10 juli - Storm
Det åskregnade både före och efter den guidade turen på morgonen. Men vi begav oss ut till havs... en bit. Redan innan vi kom fram till den så kallade dörren, hade vågorna börjat komma och vi började diskutera om vi skulle vända om mot Korcula igen. Och så blev det! För när vi kom till dörren kunde vi se att vågorna blev dubbelt så höga!
Det regnade rejält idag.
Så vi seglade tillbaka till Trogir och det var väl ingen som var direkt ledsen över det. Trogir är ju trots allt lite mysigt. Jag fixade fram en buss så vi kunde komma till nationalparken Krka som stod på dagens program, så vi hade turen att få se landvägen dit och den var faktiskt lite roligt. Ja, först kunde jag ju grabba tag i mikrofonen och guida på vägen dit, och kunde berätta om lite allt möjligt som jag annars inte hinner berätta. Sen är ju vägskyltarna lite spännande att titta på.
Det är gott om vildsvin och under vägen finns många varningsskyltar för dessa grisar.
Det finns också en hel del hjort.
Men den kanske roligaste skyltkombinationen är ändå det lilla regnmolnet med varningen om att vägen blir hal i samband med regn.
I parken kunde vi komma ända ner till kvarnen. Men vi började gå ner mot badet för att sedan vandra upp och tillbaka till kvarnen. Några bilder blev det trots att ni har sett en del tidigare så var så god!
I parken kunde vi komma ända ner till kvarnen. Men vi började gå ner mot badet för att sedan vandra upp och tillbaka till kvarnen. Några bilder blev det trots att ni har sett en del tidigare så var så god!
Det ångade riktigt av vatten idag och vattenfallen var lite vildare efter all regn som kommit.
På vägen tillbaka såg jag den här reklamskylten för Konzum mitt ute i ingenstans.
Innan middagen tog jag en promenad för att köpa påfyllning av telefon och sprang på de här pantomimartisterna precis utanför båten. De stannade kvar nästan hela dagen.
Efter middagen gick halva gruppen ut med mig till Fontana där Marina hade lovat att de kunde servera oss mörkt öl. När vi så kom och jag berättade vad vi ville ha - antingen Karlovačko Crno eller Tomislav, svarade han: Jag ska se vad jag kan ordna... varvid han sprang till supermarket och köpte varsin flaska Tomislav åt oss. Var inte det service ändå?
Ja, det blev en annorlunda dag idag också. Undrar vad som kommer ske imorgon hehe
Ja, det blev en annorlunda dag idag också. Undrar vad som kommer ske imorgon hehe
2 juli - Med buss 18 till City Center
Vi kom fram till Split lite före nio och straxt därefter checkade vi ut. Maja (lokalguiden) kom och mötte upp för att visa oss till bagageinlämningen där vi bara behövde betala 15 Kuna per väska för hela dagen, istället för 6 Kuna i timmen per väska.
Efter att ha blivit av med våra väskor gick vi på guidad tur.
Den här dagen hade man klätt in Gregory Nin för att fräscha till honom.
Men man hade lämnat tån i det fria så vi alla kunde klappa den och önska oss något även idag.
Och så får jag väl presentera en fjäril idag också. Detta är en Kvickgräsfjäril (Pararge aegeria).
Klocktornet med 24-timmarsvisning i bakgrunden och Antonius av Padu i förgrunden. Det var honom vi såg firandet av i Milna härom veckan om du minns.
Kroatien är mycket Italien och en produkt det finns gott om är kulglass i alla möjliga smaker.
Efter den guidade turen gick vi åt olika håll. Jag bestämde mig för att åka till shoppingscentret och kolla toppar. Det är ju bara att inse att fyra extra kilon resulterar i storleksbyte.
Jag förköpte en tur och returbiljett för 36 Kuna (18 KN/riktning) och chauffören stämplar i det gula när du kliver på bussen.
Jag förköpte en tur och returbiljett för 36 Kuna (18 KN/riktning) och chauffören stämplar i det gula när du kliver på bussen.
City Center är ett tre våningar högt Shoppingcenter med en massa butiker och ligger cirka 20 minuter utanför Split. Det var fullproppat med folk, fler än det egentligen fick plats men man bara pressades in. Dit kommer jag inte att åka mer i sommar, bestämde jag mig redan på vägen dit. Det lär visst vara likadant under högsäsong...
Bland annat finner du H&M här men de har inte samma kläder som i Sverige märkte jag. Iallafall så hittade inte jag något jag ville ha. Fast å andra sidan gjorde jag inte det någonstans. Så några toppar blev det inte köpta till mig. Jag hittade bara en söt T-shirt till Naima och en resetandkräm. That's it!
På övre plan har man ställt upp bokstäver och i bokstäverna är det fullt med hänglås med namn på - precis som man brukar se på broar. Det kändes faktiskt lite som ett konstigt ställe att hänga ett "kärlekslås" på. I ett shoppingcenter, alltså.
Jag åkte tillbaka till Split där jag gick till Bistro Topolino. Den ligger på en balkong ovanför hamnen och det är väl det enda som är schysst. Personalen hade lite svårt att se mig men när jag så fick menyn beställde jag en pasta Carbonara och tomatsallad. Pastan var ganska tråkig och jag fick leta efter skinkan. När jag sedan ville betala (och bad att få räkningen på kroatiska till och med) så hörsammade man inte detta utan när jag går in efter 15 minuters väntan sitter kyparen med sin mobil vid ett bord. Inte okej i min värld. Jag gick på toa, betalade där inne och gick ner till mitt bagage lite lätt besviken.
Med bagaget ombord på bussen åkte vi iväg till flygplatsen där vi ännu en gång blev av med bagaget efter att ha kramat om varandra. Efter att ha suttit en stund i kafeterian ovanför Arrivalhallen (det finns ju så få sittplatser inne vid gaterna) så bar det av mot Arlanda.
Idag testade jag SAS Caesarsallad och den får godkänt. Den slog till och med pastan jag åt på Topolino.
Planet var inte fullsatt. Jag satt ensam och hade två tomma säten bredvid och kunde bre ut mig. Himla bekvämt!
Vi landade vid halv tio och solen var fortfarande uppe.
Jag lyckades fånga en bit av en regnbåge på väg ner mot Arlanda.
Jag brukar inte rusa ut från planet utan tar det lugnt till bagagebandet och tar en toapaus. Det passar rätt bra som avrundning på rundresor och kryssningar. Jag liksom landar även mentalt.
Och även denna gång blev det KoffertJackPot. Härligt värre!
Innan jag ringde om hämtning till hotell Ibis Styles blev det en Max minihamburgare med liten Chili Cheese och bearnaisedip. Och så måste jag bara säga: Ibis är så mycket trevligare än Connect. Det känns som att komma hem redan när jag kommer in i receptionsområdet! Jag är så himla glad och tacksam över att Albatros bokar in mig där!
1 juli - På utflykt till Čiovo
I onsdags kom vi ju inte till Trogir pga av vädret. Men idag så lyckades vi. Vi lämnad Bol under blå himmel och med varma vindar. Och på vägen dit blev det ett tank- och fikastopp i Milna.
Vi stannade i Milna ett par timmar så de som ville kunde kliva av och ta en kopp kaffe i hamnen eller rent av en kort promenad. De flesta stannade dock på båten i värmen och passade på att tillbringa tiden på soldäck.
Innan dagens badstopp landade en underbart vacker Riddarfjäril (Papilio rutulus) på en av gästernas bikini. Visste du att det finns en släkting till den i Sverige? Den heter Makaonfjäril (Papilio machaon).
Idag fick vi ny kapten. Du förstår, en gäst (Bobbie) hade visat intresse och varit en del på bryggan. Idag överraskade kaptenerna honom med att utse honom till Stf Kapten! Jag tror inte att han trodde på det helt. Men så blev det faktiskt!
Först skulle han ha kaptenskjorta förstås! Kapten Tom ser till att det ser bra ut.
Men att lämna över krävde att vi tog på oss räddningsvästar. Man vet ju aldrig!
Rade hämtade en till mig också och så stod vi där, alla i besättningen med räddningsvästar på medan Bobbie fick ta över.
För att känna mig extra säker ställde jag mig vid livbojen.
Och ja, det gick ju bra att lämna vårt badstopp. Räddningsvästar av och en nöjd Bobbie gör honnör innan det är dags för lunch! En speciell upplevelse, helt klart.
Trogir är ju lite utav en favoritplats som du kanske minns. Det kändes jättekul att vara tillbaka.
Inloppet till Trogir.
Kamerlengofortet med St Markustornet i bakgrunden till vänster.
Strandpromenaden med Dominikanerklostret (tornet till vänster) och skolan till höger om det. Tornet som ser ut att höra till skolan tillhör St. Laurentiuskatedralen som ligger mitt i byn.
Huvudvägen som går från havet till andra sidan där det går en bro mellan ön och fastlandet. Den ligger mellan klostret och skolan.
Bron mellan ön där gamla Trogir ligger och ön Čiovo dit vi åke och åt senare.
Havsporten med skylten som berättar att det här är UNESCOskyddat område.
I Benedektinernunnornas kloster, St. Nicholas, finns reliefen av Karios. För ovanlighetens skull var dörren öppen in till gården så vi tog en snabb titt. Men reliefen av Karios finns i museet så det kunde de som ville gå tillbaka till. Själv har jag honom i mitt halsband. Han står för att när det rätta ögonblicket är borta så kommer det inte igen. Det är därför viktigt att snabbt upptäcka möjligheterna och gripa tag i dem oavsett om det gäller ord eller handling. Kairos är också alltid på vägen någonstans.
Avrättningsplatsen medelst halshuggning vid Johannes Döparens kyrka.
Baksidan av katedralen som påminner mig om Dubrovnik där den runda trappan finns.
Radovans port i katedralen är världsberömd.
I Loggian träffade jag på Klapabekantingar från Split.
Skampålen utanför Loggian.
Ickebevingade lejon finns här och där. De venetianska lejonen slog man sönder.
Bara ett bevingat lejon finns kvar får vi veta, i ett av palatsen.
Det Judiska huset har det här fina vapnet kvar ovanför dörren från tiden när en adelsfamilj bodde där.
Smala trappan upp till Glädjehuset.
St. Peter vakar över ingången till sin kyrka.
Efter den guidade turen gick jag och Danica (lokalguide som jag haft förut) och fikade på strandpromenaden.och efter det gjorde jag mig iordning för att åka till en restaurang som vår Darko rekommenderat. Han hade jobbat där innan han mönstrade på Seagull, och han kom dessutom förbi med sin flickvän när vi satt där.
Maten var helt okej och restaurangen ligger precis vid havet. Och vi fick skjuts både fram och tillbaka. Det var ju himla schysst. Men nästa gång ska jag testa någon restaurang innanför murarna, tänkte jag. Vilken det blir beror på vad kroppen är sugen på!
Plötsligt fick jag syn på något som liknade en meteor som gick igenom atmosfären. Upp med kameran, alltså!
Men när jag förstorade såg jag att det var ett flygplan. Besvikelsen av total!
Det hade börjat skymma när vi kom tillbaka till båten ( i mitten av bilden) så jag avslutar dagens inlägg med en skymningsbild över det gamla Trogir och hamnen.
30 juni - Storm med magiska moln
Jepp. Idag kom Boravindarna med besked. Så fort vi kom lite utanför Makarska blåste det upp och molnen tornade upp sig. Det var så pass hård vind att vi nästan blev tvungna att vända om. Jag fotade molnen och när jag nu skulle publicera kände jag att jag liksom måste visa dig alla.
Stormen var således ett faktum men vår kapten valde en annan väg som tog oss närmare land en stund och inte så länge på öppnare vatten. Men vi kom inte till Bol som planerat. Inte först iallafall. Vi gick nämligen in i Sumartin för att vänta ut ovädret.
Sumartin är Kroatiens yngsta fiskeby grundad av pilgrimer 1645 som försökte fly från osmanerna.Varvet är ett av två på ön Brac där bara det här finns kvar. (Det andra låg i Milna.)
Kyrkan du ser är St Martin (byns skyddshelgon) byggd i början av 1900-talet.
Det klarnade upp efter ett par timmar men det blåste ändå rätt så bra så många vind- och kitesurfade.
Vi kom till Bol på eftermiddagen men idag skippade vi bad. Vi tog bara skulpturpromenaden bort och tog sedan tåget hem.
De här svävarna ser jätteroliga ut. Man kanske skulle försöka hinna prova någon dag.
Efter en skumpig färd tillbaka till hamnen fick vi se att vår båt låg ute för att släppa in katamaranen som går mellan öarna.
Ja, nog är det en cool båt vi bor på. Ombyggd militärbåt är det förresten. Det har jag nog inte berättat.
I väntan på att båten skulle komma tillbaka gick vi upp till marknaden och där passade jag på att köpa en hemmapressad olivolja av Branka och Antonia.
Vi avslutade vår väntetid med att gå till en av kaféerna. Och vad får jag se på menyn? Jo, Virgin Mojito! Du minns väl Beyond i Pythagorio som gör världens godaste? Med viss tveksamhet provade jag en här. Men näe, du! De kunde inte göra en riktig, inte! Den var bara okej...
Jag hade pekat ut var jag skulle äta middag och jag fick lite kul sällskap. Restaurangen presenterade en trubadur som spelade lite soft och sjöng för oss. Det gjorde besöket extra trevligt.
Den här dagen avslutades i solsken till allas vår stora glädje (även om det var lite kyliga vindar). Och nog är det rätt spännande att vädret kan skifta så ofta och så mycket.
Den här dagen avslutades i solsken till allas vår stora glädje (även om det var lite kyliga vindar). Och nog är det rätt spännande att vädret kan skifta så ofta och så mycket.
29 juni - Överraskningarnas kväll
Inga langustrar eller andra mystiska ting uppenbarade sig den här morgonen. Det var ju nästan lite synd, du! Men det är klart, det kan inte vara spännande hela tiden!
Vi seglade mot Makarska i arla morgonstund och lämnade sagobyn bakom oss.
Den här båten kanske du känner igen? Japp, det är samma som tog upp platsen i Zlarin häromdagen. Den är brittisk-ägd och går att hyra om man har lust, bara så du vet. Den var med oss till Hvar och en bit på väg mot Makarska.
Jag gissar att det är ett krigsmonument som står på en av sluttningarna.
På eftermiddagen kom vi fram till Makarska stad. Då hade vi åkte längs med Biokovobergskedjan och rivieran ett tag.
Det blåste rätt så bra och vi fick höra att Boravinden låg i bakhåll.
I Makarska stad tog jag en liten promenad med de som ville. Här är lite bilder från vår promenad.
Solcellsdriven parkeringsautomat! Smart grepp.
Det var ungdomshandbollsturnering så det var många ungdomar och utsmyckningar i stan.
Jag hade hoppats att man ändrat öppettiderna på Malakologiska museet i Franciskanerklostret, men icke. Det var bara öppet två timmar på förmiddagen. Så himla trist, alltså!
Vi smet in i klosterträdgården iallafall, för grinden var öppen.
Jakarandan blommade för fullt med sina blålila blomklasar.
Den röda kanna-arten Arrowrot (Canna indica) bar både blommor och frukt.
Från klosterpark till stadspark med krigsmonumentet smyckat med blommor
Idag hade vi Kaptens middag. Den var lite annorlunda än den jag är van. Kanske lite mer lågmäld men inte mindre trevlig för det. Det blev middag, musik och lite dans - och några överraskningar faktiskt.
Vår barman Darko hällde upp mousserande vin som vi blev bjudna på till välkomsttalet.
Sedan kom kaptensbröderna Dominique och Tom(islav) med sin mamma emellan sig tillsammans med kompisen Rade som också är kapten. Alla kaptener var klädda i uniformer vilket ju var himla trevligt!
Och så bjöds vi på ännu en överraskning - Soparnik, ett traditionellt bröd som har ätits sedan medeltiden i Omiš (26 km SÖ om Split) där de kommer ifrån. Deras mamma hade bakat det. Det var fyllt med mangold och supergott, tyckte vi alla!
Den första biten tar alltid pappan i familjen, sedan får vi andra ta. Brödernas far fick även första dansen med mig även om det nog egentligen skulle ha varit Kapten Tom som skulle haft den (enligt honom själv).
Ja, det blev ju en spännande dag det här också. Och det är ju alltid kul att bli överraskad själv. Det händer ju inte alltför ofta! Mera (positiva) överraskningar till mig, tack!
28 juni - Vino o Delfino
I arla morgonstund steg jag upp på soldäck för att knäppa några bilder över Hvars hamn.
Maria, vad är det där för fisk. hörde jag plötsligt en gäst fråga. Jag gick bort och tyckte först att det såg ut som en brödlimpa. Men så blev jag lite osäker varvid följande utspelar sig.
Jag vet inte säkert men nog ser det ut som en languster, menade jag nu. De är ju lite rosa. Men jag går och hämtar kamerna så kanske vi ser bättre!
Nej, men den simmar runt och jag såg den dyka, berättade gästen.
Ännu en gäst kom och kollade. Och längst bak på det orangerosa... nog såg det ut som en langusterstjärt, tyckte jag.
Men så började jag kolla bilderna - och där får jag se en bild där en fisk hoppar upp på den förmodade langustern! Hahahaha. Det VAR en brödbit.
Kaptenen undrade vad vi tittade på och konstaterade enbart med en enkel blick att det var en brödbit och efter att ha kollat sista bilden var det ju inget snack. Så det kan bli, va? Lite kul!
Så kom vi väg till Korčula och idag fick vi se iallafall en delfin. De andra lyste med sin frånvaro, dock. Men det känns ju bra att de finns kvar. Två delfinfria kryssningar gjorde mig en smula osäker. Jag tänkte att de kanske hade tagit semester och simmat iväg någon annanstans...
Vi fick syn på en delfin ungefär 200 meter från båten.
Som vanligt blev det badstopp. Idag stannade vi i en bukt på halvön Pelješac.
Många kloster ligger avskiljda från byarna. Det här ligger på halvön.
På väg till vinprovningen som jag hastigt bokade in, fann vi att Mimosa pudica blommade för fullt och humlorna sprang omkring och samlade nektar. Ser du den?
Från guidad tur till vinprovning blev det för oss allihop, och så här kan det se ut när vi rensat restaurangen på dess tilltugg.
Efter vinprovningen blev det egen tid i den lilla söta staden innan det var dags att gå och lägga sig och invänta ännu en spännande dag!
Efter vinprovningen blev det egen tid i den lilla söta staden innan det var dags att gå och lägga sig och invänta ännu en spännande dag!
27 juni - Glömde fota
Hoppsan! Idag blev det inte mycket fotograferande. Men jag kan berätta att vi lämnade Zlarin på morgonen och seglade till Hvar där vi hade guidad tur på eftermiddagen. Jag kände väl att det var lite som vanligt och att det var därför kameran fick ligga kvar i väskan mest hela dagen.
Vi vinkade Hej då till Zlarin och seglade ut på det stora blå
Även denna dag blev det badstopp i en lite bukt. Nästan 24 grader var det i vattnet enligt Vibekes badtermometer som vi fått låna. Men det kändes lite kallare, tyckte vi.
Som vanligt blev vi bara avsläppta i Hvars hamn och ingen visste när båten skulle få lägga till igen. Men det går ju ingen nöd på oss. Några vandrade upp till borgen, andra gick och åt glass, en del satte sig och tog en kaffe eller öl. Själv satsade jag på färskpressad citronjuice på torget.
Straxt före klockan sex kom båten in, så vi lämnade av lite grejer och sex av oss gick upp till DiVino för ett glas vin innan vi sammanstrålade med några till som skulle med till Gariful för middag. Därmed var denna dag till ända också. Dagarna går väldigt fort, du!
Som vanligt blev vi bara avsläppta i Hvars hamn och ingen visste när båten skulle få lägga till igen. Men det går ju ingen nöd på oss. Några vandrade upp till borgen, andra gick och åt glass, en del satte sig och tog en kaffe eller öl. Själv satsade jag på färskpressad citronjuice på torget.
Straxt före klockan sex kom båten in, så vi lämnade av lite grejer och sex av oss gick upp till DiVino för ett glas vin innan vi sammanstrålade med några till som skulle med till Gariful för middag. Därmed var denna dag till ända också. Dagarna går väldigt fort, du!
26 juni – Mare på M/S Seagull
En vindstilla dag som startade straxt före kl 6. Vi hade långt att segla idag. Slutmålet var Skradin och nationalparken Krka. Där finns europas största system med mineralrika källor i kalksten, s k Travertin.
Men först, på morgonen kom besättningen och undrade om de kunde kalla mig Mare istället för Maria. Det var mycket lättare tyckte de. Och så fick det ju bli då så klart. Så nu kallas jag det kroatiskt smeknamnet för Maria. Det känns ju fint! Och nog passar det väl bra?! För jag tänkte ju direkt: Aa, jag är ju på havet (Mare = hav på latin) och så jag badar jag ju dessutom varje dag. Perfekt, ju! Idag hade vi förresten badstopp i 23-gradigt vatten.
En annan sak, minns du att jag skrev om ovädret igår. Det var tur att kaptenen bestämde att vi inte skulle segla. Redan samma kväll kom rapporter i media om tsunami på Brac och Hvar tillika stora hagel i Trogir (som förstörde vår barmans bil bland annat.). Den där tsunamin var en så kallad meterologisk tsunami som kan uppstå när det stormvindar piskar upp vattennivån. Här handlade det om runt 2 meters skillnad vilket var tillräckligt för att båtar skulle flyttas upp på land. Det är allt lite spännande med oväder. Och jag hade då aldrig hört uttrycket förut så där lärde jag mig något nytt!
Den här dagen var havet lugnt, solen sken (nästan) hela tiden och det kom bara lite duggregn lite senare. Men låt oss bege oss till parken tillsammans nu.
Längs floden Krka (ja, samma namn som nationalparken) finns det gott om mussel- och fiskodlingar
När vi kom till Skradin fick vi se en stor grå ”spejsad” båt som tog upp platsen där vi brukar lägga till. De gjorde ingen tillstymmelse att flytta på sig så vi fick stå och vänta... vilket gjorde att vi missade flodbåten som vi skulle åkt med kl 13. Men det var ju förstås ingen ko på isen, för när flodbåten lämnade kajen kunde vi lägga till och så tog vi bara nästa båt. Det innebar att gästerna fick lite tid i Skradin, vilket vi annars inte skulle ha haft.
Anledningen till att Seagull inte kan gå ända upp till nationalparken beror på att det blir grunt och bara en flatbottnad båt funkar.
Väl framme i parken kunde de som ville följa med på en promenad på dryga 2,5 km med vår lokalguide
och mig. Till utkikspunkterna är det cirka 90 trappsteg uppför (och sedan nerför då) men de liksom planar ut med ojämna mellanrum så man kan pusta ut. Villl man inte följa med upp väljer man att stanna nere vid de första vattenfallen och fika/äta glass och kanske bada (med badskor. Det är vassa stenar och väldigt strömt ska man veta och min mamma skulle säga att källvattnet är friskt). Här är iallafall lite foton från dagens promenix!
Mång vattenfallsbilder blev det
Vi besökte och också kvarnen med "tvättmaskiner" och sädeskvarnar.
Bankning av mattor
Tvättmaskin för annat
Sädeskvarnarna (med min danska kollega Nils)
Vy mot kvarnen.
Fikonen här är inte goda då träden alltid står vattendränkta.
Flodbåten vi åkte upp till parken med.
Denna pärlemorfjäril får avsluta promenaden i Krka, en favoritpark, helt klart!
Svanmamma med sina ungar på vägen tillbaka till vår båt.
Vår flashiga båt M/S Seagull som många tar kort på och vi känner oss stolta över att få bo på, kom snart in till kaj för att hämta upp oss och åka vidare mot Zlarin där vi stannar över natt.
Zlarin var en gång bebodd av stammen Liburnianer som blev bortkörda av grekiske tyranne av Syrakusa - Dionysios den äldre (406-367 f.Kr). Idag bor här 284 invånare vintertid och ca 1500 under sommaren, då det är en praktiskt hamn för mindre båtar. Ön har varit känd för röda koraller men de är alltmer sällsynta, tyvärr.
Här tog jag en liten promenad med de som vill. I en vacker solnedgång spatserade vi iväg in mot kyrkan och mellan gränderna under det att mörkret lade sig och det kom några regndroppar.
Den här vackra himlen höll iallafall i sig en halvtimme eller nåt
Vid Jungfru Marias kyrka började det dugga men jag var ju tvungen att prata lite om gargoyler och lärde mig att det motsvarar hängränna på svenska (för den saknar stuprör).
Vår båt är upplysta av blå ljus, både i aktern men också ombord. Lite coolt, eller hur?!
25 juni - Split och inget mer
Det blev en enkel frukost på hotellet. Och lite sovmorgon blev det för jag gick ner vid halv sju som först.
Nästan som frukosten hemma
Bussen kom och jag åkte iväg mot Terminal No 5 för säkerhetskontroll, lite shopping och träff med gästerna vid gaten.
Efter att vårt plan landat på inrikesbanan och blivit bogserat till en utrikesgate, fick vi sedan fick vänta på catering. Det gjorde att vi kom iväg en halvtimme efter utsatt tid. Men vi iväg kom vi.
I Split åkte vi ner till båten som vi hittade direkt för det var så få båtar. Där checkade vi in, hade säkerhetsgenomgång under det att det gungade rejält. Det var egentligen meningen att vi skulle äta lunchen under segling till Skradin men havet var så oroligt att man av säkerhetskäl lät oss äta i hamnen. Dessutom regnade det med tillhörande blixt och dunder.
Under middagen fick vi reda på att kaptenen fattat beslutet att inte åka ut - och tur var väl det för i Trogir hade det haglat och bland annat förstört bilar, och öarna Hvar och Korčula hade drabbats av metereologisk tsunami som flyttat båtar upp på land!
Det blev istället en spontan promenad i Split för de som ville. Som avslutning satte vi oss med en Tomislav straxt efter groduttällningen. Inte illa alls. Men mitt under intagandet av ölen öppnade sig himlen (återigen) med blixt och dunder. Jag var väldig glad över att jag har med mig min rejäla regnponcho, kan jag berätta.
Men det blev inte mycket foton tagna. Du för nöja dig med en regndroppsdekorerad kaprisblomma från Diocletians palats.
Men det blev inte mycket foton tagna. Du för nöja dig med en regndroppsdekorerad kaprisblomma från Diocletians palats.
14 juni - Av- och hemfärd
Sista morgonen mot Split för den här 6-veckorsomgången. Men det ju inget att hänga läpp för. Jag kommer ju pendla mellan Mantorp och Split (totalt 1960 km) varannan vecka ända fram till oktober så jag ska inte klaga.
Morgonstund har guld i mund.
Packade och klara åkte vi till den pyttelilla, trånga flygplatsen med garanterad ståplats i väntan på att få gå ombord. Väl ombord på planet kunde vi se hur en kolsvart himmel tornade upp sig - och mycket riktigt öppnade sig himlen med blixt och dunder och vi fick start-förbud tills ovädret var över. Tjugo minuter försenade kom vi iväg, upp genom de gråa skyarna och vidare mot en himmel som var lite mer öppen.
Jag spenderade en peng på SAS tonfisksallad och ja, den får godkänt, och ett par timmar senare flög vi över Stockholms vackra skärgård mot Arlanda flygplats.
Och så landade vi på svensk mark. Och precis som vanligt skingrades mina gäster fritt för vinden för när jag kom till bagagebandet fanns bara fyra kvar. Kanske de inte trodde mig när jag sa att det är bäst att säga Hej då utanför Splits flygplats...
Mitt tåg mot Mantorp gick planenligt och i vagnen satt bara jag och en till, kanske för att det var mitt på eftermiddagen men lite konstigt ändå eftersom det var lördag.
Datorn upp och ut på nätet för jag hade mycket att beställa hem innan nästa avresa.
Mackan jag köpte (dyrt) på Arlanda kom till pass framför datorn, för jag blev riktigt hungrig (det där med sallad funkar inte för mig).
På min tågresa ner mot Stockholms central kunde jag se flera plan som antingen åkte eller kom.
I Norrköping fick jag vänta nästan en timme på pendeln som bara går en gång i timmen på helgerna. Trots att lyften var kylig så sken iallafall solen.
Det blommade lite ogräs på vägen hem från Mantorps station.
Majsen (som ska bli foder) stod grön och grann.
Och en lokal tiger smög omkring bland överblommade rosa lupiner.
Jag fattade beslut om att inte laga mat själv denna afton, utan gå iväg till pizzerian och köpa mig en Capricciosa Super med skinka, champinjoner, räkor, fläsk- och oxfilé, banan och bearnaisesås som tillägg. Det blev sedan en normal kväll med datorn i knät och TV:n på. Det var ändå rätt skönt att komma hem en sväng!
13 juni - Packat - och packat igen - och igen
Från Hvar seglade vi till Bol på Brač. Men idag blev det ingen vandring bort till stranden. Idag blev det en kort promenad i staden istället eftersom det var lite för varmt för många att promenera särskilt långt. Jag la in ett längre badstopp från båten på eftermiddagen istället.
Hvars hamn är inte så stor - men å andra sidan är ingen annan hamn det heller direkt
På fruktmarknaden visade det sig att öns fikon var ät-klara
Det är tur att det finns offentliga fontäner att fylla på vattenflaskorna i
Innan det fanns vatten i kran hämtade man vatten i sådana här
En märklig staty nere i hamnen: Det ska föreställa två fiskare som drar i ett nät men artisten glömde illustrera nätet så det ser en aning ekivokt ut
Den här statyn på en av pirarna i hamnen vet jag inte vad den ska förställa (inte invånare eller Mr Google heller) men det är en häst som drar en vagn med en kvinna med fladdrande hår. Är det Heliades (grekiska solguden Helios dotter), månne?
Idag var det packdags och jag insåg efter första packomgången, att det inte skulle gå. Jag sållade bort en massa och kände att det skulle gå bättre, men fick packa om en gång till och därefter ändå behöva trycka ihop väskan. Då var jag glad över att ha ett spännband till hands
Efter att ha tackat av personalen för den gångna veckan, fick jag och Mario varsitt specialskrivet roligt tal av Ingrid
Under lunchen seglade vi förbi delfiner men de var dessvärre långt ifrån oss
Och så kom en racerbåt i ilfart och skrämde bort dem helt
I Milna tog jag en kortare promenad än vanligt p g a värmen. Men det blev ett par nya bilder till dig, så klart.
Minnesmonument över omkomna under andra världskriget
Överblommande Kronärtskockor
En vacker Tecoma (Trumpetbuske) med sina oranga klockor prydde en balkong
Tre kraftiga Hortensior stod parkerade i en trappa
Den 13 juni firas helgonet Antonius av Paduas dödsdag med procession till Jungfru Marias kyrka, dit man bär hans staty först i ledet (jag var lite sen att få upp kameran tyvärr men du ser ändå statyn precis före restaurang Gajetas vita jalusier
Klockan 19 hade jag bokat bord på Gajeta, dit alla ville följa med på kryssningens sista middag. Därefter var det ju bara att fixa det sista inför morgondagens avresa. För nog kändes det konstigt att behöva lämna M/S Vapor efter att ha känt sig hemma där i sex veckor. Men jag är förvissad om att jag inte ser båten för sista gången den är sommaren. Vi lär nog ses i Split, om livet vill!
Vy över hamnen i Milna från båten
12 juni - Rätt Kroatien-tröja
Under morgonljus passerade vi förbi Trsteniks vinodlingar på bergssluttningarna, för att segla till ön Hvar för att besöka staden Hvar.
Vinodlingarna avlöser varandra på bergssluttningarna utanför Trstenik
För första gången på sex veckor får jag se en fiskebåt och fullt med trutar och måsar kretsande runt - annars är det inte myckdet fåglar längs Dalmatiska kusten
Promenaden med Katija var som vanligt trevlig - och kolla in den här Bougainvillen
En lite rolig stol utanför en av barerna
Efter den guidade turen stannade vi torget och åt glass - men inte mäter den sig med Bosses glass förstås
Idag var det invigning av fotbolls-VM där Kroatien skulle spela mot Brasilien - en historisk match. Och du vet ju hur ENORMT ointresserad jag är av fotboll (och sa det också på en lokal radiointervju som jag och fyra av mina gäster fick vara med på).
Men då blir du kanske förvånad över att jag, av lojalitet, valde att jaga ifatt "rätt" kroatisk tröja Du förstår, Mario och Zoran hade tröjor som var rätt neutrala, utan siffror, namn och emblem. Något sådant kunde jag tänka mig. En som jag faktiskt kunde använda efteråt. Och så började jakten på den rätta tröjan. Och den blev inte lätt, den.
Först gick jag i butikerna inne i gränderna bakom torget. Därefter i de runt torget. Sedan förbi lavendelstånden, mot stränderna, Jag tror jag var i varenda butik i Hvar och kollade - men icke!
Så stötte på mina kollegor på ett fik och satte mig uppgivet ner för en färskpressad juice. Då ger de mig förslaget: Har du kollat borta vid Konzum? På marknaden där? Nej, men hade jag ju inte! Och där... Där hängde den bästa den dagen!
Heja Kroatien!!! (Och jag får leva med att ha Kroatiska vapnet på vänsterbröstet, helt enkelt. Det är iallafall en tenniströja som går att använda i något annat sammanhang)
Vi bänkade ner oss framför TV:n i båtens restaurang
Kapten Zoran firade med ett bloss på badbryggan när andra sköt av fyrverkerier lite längre bort
Och i halvlek firade vi att Kroatien fått in första målet i matchen (fast i ärlighetens namn så var det ett självmål av Brasilien som fixade 0-1). Mitt glada gäng är längst bak från vänster: Claes, Bengt, Bosse, Titti, Gittan, Monica, Mario, Zoran, Stig och så Drago och jag längst fram
Jag stannade och tittade på matchen till midnatt (nåja, utom sista kvarten när Kroatien låg under med två mål). Och även om jag har svårt att bli engagerad i spelet och skrika, klappa händer och oja mig, så blev en kul kväll!
Jag stannade och tittade på matchen till midnatt (nåja, utom sista kvarten när Kroatien låg under med två mål). Och även om jag har svårt att bli engagerad i spelet och skrika, klappa händer och oja mig, så blev en kul kväll!
11 juni - Hopp-o-vin
Den här dagen på kryssningen blir det mycket båt. Det tar ca 6,5 timme till Trstenik nämligen. Men det är inget problem att fördriva tiden. Solen sken, det var varmt och vindstilla så mer eller mindre alla var ute på däck hela dagen.
Kl 05.30 Dags att packa för dagens äventyr
Och därefter bege sig till restaurangen för lite jobb vid datorn först, därefter frukost
Vid badstoppet idag tränade jag på att hoppa igen - och gjorde det med stor tvekan tre gånger i rad innan jag slappnade av och bara flöt omkring i det varma vattnet
I Trstenik blev det vinprovning och egentligen hade jag bara tänkt välja tre ställen idag (Grgić, Živkušić och Šunj) eftersom det var för varmt och soligt för många, men det blev en till hos Robert (huset Loren) i väntan på att ungdomarna hos Živkušić skulle lämna stället. Foto: Stig Bernhardson hos Šunj
På kvällen var det BBQ med Marios Quiz innan vi styrde stegen till våra sängar och avslutade dagen med en god natts sömn. Halva sista kryssningen mot Dubrovnik var till ända.
10 juni - Äventyr på Lokrum
Vi åkte in till Starigrad skapligt tidigt och kunde sedan njuta av en heldag i Dubrovnik. Fast det är inte helt riktigt, för jag och mer än halva gruppen åkte ut till Lokrum. Du kanske minns att jag inte har prioriterat att åka dit. Men idag var det dags.
Först trodde vi det var bröllop på G men snart insåg vi att det handlade om modellande
Lokrum är en skogklädd UNESCO-skyddad ö med skogsreservat (lagerblad, ek, olika tallar och cypress) ca 12 minuter med båt från Starigrads hamn och som redan år 915 kan ha varit bebodd av Basiliusmunkar
Fortet Royal ligger på högsta punkten (96 m ö h) och byggdes 1806 av fransmännen
Skogvaktarstugan i hamnen inhyser en souvenirbutik där jag köpte en liten bok om ön
Det är väldigt bra skyltat och lätt att hitta till de olika platserna om man följer stigarna
En av de många påfåglarna, importerade från Kanarieöarna av Ärkehertig Maximilian Ferdinand av Habsburg, välkomnade oss och hade sällskap av många fler
Tonåringar
Bäbisar
Giftasvuxna hannar
De var så tama att de åt ur händerna (och sprang och tiggde mat bland borden under lunchen)
Rolig stensoffa
Bilder från Benedektinerklostret grundat 1023, kraftigt skadat vid jordbävningen 1667 och övergivet 1798
Det som är botaniska trädgården anlades av Maximilian och hans fru Charlotte (som egentligen var den som köpte ön med en del av hemgiften)
Det som är botaniska trädgården anlades av Maximilian och hans fru Charlotte (som egentligen var den som köpte ön med en del av hemgiften)
"Döda havet", en saltsjö med maxdjup 10 m, är egentligen förbunden med Adriatiska havet på andra sidan klipporna
Det finns många ordnade badplatser med stegar och duschar och inte mycket folk, så hit kan jag tänka mig att åka tillbaka och bada
Så var det ju det där att hålla sig till stigarna då - det gjorde inte vi och det blev ett spännande äventyr må du tro
Vi klev över stenar och klippor men trots detta var det ingen som valde att vända om - en något galen promenad
Det var ingen som var intresserad av lite mer träning i utegymmet under trädskugga
Det blev istället en lättunch på Lacroma och för mig blev det en god tonfickmacka
Det här vattnet smakade väldigt gott i värmen (28 grader i skuggan)
Några påfågelhonor sprang omkring liksom katter brukar göra, tiggande, och skulle viftas bort sa personalen annars skulle de börja hoppa upp på borden och sno mat
Och under det att vi betalade fick vi lite smekande lågmält gitarrspel av en trubadur
Innan vi lämnade Lokrum blev det ett studiebesök på en av de offentliga toaletterna som var väldigt trevlig
Så bar det då av tillbaka till Starigrad
Det stod en flytande by utanför med ett par svävare som åkte skyttetrafik in till hamnen
Villan Scheherezade är en del av Hotel Grand Villa Argentina och erbjuder privat väg från land och hav och är ämnad för den med gott om pengar, egen yacht med krav på avskildhet
Vi la till och vandrade in i gränderna för en promenad på muren och lite shopping på det
Tjaaa, man kanske skulle ta över den här butiken, skylten är ju redan klar
VI fyllde på dricksvatten i Onofrios stora fontän innan det bar iväg uppför trapporna till muren
Vår plan var att bara gå halv muren idag så det blev uppstigning vid fontänen - jobbigaste uppgången med en massa trappsteg ca 25 meter uppför
I Dubrovnik har fikonen kommit långt och är nästan klara att skörda
Vy över taken mot Jesuitkyrkan i bakgrunden
En havstrut stod och pickade bland växterna på en mur
Det händer mycket nu - kolla vindruvor och lavendel vilken skillnad på bara några veckor
Utsikt över lilla Lokrum där vi tillbringat vår förmiddag
En snart överblommad Kapris biter sig fast på taket på det lilla kapellet
Frukterna på platanträdet har också vuxit till sig och en del var övermogna
Undrar om Glass-båten har en egen musikjingel...
Har Jesus och Gud en egen brandstege, månne
Minirosorna klättrade över en av husfasaderna
En kraftig bougainvillea blommade intensivt
Ett gäng med katter hade samlats på en ödetomt och några var definitivt släkt
Medan andra hängde ihop som kompisar
En av de många gångarna i Starigrad
På muren köpte jag virkade silverarmband till Martina och Milla av Tinas kusin, och vid serbisk-rtodoxa kyrkan lät jag Zdravko göra två halsband till Petra och Željka på båten som avskedspresent efter mina sex veckor på båten
Jag fick syn på nunnor i blått och de berättade att de var Mariasystrar från Polen, också på besök i Dubrovnik
I den lilla biljettkiosken köpte vi bussbiljetter och snart stod vi på bussen mot hamnen och båten där det vankades grillade sardiner
Men efter att ha fått i mig två småfiskar med en jämrans massa ben, insåg jag att min dag skulle avslutas med middag på Petka med kollegorna där jag beställde kyckling och en mörk öl som jag inte smakat (och som jag inte kommer ta igen då den var alldeles för mastig)
9 juni - Lite utav safari
Omfamnar ännu en dag och åker till Mljet för att sedan sova över i Dubrovnik två nätter.
Vi passerar öar med kloster och hus men tusen öar är obebodda längs Dalmatiska kusten
Framme i ett varmt Pomena där vi lunkade bort mot båten på Veleko Jezero
Den här vackra orange/gul/gröna fjärilen har jag jagat i två veckor för att få en BRA bild på den men den är alldeles för fladdrig - fast idag lyckades jag nästan iallafall
På biljettkontoret hämtade jag ut biljetter till alla innan vi gick trapporna för att komma ner till Malo Jezero
Idag fick jag sitta ute på däck i fören tillsammans med min danska kollega Tina
Och så passerade jag stora huset som Tito hade för sista gången den här sommaren, för nästa gång jag kommer ner till Kroatien åker vi till nationalparken Krka istället
Och den lilla byn smög förbi
Mariaklostret närmade sig så sakteliga
Idag fick vi gå i land på ön med Mariaklostret så det blev en Magnum där innan vi behövde åka tillbaka för att hinna med vår egen båt
Kanalen som förbinder lilla och stora saltsjön
En spindel satt och mumsade på en fjäril
En Gräsfjäril mumsade på nektar
En ödla kikade upp på oss när vi gick trappan mot hamnen och där och då kändes det nästan som om vi var på safari för annars är det rätt så djursnålt på den här kryssningen som du kanske har märkt
Pinjeträden ger härlig skugga i trappan med 108 trappsteg
Dagens badstopp började konstigt nog med regn
Men kort efter kom solen fram igen
Dalmatien består till stor del av kalksten så här finns en massa grottor, en del märkligare än andra
Vi fick ställa oss vid tullstationen i Gruž idag igen för det var fullt med båtar på vanliga platsen så här får du utsikten mot Konzum och Tudjmanbron
När vi ankom vår hamn var solen på väg ner och skuggorna långa
På kvällen fick vi äta middag ute till allas glädje och även om det var nästan lika varmt ute om inne, möjligtvis att det kom någon sval vindpust... möjligtivs, som sagt
8 juni - Vi flyttar ut
Vi puttrade iväg mot Korčula i arla morgonstund. Och idag kom temperaturen i skuggan upp mot 30 grader. Härligt för alla som älskar värme. En plåga för övriga, antar jag.
Motorn på och vi iväg
Motorn på och vi iväg
Utanför Korčula blåste det rejält så surfarna hade inga problem att komma upp i höga hastigheter
På vår rundtur idag hajade jag till och hann tänka "Oj, en krona!" innan jag mindes att jag inte var i Sverige
Vy från Revelintornet ut mot hamnen
Filosofernas väg utan trappsteg, idag med tvätt
S:t Mikaels kyrka var pyntad idag
Porten i S:t Markuskatedralen i all ära men det finns ju så mycket annat kul att se på där
S:t Rocco hälsar oss välkomna till kapellet (som visserligen alltid är stängt när vi kommer)
Blev lite nostalgisk när jag såg de soldrivna fjärilarna, och längtade tillbaka till Madeira
Lukas står staty i S:t Petruskyrkan
En av vägarna ner mot havet
Kolla vilket oroligt hav vi hade idag - och ändå badade jag från stranden faktiskt
Och dagens inlägg får avslutas med solnedgången vi fick i afton :)
7 juni - Pride i Split
Veckodag: Lördag och därmed min söndag/måndag. För först åker jag till flygplatsen och lämnar gäster och idag såg jag till att få en timme emellan grupperna. Det var rätt mentalt slitsamt att ha noll minuter emellan, anser jag. När jag så satt i kafeterian med min kaffe och macka för att reflektera över den gågna veckan, konstaterade jag att det hade varit den första delfin-fria för säsongen. Mycket märkligt! Men de hade väl annat för sig, antar jag.
Klockan 09.20 landade mina nya gäster och kryssningen startade om för sista gången för det här 6-kryssningspasset. Sorgligt, men sant!
Ni har fått så många bilder från Split så idag får ni bara ett par som på den här roliga jordgubben som såg ut som en sjöstjärna
Och klocktornet vid Järnporten
... där kravallpoliser, som funnits i hela staden pga Pridetåget på eftermiddagen, kom emot oss
Ni har fått så många bilder från Split så idag får ni bara ett par som på den här roliga jordgubben som såg ut som en sjöstjärna
Och klocktornet vid Järnporten
... där kravallpoliser, som funnits i hela staden pga Pridetåget på eftermiddagen, kom emot oss
Prideflaggan vajade på Folkets torg
Efter rundvandring och extravandringen efter lunchen (med shopping av kepsar, hattar och handdukar vid hamnen och jordgubbar och fikon på fruktmarkanden) valde några att gå på den roliga Grodutställning, och alla var rörande överens att den är helt galen och jämrans rolig. Om du är i Split så måste du bara gå på den!
Till kvällen följde de flesta med mig och åt på Brasserie on 7 på Riva där vi avslutade dagens eskapader. Undrar vad för annorlunda jag ska få uppleva den här kryssningen? För som du märker är ingen kryssning (eller rundresa ehller för den delen) likadan!
Efter rundvandring och extravandringen efter lunchen (med shopping av kepsar, hattar och handdukar vid hamnen och jordgubbar och fikon på fruktmarkanden) valde några att gå på den roliga Grodutställning, och alla var rörande överens att den är helt galen och jämrans rolig. Om du är i Split så måste du bara gå på den!
Till kvällen följde de flesta med mig och åt på Brasserie on 7 på Riva där vi avslutade dagens eskapader. Undrar vad för annorlunda jag ska få uppleva den här kryssningen? För som du märker är ingen kryssning (eller rundresa ehller för den delen) likadan!
6 juni - Jaha, nationaldag, ja
Nej, något firande av nationaldagen blev det ju inte. Hade den dagen varit viktig att fira så hade man nog varit hemma i Sverige den här dagen. Det är samma med alla helger som jul, påsk, midsommar, Kristi flygare, ja du fattar. De flesta som reser bort vill ju slippa fira högtider. Det enda jag kan känna är lite viktigt att uppmärksamma är födelsedagar eftersom man ska vara glad åt varje nytt avverkat år, och bröllopsdagar som är en annan slags milstolpe i livet.
Och jag kan ju fira att jag kan nå upp till taket på den här båten, jag
Vi drog iväg från Hvar under blå himmel och jag konstaterade att de här sista kryssningarna har vi varken behövt paraply eller sjösjukepiller
I Zlatni rat hade man byggt ihop det där gula och gröna från förra veckan och det var nog ingen hoppborg ändå
För en gång skull fick vi ligga jämte varandra, Azimut, Vapor och Eos
Vi fick stå längre bort än vanligt så min Skulpturpromenad blev så lång att vi fick nästan gå powerwalk tillbaka - kan visserligen ha haft med shoppingstoppen på vägen tillbaka också ;)
Stranden som hade fått högar med krossad sten förra veckan stod nu klar
Och den roliga glasskiosken hade öppnat för säsongen
Poseidon poserar lite grön av alger
Man har satt upp skyltar vid speciella fotostopp men jag fattar inte riktigt vitsen eftersom det är fin utsikt hela vägen, men det är väl för de som är rädda att ramla ner kanske
Och hoppborgen var en tävlingsbana som såg alldeles för avancerad ut för min smak
På Hvar finns också vinodlingar och här i Kroatien binder man inte upp utan låter plantorna "buska" till sig för att ge skugga, annars får vindruvorna för mycket sol
Det blev lite shopping på vägen tillbaka till hamnen och några gäster var på väg att köpa en klocka till Mario som alltid ringer in oss till mat och jag råkade köpa en liten mortel i dolomitmarmor
Efter shopping tittade vi på klockan och hade sju minuter på oss innan båten skulle behöva lämna kaj så det blev en snabb promenad tillbaka.
Innan vi lade till i Milna skulle vi tanka på stationen precis före vår kajplats och det skulle ta 1,5 timme hade vi fått reda på - och vi förstod snart varför
För det kom den ena lilla motorseglaren efter den andra in framför oss, men till slut var det vår tur
Kapten Zoran lägger in till och springer mellan hytt och styrbord (Japp, den här säsongen har jag faktiskt lärt mig vad Babord och Styrbord är)
I Milna på promenaden stod alla Stockrosor utslagna i en av ruinerna
Attans, jag insåg idag att jag inte alls kan följa de här vindruvorna, för nästa gång jag är på Brač bor jag över natt i Bol, ju
I Milna fattade jag beslutet att göra ett spontanbesök på vin-, grappa-, sockrad mandel, - olivoljeprovning. Kanske inget att hurra för produktmässigt om jag jämför, men det kan vara ett litet kul ställe i staden som inte har något mer än typ två supermarket att erbjuda
Innan middagen på Gajeta satte vi oss i en av barerna på kajen och fick se något roligt. Men vad var det för något? hahaha Jo, det var fiskar som kom upp till ytan och jagade insekter i stim och med öppen mun simmade fram och tillbaka nedanför oss - ett rolig inslag på vår sista kryssningsdag
5 juni - Månadsvill?
Men du, jag såg att jag skrivit maj på två inlägg. Visserligen korrigerat nu då men så himla galet. Så okej, nu bekräftar jag för mig själv att det är JUNI.
Och efter att ha gjort detta så kan jag meddela att idag lämnade vi Trstenik och åkte till Hvar.
En morgonbild från Trstenik
Och man kan ju undra var den här bilen är på väg
Jag blåtandade över en av Marios favoritlåtar från min mobil idag och han grabbade tag i sin mobil och satte sig att lyssna direkt
Vi passerade sagostaden Korčula på vägen mot dagens slutmål
Och så la vi in ett badstopp med bad från båten i den lilla mysiga viken
Väl avsläppta i Hvars hamn visste vi inte när båten skulle komma tillbaka riktig, kanske klockan fem, kanske klockan åtta
Men vi iväg på guidad tur och gillade läget. Här är Porten in till Gamla stan (vid Hektorovićpalatset)
Förstår inte helt meningen men man har hängt stenar i ståltråd på ett staket en våning upp - men man behöver inte förstå allt ju
Utgång ur gamla stan
Efter den guidade turen gick några av oss ut till klostret och fortsatte upp i bostadsområdet över kullen och ner till hamnen igen
Kaktusar blommar för fullt just nu
Och Bougainvillean
Det var lite förvirrande skyltar ibland
Men så hittade vi en skylt som talade om för oss att vi var på rätt väg
På vägen ner mot hamnen stod en söt liten Dvärgschnauzer och tittade efter sin ägare
På kvällen klädde vi upp och gick på Gariful, lika bra som vanligt, och fick se solen gå ner bakom bergen innan vi gick och la oss för att invänta en ny dag.
4 juni - Naturens underligheter
Ja, nog hittar naturen på roligheter till oss människor ibland. Dessvärre kanske vi inte kan säga det samma tillbaka för vi hittar ju mest på en massa saker på naturens bekostnad istället.
Ett roligt körsbär blev det till frukost
Det finns väl kanske inte så mycket att berätta om den här dagen. Vi lämnade ju Dubrovnik till förmån för Trstenik och där gick vi på vinprovarpromenad som vanligt, du vet. Fast idag blev det fyra stycken producenter, inte tre. För förra veckan hittade jag ju ett fjärde ställe där vi kunde prova vin.
Ett roligt körsbär blev det till frukost
Det finns väl kanske inte så mycket att berätta om den här dagen. Vi lämnade ju Dubrovnik till förmån för Trstenik och där gick vi på vinprovarpromenad som vanligt, du vet. Fast idag blev det fyra stycken producenter, inte tre. För förra veckan hittade jag ju ett fjärde ställe där vi kunde prova vin.
Men vi startade med Mark Živkušić
Nykomlingen Robert som producerar Lorens Plavac Mali
Azimut kom med norrmännen under tiden vi gick upp till Grgić
Och hos Grgić berättade Dražena Vučković om deras Plavac mali och Pošip
Željka fixade BBQ åt oss vilket också innebar att Mario fick köra sitt Quiz som får markera slutet på dagen och blogginlägget. Men snart kommer en morgondag ocn nytt inlägg ;)
