ett jättebra erbjudande att fortsätta för halva priset men jag är stressad numera över att gå dit så jag ska avsluta det hela bestämde jag mig för idag. Men notera att det inte är resultaten jag är missnöjd med utan rutinerna. Jag hade tänkt säga till idag men chefen var inte där så jag får säga till nästa gång som kommer vara den sista.

 

Jag kommer ha mina 15 minuters yoga och djupgående thaimassage en gång i veckan på schemat istället har jag bestämt.
Sedan oktober förra året, 2010, har jag nu förlorat tio kilo totalt. Jag promenerade bort fyra i Marocko, sex här nere i Thailand varav tre under min tid på Unisense. Vi får se vad jag kan åstadkomma mer på egen hand från och med nu. För syvende och sist är det ju alltid upp till oss själv, eller hur?
För vem bestämmer vad jag stoppar i munnen - och hur ofta? Jag själv.
Vem bestämmer huruvida jag ska motionera eller inte? Jag själv.
Himla OTUR haha Det är fortfarande jag som ha makten över mitt liv och leverne!

Antal steg: 8737

Före jag gick och la mig igår sprutade jag typ-Radar ner i avloppen och i alla rum men vet du vad? Man ska nog inte vara hemma när man gör det. Jag började med sovrummet visserligen och tänkte att det var nog borta en timme senare (det står att man ska ha stängd dörr i 15 minuter nämligen) men det sved ganska bra i halsen efter att jag hade lagt mig och det hade gått en stund... och det var likadant när jag vaknade. Fastän jag slapp ju se några kackerlackor.

Frukost intogs och ett par timmar senare promenerade jag till jobbet. På väg dit fick jag se hur en radda Jetski kom från en gård. De tar upp dem från havet varje kväll och åker tillbaka med dem varje morgon så det är vanligt förekommande syn på gatorna här med den här typen av "tåg".



När jag var nästan framme vid huvudvägen fick jag syn på något som glimmade på vägen. Var det kanske mitt borttappade örhänge? Böjde mig ner... men nej, det var det inte. Det är nog borta helt får jag anta. Trist men allt har en mening. Det kanske försvann för att jag köpte nästan likadana fast mycket större?



Satt på jobbet fram till tolv. Då gav jag upp. Internet försvann vid tiohugget när min italienska Kuonikollega försvann från entréplan och stängde av slavdatorn (den måste vara på om jag ska ha fungerande internet på tredje våningen) och det finns inte mycket jag kan jobba med utan internet. Och det jag kunde göra gjorde jag fram till lunch.

Jag hade lite svårt att bestämma mig vad jag skulle göra. Mina ursprungliga planer gick ju i stöpet.
Det slutade med vatteninköp på Tesco och lunch hemma för att sedan bege mig tillbaka till kontoret, tyvärr tre timmar för tidigt. Jag hade hoppats att någon kommit och satt på slavdatorn men icke! Så jag mer eller mindre satt av de där timmarna. Usch och fy!
Jag var superglad när klockan äntligen var 18.45 och jag blev upphämtade. Det var dags för ännu en Departure!

Som du märker blev det en ganska så händelselös dag - den typ av dagar jag är allergisk emot och som gör att jag tappar fart. Tur att de inte inträffar så ofta, du!

Antal steg.: 13156

BOBBYS HJØRNE

Det blev en speciell natt, kan man säga.

Jag har haft svårt att somna sedan jag flyttade in i den nya lägenheten och har testat lite olika varianter för att kolla vad det kan bero på. Det kan vara av olika orsaker och en kan vara att sovrummet ligger på ett currykors och eftersom jag inte kan möblera om så är det som det är. Jag ska testa att sova i allrummet istället någon natt - fast inte förrän mina objudna gäster försvinner. De kommer förmodligen från avloppet i köket och/eller badrummet.

För i natt runt halv tolv hade jag precis somnat till och kände plötsligt hur något stort sprang över kinden på mig. Jag viftade bort det och tände lampan för att kolla vad det var - och fick se en jättestor kackerlacka. Sånt uppskattar jag inte mitt i natten. Jag kan med kackerlackor men inte på mig.

Jag sa förstås till på skarpen: "Men vad f-n gör du?" och gick ut och hämtade typ-Radar och sprejade den medan jag sa "Så går det när man springer in till mig på nätterna. Där fick du! "varvid den straxt vände på rygg och sprattlade med benen av nervgiftet. Och där låg han sedan ovanför huvudkudden under natten och döden dog medan jag somnade om under täcket med det citrondoftande nervgift runt omkring mig. (Fast innan jag gick och la mig gick jag och sprejade med typ-Radar i allrummet för några fler såna där besök ville jag inte ha.)

På morgonen när jag kom ut hittade jag en till i samma storlek, död i en djup tallrik i diskhon. Jag träffade Johan på dagen och han ska komma med starkare grejer i ett försök att få bort dem. Du vet hur det är, ser du en vet du att det finns tusentals fler - och de är kanske världens äldsta skadedjur så de vet precis hur och vad de ska göra för att överleva.

Om du tror att du inte har dem i Sverige och är glad över detta, måste jag göra dig besviken. Du har dem både ute och inne.Du vet bara inte om det. Läs mer här om du har lust.
http://www.nrm.se/s...v/meny/faktaomnaturen/djur/insekterochspindeldjur/ovrigainsekter/kackerlackor/inomhuslevandearter.176.html
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/insekterochspindeldjur/ovrigainsekter/kackerlackor/utomhuslevandearter.1087.html



Slängde båda kackerlackorna i soppåsen och släppte in Bobby och Nacho som kom och knackade på med tassarna i olika omgångar. De gjorde mig sedan sällskap under frukosten och sprang in och ut under dagen medan jag satt med ekonomin.
Noop, den blev ju inte rätt igår... och inte idag heller men nu fick jag bokföra iallafall med en minusdiff på 300 bath. Proffsen på HK kommer säkerligen hitta felet så får jag korrigera senare. Ingen ko på isen även om det så klart känns trist att inte komma på det själv!



På eftermiddagen gjorde jag potatissallad igen. Den här gången tillbringade den tid i en fungerande kyl. Till detta stekte jag proffsigt (man har väl studerat matlagningstävlingar?!) två oxfilébitar och fräste upp färsk sparris till detta. En väldigt god lunch blev det och det tyckte hundarna också. De fick nämligen de lite seniga bitarna...

På kvällen hade jag lyckats med bravaden att blogga ifatt alla dagar sedan jag kom hem från Bangkok. Det var en veckas blogginlägg, det. Men nu så ligger jag i fas och kan nöja mig med ett inlägg per dag igen!

Antal steg: så få som möjligt. Jag hade fri-från-promenad-och jobb-dag. Nåja, det gick ju så där som jag beskrev. Men jag gick inte så mycket iallafall.

När jag vakande på morgonen såg jag att jag hade fått ett sms från Martina som meddelade att hon åkte till Förlossningen. Det blev en dag med väntan så klart. Skulle det komma en ny bebis i familjen under dagen?
Fram tills några nyheter levererades fick jag nöja mig med tuppar, hönor och deras små kycklingar.



Det blev Ekonomi även denna dag och det är ju inte kul när man inte begriper sig på det. Alla dessa konton som ska debiteras ibland och krediteras ibland med motkonton som ska hållas koll på. Mina gråa hårstrån ökar säkert extra vid månadsslut och mitt i månaden när det är dags för bokföringen. (Undrar förresten hur många jag har nu? Jag ser dem aldrig och det är ju nästan lite sorgligt. De jag har hittat är nämligen glittrande silvergrå. Kommer bli snyggt till mina designade silversmycken!)

Och straxt efter två fick jag ett MMS med bild på nykomlingen Albin som dök upp i jordelivet ungefär samtidigt som jag var klar med min frukost fick jag se - och ni kanske känner igen dräkten? Jepp, det var den jag köpte på Ullared när Milla och jag var nere senaste gången.
Många grabbar är det i familjen numera. Per (och Jonzon), Jens, Elton, Chrille och Albin. Så roligt!



Jag valde att stängde jag ner datorna fast jag inte var helt klar med bokföringen vilket innebar att jag fick sitta hemma för att få ordning på det hela. Och fortfarande när jag skriver det här är jag inte helt säker på att jag fått till allt rätt... Men jag kände att jag skulle fira att jag blivit mormor för andra gången, förstår du!

Nu visste jag inte alls hur jag skulle fira detta. Kanske med en burk duva? Det är visserligen storkar som kommer med bäbisar men jag kunde ju göra en variant?!



Men näää, det lät inte så gott tyckte jag. Till slut föll lotten på fin mörk choklad från Lindt istället. Och den var JÄTTEGOD! Kanske godaste jag ätit någonsin. Det var tre kulor i och jag hade bara tänkt ta en men alla tre försvann inom fem minuter. Fantastiskt goda, alltså!



Min städning kom sent idag men den kom och det var jag glad över. Det innebar att jag fick torka mig med nya handdukar och krypa ner i rena lakan. Det är inte helt fel det! Sånt uppskattas.

Tre bra saker med idag således: Albin, chokladen från Lindt och städningen.

Antal steg 7442

BOBBYS HJØRNE
Bobby kom og holdt meg med selskap til frokost. Han gikk motvillig ud da jeg skulle gå på jobb.
Han løp siden foran litt, men bestemte seg da for å bli kvar hjemme ... for en stund. Fordi når jeg bøyde meg ned og tok bilder, kom han kjører og nysgjerrig lurte på hva jeg gjorde.

I förrgår och i natt fick jag sms att mitt kontantkort måste laddas på annars går det ut. På väg till jobbet köpte jag därför påladdning med 60 bath. Superenkelt att ladda på var det.



Det var ju den stora mittimånadenekonomidagen idag. Då går det åt extra energi eftersom jag tycker det är väldigt tråkigt att sitta med såna saker. Det blev ett äpple på förmiddagen och en rumstempererad matlåda till lunch (vi har ingen mikro).



Vid tre bestämde jag mig för att nu fick det vara nog. Det var dags att gå bort till Chaweng Cove och lämna en utflyktsbiljett till gästerna där. Men på vägen hade jag ett viktigt stopp.

Tänk vad en del saker kan göra intryck på en. På 90-talet fick jag en halsberlock - en variant på solkors - av en ung Janne Karlsson, då en löpande hårdrockare på SAAB, idag precis lika dan fast äldre haha - och gift istället för sambo. Jag minns inte helt varför jag fick korset, inte han heller när jag frågade, men jag har iallafall tyckt väldigt mycket om det och det har alltid varit med på mina resor just därför.
Sedan jag hittade smedjan som tillverkar smycken har jag gått och tänkt om jag inte skulle göra ett par örhängen och ring med samma solkors så jag har ett set som matchar.
Och idag kom så dagen. Jag spatserade in, visade mitt solkors och förklarade vad jag ville ha. Så nu ligger min beställning där och på tisdag ska det vara klart. Det blir intressant om de har förstått vad jag har förklarat. Det är ju det där med språksvårigheterna, du vet.



(Ifall du undrar varför jag inte valt att ta med något från mannen i mitt liv så är svaret enkelt. Jag kan inte minnas att jag någonsin har fått något smycke av honom. Han är ingen Att-ge-bort-presenter-eller-blommor-person. Han tycker sådant är onödigt har jag för mig att han har sagt någon gång redan för 23 år sedan och det har han levt upp till.)

Idag gick jag vägen istället för längs med sjön på väg till hotell Chaweng Cove. Var tvungen att påminna mig om att den faktiskt tar längre tid en den via Samui Ring Road.
Passerade den något föråldrade skylten på kungen och drottning. Kungen föddes 1927 och ligger för närvarande på sjukhus. (När han dör borde de ju vara Kronprinsen som tar över men han är också gammal. Det lutar åt att Kronprinsens son kommer ta över istället. Det blir ju intressant att se hur saken utvecklar sig!)

Mitt emot skylten såg jag något glädjande. Det verkar dra ihop sig till ännu en marknad (kan även vara för ett bröllop, berättade Sari Taxichaufför). Vet inte varför jag tycker det är roligt. Jag handlar ju sällan eller aldrig något haha



Hundar vilar i trädskuggan och idag fann jag en stor fin hund som rullade runt på gräset när jag kom förbi.
Lite längre bort såg jag hur det fortsätter muddra Chaweng Lake. Det är två maskiner som går för fullt hela dagarna sedan någon vecka. De bygger upp små murar som jag inte helt vet vad det är tänkt med. De kanske bara samlar ihop på ett ställe och ska gräva upp och återanvända det som fyllningsmassa vid något bygge, inte vet jag.



Jag lämnade ett brev till gäster på Chaweng Cove och bestämde mig därefter att ta en promenad till Sweden bar & restaurang för att kika på deras meny. Vet ju inte helt vad de har ifall någon skulle fråga.
Menyn var lite rolig. Vad sägs om svenska rätter som Tacos? Pizza? Kändes väldigt svensk - inte. Men det visade sig att de använder svenska recept och vad jag vet är detta enda stället här som man gör pizza med tunn botten. Alla andra har panpizza och vem gillar deg liksom? Näe då kan man lika gärna ta en Dagobertmacka.
Noterade att man även erbjöd Björn Borg och Freddy Perry. Inte dåligt. Visste inte att de bodde här! haha Frågan är om de vet om det själva...

Så vad hände? Jo, jag beställde deras egen pizza för 350 bath. Den skulle innehålla bearnaisesås och det är något jag gillar. Förväntansfull tog jag emot pizzan och en skål med gult, lite geggigt innehåll. Färgen var rätt men jag lovar, där fanns inte ett uns dragon i. Det var inte bearnaise, inte. Men i övrigt var den okej så den fick följa i en doggybag hem. Äter ju inte så mycket och man kan ju linte ämna!



När jag kom hem blev jag förvånad över att det inte var städat. Har ju städning 14e och 30e varje månad och igår hände det inget, lika händelselöst var det idag.
Jag hade sökt Johan tidigare på dagen för jag ville betala hyran och han ringde tillbaka senare på kvällen. Passade på att fråga om Ae hade slutat men han trodde bara att hon hade glömt bort mig. Så viktig jag kände mig då'rå. Han skulle säga till henne så kanske imorgon får jag nya handdukar och lakan och skurat golv...

Antal steg: 13 601

Idag hade jag lite kontor och lite fridag.

Min fria eftermiddag tillbringade jag hemma på gården i en solstol men lugn och ro blev det inte förrän efter tre. Det är två stora barnfamiljer som semestrar här nu och det är allt annat än lugn och ro. Inte förrän de lämnar området eller går och lägger sig. Det intressanta är att jag hör föräldrarna mer än barnen något som får mig att undra om jag var likadan när barnen var små. Förmodligen!

Kommer du ihåg att jag berättade om valparna som kom springande från polisernas hus och den lilla ljusa som var på besök inne?
Den lilla ljusa spatserade glatt runt på området idag. Men in till mig vågar han sig inte längre. Det ser både Nacho och Bobby till. De ligger i dörröppningen och håller koll.
Han är inte så populär på området - eller kanske ska jag säga tvärt om. Barnen är jätteglada i honom medan föräldrarna och husägaren vill jaga bort den eftersom det redan finns två vakthundar på området och det får räcka. Det förstår jag helt och fullt men visst är det svårt att ignorera en sån här lite krabat.





På kvällen fick jag för mig att använda mina vitlöksgrillkorvar och försöka göra något som liknade Korv stroganoff baserade på ketchup och finskuren tomat och faktiskt! - det blev ganska så bra.

Antal steg: Inte många du


BOBBYS HJØRNE
Fikk ikke taget nogle bilder på Bobby idag. Han var allt før hurtig. Han liker hellre at vare med børnen æn med meg nu, tror jeg.

Idag hade jag hotellservice och började med Chaweng Cove. Bestämde mig för att kolla hur lång tid det tog att gå Samui Ringroad och svänga in vid matmarknaden. Mellanlandade på 7Eleven för inköp av en flaska vatten och svängde sedan in till vänster vid rödljuset.



Passerade han som tillverkar sandaler och var så klart tvungen att ta kort på den felstavade skylten. Ser du var felet är?



Det tog cirka 45 minuter den vägen och det är klart mycket snabbare än den via sjön. Typ en halvtimme, faktiskt. Jag träffade mina gäster på hotellet och gick sedan vidare ut på Chaweng Beach Road. Det finns ju en jämrans massa butiker längs med den här vägen och det finns ett och annat roligt. Idag stannade jag och tog kort på MChjälmen i äkta plast och munskyddet i samma material. Om det skyddar? Det vet jag inte, men lite kul är det väl ändå.



Plötsligt var jag nästan framme vid Natien och det var ju lunchdags för länge sedan. Därför bestämde jag mig för att äta lunch på deras restaurang. Och jag får medge att jag är lite tråkig för jag beställde det jag alltid beställer där, Massaman. Även denna gång utan ris. Man behöver inte ha ris till en rätt som innehåller potatis, anser jag.
Jag njöt av min lunch nere vid stranden och var allt lite avis på alla som hade ledigt och kunde ligga där nere och slappa. Ibland är det lite tråkigt att inte ha semester på semesterorter.



Från Natien åkte jag till Lamai och ett hotell där för att ha service. Eftersom jag åkte dit lite tidigare och fick tid över passade jag på att gå på ansiktsbehandling och det var väldigt avkopplande. Då var jag inte längre så ledsen över att inte ha kunnat ligga på stranden som semesterfirarna. För vem har ett sånt jobb där möjlighet finns att spontant välja att ta en massage eller något annat om man har tid över?

Antal steg: 16061

BOBBYS HJØRNE
Både hunderne kom inn og hvilte en stund på kvelden.

Jag har två lite annorlunda kort från morgonpromenaden till jobbet.
Foto nummer ett är på vägen som är ihophäftad med klamrar. Det har jag liksom glömt att visa dig tidigare. Förstår inte helt hur man har tänkt där...
Foto nummer två är på en buffel som vältrade sig i en av två små hemmagjorda pooler för just detta stora djur.



Efter jobbet idag gick jag till Tesco. Behövde fylla på förrådet med matvaror. När jag flyttade in i nya lägenheten tyckte jag att den var lite färglös. Därför bestämde jag mig för att skaffa en dörrmatta med matchande kudde till soffan (de är mitt emot varann kan man säga).
Dörrmattan hade jag lite svårt att välja. Antingen den med fötterna... eller den med blommorna. Du som känner mig vet att jag inte är en blommig person och kan väl gissa vilken det blev.
Kudden fick bli en randig variant. Den röda färgen var lite svår att matcha helt men färgerna funkade lyckligtvis både till mattan och soffan.



När jag kom hem och skulle ta hand om min tvätt som jag la i blöt på morgonen upptäckte jag att min namnskylt fortfarande satt kvar på skjortan. Illa! Men skylten klarade sig ganska så bra och är väldigt ren nu...



Under aftonen fick jag syn på något ovälkommet. En tusenfoting! Den här är den snälla som inte bits. Du ser hur den rullar ihop sig va?



Antal steg: 8004


BOBBYS HJØRNE
Bobby og Nacho fulgte meg litt på vanlig måte om morgenen.

Så var då allt som vanligt igen. Frukost i soffan framför datorn...



Jobb framför datorn på kontoret och regn på kvällen när jag skulle följa med gäster till flygplatsen så de kunde komma till Köpenhamn.



Allt var som det brukar på Koh Samui. Det var nästan som om jag inte hade varit borta!

Antal steg: 8007


BOBBYS HJØRNE
Den lille valp fra politibygninger kom på besøk. Men han ble ikke inne for langt tid.
Nacho og Bobby vil ikke ha ham in i leiligheden...

Efter frukosten kollade jag om Pers klocka fortfarande tickade. Och det gjorde den och den gick dessutom fortfarande rätt. Det var ju trevligt..



FÖRMIDDAG PÅ EMIGRATIONSMYNIGHETEN OCH ASIAN TRAILS/APOLLO
Klockan åtta hade jag bestämt med min kollega i Phuket, Sofia, i receptionen. Vi skulle åka för att få våra arbetstillstånd. Vi fick skjuts av hennes pojkvän i Bangkoks rusningstrafik. Men vi blev bara en kvart försenade och träffade så advokaten och gick upp till kontoret.



Där blev vi i anvisade en plats framför en massa diskar. Påminde lite om Social Security och Arbetsförmedlingarna i USA, tyckte jag. Jag bad Sofia ta bild på mig. Det blir ju inte många bilder på en själv när man står bakom kameran jämt och det funkar inte alltid med timern.


"Är det bara jag men blir du inte väldigt blå" undrade Sofia. Och visst var det så. Jag hade glömt ändra från Glödlampa till Auto nu på morgonen



Så fick vi då våra arbetstillstånd och vi åkte med det till Asian Trails. På väg dit passerade vi Bayokie Sky hotell, ett av mina mål för eftermiddagen.



Det skulle tas foto på när jag jobbar på kontoret (Sofia hade gamla bilder) och jag antog ett mycket bestämt och professionellt ansiktsuttryck. hahaha



Efter ett möte med Fredrik, min destinationschef, tog jag mig ut på Bangkoks gator igen. Jag passerade under Skytrain på min väg till Bayokie. Hade bestämt att jag skulle gå dit. Det kändes inte så långt. Och det var det inte heller med mina mått mätt. Dessutom får man ju alltid uppleva mer när man går omkring.



Humrar simmade runt i akvarier och jag passerade över en av klongerna.



På avstånd såg jag mitt slutmål och efter att ha irrat omkring lite hittade jag fram och gick in på Pratunam market, en gigantisk marknad med mest kläder.



En del saker undrade jag över när man skulle använda... kanske till maskerad?



Hittade en jättekul T-shirt till barn med djur som var påsydda. Var lite sugen på att köpa ett par men valde att avstå den här gången.
De "tatuerade" jeansen var lite coola också.



När jag tyckte att jag hade fått nog efter två timmar i gångarna hittade jag rätt ingång till thailands högsta byggnad tillika sydostasiens högsta hotell. Jag köpte en biljett och åkte upp först till 77e våningen, sedan 83e för att sedan ta trappan upp till 84e där det finns en roterande gångväg som tar dig runt 360 grader. Jag filmade och vill du se mina tiominuter, klicka på länken http://youtu.be/9ARPzxRxHGU





Till höger om ingången ligger en flera våningar stor butiksgalleria dit butiker åker och shoppar om de inte hittar något i Pratunam Market. Men man kan köpa enstaka plagg eller saker också så jag tog en tur. Hittade en jättekul butik och önskade att jag var lite yngre och kunde ha kläder som jag min själ föredrar (Gothic). Japp, det känns inte helt rätt att gå i det längre, nej.
Länk till butiken. https://sites.google.com/site/pumppyiblis/

Att DHL låg precis utanför ingång till både marknaden och varuhuset kändes väldigt naturligt.



Jag tog ett par Skytrain tillbaka till Sukhumvit och mellanlandade på hotellet. Tog sedan en promenad längs med den stora vägen och gick in en sväng på Emporium, en galleria för märkesmedvetna. Jetsetarna går gärna dit och handlar. Man kan ju tro att man bara skulle se stilfulla människor men icke. De går också i flipflops, om än något flashigt märke, shorts och linnen och handlar. Själv gick jag i mina gråa ullbyxor och vita skjorta och kände mig snyggare än någonsin. Men näe, det är inte riktigt min stil det där.

När jag kom ut hade det börjat regna. Men det är som vanligt. Jag hade bestämt mig för att gå hem och då blir det så. Jag ignorerade regndropparna och spatserade bestämt mot hotellet - och hittade rätt på första försöket. Den här gången hade jag redan ätit och fått min Burger King Junior med pommes inne i centrala Bangkok så det blev en Mars från minibaren innan sänggåendet enbart. Inte dumt det heller.




Antal steg: 28861

MORGONEN
Vaknade och kollade på biljetten och insåg att det skulle komma att bli lite sent att åka halv sju eftersom planet gick 07.45. Mezzade Sari att han gärna fick komma tidigare om han kunde och började gå så sakterliga för att möta upp.

Idag kom de två små valpar springande från husen där poliserna bor. Den ena hade gjort sig illa i höften och var väldigt försiktig och sprang ganska snabbt tillbaka hem. Men den ljusa krabaten hängde med mig, Nacho och Bobby. Nacho talade om vart skåpet skulle stå medan Bobby inte brydde sig nämnvärt.





Taxin kom när jag var nere vid lilla butiken och iväg kom vi till flygplatsen. Checkade in och det var ju enkelt. Jag hade ju inget sändbagage! Älskar att resa lätt.

PÅ SAMUI FLYGPLATS
Gate nummer 1 var aktuell denna morgon. På morgonen behövs sällan paraply men regnar det finns paraplyer för utlån om man inte vill vänta på det lilla Shuttle-tåget.



Shoppinggatan var tom och öde. Det var ju liksom inget öppet så dags. Men vad skulle jag ha köpt? Förmodligen inte en endaste dugg.



Väl framme vid gaterna passerade jag säkerhetskontrollen och passade på att gå på toa. Den är väldigt trevlig med akvarium som välkomnar.



Det är en öppen flygplats utan väggar och träden blommar för fullt. Jag ställde min packning vid fötterna och tog en liten promenad i väntan på flygplanet som kom på tid.



PÅ BANGKOKS FLYGPLATS
I ankomsthallen gjorde jag mig av med dödvikt. Alla papper jag inte behövde kastades vart efter under resan. Varför gå och bära på sånt man inte behöver längre?

Nästa fråga var hur skulle jag komma in till stan - och vart ville jag? Gick bort till en av informationsdiskarna och förklarade att jag ville till Chinatown och frågade hur jag enklast kunde komma dit och fick förklarat att jag skulle få byta i Makasan. Det var lite krångligare än att ta taxi som jag hade tänkt från början. Men det kändes mer som ett äventyr att ta tåg och metro, ju! Sagt och gjort. Jag lyfte blicken och hittade skyltar som visade vägen till City Line.



CITY LINE TÅGET: FLYGPLATSEN - MAKASAN
Väl framme vid stationen gick jag till biljettluckan, betalade och fick en liten polett som man la mot en läsare så grinden öppnade sig (precis som Bostadsbolaget Stångåstadens nyckel till porten i Ryd).

Bangkok är verkligen kontrasternas stad.
I utkanten är det låga hus, ihopspikade av brädlappar för de mesta, mycket odlingar och kanaler (s k klonger). Man kan se att Bangkok är byggd på sankmark och att om vattennivån skulle höjas med endast en meter så skulle katastrofen vara ett faktum.
I city är det skyskrapor, oräkneliga bilar, tåg i luften (s k Skytrains) och shoppingmalls. Och här kan man hitta allt. I alla fall i prylväg. Det är bara det som inte är uppfunnet som inte finns här.

För att komma ut från plattformen la jag min polett i maskinen som släppte ut mig i samma ögonblick. Och jag befann mig på Makasans station och skulle bara hitta vägen till nästa station!







PETCHABURI - HUA LAMPHONG
Lite lätt förvirrad sprang jag omkring på stationen utan att vara helt säker på vart jag skuile. Till slut valde jag att fråga och kom ut under järnvägen ut på gatan och hittade en skylt som det stor MRT (står för Mass Rapid Transport) och jag följde anvisningarna. Utan att veta om det var rätt station visserligen men det kändes på något sätt bra - och plötsligt såg jag namnet på stationen och hade hamnat rätt!

Är det ändå inte lite lustigt att man i ena ögonblicket inte vet var man är men så ser man något bekant och blir så glad. Det kom att hända flera gånger under min vistelse i denna miljonstad (I centrala Bangkok bor drygt 5,8 mljoner invånare. Räknar man även med ytterområden kommer vi upp i drygt 10 miljoner registrerade.).



CHINA TOWN
Från Hua Lamphong skulle jag nu hitta till China town. Det visade sig vara ganska så lätt. Jag kollade kartan, frågade ett par gånger och hittade till den stora korsningen med tre vägar varvid jag bestämde mig för den i mitten och den följde jag... för det mesta. Att man är i China town ser man på skyltarna som det står på kinesiska, att templen ser lite annorlunda ut mot de thaliändska och att butikerna har lite annorlunda sortiment - speciellt i deras apotek.



Jag slogs av hur smutsiga husen var, förmodligen av alla avgaser. När man landar ser man en grå dimma över hela staden - det är avgaser det. Det är många som blir sjuka här. Andningssvårigheter är inte ovanligt och det är många fler som går med munskydd här än på Koh Samui. 8Vet inte varför de använder det på ön för där är ganska ren luft om man jämför.)



Byggnaderna var blandat europeisk stil med kinesisk och det var en hel del vackra tempel i området.



Tyger att knyta runt träd fanns i alla färger och av någon okänd anledning gillar man rosa och rött. Det var nog den vanligaste färgen jag såg i den här delen av stan.



Hittade en matmarknad och slog en lov. Längtade hastigt tillbaka till Marocko när jag hittade till köttdiskarna.



Sjöhästar används i traditionell kinesisk medicin för behandling av luftvägssjukdomar som t ex astma. Själv skulle jag nog ha lite svårt att äta denna vackra saltvattenvarelse som medicin, tror jag.

I en annan butik hittade jag labradorit-amuletter. Och de var verkligen jättefina. Blev väldigt förtjust i dem men kom ut utan. Tyckte att de var lite dyra (1500 bath). Och vad skulle jag ha den till?



Bangkok är väldigt hett. Det kommer inte åt att blåsa nämnvärt. Det är som vanligt viktigt att dricka mycket och jag stannade och tog färskpressad limejuice mitt emot ett av de tusentals apotek jag hittade. Det smakade väldigt friskt - och surt.



Jag följde fortfarande stora vägen när jag fick se en sidogata med klockor! "Men så bra", tänkte jag, "kanske kan jag hitta en klocka till Per här?" Så jag in förstås och kom fram till ett ställe med en katalog på disken. Jag bläddrade lite och säljarna (en man och en kvinna) sken upp när jag förklarade att jag bara var intresserad av klockor i Swiss-kvalitet. De plockade fram ett par stycken och jag fastnade för Breitlings automatiska Navitimer Heritage. Gillade även deras Breitling For Bentley Mulliner Tourbillon. Den var super duper cool med synligt urverk men den var för tung.



Men det gäller att vara uppmärksam. Jag fick nämligen inte klockan jag hade tittat på. När jag hade gått en bit ville jag kolla om den fortfarande tickade - och det gjorde den. Men armbandet satt inte fast på klockan utan en sprint saknades. Jag gick med oerhört bestämda steg tillbaka med klockan i högsta hugg och visade vad de hade gett mig varvid detta åtgärdades med det samma med en ursäkt.

Med en komplett klocka fortsätte jag gå stora gatan fram. Men nu blev det inte riktigt så. Jag såg plötsligt en skylt med ett bekant namn: Memorial bridge. Det hade jag ju sett på kartan och där skulle det finnas en marknad visste jag och därifrån kunde man även ta en flodbåt. Så jag knatade väl iväg in på gatan mot Memorial bridge.



Och det var ju ganska så dumt. För därifrån gick jag vilse och kom aldrig till Memorial bridge. Men jag kunde köpt polishölster och pistoler, om jag hade varit sugen. Det var en hel gatan med fokus på skottsäkra västar och andra polisattribut. Själv var jag mest intresserad av att hitta en ny skylt med Memorial bridge på.



Och det hittade jag en till slut till min stora glädje. Men säg den glädje som varar. Jag vet inte vart jag hamnade men inte var det där iallafall. Istället kom jag till en klong som jag följde en bit.





Så småningom kom jag till Blomstermarknaden - och den är verkligen gigantisk. Den är både längs med gatan och inne bland husen! Doftade underbart.
Men så får jag syn på en skylt om en pir! Upp med kartan och där hittade jag piren. "Den blir bra att ta båt ifrån", tänkte jag och gick tvärs över den stora korsningen för att så småningom hamna ute på piren.



PÅ BÅTTUR PÅ  CHAO PRAYA OCH KLONG MON
Där stod jag och tittade på kartan för att klura ut vilken pir jag skulle till därifrån. Då hör jag danska bakom mig. De frågade på engelska vart jag skulle och jag svarade på danska att jag inte visste helt säkert. Då undrade de om jag ville följa med på en timmes tur på floden?
Tjaa, tänkte jag, varför inte. Jag har ingen tid att passa. Sagt och gjort. Ner på en Longtail-båt - och det är ett företag i sig. Man behöver både balans och en smula vighet. Men till slut kunde jag sätta mig och vi kom ut på floden Chao Praya och in i en av klongerna.
'




En del hus förundras man över hur de över huvudtaget kan stå upprätt. Fast å andra sidan var det många som lutade åt alla möjliga håll...

Vi stannade vid ett av de många templen och köpte bröd till fiskarna. Kattfisken är helig vid templen. På andra platser får man fånga den och äter den mer än gärna.
Om man matar dem vid ett tempel (det finns totalt 400 tempel) skaffar man sig tur så jag blev ju så klart tvungen att mata dem med inköpt bröd  för en tia och hoppades på tur resten av dagen. Och det kan man väl säga att jag hade eftersom jag kom fram till mitt hotell för natten till slut. 



En liten släng av Egyptenkänsla fick jag när små båtar kom upp och ville sälja souvenirer. En av de danska gästerna köpte en liten båt med rökelse. Själv satsade jag på något jag verkligen behövde: Vatten.





Vid ett tillfälle fick vi syn på en jättestor Water Monitor. Du ser svansen på den under trappan på bilden nedan till höger. Tyvärr hann den smita under huset innan jag fick upp kameran. Men den här varan-liknanden varelsen bor i klongerna och ligger gärna och vilar på torra land.





CHINATOWN TILL WONGWIAN YAI
När vi var tillbaka till piren skulle de andra till Grand Palace och undrade om jag ville följa med men eftersom jag var bokad på det till fredagen valde jag att tacka nej och fortsätta min promenad - och kom ännu mer vilse.
Passerade genom ett kvarter med en massa restauranger på trottoaren - och ska man äta som thailändarna gör ska man sätta sig ner på en plastpall och äta på ett sånt ställe. Själv var jag inte direkt hungrig utan var mer inställd på att hitta något som kändes rätt riktning mot centrala Bangkok.
Det gick dessvärre inte helt bra så till slut gick jag upp till en TucTuc (trehjuligmoppe) och bad att få komma till slut/Ustartstationen av Skytrain. 
Det blev en minnesrik färd med en chaufför som gasade för fullt - bromsade, gasade för fullt -bromsade och "låg" på två hjul mellan bilarna och i kurvorna, som den mest naturliga saken i världen. Det var lite spännande emellanåt eftersom det var precis på marginalen hela tiden. haha







SKY TRAIN WONGWIAN YAI- SILOM
Och fram kom jag ju!
Istället för polett var det biljettsystem här. Jag köpte en i automaten (jämna pengar krävs och det är tio och femmor som gäller) och klev på.
Jag fascinerades under hela min bangkokvistelse över att deras kommunala transportmedel är så rena och fräscha. Alla har tv på stationerna OCH i vagnarna. Det är ingen som skulle komma på att förstöra. Det är annat än stockholms tunnelbana, det!





I Silom hoppade jag av och gick in på Silom Center. Jag hade tagit så många kort på dagen att mitt batteri nästan var helt slut. Och jag som ambitiöst nog hade trott att jag skulle klara mig med samma laddning i tre dagar! Det var bara att välja mellan tre saker.
1. Att inte ta några fler kort
2. Att köpa en digitalkamera
3. Att köpa en ny mobilladdare

Och valet föll på tredje alternativet. Billigast och klokast! 290 bath försvann från min plönbok till detta.
På Silom Center åt jag min lunch som blev en Pad Thai. Ganska okej men kanske lite smaklös.



Innan jag lämnade Silom svängde jag in på Patpong Market, en turistmarknad. Men de hade inte startat än utan höll på att packa upp. Det är två gator som marknaden hålls på. Men det är ju samma saker på den som på andra marknader. Skillnaden är att här är det en massa GoGo-barer med inkastare som gärna ser att du kommer och tar en dyr drink- och kanske lite till om du är man plus att det är svårare att pruta här för alla turister som kommer hit. Näe, dit kommer jag inte gå någon mer gång. Det finns roligare marknader.



SILOM - SIAM
För att komma till hotellet fick jag byta Skytrain i Siam. Den stationen är förbunden med flera stora shoppingcenters. Jag slog en lov men åter igen, jag behöver ju inget. Men hade jag varit ute efter en Fendi eller Chanelväska hade det varit enkelt att få tag i till en bättre penning än i Sverige.



SIAM - ASOK - REMBRANDT
Det blev ganska snart en tur mot hotellet där jag skulle bo - hotell Rembrandt. När jag klev av på stationen kunde jag se hotellet långt borta bakom en stor skylt. "Aha", tänkte jag, "jag ska gå åt det hållet."



Så kom jag då ner på en trafikerad gata. Och fick se att det jag trott var hotellet var ett annat hotell - men fick syn på Rembrandt lite längre bort! "Aha", tänkte jag en gång till, "jag ska gå åt det hållet." bara för att upptäcka att jag inte alls kom till hotellet den vägen.
För att ta en liten paus i letandet gick jag in på en supermarket där jag hittade de röda Babybels (på Tesco finns bara den gula varianten) och passade på att köpa en flaska vatten.



Väl ute igen lyfte jag blicken och fick syn på hotellet - igen! "Aha", tänkte jag, "jag ska gå åt det hållet." Och så gick jag, och gick, och gick. Men så fick jag se hotellet - från en bakgata visserligen MEN som det visade sig att jag kunde nå hotellet!
Glad i hågen klev jag in i ett garage, hittade en skylt som det stod Hotel på och följde pilarna och plötsligt, när jag rundade ett hörn, låg ingången! Så himla bra, va?



Jag checkade in och la min vansinnigt gigantiska packning på rummet som nu innehöll en hel armbandsklocka extra, och gick sedan ut för att hitta någonstans att äta lite middag.
Hittade en restaurang som serverade Tom Yom Gung - men den var ett riktigt nerköp. Jag hoppades få typ samma som i Chaweng och förväntingarna var höga när jag fick in min soppa som i en Tajinegryta. Men istället för stora räkor låg JÄTTESTORA halva räkor med suspekt del av kroppen så de ville jag inte äta. Soppan var dessutom mediokert kryddad och jag åt bara lite spad. Att det var eld under hela tiden gjorde att soppan kokade oavbrutet. Näe, ingen hit, alltså!

Jag gick lite besviken hem. Klev in i hissen och då upptäckte jag att min nyckel var borta!
Kunde den ha hamnat tillsammans med pengarna jag betalade med? Nu orkade jag ju inte gå tillbaka till restaurangen och fråga utan jag gick till receptionen och bad att få en extra nyckel. För säkerhets skull låste jag med säkerhetslåset. Jag menar, om jag nu råkat lämna nyckeln av misstag så stod ju mitt rumsnummer där och man vet ju aldrig vad folk kan få för sig.

Det blev dags att inta horisontalläge för att ladda för dag nummer två i Bangkok. Jag klädde av mig och då kom jag ju på: Jag hade ju lagt nyckeln i fickan med pengarna som sitter runt ena benet. Det hade jag gjort så jag skulle komma ihåg vart jag hade lagt nyckeln. Hrmf!



Ja, så var då första dagen avverkad. Dags att stretcha och ladda för dag nummer två då!

Antal steg: 34 511

Det är inte så mycket att skriva om den här dagen. Jobbade till eftermiddagen och försökte få ihop mina dagar i Bangkok. Gick sedan på Unisense för behandlingar.

Efteråt överraskade jag mig själv med en Fransk Manikyr - och det var ju helt bortkastade 300 bath! Det var snyggt i fem minuter. Borde kanske redan ha insett när det startade manikyren med Top coat... Näe, det där får nog vara i fortsättningen.




Antal steg: 4887


BOBBYS HJØRNE
Bobby var færsvunnen hele dagen i dag også. Men han kom ind og sagde Hej helt kort om aftenen. Nacho hvilede imidlertid på gulvet, indtil jeg gik i seng.

Så var det Sveriges Nationaldag. Den gick obemärkt förbi om man inte ska räkna med att jag bytte profilbild på FB till en svensk flagga och lyckönsningar till Sverige...

Jag åkte istället till flygpplatsen och hämtade nya danska gäster. Noterade att Reggae Pub gör reklam på vagnarna och det är ju lite roligt för det är en reggae pub som inte spelar någon reggae eller iallafall nästan ingen. haha



På väg hem från kontoret träffade jag på en av de ofarliga tusenfotingarna. Du kanske ser skillnaden - förutom att den till höger är död, alltså?


Fick för mig att besöka "min" lilla restaurang på vägen upp. Köpte Tom Yum Gai (Nationalsoppan med kyckling) och fick den i en plastpåse att bära med hem. Och väl hemma tömde jag upp den i en djupskål och gladde mig att få äta upp den. Den var jättegod. Och nu har jag lärt mig att man äter inte Galangal och heller inte chilin. De är där för att krydda till det - och det räcker gott det!



Antal steg: 10174


BOBBYS HJØRNE
Bobby var væk hele dagen. Ved ikke helt, hvor han er, faktisk. Det er muligt, at de nye naboer, der kender ham siden før, at tage ham in om natten.

Fridag i solstol fram till trehugget. Ja, det var ju avbrott för något i magen förstås.

Packade in håret i arganolja och där fick det vara kvar till klockan sju på kvällen. Det blev, som vanligt, ett väldigt mjukt hår efter den kuren.

Vid tretiden blev det för molnigt för min smak. Då gick jag in och skar en fläskfilé i småbitar och  marinade med Yakiniku plus en röd chili, en grön chili och två viltlökar. Det fick stå till sig ett par timmar sedan blev det bryna av. När det var klart "slängde" jag ner lite ketchup, pastrami och banan också. Sen fick allt stå och puttra i kondenserad mjölk ett tag. Jag måste ha sås, ju! Lite torrt med bara ris och kött, eller hur?

Jag har kanske inte berättat att Hitachi-frysen i gamla lägenheten fick fungera som kylskåp. Termostaten var paj från dagen jag kom. Det som skulle vara den riktiga kylen var för vam och det kom upp småflugor genom ventilationen. Ja, de dog när de väl kom upp dit. Många begravningar i soppåsen blev det.

I den nya lägenheten är kylen (av samma märke) en frys- alltså ett tvärtomproblem. Men det är faktiskt värre än det andra bekymret. Jag kunde ju klara mig utan frys utan problem. Det är ju bara att inte bunkra upp för mycket!
Men utan kyl är det värre. Nu fryser min mjölk till kaffet, osten och floran till morgonmackorna och så klart, alla grönsaker och frukt. När jag skulle ta min potatissallad jag gjorde häromdagen, var den stenhård...


Ett I-landsproblem? Absolut. Men står det en kyl/frys där jag bor förväntar jag mig att den också ska fungera. Varför annars ställa in en?
Om det inte hade stått någon där hade jag anpassat mina matvanor därefter. Jag hade ätit ute till exempel och frukt klarar sig några dar framme i värmen.
Aja, imorgon kommer elektrikern men vis av erfarenhet säger det mig att det kan ta några veckor att lösa problemet. Det blir spännande att se om har jag fel! Tills vidare löser jag problemet genom att äta ute, helt enkelt. Det gäller ju att vara flexibel i livet!

På kvällen kom en granne in - något som är det värsta jag vet när folk bara dyker upp. Mitt hem är min borg och jag gillar inte "inkräktare". Låter kanske konstigt för en som är väldigt social men du förstår, jag är en social ensamvarg. När jag väljer att vara social är jag social (ja, annars skulle jag ju inte ha det jobb jag har där social kompetens är A och O) och när jag väljer att vara ensamvarg så vill jag vara för mig själv och inte bli störd.
Men nu var det så iallafall. Hon är och hälsar på en ung man som är här en längre tid. De hade blivit, ska vi säga, oense på Nikki Beach på brunchen varvid hon hade åkt hem utan att ha någon nyckel. Vi satt och pratade en dryg timme inne hos mig medan vi väntade på att Johan Ägare kom och öppnade.
Men jag var lättad när jag kunde gå in i duschen och tvätta bort arganoljan för att därefter gå och lägga mig.

Antal steg: kanske eller nåt. Var ju bara hemma.

BOBBYS HJØRNE
Kunne ikke se Bobby før 15:30. Ved ikke, hvor han havde været. Men resten af eftermiddagen og aftenen, løbte han rundt på området.