23 augusti - Bläckfiskar

På väg till Korcula blev det badstopp och som vanligt dök Rade i för att fiska bläckfisk med kniven i högsta hugg. Och visst blev det fångst!
 

Reseledaren simmar med undervattenskameran i handen.


Sjömannen (Rade) simmar med kniv i handen.


Och visst kom han tillbaka med en plastpåse full med bläckfiskar till sin bläckfisksallad.


Dominik (maskinare - och kaptenens lillebror) håller upp en av bläckfiskarna.


Och de krälade runt på badbryggan i hopp om att få slippa bli människomat men de åkte snart in i frysen hos kocken Filip.

Vi fick komma i land i Korcula straxt för fyrahugget. Då blev det guidad tur och vinprovning för de som hade lust. Det hände inte så mycket annat spännande den här dagen, tycker jag. De som ville gick ut och åt. Själv tog jag en pizzabit på väg till båten där jag snart gick jag och la mig för att ladda för en ny dag.

22 augusti - När man har gott pengar

Tjaaa, vad ska jag berätta idag. Det blev en ganska vanlig dag med avfärd från Zlarin och segling mot Hvar.

Det enda utöver det vanliga var väl segelbåten som enligt vår kapten låg i 20 miljoner eurosklassen. Ja, det kan man ju välja att lägga ner på en båt när man har gott om pengar. För den pengen hade jag själv valt att göra bara en massa roligt med familj och vänner, och vettigt som att hjälpa människor som inte har så mycket pengar... Men vi är alla olika och prioriterar det som känns viktigt för oss själva så klart, så jag utgår ifrån att det är viktigt att äga en dyr båt för den/de här personen/personerna.
 

Visst kan man lägga sina pengar på vad man vill.

I Hvar hade vi guidad tur och de som ville följde sedan med mig till Gariful. Det blev lite blandade recensioner på maten, för ovanlighetens skull. En del var jättenöjda medan andra blev mindre nöjda. Själv åt jag fiskfilé av nyfångad havsaborre och den var supergod.


Kvällen avslutades på Gariful, mitt favoritställe i Hvar.

21 augusti - Jojo, juju


Vi lämnade Trogir skapligt tidigt på morgonen. Visste du förresten att Venetianarna ockuperade Trogir år 1420 och byggde Kamerlengofästningen som en förlängning av Verigatornet som du ser till vänster i bild? Trogir var faktiskt tänkt att bli flottbas och fästningen är uppkallad efter Camerarius, tjänstemannen som ansvarade för finansiella och ekonomiska frågor vid den här tiden.


Vy över bron mellan Trogir och ön Čiovo med "Guldberget" och Split i bakgrunden, i arla morgonstund.


St Nicholasfästningen byggdes av venetianarna på 1500-talet på platsen för ett rivet Benedektinerkloster på ön Ljuljevac utanför Šibeniks hamn. Syftet var att förhindra turkiska båtar från att nå hamnen. Fästningen var beväpnad med 32 kanoner men utseendet och storleken avskräckte nog mer än kanonerna.

I Skradin skiftade vi till flodbåt och seglade upp till Krka nationalpark. Det blev inga vattenfall fotade idag men lite annat får du dig till livs ändå.


Ungdomar gillar att hoppa från bron som vi passerar.


En grön Balkanödla poserade för mig


Endemisk brun forell finns det gott om.


Vy från flodbåten på väg tillbaka till Skradin.


Vi hann med en liten promenad i Skradin (en av kroatiens äldsta städer med anor från illyrierna även om det inte är något man ser) innan båten skulle komma. Här hittade jag Jujubär som väntar på att bli brunröda och ätfärdiga.


Vi gick in en sväng i Vårfrukyrkan som var öppen.


Vad är väl detta för träd, undrade vi alla. Någon som vet?

När Seagull fick lov att komma in till hamnen klev vi på och seglade vidare mot Zlarin för BBQ och övernattning.


Och har man inget annat för sig kan man ju hoppa Bungee jump nedför den andra bron som vi passerar på väg ut mot havet igen.


Vi kom fram till övernattningshamnen i Zlarin ovanligt tidigt idag, något som gjorde att vi kunde ta en lite promenix i mer eller mindre dagsljus.


En giftig Enkelfoting (Skolopender) kom vandrandes på vår väg.  Det finns drygt 3000 olika arter runt om i världen och jag kan inte säga vilken den här tllhör dock. Det enda jag kan säga säkert att det inte är samma art som jag ofta hade på besök i Thailand och att varelsen är en överlevare som funnits på jorden i 430 miljoner år. Lite coolt ändå, eller hur?


Vy mot klocktornet Leroj som byggdes 1839, taget på väg tillbaka till båten för en god natts sömn.

20 augusti - Inne i St Barbara

Så var det dags igen. Har tappat räkningen över hur många kryssningar jag har gjort den är säsongen men det är lika roligt varje gång!


Den där väskan jag köpte på Joker, den är helt suverän!  Massor av fack med och utan dragkedjor så jag tror minsann att jag har skaffat mig världens bästa organisatör för olika valutor, vouchers, biljetter, telefonlistor och pass.
 

På Arlanda stod polis och bärgare för att bogsera bort en bil. Man undrar ju vad som hade hänt så klart.

Rutinen på Arlanda är ju alltid den samma. Jag söker först upp mina gäster vid gatens kafeteria och sittplatser, och står sedan vid gaten med min skylt och hoppas att de sista ska komma och anmäla sig innan jag bordar själv. Sedan bär det iväg "hem" till Split".

I Split åker vi buss ner till Splits hamn (ja, för nu har SAS ändrat flygtiderna igen) och efter säkerhetsgenomgången seglar vi, äter sen lunch/tidig middag och kommer därefter till Trogir för guidad tur.


Klocktornet på Dominikanska klostret som ringer en gång i kvarten.


St. Barbarakapellet från 800-talet var öppen idag. Det är det äldsta kapellet i Trogir, från början tillägnat St. Martin (av Tours). Det var ju lite kul att kunna kika in där eftersom det brukar vara stängt annars.


Danica (min lokalguide) sjöng en italiensk sång för oss i loggian idag.

Efter den guidade turen brukar jag ta en extra promenad för den som har lust, runt Kamerlengo-borgen och bort till marknaden.


Idag spatserade en ballongkonstnär omkring på styltor på Riva.


Porten till St Markustornet.


Vy över kanalen från träbron över till fastlandet.

Ja, annars hände inget särskilt tycker jag, förutom att jag gick bort till "dm" och köpte tandkräm. Inte ett dugg spännande. Efter det gick jag till båten, la mig i horisontalläge och laddade för en morgondag istället.

13 augusti - Cikadafångst

Vi kunde checka ut en timme senare än de två tidigare kryssningarna eftersom SAS hade ändrat flygtiderna (igen) så norrmännen skulle komma senare. Det innebar att vi först kl 10 behövde gå bort till bagageinlämning. Ganska värdefullt med en extra timme!


Seagulls besättning fr vä: Doris, Kristian, Dominik, Darko, Filip, Ante, Tomislav och Rade tackade för sig och det gjorde vi också genom att lämna över glas nummer två med en fiskmås på (till kaptenens enorma glädje) med dricksen vi samlat in till dem. Nu har jag länsat butiken på fiskmåsglas och har till resten av mina kryssningar :) Synd bara att jag bara fått tag i totalt 8 för jag hade gärna velat ha ett dussin.

Igår hade vi den guidade turen och idag försökte jag gå till lite nya ställen så du får se lite mer av Split. Och idag var jag på fotohumör!


Man kan gå in i kyrkan och kryptan i St Duje om man vill. Det kostar 25 Kuna. Vill man kliva upp i kyrktornet betalar du 20 Kuna ytterligare.


Vy mot Dioclatianus bostadskvarter. Mellan huset och muren ligger Etnografiska museet. Jag gick inte in där idag men funderar på att göra det nästa vecka och köpa något smycke i glas, som jag berätta om för ett par inlägg sedan.


Det var ganska lugnt på bakgatorna idag.


Del av Diocletianus mosaikgolv


Ett besök på finaste offentliga toaletten är värd 4 Kuna.


Ingången till plalatset som en gång ägdes av Marko Marulić (kroatiska litteraturens fader) men som numera är ett café.


Alltför många hus måste stöttas upp för att inte falla ihop...


Jag har visat roliga skyltar förut och här kommer en till som jag hittade i en gränd.


Och är det inte roliga skyltar så är det helgonbilder o dy.


Att man bor i palatset som byggdes mellan 295 och 315 f Kr har gjort att vi idag kan promenera runt här. Hade det varit obebott hade man nog återanvänt materialet och bara lämnat ruiner kvar.


Graffiti bredvid romarnas murar bredvid publika fontäner.


Det är himla mysigt, det här palatset. Man upptäcker alltid något nytt.


Och nej, alla tar inte Euro fast många tror det. Kroatiska valutan heter Kuna och den är däremot gångbara överallt, så ska du hit - ta med det eller växla på växlingskontor.


Det finns två smågodisaffärer på Cardo Maximus. Den ena är större och kanske mer färglad men där jobbar så tjuriga tjejer så där handlar jag inte. Den här är lite mindre och hon som jobbar där började inte med att säga: Inga foton! när jag kom in utan lät mig faktiskt handla. Sedan bad jag snällt att få ta ett foto ändå varvid hon pekade på skylten med Fotoförbudet men gjorde ett undantag så jag kunde visa er. Det var väl snällt! Jag kan berätta att den där högen med grönt och gult är små grodor. De kan du se på inlägget från Naimas kalas den 16 augusti.

Efter att ha gått ett par timmar i palatset bestämde jag mig för att gå till Shoppingcentret Joker. Det är bara 15 minuters promenad från palatset och jag planerade att äta min lunch där. Det blev en trevlig bekanskap. Mycket trevligare än CityCenter som jag skrev om för ett tag sedan.


Nu hade jag väl kanske inte tänkt mig McDonalds men fantasin tröt. Men jag tog en hamburgare som jag inte kände igen och den var väl inte så där jättegod så jag valde att kasta halva.


Det blev en del vettga inköp också. Kläder till Simon (yngsta barnbarnet), lättviktsplånbok, lättviktsnecessär och vakuumpåsar som man inte behöver dammsugare till.

 
Den här är jag kanske mest nöjd med - lättviktsplånboken. Den får ersätta min Kuonireseplånbok som håller på att falla sönder. Den här har dessuom såååå många fler fack att det kommer bli en fröjd att slippa leta efter saker.


På vägen tillbaka till hamnen hörde jag en cikada precis ovanför mitt huvud. Jag fick stå där och leta i kanske tio minuter innan jag fann honom (ja, det är bara hanar som låter). De är inte lätta att fånga på bild, ska jag säga, för visst har de kanske ett av världens bästa kamouflage! Visste du förresten att det finns runt 2500 arter av denna insekt på vårt jordklot?


Staty utanför polishuset.


Emanuel Vidović, konstnär från Split, sitter staty i parken.


Och så var det ju det där med lite annorlunda skyltar. Här varnar dom för bortbogsering.


I Diocletianus palats går det inte att köra med bilar. Istället kör man runt på truckar av olika slag.

Kl 16 mötte jag upp gästerna för att hämta ut bagage och snart kom vår buss som tog oss till flygplatsen.


Trots att jag hade handlat en del den här veckan visade vågen på bara 15,5 kilo.


Det var förseningar och allt folk som skull med just dom här försenade planen satt (och låg) lite överallt på flygplatsen. Men vårt flyg gick typ som det skulle så snart bar det iväg mot Arlanda.

Det blev en annorlunda flygtur. Det är nog första gången jag flyger med en sjungande flygvärd. Det var riktigt roligt att flyga med Christoffer-Robin (ja, han heter faktiskt så).


På Arlanda var det bagagekaos. Undrar varför? Blev planet/planen inställda?


Men på bagageband No 3 kom min marinblåväska dansande och vi kunde snart alla tre ringa efter skjuts!


Och snart låg jag i sängen med de fluffiga täckena och kunde sova ett par timmar! Härligt!

12 augusti - Annorlunda promenad i Milna

I arla morgon stund klev jag ut på kajen med besättningen. Det var fortfarande mörkt ute och besättningen skulle vittja revet som de hade lagt ut på kvällen, fick jag veta. Det blev väl kanske inte så mycket båtfarande utan mest hoppa i vattnet och busa runt på kajen. Och det var ändå inget på krokarna, visade det sig senare.

Och varför inte busa lite med guiden? Som att ta vattenslangen och spruta vatten på henne till exempel?

Det ljusnade och en ny dag annalkades. På väg till Split stannade vi i Milna för att tanka och idag kunde vi gå en lite annorlunda promenad i byn. Du förstår, hamnmyndighetspersonerna här är lite speciella. De bestämmer ganska mycket över våra liv i hamnarna. Tycker inte de att vi ska få åka in, så får vi inte åka in. Och idag var en sådan dag när vi inte fick. Istället blev vi hänvisade långt från både tankning och bycentrum, om man nu kan tala om bycentrum här. Men det gjorde ju så klart att jag kan presentera iallafall ett par nya bilder från platsen än tidigare.
 

Vi fick lägga till långt från kafeteriorna idag. Man sa att det var fullt därborta och det var det, men inte av kryssningsbåtar utan av privat yatch.


Lilla kapellet vid "strandpromenaden" på väg mot Makaracbukten.


Huset som har stått övergivet i evigheter som det känns, med vildvin som tagit över fasaden, en övervuxen trädgård och misskötta fönster- och dörrkarmar, har någon tagit över. Någon har börjat måla övervåningarnas fönsterkarmar i mintgröna. Något är definitivt på G!


Var ju bara tvungen att ta ett foto på en illorange pumpa.


Vy över loggian som inte används till något...


Det är alldeles för många hus som bara står och förfaller. Ibland är jag sugen på att bara gå in och ta över och bosätta mig där - fast i nästa sekund inser jag att jag definitivt skulle få lappsjuka. Här är alldeles för lugnt och inhyser bara 1100 invånare. Mantorp är ju rena storstan om man jämför med sina 3500 invånare.
 

Dominik hade cyklat och kompletteringshandlat på Studenac (för här har de inte Konzum, det är byn för liten för) och cyklade om oss på vägen tillbaka till båten.
 
Före ankomsten till Split packade jag klart för utcheckning imorgon vilket gjorde att jag, efter den guidade turen, lugnt kunde gå till restaurang Kužina bakom Jupitertemplet med några gäster och det blev en god avslutning på den här dagen!

11 augusti - Delfiner, hopp och supermåne

Vi lämnade ett tyst Makarska för att åka mot Bol. Det blev en extra speciell resa håller nog alla med om.
 

En av gästerna tog över båten ett tag och enligt hörsägen blev det en felgir... något som resulterade i att vi kom in i den största flocken delfiner den här säsongen. Vi räknade till iallafall 12 djur! Underbart, tyckte vi nog allihop och det är ett vädligt speciellt att råka in i delfinflockar här i Adriatiska havet så även besättningen avr ute och tog bilder och filmade.

Jag vet inte vad som hände med min kamera idag. Eller det var nog förarfel (fel program inställt) för jag tycker inte att jag fick en massa bra bilder trots att jag SÅG en massa bra, om du förstår vad jag menar. Det jag mest sörjer är fototillfället på fem delfiner som kom upp samtidigt och jag trodde jag dokumenterade dom... men eftersom jag hade valt Husdjursprogrammet tryckte kameran av försent och jag fick bara med ringarna på vattnet. Alltså, så himla tråkigt!


Den här skalbaggen kom och flög till båten idag. Visst är naturen klurig med att göra vackra och lite märkliga varelser!
 

Längs med Brač på väg mot Bol kan man se en del vinodlingar som ligger på sluttningarna.


Vi åkte upp till den berömda klapperstensstranden Zlatni rat som vanligt - och som vanligt hoppade besättning, jag och gäster på däck medan vi tjoade till folket på stranden. Och det var precis lika barnsligt så det var roligt som det brukar vara. Ja, men hallå, man har ju inte roligare än vad man gör sig!
 

Idag visade sig Supermånen och nog är den häftig i sitt oranga sken!


Den här veckan har jag en trainee med mig. Victor heter han och den här kvällen lånade han Dominiks gitarr och spelade och sjöng för mig och några gäster på kvällen. Det blev mycket musik och sång den här veckan! Kul!

10 augusti - Många kör-konstellationer

Den här kryssningen hade vi privilegiet att stöta på delfiner två gånger. Idag var det bara den lilla gruppen om fyra, däribland den lille.
 

Delfinerna idag höll sig lite på avstånd.

Vi skulle segla från Hvar till Makarska idag och jag blir lika glad varje gång jag får se de grå, mäktiga Biokovobergen.


Bergen talar till mig men jag förstår inte helt vad de säger.


Den här grottan ligger på den mänskligt anlagda stranden  i hamnen, och blir en nattklubb vid namn Deep på kvällarna.

De som hade lust följde med på min orienteringspromenad i Makarska stad. Några av oss tog med badkläderna och gick och badade direkt efteråt.

Byggnaden du ser till vänster i bilden är ett hotell som har ett Spa som jag planerar att besöka nästa gång jag kommer hit. Det var länge sedan jag gick på massage nu.


Vy tagen ifrån spa-hotellet mot hamnen där kryssningsbåtarna ligger. Det var inte fullt när jag tog det här. Jag tror det slutade på tjugo kryssningsbåtar totalt den här natten.


St. Markuskyrkan ligger på torget och var en gång katedral (fram till 1828) eftersom Makarska var ett biskopssäte. Ovanför kyrkan ligger marknaden där vi köpte fikon, oliv- och lavendelolja.


Publika brunnen bredvid kyrkan.


Fransiskanermunkarna kom till Makarska 1502 och byggde då klostret dit det här kyrktornet tilhör. Malakologiska museet var stängt som vanligt. Det är för dåligt. Jag önskar jag hade nyckeln in, jag.


Den här lilla geckon (eller möjligtvis en ödla) kom springande över trottoaren på vår promenad.


Vi var några stycken som tog på våra badskor och guppade omkring i havet efter promenaden. Men det var ingen hit. Det var massor av folk. Så många att vi till och med fick kliva ÖVER folk. Sedan var det så grumligt att det inte kändes speciellt fräscht heller, så vi var alla överens om att det där med att bada från båten var absolut bäst. Det var iallafall sista gången jag badade personligen där under högsäsong.


På kvällen fick vi veta allt om Soparnik, byn som besättningen kommer ifrån, om båten och hela personalstyrkan - för idag var det kaptens middag. Till skillnad från de andra kryssningarna var detta ingen dansande grupp. Jag tror jag var uppe totalt fyra danser, vilket ju är väldigt ovanligt. Det blev istället mycket sång!


Först spelade våra musiker.


Sedan kom kaptenerna med på ett hörn.


Och snart kom också Doris med och sjöng.


Och tyvärr gick de flesta gästerna och la sig tidigt och missade när Dominik tog fram gitarren och spelade och sjöng tillsammans med Ivana (flickvännen) och sina kollegor. Men vi var fem kvar och det var ett privilegium att lyssna på Dominik som annars är lite blyg över att spela för folk han inte känner. Supertrevlig kväll!

9 augusti - En harpun!

Det är alltid lika mysigt att vakna när det är tyst i Hvar. Visserligen var det inte särskilt stökigt igår som det var förra veckan, men så tyst som på morgonen det var det ju så klart inte.


Efter några djupa andetag på soldäck öppnade jag kontoret i alla ensamhet.


Det blev bad från båten idag också. Och så 47 minuter på soldäck för att torka bikinin. Nästa vecka är det full båt så det blir garanterad ståplats på soldäck för soltorkning. Jättebra för då får jag en bonusförbrukning utav 105 kalorier hahaha.


Plötsligt fick jag sy på en snorklare och han hade något i handen - en harpun!


När han kom simmandes tillbaka hade han en lite fisk hängande på släp-bojen.

På eftermiddagen fick vi komma in till Korcula där vi hade vår guidade tur och gick därifrån nästan direkt till vinprovningen.
 

Utsikt mot Guvernörens stora torn och halvön Pelješac från betongplattan vid lilla stadsstranden.


Vad jag känner till så är detta den vinprovning som är värd pengarna på den här kryssningen. På Hotel Korsal i Korčula får vi smaka tre vita viner och två röda plus får lite lokala snacks serverat till. Idag blev vi bjudna på fyra sorters ost, torkade fikon, valnöt och salami och mellan de vita och röda vinerna fick vi glass (fast jag saknade faktiskt deras ingefärssorbet lite grann). Det blev en trevlig avslutning på dagen.


Alltid lika trevligt att komma till Nino på Kosal.

På vägen hem kom hejaklackerna till vattenpololagen som skulle spela final idag. Med flaggor och sång tågade de mot bassängen. Undrar vem som vann...

8 augusti - Slånbär är det nya blåbär

Vi hade haft flera dagar med vindstilla, något som inte har förekommit någongång tidigare under säsongen. Enligt kroaterna själva har det varit den blåsigaste och regnigaste sommaren på länge.


Det har varit vindstilla i flera dagar i rad, vilket inte har förekommit speciellt ofta den här säsongen. Det visade tydliga spår på havet för de små fiskebåtarna var ute långt från land!

Idag hade vi en gäst som fyllde år och under förmiddagen kom han till mig och undrade om han kanske kunde få bjuda på mousserande vin innan lunch. Det var nog ingen av gästerna som tyckte det var en dålig idé.
 
Vi var ute och åt ihop på Gariful några stycken och där blev serverade lite frukt efter maten. De här bären kände ingen av oss igen och när vi frågade personalen berättade de att det var blåbär. Det smakade inget som blåbär utan var sträva i smaken och påminde om något annat jag ätit, så det tyckte vi var konstigt. Det visade sig faktiskt vara kroatiska slånbär.

7 augusti - Ny trollslända har anlänt

Danica och jag hade guidad tur på morgonen igen (första fotot) och efter det så seglade vi mot Nationalparken Krka.
 

Porten till Sankt Laurentius, eller St Johannes om du föredrar det.


De turkosblå sländorna har börjat försvinna. Istället har den här, lite gråblå infunnit sig.


Liksom förra veckan var det fullt med folk nere vid badet.


Vattnet är vilt och vackert efter den ovanligt regniga sommaren.


Bilderna ovan är från tvätten o kvarnen.


Vi kom fram till vårt övernattningsställe, Zlarin, vid halv åtta men det var fortfarande ljus ute ytterligare ett par timmar.




Vi tog en lite promenad i byn efter midagen, och det blev den gamla vanliga. Först upp till kyrkan, sedan lite bakgator och så ner i hamnen igen. Men trevligt blev det!


VId kyrkan ligger (eller ska man kanske säga låg eftersom den inte används längre) den allmänna brunnen.


Det sägs att Zlarin är en bilfri ö - men då räknar man inte goflbilar tydligen.


Jag lämnade merparten av gästerna framför ett uppträdande ovanför hamnen, med trubadur som spelade och sjöng Mikis Theodorakis sånger.


Master card spronsrade en kryssning med en massa folk som sålde bland annat hantverk. Denna fantastiska kvinna gjorde smycken av glas och jag ångrar mig fortfarande att jag inte köpte något av henne! Men hon berättade att hon skulle finnas i Etnografiska museet i Split så jag tror jag ska gå dit och titta lite mer.

6 augusti - Trogirs marknad by night

Den här kryssningen bloggar jag varje dag igen. Men för den skull betyder det inte att du får så mycket text. Det blir mest bilder. Nästa kryssning tror jag att jag satsar på typ bara en bild om dagen, för nu har ni fått så många bilder från kryssningarna att ni borde vara mätta.

Vi åkte direkt till Trogir från flygplatsen och efter välkomstmöte och middag gick vi på promenad precis som förra gången. Det blev ett par foton tagna från marknaden, så varsågoda.
 

Utsikt från bron mot marknaden.

Det blev inget ostinköp den här kryssningen heller. Jag hade visserligen med mig lilla kylväskan men jag ansåg det vara för varmt i Split på avresedagen för att den skulle må bra tills jag kommer hem. Kanske nästa gång?

23-31 juli - Hela kryssningen i ett inlägg

23 juli - Trogir by night

SAS har ju ändrat sitt Split-flyg till 15.05 från Arlanda. Det betyder att vi landar 17.55 och åker direkt (15 minuter) till Trogir. Där kliver vi båten och har säkerhetsgenomgång, blir serverade middag och går sedan en tur på stan om man vill. Här är några kvällsbilder.


En marionettdocka skakade loss till musik på Riva.


Vid Kamerlengofästningen hoppade man studsmatta för fullt.


Markustornet var vackert upplyst.
 
Vi promenerade runt hela byn (d v s kanske en kilometer) och över till fastlandet där vi gick lite på marknaden. Där köpte många av oss Kroatiens godaste rödvin, Dingač. Innan vi gick över bron tillbaka till ön köpte jag mig en färskpressad apelsinjuice och med den i handen vände vi tillbaka mot båten. Det var bara det att bakom Johannes döparens kyrka missade jag ett hål i marken och stöp väl framåt med följden att juicen hamnade på underarmen och mitt högerknä fick sig ett skrapsår som inte är okej än (6/8) trots salta bad och penicillinsalva... Så det kan bli, du!



24 juli - Trogir by day-Skradin-Krka-Zlarin

Vi vaknade tidigt i Trogir. Det var dags för guidad tur kl 09.00 nämligen. Danica och jag tog vår lilla promenad i den lilla staden innan vi seglade iväg mot Krka. Här är lite bilder från morgonpromenaden.




Idag var det inga som helst problem att komma vidare från Trogir. Vädret och vågorna var på vår sida. Det blev bad ifrån båten på ön Zlarin innan vi passerade Šibenik på vår väg upp mot Skradin. Här bytte vi till flodbåten som tog oss upp mot Krka där vi tog den underbara promenaden runt Travertinen (det där vattenmassesystemet jag har berättat om tidigare). Försökte hitta några nya vyer och det här är vad jag fann idag.


På kvällen kom vi till Zlarin och vi valde att äta på båten allihop. Och efter det tog vi en promenad i byn innan vi vände tillbaka för att inta horisontalläge eller ta en drink i baren – och/eller spela kort. Jag har inte spelat Skitgubbe sedan jag jobbade inom industrin (slutade där 1995) så det blev repetition av reglerna först. Jättekul!

25 juli - Zlarin-Hvar

Frukost 8. Och sedan bar det iväg dryga 6 timmar mot Hvar. Vi hade ett längre badstopp på vägen eftersom vi ändå inte fick komma in i hamnen förrän efter kl 17. Vår guidade tur var inte förrän klockan 18 så vi behövde ju inte stressa direkt.



Idag blev det bläckfisk vilket jag egentligen aldrig äter men vår kock Filip han kan det här.


Jag är fortfarande besviken över att dessa murar och formationer inte är från Illyriernas tid utan från modern tid och enbart för att göra plats för odlingar. Det hade ju varit så mycket mer spännande om det hade varit illyrierna som byggt det!


Alltså,man kan bara inte låta bli att bada i 25 grader varmt vatten!

Efter den guidade turen i Hvar gick jag och min kollega, Tina, och åt middag ihop. Det var lite kul att umgås med en kollega för en gång skull. Det kändes väldigt lugnt och bra. När jag kom tillbaka satt gästerna med kortleken framme och idag spelade vi långt in efter midnatt. Så roligt var det!
 
26 juli - Hvar-Korčula

Ännu en fin dag med strålande sol och ett längre badstopp eftersom vi inte fick komma i hamn i Korcula före fem. Vi fick celebert besök på badtrappan av en Scolia soror (Hårig blomgeting (blomfluga), troligtvis en hona för den var cirka 4 cm lång. Den kan stickas så det kanske inte är djuret man klappar direkt. Det intressanta i sammanhanget tycker jag kanske är, att det är en typisk insekt i Australien och det står ingenstans om att den finns i Kroatien...

 


Här kan du läsa mer om denna vackra insekt.

Det börjar bli normala vattentemperaturer i Adriatiska havet.

Jag tog inga bilder på den guidade turen. Tyckte inte jag såg något utöver det vanliga, och det vanliga har ni ju redan sett... Likaså från vinprovningen som vi alla gick till.

27 juli - Makarska-Kaptens middag

Vi kom till Makarska på eftermiddagen och gick på promenad direkt, som vanligt. Det blev jordgubbs- och blåbärsinköp på marknaden som sedan serverades till frukosten dagen därpå.


Kroatiska jordgubbar och bosniska blåbär går inte av för hackor.


Idag var Malakologiska museet stängt så det blev ett stopp på klostergården och i kyrkan istället. Vi måste ha haft en himla tur att det var öppet förra veckan!


Kolla in dessa kraftiga blommor på det jag trodde var en Törel men nu inser jag att det är en Kaktus (Töreln - släktet Euphorbiaceae - har små, små blommor). Hoppas den har slagit ut lite mer till nästa vecka!


Vindruvorna börjar bli mogna på rankorna.


Ibland kan graffitti vara riktigt vettig, eller hur?

På kvällen var det Kaptens middag som vanligt. Så uppklädd till tänderna blev det veckans höjdpunkt med mat, sång och musik. Och den här kvällen fick vi nästan tävla om att få höra vår musik eftersom det var ganska fullt med ungdomskryssningar runt oss.


Och så klart var Toms och Dominiks familj med under kvällen. Elena spelade "Blinka lilla stjärna" på fiol och vi sjöng med allihop så gott vi kunde!


Och som som vanligt sjöng (fr hö) Rade och Tom låten med "Mare, Mare...", denna afton tillsammans med Dominik. Den låten får jag höra åtminstone varannan dag i olika sammanhang. Snart får jag nog ta reda på vad den handlar om.

28 juli -Sumartin-Bol

Vi lämnade kajen i Makarska kl 9 och styrde fören mot först Sumartin, sedan mot Bol.


Vi lämnade ett tyst Makarska


Vi visade gästerna varvet i Sumartin...


... och visade Selca som är en liten by på kullen straxt ovanför Sumartin. Den råkade illa ut 9/8 1943 när italienare brände ner byn (och ytterligare 6 på ön Brač) och har faktiskt haft svårt att hämta sig så idag bor bara runt 1000 invånare här.


Det blev ett längre badstopp idag, i den här härliga bukten.


De som ville smaka blev bjudna på grillade sardiner. Själv avstod jag glatt. Äter ju inte gärna saker med små ben i.


På eftermiddagen kom vi till Bol och besöket startade med att åka bort och tjoa vid Zlatni Rat, precis som förra gången. Det är så barnsligt så det är kul och det roliga är ju att alla hakar på!


Hittade den är vyn idag med Agave, vinrankor och olivträd. Visst ser det lite fint ut?


Det var ganska blåsigt så det gick bra med vindsurfing, paragliding, parashuting och allt vad det heter.


Under statypromenaden upptäckte jag att någon hade huggit huvudet av den lilla stenflickan. Skandalöst! Till vilken nytta gjordes det?


På vägen till Zlatni Rat fick jag för mig att jag behövde en sarong - och köpte en som jag använde efter badet. Kanske inte så snyggt med gympadjor till men aja, det fick gå det med.


Det har slagit upp åtminstone två massagestationer längs med stranden. Jag tror minsann att jag ska anlita någon av damerna här nästa vecka. Det var länge sedan jag gick på massage!

På kvällen gick jag ut på egen spatsertur och kom hem glatt med både grillkryddade sötmandlar och en ny italiensk tvådelad blus i smaragdgrönt. Däremot gick jag på en restaurang som jag inte kommer gå tillbaka till. Kastil heter den och den ligger en trappa upp med jättefin utsikt från en terass. Men maten var väl så där och betjäningen likaså och till råga på allt påpekar servitören när han till slut kommer med räkningen att det inte inkluderar service. Alltså sånt är bara så dåligt. Men han är väl kanske van att turister inte dricksar som de ska. Men nej, dit kommer jag inte gå tillbaka. Jag provar någon annan nästa vecka. Eller så går jag tillbaka till Moby Dick ;)
 
29 juli - Bol-Milna-Split

Sista kryssningsdagen som innefattade en extra visit i Milna med promenad där medan man tankade båten. Det blev lite bilder därifrån så varsågod.



Vi hade ett lite längre badstopp även idag och denna eftersmiddag kom en ny insekt på besök till en av gästerna. Jag har dessvärre inte kunnat artbestämma den så vet du, släng iväg en kommentar gärna.


Vi kom till Split sen eftermiddag och hade sedan den guidade turen innan det blev middag på Brasserie on 7 med glada återseenden och fantastisk mat.

30 juli - Avsked Split-Arlanda

Utcheckning klockan 9 som vanligt och idag fick vi tacka av besättningen på kajen. Och jag fick dem och hoppa för gruppbilden (nåja, Darko och Ante fuskade).



Rade undrar nog nyfiket på vad det är i den lilla prasselpåsen. Och ja, det glömde jag ju ta kort på men det får jag göra nästa gång. För jag har hittat en butik som säljer små snaps/shotglas med fiskmåsar på. Vad passar väl bättre än att lägga dricksen i ett sådant till besättningen på en båt med namnet Seagull???

Efter avskedet hade vi så sex timmar till förfogande i Split. Lätt förbrukade timmar. Så vad gjorde jag? Jo, förra veckan hade jag ju bestämt mig för att åka det lilla tåget upp till toppen av Marjan. Det var bara det att det var riktigt oväder på G och uppenbarligen hade man ställt in det. Jag och några gäster gav upp vår väntan efter två timmar. Fast det kändes bara som en timme för vi hade väldigt trevligt ihop där vi satt på två betongplintar.


Nej, det blev ingen tågfärd till Marjan idag. Men kanske NÄSTA gång!


Ett barn och pappa lekte med drake. Det var länge sedan jag såg det.


Tog en annan promenadväg runt Split idag och hittade den här fina gården.


Men regnet hopade sig till och från. Jag fick ta upp (och ner) min regnponcho totalt tre gånger under dagen. Varmt och fuktigt var det alltså.


Ja, nog finns det många speciella fasader i Split, alltid.


Besättningen trodde inte de skulle kunna åka iväg till Trogir idag pga av Jugovindarna. Men så fattade de beslutet att försöka tillsammans med de andra kryssningsbåtarna. Och, ja, de kom iväg fast det var ett äventyr att ens komma ut från kajen. Jag kom precis lagom för att se skådespelet  och vara med och skrika till förbipasserande att de skulle hålla säkerhetsavstånd, för det kunde ha slutat med att fören rammat kajen. Men har man proffsig kapten och besättning så klarar man det mesta i sjöväg. Min kollega hade dock berättat för en annan kollega att det blev en gungig färd 1,5 timme till Trogir.

Eftermiddagen rusade iväg och snart hade vi hämtat ut bagaget från förvaringen och åkt buss till flygplatsen.

Jag och gästerna sa Hej då till varann utanför glasdörrarna och skiljdes sedan åt. Jag började med att besöka damtoaletten på övre plan för att sedan passera genom säkerhetskontrollen. Straxt efter passkontrollen satte jag mig ett ögonblick och inväntade att vår avgångstid skulle närma sig.


Sedan tog jag rulltrappan upp och upp till gaten.


Vårt plan var lite försenat på grund av oväder på Arlanda som hade fått stänga en timme, fick vi veta av vår kapten.


Sedan fick vi vänta lite på vår tur då det blivit kö på den lilla flygplatsen i Split.


Sedan var det bara att bo in sig. Fram med dator, vattenflaska, uppblåsbar kudde, mobilen med laddningskabel och slutligen kreditkortet. Nu var det väldigt länge sedan jag hade svenska kontanter. Jag tror jag såg några för ett par månader sedan.


Och iväg kom vi...


... guppandes över åskmoln.


Idag blev det rostbiffsallad men den var så där, tycker jag.

Vi kom till gate 39 på Arlanda flygplats en halvtimme senare än planerat men det var ju ingen fara. Jag hade ju ingen speciell tid att passa. Men vet du. De har installerat rullband där borta. Dessa testade jag så klart!


Och efter att ha ringt till Ibispersonalen blev jag hämtad "hem" till hotellet. Ja, det känns faktiskt så. Jag bor ju faktiskt en till två nätter i veckan där just nu.

 
Med fotot från hotellrummet är det slut med kryssningsinlägget. Väl mött i nästa som är från svensk mark ett par dagar.

17 juli - Väntan

Frukost klockan 06. Skjuts till Sky city kl 07.30 och där blev det väntan till kl 08.15.
 

Idag valde jag annan sittplats att vänta än förra gången. Man måste ju vidga vyerna och inte fastna på ett ställe!


Regionaltåget mot Norrköping kom på utsatt tid och kl 08.27 for vi iväg.


I Norrköping kl 10.14 blev det byte från regional- till pendeltåg. Och som vanligt blev det runt 45 minuters väntetid. Som tur var var det varmt så jag kunde sitta på en bänk i shorts (ja, de var på idag också) utan att frysa.

 Kl 11.01 gick så pendeltåget till Mantorp där jag glatt satte nyckeln i låset och kunde pusta ut. Nu väntade fyra dagar med tvätt, matlagning, rapporteringar, ompackning - och så Äventyret I Djur & Skur med Albin!

16 juli - Rolig och solig dag!

Idag var det avresedagen och SAS har gett oss flygtiden 18.45 vilket innebar att vi hade sju hela timmar att disponera till vad vi ville. Jag vet inte varför flygbolag plötsligt skiftar tider men jag är säker på att det finns en logisk förklaring som jag inte känner till. För mig gäller det bara att vara flexibel. Eftersom vi hade fått kvällsflyg hem fick vi en extra dag i Split som vi annars inte skulle ha haft :) *

Jag hade tidigare i veckan gett lite förslag på vad man kunde hitta på och efter den guidade turen igår gav jag lite fler tips för att ge ytterligare några vid bagageutlämningen. Några valde att gå ner till stadsstranden och tillbringa hela dagen där med tillgång till sötvattendusch - något som verkade vara kanske den bästa idén idag när det var 31 grader i skuggan. De flesta valde dock att vandra i Split på egen hand.

Som vanligt hade jag berättat vad jag skulle göra och några valde att följa med mig. Här är lite av vad vi fick se och uppleva tillsammans!
 

På marknaden var det full kommers. Vi provsmakade bland annat ost och en var så god att jag planerade att köpa. Det var bara det att hon stängde klockan 14 och då befann jag mig på annan plats och hade helt glömt bort det.


På väg till marknaden stötte vi på en grön buss. Det visade sig att det var en Hop-on-Hop-off-buss som startat turer! Det var ju lite kul och vi bestämde oss för att haka på. Vi köpte biljetter för 70 Kuna och snart satt vi på en halvöppen buss ut på äventyr i 45 minuter med engelsktalande lokalguide!


Vi lämnade hamnen och åkte vidare med stranden där några gäster låg och solade.


Bačvice är Splits stadsstrand som delvis består av sand men här ser du betongdelen. Att hyra solstol kostar 40 Kuna för en hel dag. Du kan också få privilegiet att se en match Picigin (en slags vattenpolo som spelas på grunt vatten sedan 1908, en sport som man har världsmästerskap i sedan 2005).


Här är man övertydlig med att, står man vid förbudsskylten bogseras bilen bort.


Splits bilbiotek


Stadion Park Mladeži stod klar 1950. Den tar 4075 åskådare och är än så länge hemmaplan för fotbollslaget RNK Split (man planerar bygga ny). Just nu är det utemöbelexpo utanför.
 

En av Split populära parker


Poljud stadium, byggd 1979 och tar 35 000 åskådare. Här gick Europas kanske största musikfestival, Ultra Europe, av stapeln för andra året i rad i dagarna. Många av ungdomarna som varit där såg vi senare på flygplatsen på väg hem till sina hemländer.


Vi fick åka genom Marjantunneln som är nästan 900 meter lång.


Jag blev lite sugen på att besöka Arkeologiska museet (bilden). Det grundades redan 1820 och de flesta föremålen kommer från Salona (Solin). Du hittar även en stor samling av antika och medeltida mynt och ett bibliotek med ca 30.000 böcker om arkeologi och historia här. Superspännande, men jag bestämde mig för att gå till Stadsmuseet istället.


Huset där någon känd fotbollsspelare bott till nyligen och fått ett par miljoner Euro för det. Har dessvärre glömt hans namn...


Meštrovićmuseet invigdes 1952 i byggnaden som skultören Ivan Mestrovic byggde 1931-1939 och bodde i fram till andra världskriget. I galleriet hittar du den största samlingen av Mestrovic konstverk av marmor, sten, trä, brons, oljemålningar m m och i parken står hans bronsskulpturer.


Ja, nog har Kroatien lite roliga vägskyltar alltid. Du har redan sett några. Här har du en Varning för fotbollsspelare!


Du får anstränga dig lite för att se eremitboningen från 1400-talet i berget (i höger övre hörn typ). Hit upp har man pilgrimsvandringar för att hylla de romersk-katolska helgonen Hieronymus (Jerome) och Cyriacus redan sedan 1200-talet. Inte långt därifrån ligger fortfarande en liten kyrka tillägnad St. Nicholas fr samma århundrade och en judisk kyrkogård från 1500-talet.


Marjan, som kallas Splits lunga är härligt grön och nog längtar man efter att få promenera i skogen.


Även här, där det växer Aleppotall, är det 24-timmarsbevakning mot bränder.



Marjan är Splits största rekreationsområde med härliga stränder och möjligheter till olika friluftsaktiviterer.


Härifrån har du utsikt mot Trogir, tvärs över bukten.


Jag fick syn på det lilla tåget, som visade sig vara två olika tåg. Det bestämde jag mig för att åka lite senare. Det ena tåget gick bara till stränderna i Marjan och det var ju inte så intressant idag. Det andra skulle ta mig upp på toppen av Marjan. Perfekt, ju! Jag satt därför lite senare i gassande sol vid Republikens torg i 40 minuter innan jag gick bort till havet och palmskuggan vid busshållplatsen. Där väntade jag ytterligare tjugo minuter (ja, för absolut INGEN visste tidtabellen, varken kiosker eller butiker i närheten) och när tåget äntlingen kom, då visade de sig att nästa tur var tre timmar senare (kl 17). Hur ironiskt var inte det? Jag ska satsa på turen, som tar 80 minuter och kostar 70 kuna, kl 13 nästa onsdag istället.


Infarten till ett av Titos många sommarhus.

Efter bussturen tog vi en promenad på Marmont.


Bussturen var klar straxt efter elva så vi hade turen att få besöka en livlig fiskmarknad.


Kött säljs inte ute utan i små butiker. Du hittar dem dels runt grönsaksmarknaden vid hamnen men också runt fiskmarknaden. Det är synd att man inte har tillgång till kök...

Jag hoppade in i Pandorabutiken och köpte kryssningsbåten som jag varit på väg att köpa ett tag. Den gör sig bra tillsammans med flygplan, pass och resväska. (Jordgloben sitter numera på Pandorahalsbandet.)

Efter en god lunch skiljdes vi åt och jag fortsatte min Splitvandring som slutade med Stadsmuseet, delvis för att jag ar i desperat behov av toalett. Då tänkte jag att jag lika gärna kunde förena nytta med nöje och hamnade där.  Det ligger i Dioclatianus palats och jag var ändå på väg mot bagaget.


Järnporten med klocktornet från 1400-talet med 24-timmarsklockan till vänstern och St: Domnius kyrktorn från 1100-talet i bakgrunden - taget från Folkets torg.


Konstverk? Det är iallafall taget från ett av fönstren på Splits stadsmuseum.


Och jag var ju så klart tvungen att fota gargoylen på museets gård innan jag gick därifrån.

Efter att ha mött upp gäster och hämtat ut vårt bagage, fick vi vänta en liten stud på vår minibuss som sedan körde oss till flygplatsen där vi checkade in. Jag gick upp och satte mig på kafeterian bland ungdomar som låg och sov på golvet eller satt och pratade. De flesta verkade rätt trötta och då kände jag att jag också var trött.
 

Roligast på flygplatsen idag: Absolut vodkas Gräpevine - intressant stavning, eller hur?

Efter en god laxsallad tog jag en kvarts tupplur och kände mig sedan redo att landa på svenska mark - i shorts och kortärmat för första gången någonsin. Det var nästan lika varmt i Sverige som i Kroatien! Galet, va?
 
Jag blev av med mitt pass i passkontrollen till min stora sorg. Varför får du veta i nästa inlägg, för att göra det lite mer spännande. Men jag hade hoppats få behålla det som minne...

Jag skippade hamburgare den här kvällen. Jag hade tidigare på dagen köpt en mini-Calzone vars fyllning fick tjänstgöra som middag på Ibis Styles innan jag stupade i säng till frukost nästa dag då resten av hemresan skulle starta kl 07.30.
 
Trafiktornet på Arlanda välkomnade mig vid Hållplats No 7 där jag blev upphämtad.

*Jo, det var ju det här med vår Bonusdag i Split
Så här är det: När vi får morgonflyg brukar vi ha cirka två timmar (för att hinna äta lunch om man vill) i Split innan vi seglar mot Trogir kl 13, där vi har guidade tur på kvällen straxt före middagen som serveras på båten.
Kommer vi med förmiddagsflyg seglar vi till Trogir direkt vid ankomst till båten (ca kl 15.30), äter sen lunch ombord och har guidad tur, också i anslutning till middagstid som då är på egen hand.
Nu i juli kommer vi med eftermiddagsflyg och får åka buss från flygplatsen till Trogir istället. Vi kommer fram till båten lagom till middagen på båten. Den guidade turen ligger då tidigt på morgonen dagen efter. På avresedagen är vi bokade på kvällsflyget 18.45 och har därför en extra dag i Split och kan hinna med mer än vi annars har möjlighet till. Ja, du ser ju fotona själv och vet hur mycket jag hann med idag, som jag inte hunnit tidigare!

15 juli - Rainbow warrior live

Den här dagen startade tidigt eftersom Katamaranen skulle ha vår kajplats som vanligt kl 6. Det ovanliga var att dagen började med bogsering. Förra gången var det ju vi som blev bogserade på grund av svagt batteri. Den här gången var det grannbåtens kapten som försovit sig.

Dagen bjöd på delfiner, fiskare, avtackning, Rainbow warrior, guidad rundvandring och middag. Här är lite foton från dagen.
 

Det är tur att man kan hjälpa varandra.


Katamaranen kom och vi seglade iväg mot Split.


Vi såg delfiner två omgångar idag och jag är fortfarande så himla ledsen över att jag inte hann knäppa när alla fyra kom upp till ytan samtidigt.


Vi hade också besök av en liten fiskebåt som kom med fisk.


På lunchen tackade vi av besättningen och en av gästerna (och jag) sjöng och dansade.


När vi kom till Split låg Greenpeace flaggskepp Rainbow Warrior i hamnen. Den är ute på Medelhavsturné och i Split låg det 15.17 juli sen skulle det segla vidare till Zadar. Kul att få se det live.

På kvällen gick nästan alla med mig och åt middag på Riva. Men det blev i mycket negativ kritik på både mat och service. Det kändes jättetrist verkligen, även om inte jag lagat maten eller servade. Jag borde kanske överväga att göra som mina kollegor och inte erbjuda gäster att följa med mig ut och äta på kvällarna. Aja, jag får väl meditera på det!

Min kväll slutade iallafall på samma restaurang med att bli bjuden på härlig baconinlindad fläskfilé med svampsås och frasig pommes samt med planering för morgondagens vistelse i Split. Vi skulle nämligen få en heldag och det är klart man måste vara strukturerad för att hinna med så mycket som möjligt och inte bara sitta av tid.


Vi satt på restaurangen brevid en av scenerna och kunde se och höra uppträdanden av en lokal musik- och dansgrupp. Det var riktigt trevligt!

14 juli - Välmatchat

På väg till Bol svängde vi in i Sumartin men idag gjorde vi det bara för att visa varvet. Sedan fortsatte vi til Bol med ett badstopp på vägen. Väl framme hade jag min lilla promenad och gick därefer direkt och åt. Tyckte det kunde vara skönt att komma hem skapligt.


Sumartin med varvet i förgrunden


Lite rolig skylt i Bol


Granatäppleträdet hade både blomma och frukt


Utsikt från Restaurant Moby Dick där det blev en pepprig pepparbiff. Supergott men svettigt!
 

Plötsligt fick jag se eldsflammor från en liten båtmotor. Han som körde båten sprang iväg och jag hann bara fram med kameran för att knäppa en bild när den nästan slocknat. Det blev lite pyssel där borta.


Vi besökte St. Antonius kyrka och fick lite andlig spis.


Vi var inne i några butiker innan vi gick tillbaka till hotellet och när vi var klara var det så här mörkt.


Och det här var vad jag kom hem med, en grön blus helt ton i ton till mina shorts -  och jag var nöjd.

13 juli - Kan du ladda upp din koreografi?

Det blev en dag med blixt och dunder men ett hav som var nästan helt stilla. Mycket märkligt. Men det kom en och annan vindby och en av dem tog en del av takpanelen så den hamnade på däck. Ett tag regnade det så sikten var mindre bra. Annars var det väl inget speciellt med det här vädret. Vi har varit med om värre, ju!

Ett oväder likt många andra.


Det kom lite kastbyar då och då och en av dem kröp under takpanelen och tog ner den på däck. Det var ju inte schysst, va?

Vi ankom Makarska där de som ville följde med på min promenad. Det regnade så det blev på med ponchon. Vi tog turen lite tvärtom idag och började med Franciskanerklostret.

Franciskanerkyrkan var öppen så vi smet in där när vi ändå var i klosterträdgården en sväng. Men kan du tänka dig! Jakarandan var överblommad. Vi hittade bara EN klase!


Idag hade vi turen på vår sida, för idag hade man öppet på Malakologiska museet, trots att det var söndag. Tyvärr fick jag inte ta bilder inne men jag kan berätta att det är en samling snäckor och snigelhus från världens alla hörn, det ena vackrare än det andra. En del var rena fantastikreationerna och såg ut som om en konstnär hittat på hur den skulle se ut. Nog överträffar naturen konsten alltid!


I entrén ligger fossiler från tiden innan den första massdöden som inträffade för 251 miljoner år sedan. Då dog nästan 95 % av alla havslevande arter ut - det största massutdöendet i jordens historia (hittills). Under den preioden dog 53% av de havslevande familjerna, 84 % av de vattenlevande släktena men också cirka 70 % av de landlevande arterna (växter, insekter och ryggradsdjur). Galet! Den stora massdöden efter det var för runt 65 miljoner år sedan när dinosaurierna gick åt.
Det är alltid de dominernade djuren som går åt, så människan står nog på tur... vi vet bara inte när och hur. (Notera att vi har haft fem perioder med massdöd men de jag nämner är de största. Forskarna Raup & Sepkoski och Rohde & Muller förutspår nästa naturliga massdöd om 10 miljoner år. Vad människan själv hittar på kan man ju aldrig riktigt säkert säga...)


I klostret blommade Fikonkaktusen för fullt.


På torget står St. Markus och vakar över oss.


På marknaden var det mest frukt och grönt så jag handlade inget. VI har ju trots allt frukt på båten i skålar på bordet.


Efter vår promenad unnande jag mig en krämig kula jordgubbsglass som jag snabbt satte i mig.

På kvällen hade vi Kaptens middag, kvällen man sätter på ett ansikte och klär sig fint. Jag hade köpt en knälång klänning på Indiska innan jag åkte och tog den turkosa sjalen till. Först satte jag den runt hästsvansen men ångrade mig och tog den runt axlarna istället. Kändes liksom lite mer naturligt.


Snart redo för Kaptensmiddag.


Soparnik trollades fram även idag! Mums!

Det blev inte särskilt mycket dans den här kvällen. Däremot kom Toms dotter Elena med sin fiol och spelade ett stycke för oss och Rade, Tom, Dominik och Bariša (Toms och Dominiks far) sjöng en avslutande dalmatisk sång tillsammans med musikerna.


Kapten Toms dotter, Elena, hade med sig sin fiol och spelade lite grann för oss.

Våra musiker från hjälp av Rade, Tom, Dominik och Bariša (och är jag lagt ner kamerna kom även lilla Elena och sjöng med).

Även om det nu inte blev mycket pardans den här kvällen kom ett roligt mail från Pella. Kunde jag ladda upp min koreografi Caught-up för det var några som var intresserade av att lära sig den? Det var nästan så jag blev sugen på att ta upp Linjedansandet igen - men har man världens roligaste jobb så får dansandet ligga på väntelistan även fortsättningsvis. I nästa liv så kanske... och jag länkade till min koreografi med ett sting av sorg.

12 juli - En ful fisk

På väg till Korčula fick vi se delfinerna på håll. Även den lille gjorde sig synlig! Det var ju lite extra roligt, tycker jag.
 

Vi såg både den lille och de stora delfinerna idag.


Vi tog vårt badstopp i viken på Pelješac udde liksom förra veckan. Härligt varmt vatten men en jämrans massa getingar invaderade nästan båten.


Det är så himla fint vatten i Adriatiska havet. Sikten är minst 30 meter så det är synd att det inte är så kul att snorkla här. Det finns visserligen gott om fisk men det är olika nyanser av grått bara, tycker jag.


En av gästerna hade med sig simfötter som fick agera smälla. En annan gäst hade en öl stående på bordet och snart hade 10 getingar drunknat däri. Alltså, de är inte kul de där flygfäna.


I Korčula hade vi rundvandring som vanligt och det dök upp en och annan ful fisk i vår väg. Eller vad sägs om Skorpionfisken? Inte rolig att trampa på men väldigt god att äta.

Ursprungligen hade Trogirs mur 12 torn. Idag återstår bara några. Här ser du Lilla (guvernörs)tornet från 1483 med uppdrag att skydda guvernörspalatset.

På kvällen gick vi på vinprovning liksom förra gången och efter att ha tagit en pizzaslice i farten gick jag hem för att ladda för en ny dag!

11 juli - San Marco i The Palace

Det är kanske inte så konstigt att jag inte tog några nya bilder idag. Det hände liksom inget utöver det vanliga och Hvar är kanske inte min favoritby direkt. Den är trevlig men det finns ju trevligare och intressantare, tycker jag. Så näe, det blev inga bilder. Men det går nog ingen nöd på dig. Det finns ju bilder i andra inlägg :)
 

Foto från 8 maj över Loggian

Vi kom till Hvar kvart i sex så det blev ingen hektiskt schema idag till skillnad ifrån igår. Vi stannade lite längre i en badvik och hade den guidade turen kl 18 istället för kl 15. Det gladde alla.

Däremot fick vi inte bord på Gariful för det var ju så klart fullbokat så dags. Istället gick jag till restaurangen San Marco som ligger ovanpå loggian och är en del av The Palace hotel. Där trollade de fram bord till hela gruppen så där åt vi. Maten var helt okej och det är ju alltid svårt att bedöma mat eftersom det är så personligt tyckande och smak som avgör. De enda rätterna som fick lite mindre bra kritik var T-bonesteak och lammet. Där hade vi smakat bättre.
 
Efter middagen skiljdes vi åt och vi kunde längta till morgondagens eskapade i Korčula - som förresten uttalas Kortjula, inte Korsula eller Korkula ;)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0