12 juni - Rätt Kroatien-tröja

Under morgonljus passerade vi förbi Trsteniks vinodlingar på bergssluttningarna, för att segla till ön Hvar för att besöka staden Hvar.
 

Vinodlingarna avlöser varandra på bergssluttningarna utanför Trstenik


För första gången på sex veckor får jag se en fiskebåt och fullt med trutar och måsar kretsande runt - annars är det inte myckdet fåglar längs Dalmatiska kusten


Promenaden med Katija var som vanligt trevlig - och kolla in den här Bougainvillen


En lite rolig stol utanför en av barerna


Efter den guidade turen stannade vi torget och åt glass - men inte mäter den sig med Bosses glass förstås

Idag var det invigning av fotbolls-VM där Kroatien skulle spela mot Brasilien - en historisk match. Och du vet ju hur ENORMT ointresserad jag är av fotboll (och sa det också på en lokal radiointervju som jag och fyra av mina gäster fick vara med på).
Men då blir du kanske förvånad över att jag, av lojalitet, valde att jaga ifatt "rätt" kroatisk tröja  Du förstår, Mario och Zoran hade tröjor som var rätt neutrala, utan siffror, namn och emblem. Något sådant kunde jag tänka mig. En som jag faktiskt kunde använda efteråt. Och så började jakten på den rätta tröjan. Och den blev inte lätt, den.
Först gick jag i butikerna inne i gränderna bakom torget. Därefter i de runt torget. Sedan förbi lavendelstånden, mot stränderna, Jag tror jag var i varenda butik i Hvar och kollade - men icke!
Så stötte på mina kollegor på ett fik och satte mig uppgivet ner för en färskpressad juice. Då ger de mig förslaget: Har du kollat borta vid Konzum? På marknaden där? Nej, men hade jag ju inte! Och där... Där hängde den bästa den dagen!


Heja Kroatien!!! (Och jag får leva med att ha Kroatiska vapnet på vänsterbröstet, helt enkelt. Det är iallafall en tenniströja som går att använda i något annat sammanhang)


Vi bänkade ner oss framför TV:n i båtens restaurang


Kapten Zoran firade med ett bloss på badbryggan när andra sköt av fyrverkerier lite längre bort

Och i halvlek firade vi att Kroatien fått in första målet i matchen (fast i ärlighetens namn så var det ett självmål av Brasilien som fixade 0-1). Mitt glada gäng är längst bak från vänster: Claes, Bengt, Bosse, Titti, Gittan, Monica, Mario, Zoran, Stig och så Drago och jag längst fram

Jag stannade och tittade på matchen till midnatt (nåja, utom sista kvarten när Kroatien låg under med två mål). Och även om jag har svårt att bli engagerad i spelet och skrika, klappa händer och oja mig, så blev en kul kväll!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0