Att vara Maria Graube

Jag skulle haft en ledig dag idag men den flyttade jag på i förrgår av två anledningar;
1. En familj hade önskat åka tidigare från Samui och vara i Bangkok ett par dagar innan hemresan. De skulle därför åka tidigt på morgonen idag. Och jag brukar ju följa med gäster till flygplatsen så kvart över sju gick jag hemifrån för att sedan bli upphämtad med minibussen och åka till familjens hotell och därefter flygplatsen.
2. I ett mail i måndags bad den som är ansvarig för ekonomin i Bangkok att jag skulle vara klar med min bokföring redan den 14e (istället för 15e som brukligt är) eftersom hon skulle vara ledig den 15e. Bara att gilla läget alltså och skifta fridag!

Min dag/kväll bestod således inte av solstol utan av flygplats, ekonomi , välkomstmaterial, ekonomi, CRM, ekonomi och på kvällen hemma fram till niohugget, mer ekonomi. Ja, ekonomin är det som tar mest upp av min tid. Jag är nämligen inte duktig på det och allt man inte kan eller förstår tar alltid längre tid, eller hur? Men som ni vet, man kan inte vara bäst på allt.
Att ha mina servicetal ligger mellan 4,5 och 5,0 varje vecka får väl väga upp, antar jag. Men nog vore det roligt att vara bäst på allt!

Efter jobbet gick jag till Unisense där jag gått upp 100 gram men gick ner 400 så jag stampar på mina 69,9. Jag platåar väl nu, misstänker jag...

Efteråt gick jag in på Banana IT eftersom jag jättelänge tänk på att köpa en liten mp3. De hade bara iPod. En Shuffle skulle de ha 2000 bath för och Nano 5400 bath för. Det kändes för dyrt. De är nog billigare i Sverige tänker jag.

Sen blev det Tesco där jag först gick in till frisören och lyssnade om de permanentade och det gjorde de. De har erfarenhet av europeiska hår nämligen så det känns säkrast att gå dit. Efter att ha tittat på mitt långa hår fick jag priset 3000 bath (ca 700 SEK) så ja, det bllir nog att perma mig här.

Fortsatte in på varuhuset. Jag hade ju sett en mp3 där som påminde om ett mellanting mellan Shuffle och Nano. Den hade både knappar och display och var nästan lika liten med 4GB minne och radio - men jag har tyckt att den var lite dyr (800 bath) tidigare men nu plötsligt blev ju den ganska billlig.
Så när jag gick bort till elektronikavdelningen hade jag bestämt mig för att ta reda på lite mer och kanske köpa den istället. Och det var ju en väldigt bra tanke! Det var bara det att den inte fanns längre. SOLD OUT stod det på en skylt! Så ironiskt! Ibland blir man så trött på sig själv att man tänker för länge.

Jag veckohandlade och blev sugen på allt möjligt. Förutom det som stod på listan kom jag alltså hem med rostbröd, "feta"ost, gräddfil, champinjoner, oliver och potatis (blev plötsligt sugen på potatismos!)


Märkligt att jag inte blev sugen på onyttiga grejer va?

Resten av kvällen blev en deprimerande kväll. Inte nog med att det monsunregnade en lång stund...



... jag fick via mail veta att det var en väldigt "messy bookkeeping" jag lämnat ifrån mig för juni månad och att den som i Sverige gör kontrollerna inte hittade i den.
Kändes lite trist att få höra när jag gör på samma sätt som jag gjort till min bokföringsbyrå i Sverige och där var sällan eller aldrig några problem. Eller så fann de och löste problemet på egen hand, inte vet jag.
Men alla dessa (nya) femsiffriga Apollospecifika konton, debit och kredit, kvitton som man vill ska sitta slaviskt i nummerordning (annars hittar de inte) och nu sista missade jag att skriva två verifikationer men det får jag erkänna var lite dåligt och inte likt mig. Men ekonomi stressar mig oerhört och min själ blir jätteledsen när det blir fel *torkar faktiskt en tår i ögonvrån*.

Dessutom är det krångel med en utflyktsförsäljning men den tar jag på mig. Det var i början av säsongen och jag visste inte helt hur jag skulle göra. Och idag (fredag morgon på min lediga dag - igen) försöker jag bringa reda i den situationen och ska maila dokument och mailkonversationer som jag hoppas kan bringa klarhet för såväl Bangkok som Stockholm.

Aja, det är ju bara att slå det ifrån sig och göra det bättre nästa gång som ju ärnu, perioden 1-15 juli och som också blivit fel i... Men där är väl bara att börja om då! Tur man har humor även om det snyftas en hel del framför datorn för närvarande...


Antal steg: 11 256

BOBBYS HJØRNE
På vej til arbejde kom hvalpene fra politiet huset. Til venstre er den, der er blevet ramt og er stadig en smule forsigtige og går ikke så langt hjemifra. Til højre er den, der gerne løber rundt på området med Bobby og Nacho.

Nacho var først uvildig til at følge med et stykke arbejde, men så at hvalpene kom. Da var hun dog nødt til at komme med.



Bobby så jeg ikke foran senere om kvelden, når han ønskede at komme ind og moppe op.

Min dag började så klart med frulle men också laddning av mitt mobilkort. Det är både fördelar och nackdelar med Holidaykortet som har Happy som kontantkort här nere.
Fördelen: att mitt svenska nummer är vidarekopplat och de som ringer mitt 0704-nummer betalar bara vanlig svensk mobiltaxa trots att jag bor i Thailand.
Nackdelen. Jag måste ladda det en gång i veckan (minst 60 bath) och eftersom jag inte ringer ofta har jag nu en massa pengar jag inte använder, på telefonkortet.



Gick till kontoret och lämnade utflyktsvouchers till agenten samt faxade en biljett till ett av hotellen.
Sari kom och hämtade mig vid nio så jag kunde komma iväg till Lamai för hotellservice där idag.

Där var det tänkt att jag skulle stanna och ha min fria eftermiddag där. Så blev det ju inte då. Vid halv två, när jag satt och åt lunch, tornade nämligen kolsvarta moln upp sig och himlen öppnade sig så jag valde att åka tillbaka till Chaweng istället.

Där blev det jobb framför datorn. Det var detektivarbete gällande en inbetalning som inte hittades. Som ett par timmar sedan hittades. Spännande!

Hemma lite senare på kvällen fick jag för mig att jag nog måste prova mina shorts. Har inte använt dem sedan jag kom och var lite sugen på att ha dem imorgon. Men, näe det får ligga kvar i lådan, du! Det saknas en kropp att fylla ut dem med nämligen!
Fy, så trist att inte kunna ha sina favvoshorts längre, känner jag.



Antal steg: 6113

BOBBYS HJØRNE
Bobby såg jeg ikke ikveld, kun Nacho

En jättekul dag! Det brukar det vara när det är dags för hotellservice och jag får träffa mina gäster som jag tagit emot på flygplatsen!

Men först kontoret! Iklädd funktionströjan gick jag iväg- men glömde vattenflarra! Hur klokt var detta på en skala? Som tur är har jag ju både Family Market och 7Eleven på vägen så det löste sig ju i utbyte med 7 bath.



Höll till i Chaweng på förmiddagen och Bo Phut på eftermiddagen med en mellanlandning på kontoret. Och idag följde jeanskjolen med hem. Får väl ta på mig den och ta ett kort så den iallafall är med på bild en gång. 

Men är det vettigt vad tiden går fort? 12 Juli redan. Vilket innebär att unge herr Albin snart fyller en månad utan att jag har sett honom IRL, bara på foto. Det känns allt lite tråkigt för en mormor...

Antal steg: 16012


BOBBYS HJØRNE

Bobby solede sig, Nacho hvilede inde i skyggen om morgen idag.

Det blev en helt vanlig morgon fast en något crazy dag, får jag säga.

Min förmiddag startade med en arrival som inte hade betald transfer. Igår frågade jag om de ändå skulle skicka en minibuss så jag kunde möta dem men om de inte har betalt transfer skickar man ingen buss. Logiskt, förstås. Jag fattade därför beslutet att möta dem på hotellet i Lamai istället och beställde taxi dit så jag skulle skulle vara där i god tid innan.

När klockan blev fem i tio idag ringer min mobil och det är agenten som undrar var jag är. Bussen till flygplatsen hade kommit (samma person som igår sa att ingen buss skulle skickas). Förvånat repeterade jag vad som sagts igår och att jag istället ordnat så jag åker till hotellet. Bussen fick åka utan mig och jag tog min taxi.

Klockan tickade på. Jag fixade lite med hotellservicen jag skulle ha på kvällen och ritade in tips på en karta att ge bort. När klockan var elva drog jag mig bortåt receptionen eftersom jag räknade med att gästerna skulle dyka upp när som helst. Men ingen kom.
Till slut ringde jag agenten och frågade om de hade åkt med minibussen eller om de missat dem. Då visade det sig att de aldrig kommit. De hade checkat in på internet men där försvann spåren. Något akut måste ha hänt således. Sånt är ju alltid oroligt.
Dagen gick sedan till detektivarbete som inte gav några resultat dessvärre. Ingen visste någonting.
De hade ett smsnummer och jag skickade meddelande till dem men det hängde kvar i luften och levererade aldrig. De var spårlöst försvunna! Mysko!

Nåja, livet går ju vidare. Det sker ju andra saker som också måste tas hänsyn till.

Jag tog en taxi tillbaka till Chaweng där jag först gick till skräddaren med mina uppdrag och därefter tillbaka mot kontoret. Hämtade min mobilbältesväska på vägen och den passade perfekt för kamera och mobil! Skomakaren fick dessutom göra två extra hål i bältet och det ska väl räcka ett tag, hoppas jag.



Jag åt lunch på en enkel gaturestaurang och gick sedan in på den där second-handbutiken jag har skrivit om tidigare. Tänkte kolla om jag hittade något roligt. Och det får jag nog säga att jag gjorde. Det blev en hel samling in i provrummet faktiskt: tre klänningar, fyra blusar, två tröjor och två jeanskjolar.



Men sen om de passade skulle komma att bli en annan femma.


Vad som är i vägen är väl ganska uppenbart...


Men den här var väl bra - inte alls, nä. Det är ju bra om den går att knäppa...

Det slutade med att jag kom därifrån med enbart en jeanskjol... som jag inte riktigt vet om /när jag kommer använda. Just nu ligger den på kontoret. Det gick nog lite fort, det där inköpet hehe. Aja, den som väntar får se.

Tillbaka på kontoret  fortsatte jag detektivarbetet, fick ett telefonnummer jag försökte ringa på och senare sms:a på. Jag ringde hotellet för att höra om de kommit men det hade de inte. Och inget svar fick jag på sms:et som alltså aldrig levererades den här dagen.
Svenska kontoret visste inget, danska kontoret visste inget. Så jag fick fortsätta undra över vad som hänt!

På kvällen hade jag hotellservice i Chaweng och där blev jag kvar i nästan två timmar. Så kan det vara när man har härliga, nyfikna och pratglada gäster.

När jag var klar gick jag bort till den provisoriska taxistationen utanför hotellområdet och hittade Mo där, rökandes thai-tobak i torkat bananskal (rullade cigaretter som inte luktar gott). Han pratar inte mycket engelska men med det lilla han kan, thai och teckenspråk kunde vi ändå samtala med varann utan avbrott tills min taxi kom.

Väl hemma blev det en chipspåse på 150 gram och straxt därpå horisontalläge... fortfarande ovetande om vad som skett med mina gäster. Vilken gåta!

Antal steg: 8580 (ja, men det var väl jämt och bra)


PS/ Eftersom jag skriver det här inlägget tisdag 12/7 vet jag att gästerna har ankommit till Samui och sitt hotell. Fick SMS nu på morgonen vilket gjorde mig oerhört glad, så klart! Och nu slipper ni ju undra en hel dag över hur det har gått! /DS

X-tra PS/ Intressantaste frågan jag fick idag:
"Maria, jag har ett problem som jag tror att du kan hjälpa mig med. Kan jag låna 18000 (bath) av dig?"
Eh, behöver jag säga att jag blev ganska så ställd?
Jag insåg snart att personen trodde att jag var rik eftersom man ser mig åka taxi ofta så jag fick förklara att det inte är jag som betalar för det utan företaget jag jobbar åt - och att de gör det är för att jag valt att inte ha något eget fordon på ön. Men det kändes faktiskt lite olustigt att man går och tror att jag är ekonomiskt oberoende.../X-tra DS


BOBBYS HJØRNE

Vaknade vid halv två och trodde det var morgon. Därefter hade jag jättesvårt att somna om. Så onödigt sånt är! Men så var det iallafall.

Steg upp straxt efter sex, fixade frulle, kollade 'So you think you can dance Canada' och begav mig sedan mot kontoret.
Jag noterade att något flöt oroväckande stilla i poolen. Det var då för sorgligt! En drunknad giraff! Undrar vems den var, för nu är det inga små barn här... Stackar'n. Han blev kvar i Thailand han!



Förmiddagen bestod av Arrivals. Eftersom det blir en väldigt lång dag när jag har Departures på kvällen bestämde jag mig för att ta en långlunch med besök på Unisense. Och idag hamnade jag precis under 70-strecket (69,9) och Khun Tak fick rätt. Själv ser jag verkligen fram emot att mäta glukosvärdena i slutet av månaden, jag. Kan man "bota" diabetes, tror du?

Straxt efter halv nio på kvällen kom jag hem och möttes av en stor spindel. Den här gången satt den ovanför soffan. Jag beklagade mig lite, hämtade kamera och Typ-Radar coh upprepade en tidigare historia vilket betydde att den så småningom ramlade ner. Men den här gången fick den dö är ute. Förra gången hade jag ett spindellik under AC:n ett dygn innan Ae kom och städade bort den.



Antal steg: 12189

Lite jobb och lite fritt var det idag. Och överallt har jag ju Apollos mobiltelefonen med mig. Jag vaknar med den - och jag somnar med den. Den är en del av mig själv den här sommaren.

05.00-08.30
Plockar med den från sängen och ut i allrummet när jag äter frukost. Ibland ligger den på utflyktspappren på det lilla runda bordet. Det är oftast det det handlar om när någon ringer - att de vill åka på utflykt.


När jag går och duschar eller på toa kan jag inte ta med den eftersom jag inte har någon mottagning där inne. Istället är dörren öppen och den ligger på diskbänken framför Typ-Radar och diskmedel.



Morgon och kvälll består ju av att sitta vid datorn - och då är den med!


08.30-14.00
Arbetsdagen börjar ju med en promenad till kontoret. Och eftersom jag just nu inte har någon mobilbältesväska så får den ligga i fickan.



Jag har en kontorstelefon men den är det ingen gäst som ringer på. Förmodligen för att vi inte har kontorstider och för att mobilen är lätt att nå mig på. Så om det ringer så är på 'el mobilo'.
Om det är gäster som ringer handlar det alltså oftast om utflykter. Om det är hotell så är det oftast om någon bokning - eller att någon gäst vill ha tag i mig från hotellrummet.


När jag inte pratar i telefonen ligger den bredvid datorn, beredd att hoppa upp i handen och lägga sig mot örat.



Precis som hemma, måste jag gå på toa även här. Där kan den följa med in för där har jag mottagning. Den ligger bekvämt på bänken vid handfatet.


Om det kommer SMS så har jag som policy att svara inom fem minuter.
Men den här veckan har det uppdagats att meddelanden från iPhone inte kommer fram (Det står "Missing text" och sen en avsändare bara.) Och ibland får jag meddelanden flera timmar senare så det är inte helt tillförlitligt med SMS har jag märkt.


14.00-16.30
Så skulle det bli en halv "ledig" dag. På eftermiddagen chansade jag på att det var ledigt vid poolen hemma. Och när jag är fri från jobb ligger Apolloryggsäcken i en stol hemma och mobilen hamnar istället i min gröna tygväska...



... och ligger jag i solstol, ligger den där också nära den uppblåsbara huvudkudden!


16.30-20.30
Ja, då får du scrolla upp och kolla var den låg på morgonen. Är jag hemma är det de platserna som gäller.

20.30-05.00
Ja, då ligger den mellan mina kuddar i sängen för det händer ju att den ringer sent på kvällar och nätter.



Antal steg: 4319

BOBBYS HJØRNE

Frukost med Rambutan som avslutning. Just nu kan jag köpa 1 kg Rambutan för 10 bath (ca 2,50 kr) på gatan. Du förstår kanske att det blir ett par sådana som mellanmål då. För dig som inte har ätit denna frukt, som du hittar i fruktdiskarnas Exotiska avdelning, så går det till på följande sätt:

1. Skaffa en Rambutan.



2. Ta upp den i handen och sätt ner ena tumnageln i skalet.



3. Dra med tumnageln så skalet öppnar sig (är den mogen går det jättelätt).



4. Skala den som du skalar en apelsin.



5. Ta en munsbit...



6. Se upp för kärnan bara (stor som en mandel ungefär)



Efter detta snacks var det dags för promenad till kontoret och bli kvar där till trehugget. Gjorde allt jag hade tänkt plus svarade på en inbjudan från agenten. Jag bestämde mig för att följa med på en invigning av ett hotell i Bo Phut den 15e. Det kan vara trevligt att göra något en kväll för en gång skull.

Som sagt, vid tretiden stängde jag av datorn och gick mot Restaurang Nagkorn. Jag var hungrig! Det räcker inte att äta en banan, ett äpple och en kall minimatlåda med nudlar, kyckling och lite mer äpple. Jag behöver varm mat på dagen.



Mitt över gatan ligger Unisense och där hade jag bokat tid framåt kvällen. Där blev det följande kombinaton som min kropp svarar bäst på:

• Ultraljud för att slå sönder fettceller.
• Lymfdränage (med elpuls) för att bli av med gifterna (och fettet) i kroppen
• Infravärme för att svettas ut en del av fettet - resten kommer ut med urinet.
• Slimming massage av mage och rygg.

Nästa gång tror Khun Tak att jag kommer under 70ikilossstrecket. (Han är så glad att jag går ner i vikt!) Jag lämnade kliniken med 70,2 kilo så orimligt är det ju inte. Nu ser jag inte allt i kilon men noterar glatt att min kropp mår jämrans bra av den här viktnedgången. Mina värden mäts ju regelbundet och jag får feedback direkt. Och mina glukosvärden talar väl också sitt tydliga språk.
Jag vill ju gärna bli 69 år och nu ökar förutsättningarna för det!

Knapphålen i skärpet räcker inte till längre, så när jag hämtar min bältesväska ska de få göra två nya hål, tänkte jag. Det är både intressant och besvärligt att pendla i vikt, du!



En sak som folk brukar ha bekymmer om är tatueringar när man pendlar i vikt - samt blir äldre = rynkig. För dig som lyssnar på sånt vill jag gärna ge ett alternativ-tänk. Allt beror på var du placerar tatueringen.
Jag har min synliga tatuering på överarmen upp mot axeln och jag pendlar i vikt runt 15 kilo, faktiskt, utan att det händer något med den. Det är också där jag väljer att ha min nya tatuering - fast på vänster sida då.



Några ställen jag personligen inte skulle placera en tatuering:

• Händerna (det är där du ser de lyfta vara 70 och inte 50 bast)
• Underarmarna (som "förlorar sin spänst" i 45-50årsåldern redan)
• Knäna (område som också blir ganska rynkigt)
• Triceps (där det gärna blir gäddhäng)
• Magen (som tenderar att bli lite hängig med åren)
• Ryggen (där lovehandles brukar uppenbara sig)
• Ansiktet (säger väl sig självt kanske)
• Nacke och hals (och det kan du se redan på mig här ovan)
• Brösten (de kikar inte utåt hela livet, nä)
• Låren (behöver jag nämna celluliterna?)
• Rumpan (som sjunker ca tio cm efter att du fyllt 40 + att det kan uppenbara sig celluliter där också)

Antal steg: 6733

BOBBYS HJØRNE

Hann ikke ta billeder  på hunderne ikveld...

Dagen började oroväckande.
Först höll jag på att trampa på en giftig tusenfoting i badrummet. Jag var glad över att Johan hade bytt lampa så jag såg den. Den dog med Typ-Radar i ådrorna (om de nu har ådror). Tänk om jag hade blivit biten! "Det hade inte varit roligt", sa jag till mig själv.

Sen tappade jag mina glasögon på badrumsgolvet (kanske för att jag fortfarande var överraskad av tusenfotingen, jag vet inte.) Jag tog upp ögonen och satte dem på näsan. De hade blivit väldigt smutsiga tyckte jag, för jag såg supersuddigt. Tog handduken och skulle torka glaset - som inte var där! Hahaha Du kan tro att jag blev väldigt förvånad - och lite sur!
Famlade runt på mattan och hittade till slut glaset. Jag svor högt. Jag som skulle ha fridag på Natien och så händer detta. Kanske skulle det bli nödvändigt med ett besök hos optikern istället?
Jag kollade så glaset var helt och började sedan försiktigt trycka tillbaka det och fortfarande i skrivande stund (22.08 på kvälllen. Ja det blev väldigt sent i säng idag!) sitter det kvar! 



Jag hade tänkt promenera till Natien men efter morgonens trauman tappade jag sugen lite grann. Dis hade dessutom bildats och det kunde bli kort tid i solen så valet föll på taxi för att komma snabbare dit. Iklädd vita breda hårbandet, bruna galabejan med paljetter som solklänning med bara bikinin under, åt jag en rostad macka med bacon innan jag hittade mina trevliga gäster. Efter att ha stått och pratat med dem en kvart hittade jag sedan en solstol som jag kände kunde passa mig väldigt bra idag!

Jag hade smort in mig med solskyddsfaktor 4 redan hemma och doftade kokos - i en timme. Sen var jag genomsvett och fick gå och duscha.
Ja, för det är ingen idé att bada i havet. Det är runt 28-29 grader varmt och svalkar inget plus att det är så långgrunt att man får gå ihjäl sig. Poolen håller kanske 25 grader och är heller inte mycket till nedkylning. Bäst är alltså duschen!

Mina gäster skulle också vara på stranden idag och låg ett stycke ifrån mig. Men vi pratade en hel del med varann trots detta. Jag har så härliga gästerm, inte bara här utan även på andra destinationer jag har jobbat. Det är de som gör att det här jobbet är så himla roligt! Utan dem... ja, då skulle jag ju bara sitta på kontoret och prata med en dator!
"Kan du ta en bild på mig så jag har när jag solar", frågade jag vid ett tillfälle och det blev ett par stycken.


Jag noterar att, trots att BMI-procenten har gått ner, hovrar magfett fortfarande ovanför skelettet. Det blir nog bra att fortsätta på Unisense, ja!

Jag noterar att jag ser brun ut också men jag säger bara det att, låt inte kamerans färgåtergivning lura dig! Jag är fortfarande beige - utom i ansiktet! Jag måste ha ett väldigt utstickande ansikte alltså, för jag blir alltid röd i ansiktet. Detta trots att jag går flera kilometer varje dag i fullt solsken och huden borde vara härdad. Men kolla det vita i rynkorna och jämför med tomatrödafärgen på resterande (typ släta) ytor.



Diset försvann under förmiddagen så jag blev kvar hela dagen och åt därför lunch i restaurangen. Det blev kycklingspett med jordnötssås serverat med strimlad kål och morötter. Kryddigt och jättegott!
Straxt efter fyra packade jag ihop mina grejer, lämnade tillbaka handduken jag lånat - och fick för mig att leta efter en kabinväska. Har varit lite avis på de som haft små trolleys med sig på flygplanet En sådan kan ju vara perfekt att ha som extra sändbagage också!

Gick Chaweng Beach Road fram när någon ropade efter mig.
"Are you muslim?". Det var en av taxichaufförerna i gänget vid Samui Seafood Grill & Restaurant.
"No, I just like their dresses", svarade jag.
"You look like muslim from Dubai", skrattade han, och jag tror det var en komplimang.

Jag fortsatte min promenad mot Väsk- och Skobutiken som ju var mitt mål.
Häromdagen hittade jag en liten, söt, brun på Tesco som jag gillade jättemycket men jag tyckte den var alldeles för dyr trots att den var på rea (ca 600 svenska pengar).
Nu hittade jag en liten, söt röd väska, också med praktiska fack och kombinationslås som även den var med på rea - men för halva priset mot den på Tesco! Så efter lång diskussion med expediten på svenska lämnade jag fram mitt Ica-kort. Ja, hon förstod ju inget förstås men det var mest för att överlägga med mig själv. Det fanns nämligen tre olika modeller i ungefär samma storlek och jag ville ju vara säker på att jag valde rätt modell. Men jag tror vi kommer trivas tillsammans. De två röda resväskorna som numera finns i min ägo, kompar redan i sovrummet sida vid sida.


Antal steg: Uppskattningsvis runt 2500


BOBBYS HJØRNE
Jeg prøvede at ta venne billede af mig og hundene, da jeg kom hjem. De var ikke helt med på ideen.



Og da jeg ville tage billeder af min nye taske, var jeg alt for langsom. Nacho kiggede forventningsfuldt på døren. Bobby öppande til sig selv ...

Det var i en mulen morgon med åska som jag promenerade till kontoret. Men något regn kom det inte förrän på kvällen, då med lite mer åska. Men det var hett som attan hela dagen. Men promenaden tog bara 20 minuter och jag förstår inte riktigt vad som hände. Jag måste ha gått fortare än vanligt!


Nästan redo att åka med gäster till flygplatsen. Bara snaran (knuten scarf) som saknas!

När departuren med mina danska gäster som skulle bo en tag i Bangkok, åkte jag till kontoret och jobbade där ett par timmar. Blev klar med det jag hade tänkt och kunde sedan ta fri eftermiddag!

Bestämde mig för att gå bort till Unisense och prata med ägaren. Hade nämligen fattat beslutet att förhandla lite grann. Sagt och gjort! Vi pratade, tittade på resultat, förhandlade och jag förklarade vad jag varit missnöjd med och det slutade med en betalning på dryga 2000 kronor för 40 behandlingar. Och jag avverkade fyra direkt, där och då!
Mina värden talar sitt tydliga språk. De där behandlingarna har hjälpt mig till bättre hälsostatus. Ej att förringa alltså! Plus att jag måste säga att det är väldigt motiverande att se vågen närma sig under 70 strecket! Det är ju fem år sedan sist!

Jag var så motiverad efteråt att jag gick med lätta hem uppför hela vägen hem.

Och på kvällen firade jag med Chips, choklad och 1/2 dl vin utblandad med Limesoda som fanns kvar i flaskan. Min metabolism är så hög nu att jag klarar av såna utsvävningar utan problem, förstår du!

Antal steg: 12 103

BOBBYS HJØRNE
Såg ham ikke idag... Nye gæster har anlænt.

Ibland inträffar dagar som jag egentligen inte har så mycket att berätta om. Det är sådana dagar när jag bara har kontorsjobb. Och det är kanske en av anledningarna varför jag inte gillar just kontorsjobb?
Det blir liksom en ospeciell dag, d v s att jag träffar ingen speciell, pratar inte med någon speciell och gör inget speciellt (Jo, fast det skulle låta som rena grekiskan för dig och förmodligen ganska ointressant så det lämnar jag ute.)

Roligaste händelsen på dagen?
Handla på Tesco.
Och att Martina var synlig på chatten på FB på senkvällen men försvann spårlöst så jag gick och la mig och somnade ifrån 'Chaos' avsnitt 3.

Inga bilder togs denna dag. Kanske för att kameran ligger i ryggsäcken?
Det är enklare att ta kort när jag har den i bältesväskan...

Antal steg: 12132

Sammanfattning av dagen måste bli (i listform):

• Taxin som inte kunde komma
• Måste-ha-funktionen inkopplad
• Var har jag lagt min Apolloboard?
• En hund med sorgsen uppsyn

Så nu ska vi ta och bena lite i den här situationen. Låt oss därför göra en djupdykning i denna dag!


Foto:www.fotoakuten.se

Det började med att jag var sen till min första hotellservice. Anledningen var enkel. Jag hade planerat att promenera 1,5 timme till mitt första hotell, i utkanten av Chaweng... men sedan ändrade jag mig och tänkte "Jag ringer Sari istället och tar taxi dit" och stannade därför hemma en knapp timme ytterligare. Jag kom således iväg 08.17.
När jag närmade mig French Bakery ringde jag Sari - som nästan inte var vaken!
Jamen, var inte det bra då? Näe, det var det inte.
Och eftersom det var tidigt på morgonen för även hans taxikompisar, kunde han inte ringa en vän.

Jag började därför, lite irriterat, gå och tänkte "Jag får väl ta en taxi på vägen, då". Det var bara det att det kom ingen taxi. Men så himla bra det va då - inte! Jag tittade på klockan, insåg att jag faktiskt var en timme försenad och hoppade vidare mellan vattenpölarna efter gårdagkvällens flera timmar lång regn, på den trafikerade huvudvägen.

När klockan var 08.45 fick jag syn på en mopedtaxi i motriktning och viftade (och jag tror minsann att jag hoppade lite extra på stället). Han tvärvände iallafall och tog mig sedan till hotellet, fem minuter före utsatt tid! DET var bra det!

På hotellet träffade jag gäster som hade varit på Samui massor med gånger men till min stora glädje kunde jag ge dem lite nya tips ändå. Sånt är extra kul, tycker jag. Kul var också att träffa den dräktiga hotellkatten med pärlhalsband runt halsen.


Jag promenerade bort till nästa hotell och på vägen stötte jag på en gecko som hade brådis över gatan.

Väl framme på nästa hotell, träffade jag gästerna där som var intresserade av att äta både krokodilbiff och groda (missade buffelsteken dock). Annars brukar den typen av mat-tips mottagas med lätt rynkad näsa.

Från det hotellet, som var de sista för förmiddagen, gick jag via Laemdin- marknaden till huvudvägen. Då inträffade två besynnerliga saker.
När jag som bäst spankulerar där på gatan (för jag hade inte bråttom) fick jag syn på något, som jag först passerar men sen backar och går tillbaka till. Det är en hatt-grossist!
Jag ser en inköpare där och två som servar. Plötsligt får jag för mig att jag måste ha en cowboyhatt - varvid följande inre dialog utspelar sig. Eller njae, först var det ingen som sa nå't utan Mig och Mig själv tyckte nog idé var himla bra också. Tror jag tog alla med överraskning. MEN så "hör" jag:
"Men vad ska du ha den till", undrade Mig och Mig själv.
"Den ska jag har när jag dansar Line dance", svarade jag väldigt övertygande.
"Äe, men du dansar ju inte line dance direkt längre", suckade de.
"Aaa, fast jag ska nog det igen... kanske", sa jag även nu bestämt på sätt och vis.
"Okej. Men dansen du lär in just nu är ju inte country direkt..."
"Näe. Och", frågade jag.
"Alltså, cowboyhattar hör väl ihop med countrymusic och Vilda västern, eller?"
"Amen, jag gillar Vilda Västern (fast inte så mycket countrymusik då)! Och så tycker jag om cowboyhattar, fortsatte jag. "Plus att jag kan ju ha den till nå't klädbyte när jag åker upp till Stockholm för 'Modell för en dag', ni vet", sa jag och såg möjligheterna.
"Ja, vi tycker iallafall att det är onödigt att köpa en."
"Jamen, jag vet ju inte vad den kostar än", protesterade jag.
*Tänk om den är billig*, viskade jag tyst och närmade mig säljaren.
"Kan jag få prova den minsta ni har av de där", frågade jag och pekade på den svarta stråhatten i mitten av stapeln från hyllan högst upp. "Jag har inget huvud", påstod jag och menade alltså att jag behövde storlek Extra small.
Och ner kom den. Jag band upp brättet, satte den på huvudet och den passade perfekt - just då! Därefter gick jag bort till spegeln... och erfor en känsla av lycka (och kanske lite nostalgi?) när jag fick se mig själv - och jag frågade försiktigt efter priset. 
"100 bath (ca 33 kronor)", svarade säljardamen. 
"Jag gillar den här", utbrast jag glatt på svenska och tittade mig i spegeln ännu en gång. "Jag tar den!"
Då var den diskussionen avklarad så nu har jag en cowboyhatt *höhum *som jag visserligen inte vet säkert när jag ska använda plus att den är lite för stor eftersom jag provade den med bandana på.

*suck* vad håller människan på med, undrade Nacho när jag sprang emellan kameran och trappan i försök att ta kort på mig själv med timern. Det blev några turer fram och tillbaka, ja. Till slut gav jag upp och det här är det bästa i skörden...

Vidare till nästa upplevelse.
Jag fortsatte min promenad mot huvudvägen, nu med en svart cowboyhatt nedknögglad i Apollos ryggsäck jämte listor, utflyktstider, reklambroschyrer och paraply.

I slutet av stickgatan ligger en skomakare. Han tillverkar skräddarsydda skor på beställning - och väskor. I höjd med denna byggnad fick jag för mig att jag måste ha en ny bältestelefonväska!
Så jag in, visade min mobilväskan med två fack och demonstrerade hur det ena facket var för litet. Numera använder jag ju inte kameramobil för att ta kort utan en digitalkamera istället.
Jag blev så anvisad plats till en träbänk för att vänta på skiss! Och in kommer då thailändare från grannbutikerna som nyfiket ville veta var jag kom ifrån, vad jag jobbade med, hur länge jag hade varit på Samui, vad jag tyckte om ön och när jag skulle åka därifrån. Lite som ett förhör i skolan, kändes det som.
Detta besök slutade iallafall med ännu en köpbeslut och den 9e juli ska jag hämta min lilla måttbeställda läderväska.
"Den kommer bli snygg till cowboyhatten", tänkte jag tyst och vet fortfarande inte riktigt vad jag menade med detta. Väskan ska ju inte sitta uppe på hatten. Det verkar ju en smula opraktiskt. Det är ju faktiskt en bältesväska och ett bälte ska väl ändå sitta i midjan, va?
*skrattar högt när jag ser framför mig hur det ringer och jag sträcker upp båda händerna, famlar på hatten för att nå väskan som hänger på hattbandet på höger sida, för att så småningom få tag i telefonen och kunna svara*.
Jag tror nog att jag menade att de matchade eftersom de är i samma färg: Svart.

Och så dagens ironi: Bara för att jag valt att inte ta med mina två kuvert som ska till Bangkok så passerade jag posten hela två gånger under förmiddagen. Jag som nästan aldrig går förbi där.
Aja, postbesök står inte på schemat förrän imorgon. Dessutom fick jag ett dokument till som skulle till Bangkok senare på eftermiddagen, så det var väl någon mening med att breven låg kvar på kontoret iallafall då.

När jag genade vid templet tillbaka till kontoret fick jag syn på några brev på muren. Tjaaa, har folk ingen brevlåda så kan man ju lägga posten i lä på muren om man är brevbärare här. Det är ju sällan risk för regn på dagen.



Mellanlandning på kontoret med lunchlåda från 7Eleven 'Garlic Chicken with Rice', inget spicy och ganska tråkig.

Mitt Apolloboard blev på morgonen efterlyst hos busschaufför, taxichauförr och hotellreception i Chaweng. Men ingen hade sett det. Jag började fundera över om jag haft det med mig till flygplatsen igår kväll? Nej, det kunde jag inte haft eftersom jag saknade det just när jag skulle till min Departure. Jag måste ha glömt det någonstans under söndagen, men var?

På seneftermiddagen var det dags för nästa hotellsservice, denna gång i Choen Mon. Eftersom det var sista hotellet jag var på igår eftermiddag gick jag förhoppningsfull till receptionen och frågade om hade hittat min pärm.
"Aha", utropade receptionisten och gick bort och hämtade något - och det var DEN! Så nu är vi återförenade! Ordningen är återställd - åtminstone på den fronten!

Antal steg: 15204


BOBBYS HJØRNE


Lille Bobby kan se så trist ud...

Promenerade som vanligt till kontoret men blev idag stoppad av en taxichaufför som bor i området. Jag kunde få åka med gratis ner till huvudvägen om jag ville. Jag tror han blev lite sur över att jag tackade nej och sa att jag tycker om och gå. Tror han tog det personligt.

Några hundra meter senare ropade en kvinna som bor i ett av trähusen: "Where you go every day?" och jag förklarade "Office - work! varvid hon skakade på huvudet och log lätt medlidande.
Än har jag inte mött någon thailändare som förstår vitsen med att gå överallt.

På kontoret var jag bara en stund eftersom jag hade en Ankomst att tänka på. Vid flygplatsen ligger en butik som säljer jämrans roliga skrotfigurer. Skulle gärna vilja ha en men de är lite stora att ta med hem. Men visst är det coola?



Idag, liksom en annan gång när jag ska sända en buss och åka med en... så åker den bussen jag skulle åka med och utan att gästerna fått sitt välkomstmaterial och jag fått säga välkommen ordentligt! Så då var det ju bara att lösa problemet - och få lite mer besvärligt än planerat.

Jag fick istället åka med buss nummer två och hoppa av i farten. Lyckligtvis låg det hotellet (Muang Samui) på vägen men den chauffören var inte glad (fast det är han aldrig säger hans kollegor haha).

Gästerna var precis på väg för att titta på nya systerhotellet i Choen Mon eftersom de fått erbjudande om uppgradering - och jag passade på att följa med och ge dem informationen de skulle fått på flygplatsen. Det var ju redan kört att ha transport till kontoret som planerat iallafall.
De fattade beslutet att bli kvar på det systerhotellet och efter att ha bestämt träff för imorgon ringde jag taxin. I taxin till kontoret funderade jag på om jag ska gå dit eller inte. Det är bara fem kilometer och jag tror jag hinner ur tidsperspektivet och jag kan ju promenera i min funktionströja och klä om till skjortan när jag kommer fram! Vi får se vad jag känner imorgon.

Lunch på kontoret från 7Eleven blev en kinesisk maträtt: Äggnudlar med Wonton (en slags degknyten), fläsk och barbequesås. Bifogat var två olika chilisåser, torkad chili och socker (sistnämnda rörde jag inte). Den här maträtten blev iallafall kryddig och jättegod. Den tror jag nog det blir någon mer gång.



Hade en stund över och fick för mig att jag ska lära mig glide (a k a moonwalk). Varifrån den idén kom har jag ingen aning om men nu tränar jag på det - och det handlar om balans och att envist hålla en fot parallellt med golvytan märkte jag och det är inte lätt alltså. Jag spelade in mina fötter och insåg att jag måste nog träna en hel del för att få till det hahaha

Och så håller jag på och lära in Guyton Mundys "Imma be" och det blir den första koreografin på fyra år som jag lär in. Men jag tycker nog att dansandet och koreografi-läsandet sitter där ändå.



Klockan kvart i sju kom man och hämtade mig med minibussen på kontoret. Nu var det Avresa som gällde för glada gäster. Det blev många skratt innan jag lämnade dem vid säkerhetskontrollet vid Gate 6.
Idag fick jag skjuts av en kvinnlig kollega hem. Hennes barnbarn fyller tre år i slutet av månaden och jag blev bjuden på barnkalas! Jag får kolla i min kalender så jag inte har något jag inte kan flytta på den dagen.

Antal steg: 10188

BOBBYS HJØRNE
Morgen: Bobby kom og la seg ned utenfor døren.


Da jeg åpnet la han seg enda mer komfortabelt. Og hvorner kom jeg med en ostebit, snuste han på den - og gikk! Osten forble inntil Nacho begynte å nærme seg. ... Så gled det ned uansett. Nacho fick selvsagt et stykke ost hun også!



Kveld: Nacho och Bobby løb ind i direkt, da jeg kom hjem.



En time senere, var jeg desværre nødt til at bede dem om at gå ud og det er lige hårdt hver gang. Denne gang, viste både deres utilfredshed ved at ligge lige uden for døren, da jeg trak gardinet ...

Glatt började jag dagen som vanligt: med kaffe (som jag som tur var kom ihåg att köpa igår!), macka och tomat.



Fri-från-planering-dagen blev molnig - och full med jobb genom servicemobilen. Någon avkoppling blev det inte direkt. Så här blev dagen nämligen.

09.36 ringer gäster och anmäler sig till utflykt och vill veta väderutsikterna för de närmaste dagarna
09.42 ringer jag tillbaka till gästerna efter att ha surfat in på tre olika vädersajter och gästerna bestämmer sig för utflykt på måndag.
09.43 ringer jag agenten och anmäler gästerna till utflykten.

10.30 ringer man från Bangkok och vill ha pengar för ett paket som ska skickas till Samui. Jag ger dem min mailadress och får summan jag ska betala kl 10.38.
10.39 vidarebefordrar jag meddelandet till min chef i Bangkok.

10.44 sänder jag ett SMS till gästerna som hade inbrott och hoppades att de ordnat upp allt och att de hade det bra... Skickades men levererades inte direkt.

11.00 konstaterar jag att molnen har lättat och lägger mig i en solstol

12.44 ringer man från hotellet som hade inbrott. Polisen har ringt och behöver uppgifter från gästerna, som dessvärre inte är inne på hotellet så jag kan prata med dem.
12.51 ringer jag managern för hotellet med inbrott och förklarar att jag inte har uppgifter som polisen söker (kontorkortsnummer) men lovar att återkomma så fort jag vet något.
13.01 sänder jag SMS till gästerna och ber dem höra av sig när de kommer till hotellet så jag kan ringa upp. Skickades men levererades inte direkt.

14,34 ringer jag agenten för att få bekrätat avresetider för morgondagens Arrival och Departure.
14.41 ringer agenten tillbaka för att höra vilka hotell jag har på min lista
15.01 ringer agenten tillbaka för att bekräfta avresetider för morgondagens Arrival och Departure.

16.00 lämnar jag mina grannar (där mannen visade sig arbeta med Inka i Borås. Var inte det märkligt ändå?) i solstolarna efter att ha konstaterat att molnen blev allt tjockare och mörkare. Dags att laga mat: vitlökskotlett och strimlad potatis blev det idag.



16.24 sänder första meddelandet ytterligare en gång till gästerna med inbrott. De är fortfarande inte inne på hotellet. Skickades med levererades inte den här gången heller men jag hoppades att de skulle komma "hem" och slå på telefonen inom kort så vi kunde få kontakt.

19.52 kommer regnet och det blir ett kort strömavbrott.



20.31 sänder andra meddelandet ytterligare en gång till gästerna med inbrott. Skickades med levererades inte.

21.06 genomför yogapasset och avslutar med dusch - och konstaterar att jag fortfarande inte blivit brun bara är lite beige. Inbyggd solskyddsfaktor 100 är inget kul... Jag har varit här sedan 16 april och försöker få en dag med sol i veckan. Mina semestrande grannar, som är jättebruna - visserligen efter att ha varit här i 14 dagar och ute i solen dagligdags- försäkrade dock snällt att jag "har ju fått lite färg" jag också. Ja, beige är ju också en färg... Kan du se på vilket finger jag brukar ha ringen???



21.30 gick jag och la mig, kollade på Haven och somnade sedan in sött efter att ha konstaterat att mina sms till gästerna med inbrott fortfarande inte levererats...

Ja det var min fridag det! Då kanske du förstår lite mer varför jag kallar dem Fri-från-planering-dag istället?
Nu brukar det faktiskt inte vara lika mycket varje fridag. Men det har nog bara varit ett par fridagar utan några telefonsamtal alls sedan jag kom.


Antal steg: Ingen aning. Har inte stegräknare på bikinin eller solklänningen...


BOBBYS HJØRNE

Det är inte klokt vad tiden går fort är man har det här jobbet. Och ju snabbare tiden går desto viktigare är det ju att både planera sin tid och att använda tiden på bästa möjliga sätt. Nu tillhör jag ju den kategorin människor som använder årskalender, dagkalender och påminnelser i mobilen och, ej att förglömma, listor. Jag har listor för det mesta!

 

Tillåt mig göra en lista över alla mina listor jag har i datorn:

• packlista för weekend
• packlista för destinationsflytt
• packlista för rundresa
• packlista för tältning
• packlista för vandrarhem
• Packlista för line dance (kvar sedan "förr i världen")
• Det-jag-vill-ha-till-lägenheten-listan (jag inte har-än)
• Att-göra-och-köpa-på-Samui-listan
• Att-göra-och-köpa-när-jag-kommer-hem-listan
• Budgetlista (tillgångar och skulder)
• Veckohandlingslista (försöker handla färskvaror en gång i veckan)
• Månadshandlinglista (försöker månadshandla det som går att förvara utan problem)
• Årsförbrukningslistan (bra att ha när man åker till Ullared, vettu)
• När-jag-dör-listan (vilka websidor som ska tas bort, bankkonton länsas, försäkringar you name it.)
• Testament-listan (önskemål typ)
• ... Och så gör jag ju plus- och minuslistor (eg gör jag mindmaps) om jag måste fatta ett större och kanske lite svårt beslut.

Jag tror det var alla, ja!

 

På jobbet har jag (självklart?) en handskriven lista bredvid datorn där jag skriver upp nya saker som dyker upp som jag måste göra och jag har en deadlinelista för saker jag måste göra innan jag åker härifrån (stängningsrapporter, ekonomi, testamente och annan info till ny personal). Dessutom har jag månadsschemat med dag för dag uppsatt så jag kan komma ihåg hur jag hade tänkt att dagen skulle se ut. 

Nu tror du kanske att jag inte gör annat än listor *skrattar högt när jag läser själv vad jag har skrivit*. Faktum är att de där listorna har kommit till under massor med år (sedan 1996 närmare bestämt). Jag ändrar bara lite i dem bara då och då.

Hur gör DU för att få det mesta ut av livet som är så kort? Själv, innan jag började med mina listor upplevde jag att jag aldrig hade tid, möjlighet eller pengar och använde uttrycken "Jag har inte tid", "Jag kan inte", "Jag har inte råd" - och kände mig superstressad.

 

Idag när jag planerar, organiserar och strukturerar min tillvaro ser jag alltid svart på vitt vad jag faktiskt hinner med, har råd med och att jag kan allt jag bestämmer mig för att kunna!

Och blir det inte som jag tänkt så gör jag antingen en variant, gör det en annan dag, eller helt enkelt struntar i det om det inte var så himla viktig! Att inte kunna planera allt är ju spännande i sig. Livet måste ju få en chans att överraska en, eller hur? Och man är väl flexibel. Det är ju i det okända möjligheterna finns!

Så tillbaka till just denna dagen, som var molnig hela dagen! Men vad gjorde väl det. Idag hade jag nämligen en Snygg-dag!

 

 

Startade dagen med att mäta sockerhalten i blodet. Har missat ett par fridagar att kolla det men idag hade jag satt en påminnelse i mobilen vilket innebar att jag vackert fick vakna till alarm! Och mätaren, ja den fick följa med mig till jobbet!

 

Efter första mätningen och frukost blev det Yoga. Igår, i ett försök att motivera mig till mina 15 minuters yoga innan jobbet, hade jag lagt fram min bikini (det är för varmt att träna i träningskläder), lagt ut gummimattan och ställt datahögtalaren på soffbordet. Och faktiskt så funkade det! Det blev ett pass som var över lika fort som det startade, tyckte jag. Förstår inte att det ska vara så svårt att komma till skott med den där kvarten, alltså. Men det handlar ju om motivation. Och jag har haft allt möjligt att skylla på.

• Äsch, jag har ju varit på massage idag.
• Äsch, jag har ju gått så mycket idag.
• Äsch, nu har jag ju precis ätit.
• Äsch, jag är ju så hungrig.
• Äsch, jag är för trött.
• Äsch, jag sätter mig vid datorn istället.
• Äsch, det är ju så bra på TV nu.
• Äsch, jag behöver ju diska nu.
• Äsch, då måste jag ju duscha igen.
• Äsch, jag är inte helt nöjd med musiken.
• Äsch, instruktören är så tråkig.. oj, näe den har jag inte använt mig av förstås!)

Och Kolla! Blev det inte en liten LISTA på ursäkterna också?

Och idag hade jag alltså, till skillnad från igår, en Snygg-dag! Kanske för att jag lyckats övervinna min träningsovilja - eller helt enkelt för att jag tvättat håret. haha För när jag steg ur duschen (och insåg att jag nog inte skulle permanenta mig eller klippa mig som jag funderat över de senaste dagarna), klev i uniformen, tog ryggsäcken och gick ut, kände jag mig väl till mods.

 

Passerade det tomma huset och hunden som brukar ligga på verandan... och blir fortfarande sugen på att köpa det där huset. Å andra sidan så delar man garanterat rum med insekterna jag jagar med Typ-Radar och i ett trähus tillverkat av brädlappar så är nog den kampen lönlös...

 

Ser du hunden i vänstra inre hörnet på verandan? Bilden t hö: en slags potatis.

 

Satt på kontoret fram till femhugget och fick några komplimanger av mina kollegor för mitt hår som var utsläpp samt om mina förlorade kilon (självförtroendeboost på självaste Snygg-dagen) innan jag gick till Tesco för att köpa kaffe, ost och téljus.

 

När jag kom hem lagade jag lite mat. Det blev oxfilé och råstekt potatis (serverat med ett glas vitt som dessvärre en mygga valde att drunkna i).

 

Det blev några inlägg på mina andra blogg (http://jobbasomreseledare.blogg.se/) och lite TV-tittande innan jag gick och la mig med en Babybel i magen (har lite nattningsgodis i kylen att välja mellan).

 

Antal steg: 8537

Glukosvärden.
Morgon före frukost (kl 05.30): 7.4
En timme efter frukost och 15 minuter yoga: 8,4
Mitt på dagen (kl 12) : 6,7
På kvällen (kl 17): 4,8

BOBBYS HJØRNE
Bobby var udenfor og ventede, indtil jeg var færdig med min yoga. Han havde hørt mig derind og bankede på og var nok lidt sur , da jeg åbnede. Han gik bare forbi uden at sige hej, "gjort op" i gulvet og lå sig.

Da jeg ville gå på arbejde, var han i første omgang ikke interesseret i at gå med mig. Det var kun Nacho, der gik ved siden af. Men i sidste ende kunne han ikke modstå, og kom løbende og var med den lille butik og den sorte og hvide hund - som selvfølgelig skældte mig og hundene i dag.

När jag skulle gå in och släta till lakanen fick jag se något som var på väg upp i sängen - en decimeterstor spindel. Den var lite väl stor för min smak att ta ut med bara händerna så jag gjorde något jag inte brukar göra - hämtade Typ-Radar (man ska inte döda spindlar. Det betyder otur, sa alltid min Mormor Maja.) och sprejade sovrummet vilket innebar att den alltså döden dog. Hade bara lite dåligt samvete. Jag tror inte jag hade uppskattat att få nattligt besök av den, även om den inte är farlig...


Hämtade kameran - och Typ-Radar och fick den med båda, kan man säga. Notera gärna dammet på spindelns ben. Det var hög tid för städning idag, du!

Sen var det tydligen dags för en av Ful-dagarna att uppenbara sig. Ja, det var så det kändes när jag tog på mig uniformen för att gå till jobbet. Försökte peppa mig själv lite grann. Du vet, stå framför spegeln, le och säga "Shit, vad snygg du är idag" eller "Det här blir den bästa dagen EVER"... och för att vara just en Ful-dag så är jag ganska nöjd med fotot när jag var på väg ut genom dörren för att omfamna dagen. Och dagen, ja den blev inte så pjåkig ändå när jag ser tillbaka på den. Kanske på grund av mitt peptalk framför spegeln? hahaha



Jag satt på kontoret hela dagen och jobbade med olika saker. Ett tag var mitt skrivbord så rörigt att jag nästan inte kunde koncentrera mig. Men efter att ha stannat upp och organiserat så blev jag klar och kunde gå hem.

På väg hem handlade jag  lite mat - men glömde kanske de viktigaste - kaffe! Det blir till att gå tillbaka idag också då...
Jag spontanhoppade förresten in för min sista gång på Unisense och insåg att jag gått ner ytterligare och när jag lämnade kliniken stod den på 70,6... Jag som har ätit en massa choklad, två omgångar med hamburgare och pommes + ätit ute ett par gånger de senaste veckorna. Och druckit två glas Spritzer på midsommarafton! Jag var övertygad om att jag gått upp 2 kilo. Kände mig lite "plufsig" idag på morgonen men det måste ha berott på min Ful-dag.
Khun Tak förklarade att efterom min ämnesomsättning har ökat klarar min kropp sådana utsvävningar så fortsatte jag bara att träna och äta bra skulle jag fortsätta gå ner ett par kilo till. Han ser 67 kilo som rimligt för min ålder.
Aja, vi får se. Är det lika oansträngande att gå ner de sista 3-4 kilona som de andra 10 så borde det ske nästan som av sig självt. Kan inte fatta att promenerande kan vara så effektivt! (För mycket Yoga har det inte blivit. Det rann ut i sanden i stort sett redan efter första duktiga veckan... men NU - NU ska jag ta upp det. *Känner du igen det där?*)

Från Tesco blev det taxi hem. Hade fyra 6-litersdunkar med vatten med mig och det är lite väl häftigt att promenera hem med. När vi kom upp halvvägs in i kolsvarta djungeln började bilen hoppa.
"Maria, no gas", säger Sari och ser förtvivlad ut. hahaha. "Hey, mai pen rai, ka (Det gör inget). It's kind of fun, skrattade jag.
Så där stod vi i mörkret och lyssnade på djungelljud medan vi väntade på att Saris flickvän skulle komma på sin moppe med en flaska bensin. Jag berättade för honom att ljuden vi hörde kan man köpa på CD hemma. Det fann han väldigt märkligt...  Vad skulle vi med det till? "Vi har det bland annat när vi slappnar av och/eller mediterar", förklarade jag. Det förstod han ännu mindre...



När jag kom hem hade Ae varit inne och städat (väldigt trevligt att komma hem till nystädat hem!) så kommer en annan spindel ikväll kommer den iallafall inte bli dammig om fötterna!

Antal steg: 7566

BOBBYS HJØRNE
Mødte ham ikke i dag. Jeg var hjemme temmelig sent..

Åt frukost, bloggade, tog en sväng till FB, svarade på några jobbmail och när klockan var halv sju började jag fundera över om jag skulle välja pool eller hav på min fri-från-planering-dag.

Igår hade jag bestämt mig för att gå ner till havet men idag insåg jag att jag skulle behöva laga lite matlådor och blev därför kvar i den numera hysteriska tillvaron på gården. Men jag ska inte klaga. Dagen blev lugn eftersom de åkte ner till stranden allihop. Istället var det elektriker runt omkring som fixade ledningar till uteblelysningen... haha ja, alltid är det något.






På kvällen pratade jag med Annette och Pella. Vi planerar att åka till Stockholm för Modell för en dag och behöver ju prata ihop oss lite.
Jag har bestämt mina tre klädteman: Business, Cockatil, Romance och som extra klädbyte tänkte jag ha linedancetema och har hittat en modell på skjorta som jag tror jag ska låta sy upp. I ett hastigt ögonblick (som jag tror har gått över) ritade jag upp ett par chaps. Men jag kände i morse (torsdag) att det kanske är lite onödiga pengar. Man kan ju dansa i jeans... OM jag nu tänker ta upp dansen igen.




Antal steg: Mätte aldrig

BOBBYS HJØRNE
Bobby venter udenfor børnefamiliens dør om morgen. De skal åbne, syns han, og gør de ikke det banker han på og klynker indtil en af børnene vil komme og åbne. Så blir han lykkelig og slapper af!



Idag hvilede han lidt hos meg i leiligheden eller solede ved poolen.

En  välorganiserad dag som dessutom blev precis som jag planerat! Det hör ju inte helt till vanligheterna det!

Jag hade förlagt Hotellservice i Chaweng både förmiddag och kväll vilket innebar att jag ännu en gång fick träna att prata både norska och danska. Och jag tycker verkligen danskan är riktigt rolig - för de förstår helbra vad jag säger. Idag fick jag till och med fråga om jag var norsk av mina danska gäster haha Det, min vän, tar jag som en komplimang!

Idag tvättade de gatan utanför första hotellet. Så rent och fint det blev!



Jag mellanlandade på kontoret ett par timmar mitt på dagen och idag blev det en plastlåda från 7Eleven igen, "Teryakichicken with rice". Inte alls så kryddig som jag hoppats trots att jag fick hällde på en extra plastpåse med chiliolja!

På väg till min sista hotellservice i änden av Chaweng stötte jag på ägaren till Tre Troll, en restaurang men lite svensk mat. Men han hade även två andra mer intressanta rätter. Vad sägs om Krokodilburgare (250 bath)? Buffelbiff (300 bath? (Jepp, samma slags buffel som strövar omkring i koppel där jag bor). Jag frågade om han hade groda också men han tyckte synd om grodorna. De påminde honom för mycket om Grodan Boll, berättade han.



Innan jag var framme på hotellet gick jag in på apoketet i närheten och köpte solkräm SPF4 - lite moget ändå tyckte jag, som använt min arganolja när jag solat de senaste gångerna. Men jag ska sola vid havet imorgon så det kan ju vara lite klokt. Förra gången brände jag mig faktiskt lite på näsan och flagade sen. Visst är det lite konstigt att man kan bränna sig efter två månader här, va?!



Tillbaka till min ärenden. Jag startade med TREND Armani International där jag träffade ägaren, Peter (ja han heter ju något thai-namn men alla har smeknamn här och gärna engelsk-klingande). Jag visade mina foton som kombinerat ska bli klänningen jag ville ha om det var möjligt - och det var det. Jag kollade på lite tyg men han skulle få in mer nästa vecka så vi bestämde att jag skulle komma tillbaka och välja. Det lutar åt en svart eller mörkbrun iallafall... sen får jag se. Om jag blir nöjd med första så kanske jag låter sy upp en till.
Och så hade jag tidigare bestämt att min röda långklänning skulle kortas av till knäna och jag hade med en bild på en väska jag ville att de skulle göra av tyget som blev över om det var möjligt - och det var också möjligt.

Min nästa mission var att köpa en typ bandana. Det blev två typ breda hårband istället. En svart lite mönstrad (se bilden lite längre ner) och en vit som jag kan ha till uniformen. Fick för mig att jag ville ha utsläppt hår ett tag...

Innan jag åkte hem besökte jag Tattoo by Bo och visade min teckning. Han gillade idén och har nu fått i uppdrag att göra den klar till den 3/8 kl 17.00 då jag ska sätta mig i stolen och vänta på nålen!
Han är förresten lite rolig. Förra gången jag var där berättade han att han trott att jag jobbade som Turistpolis. Jag såg sån ut när jag kom i min uniform, nyckelband med fotolegitimation och stegade in bestämt i lokalen. hahaha
Idag, när jag berättade att jag ville ha tatueringen lika stor som den på höger överarm och klädde av mig så han kunde ta mått kommenterade han mina kraftiga överarmar och undrade hur jag kunde ha så stora muskler hahaha underbart *skrattar högt*. Fast han har faktiskt rätt. Det ÄR muskler och de är egentligen gamla meriter från 2006 när jag tränade styrketräning, yoga och line dance många timmar i veckan. Men konstigt nog har jag fortfarande en slags bicepsbula.


HÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR - ska jag ha tatueringen

Väl hemma skulle jag ut och kasta skräppåsen som jag hade under diskbänken. Då hörde jag hur det prasslade. Tror du inte det var en stor kackerlacka? Jag blir så trött. Tog genast min Typ Radar och sprutade in i skåpet. Inte för att det verkar hjälpa... Men om någon annan hade tänkt att bege sig mot soppåsen innan jag kom så var iallafall den borta!



Antal steg: 23843


BOBBSY HJØRNE
"Jeg kan svømme i poolen og derefter gå til Maria og tørre", tænkte Bobby og lagde sig komfortabelt i køkken.
Bobby og Nacho følgde med et stykke til kontoret, men forsvandt mod politiet huset og hvalpene, så jeg var nødt til at møde de små hunde selv ...

På väg till jobbet idag hörde jag trummor från skolan. Smög fram mellan buskarna och knäppte ett kort. Men jag har fortfarande ingen aaaning om varför de marcherade på stället  idag...



Idag hade jag ny arrival, kontor och HS på min lott. (ja, det finns ju ingen annan här så det måste ju bli min lott!). Vad hände för spännande idag då?

Tjaa,  jag tog bort datum från min digitalkamera. Var lite trött på att se de gröna siffrorna på alla bilder.
Jag träffade en mager vildkatt med lika mager vild bebis som sprang och gömde sig när jag kom.



Jag lämnade in mitt silverhalsband på Golden House för rengöring då jag upptäckte att allt annat som varit där var skinande blankt så nu matchar kedjan mina solkors.
Jag hade strömavbrott och datorn blev svart när jag satt och skrev. Alltid lika tveksamt kul!
Jag käkade kycklingburgare med en massa chilisås från 7Eleven till lunch.
Jag upptäckte en slags basic Driving range eller nåt i Lamai.
Jag vinkade på en Songtao, också i Lamai, som blinkade med sina lysen tillbaka och körde förbi. Det blev vanlig taxi hem således.
Jag stegade två åttor i S.O.B (se videon nedan)..


...innan jag insåg sedan att det kanske inte var till den roligaste låten att dansa till vilket gjorde att jag istället började titta på "Imma be"'s step sheet... Och där slutade projekt Line dance för den här dagen. Får se om det blir någon fortsättning.


Det var väl en sammanfattning av min dag det.
Och så har jag ju träffat en massa trevlig gäster och pratat alla tre skandinaviska språken och har kommit att gilla danskan mer än norskan! Det får jag ju inte glömma.


Antal steg: 8198


BOBBYS HJØRNE

Bobby var udenfor om morgen så han vidste helt hvornær jeg gik til kontoret mitt. Jeg tror han er lidt træt af alle børnene nu...

På morgonen hade jag mail från Pella. Det innehöll förslag på line dance koreografier att lära sig och lite musik. Sen får vi se hur det blir med inlärande av dem! De har inte helt högsta prioritet i mitt liv får jag medge. Det är inte som förr när man ville lära sig allt! Men av någon outgrundlig anledning blev jag lite sugen igår kväll.

Min förmiddag började på flygplatsen. Medan jag satt där och väntade på nya gäster gick jag igenom min Filofax och hittade Millas och min spelplan av BildBingo från en Ullaredresa, ett märkligt spel som jag aldrig fattade och förlorade inom fem minuter! En påminnelse om ett nederlag - som snart hamnade i papperskorgen!



Gäster anlände men de två jag skulle åka med (Exclusive-gäster) hade tagit taxi på egen hand och minibussen som vi skulle ha åkt med allihop fick jag se åka iväg utan mig. Det blev således egen taxi till gästernas hotell och därifrån åkte vi tillsammans till Choen Mon då de blivit erbjudna att flytta till ett helt nya systerhotell. Jag var klar med detta vid halv ett.

Gick direkt därifrån till hotellet med inbrottet och forskade i vad som hänt med ledningen, tog bilder och träffade gästerna. Allt är väl efter omständigheterna och hotellet är väldigt hjälpsamma. Och man ska ju lära sig av allt eller hur?
Till exempel att Safetybox är att rekommendera? Jag som aldrig brukar ha det när jag reser - men jag har kanske bara haft tur i alla år. Det får jag kanske klura på.
Att  lägga över allt av värde på en extern hårddisk kan ju också vara en lärdom. Nu gör jag ju det redan men man kanske borde göra det oftare.

Passade på att ta lite bilder av en liten bananblomma och lilja som växer på området.



När mina möten och fotograferandet var slut var jag hungrig och blev kvar för lunch. Och under lunchen blev jag mer kreativ än vanligt och tecknade min tatuering! Och jag som upplever att jag inte kan teckna så man ser vad det föreställer!

Du som brukar läsa min blogg vet att jag har tänkt låta göra en 12-uddig stjärna. Lämnade in bilder till en silversmed i Sverige men det projektet tror jag rann ut i sanden. Jag hörde aldrig något om stjärnan iallafall.
Idag kom jag på att istället för att ha stjärnan som hängsmycke... varför inte ha det som tatuering? Sagt och gjort. Här är den!



I mitten av tatueringen hittar du Yin och Yang som Bo redan har ritat (med vit Naga i det svarta och svart Naga i det vita) så den är lite slarvig medger jag. Men jag gillar den, alltså!
Ritningen ligger i min Filofax nu så jag ska ta mig en liten funderare till. Man ska inte tatuera sig spontant! Det är såna man ångrar.
Man kan väl kanske inte anklaga mig för att vara spontan i de fallen. Min första tatuering: 23 år. Andra 38 år. Tredje (Coverup av 1a tatueringen): 39 år. Och nu då... snart 49 år.
Varför tatueringar? Varför inte? De fungerar som smycken, bara att jag har dem på mig hela tiden... ända in i döden. haha

Satt på kontoret hela eftermiddagen och blev sedan upphämtad 18.45. Den här gången var det för Departure vilket innebär att vi hämtade upp gästerna på hotellet, åkte till avreseflygplatsen och de kom iväg som planlagt.
Eftersom min egen taxichaufför har varit på fastlandet sedan några dagar och han skickar sina kollegor, har mina resor inte helt fungerat. Den här kvällen fick jag vänta en halvtimme och var därför inte hemma förrän nio. Men hem kom jag ju!

Och när jag kom hem, tände lampan och skulle värma en matlåda fick jag syn på något i min diskho bland den rena disken (alltså jag har bara ren disk. Att lämna smutsig disk finns inte på kartan om man inte vill ha kackerlacksbesök.) Det var en liten gecko som satt där och vägrade gå bort även när jag flyttade bort disken! Jag trodde nästan den död. Men till slut blev den trött på att jag petade på den och sprang upp och gömde sig bakom köksfläkten.



Antal steg: 13588

BOBBYS HJØRNE

Jag tror jag ska börja kalla mina Fridagar för Fri-från-planering-dagar istället. För det är så det är.
Jag kan inte direkt planera något eller åka någonstans eftersom jag aldrig vet om och när telefonen ska ringa. Som idag till exempel när telefonen ringde klockan 9 om ett inbrott på ett av "våra" hotell. Då är det lite svårt att känna sig särskilt ledig, va?!

Att ha en riktigt fri dag eller ännu bättre två hela lediga dagar i följd är LYX. Tänk på det när du har helg nästa gång!

BOBBYS HJØRNE
Man må ju skifte plads...



... uagtet man har badet i mudderpølen sin eller ikke.