Att vara Maria Graube

Idag har jag inga fotografier!
Jag vet att det är lite konstigt. Men jag glömde bort att ta kort idag! Och det hände inget speciellt direkt. Så det handlar INTE om att jag skickade min analoga idag, alltså.

Idag jobbade jag dag och det blev en hemmadag!
Carro skulle följa med Nancy till träningen på kvällen. Hon hade tid med sin Personliga tränare (PT) Staffan första gången idag. Schysst idé! Jag tror det är jättebra att ha någon som peppar en hela tiden och gör det lite svårare att ge upp träningen.

När jag kom hem hade jag fått fem mail angående min kamera. Hade satt ut en annons tidigare. Jag lät den första få köpa den, Tony hette han. Han berättade att hans kompis fotograferade och hade eget lab och så hade han blivit lite intresserad och ville ha något bra.
Det gjorde mig självklart glad. Här var det någon som uppskattade bra grejer!
Lovade kolla upp avgifter för att kunna skicka den till honom imorgon, onsdag.

Annars gjorde jag inget särskilt mer än att jag, såsom min vana trogen, begravde näsan i böckernaoch satte på grekiska kursen i CD:n (lånade ju en ny med CD istället, ju) men gav upp. Det GÅR inte att läsa Grekisk historia OCH lyssna på grekiska samtidigt.

Idag hade jag bestämt med Gun att jag och Jonzon skulle komma över till Mjölby.
Gun är en dam som andas med öronen. Hon och jag pratar oavbrutet när vi är med varann. Folk undrar hur vi kan höra vad den andra säger men vi brukar säga att vi hör om det är något VIKTIGT. Annars är vi nöjda så länge vi får prata om vårt, helt enkelt. hahaha Och vi har så himla roligt när vi ses. Henne saknar jag sedan hon flyttade till Mjölby. Linköping blev inte lika roligt sedan hon "försvann" i augusti 2007.

Jonzon satte sig förväntansfull bredvid mig på passagerarsidan. Vart skulle vi åka idag?

Innan vi åkte hade jag varit på Ingeborgs bageri hos Pelle och köpt varsin världens-godaste-semla och la bakom passagerarsätet - TRODDE JAG......... haha himlar med ögonen.
Jonzon höll på bakom förarsätet och jag var övertygad om att han hade gnagstund med bil-benet... tills han kom fram igen med en gräddklick på nosen och full med florsocker upp till öronen - Jätteglad!

asg

ja, man KAN ju inte göra annat än att skratta, alltså. Självklart var han helt oförstående när jag IRRITERAT undrade vad han höll på med egentligen. Åkte av motorvägen vid Mobilia och svänger in på Statoilmacken varvid jag förvånat tittar ner i papperspåsen för att konstatera att... LOCKEN OCH GRÄDDEN var borta. Han hade iallafall varit generös nog att lämna Pelles hemmagjorda mandelmassa och bottnarna.

asg igen

Till följd av denna incident blev det en mellanlandning på Mobilia där två Napoleon införskaffades istället. Och de kom jag fram med utan åverkan...


Mottagningskommittén stod i givakt när vi körde fram mot huset.
Och vi startade med en fika!

Guns lilla gula mops Pondus hade fått en lekkamrat, Fantomen.
En SVART mops på 6 år. Den lille stackaren hade haft ett jobbigt liv och var deprimerad när han kom till henne.
Päls avskavd och han orkade inte gå. Benen bar honom inte...
Och han hade inte lekt med någon annan än Pondus sedan de kom. VI var lite spända på hur det skulle gå



Fantomen tycket nog yrvädret Jonzon var en jobbig figur
Den hunden kan bara inte GÅ. Han springer och studsar fram HELA TIDEN.
De var ute när vi fikade men när vi kom ut satt alla på trappen och undrade om vi skulle hitta på något KUL nu!?

Jag fick The Grand Tour av Gun som visade vad hon hade gjort i trädgården sedan jag var hos henne senast och det var i höstas. Hon hade gjort en hel del och börjat flytta växter från sin kolonilott. Men planerna är MÅNGA och för att få struktur på arbete (efter att ha samlat ved som tar 2 timmar per dag) har hon gjort ett system. Hon börjar morgonen med att ta en lapp ur en korg. Vad som står på den lappen bestämmer vilket OMRÅDE hon ska jobba på denna dag. Sen går hon till en lite arkivlåda med saker som skall göras på det området.
- Det är så mycket jag vill göra så för att inte stå varje morgon och undra vad jag ska göra idag - och riskera att inte göra något om jag inte kan bestämma mig- gör jag så här, säger hon och skrattar.

Hon visade ankhuset hon köpt och tre nyfikna herrar stegade in och modellade lite på rad.



När vi varit ute en stund gick vi in igen. Gun lagade lite mat med tre hundar runt benen inte bara en.



När vi åt passade de på att vila lite för att ladda till ny lekstund EFTER maten.

Idag skjutsade jag Per till röntgen. Medan jag väntade på att han skulle bli klar gick jag och Jonzon en sväng och hittade Tinnerbäcksgränd. Jättefina hus men jag fick senare berättat för mig att NCC har fått fukt i husen nästan innan de var inflyttningsklara. Så himla trist! De ser verkligen jättekul ut. Roligt område, tyckte jag.




Jonzon och jag tog en promenad i morgonsolen längs med Tinnerbäcken.

..

..

Efter röntgen åkte vi till Maxi och handlade. Med den gula post-itlappen som stöd fylldes vagnen av allehanda varor. Per är inte vän av självscanning utan betalning skedde i vanliga kassan.
Jag slängde lappen och vi packade in varorna i bilen under bevakning...

..

I Rappestad packades varorna in. Efter lunchen, som Per lagade och som var, som alltid, jättegott, gick Jonzon och jag på promenad.

...

Det började skymma och jag skulle hem till stan igen. På vägen hem chansade jag på att få med sångsvanarna på bild. De samlas på gärdet mellan Forsa-korset och Malmslätt varje år. ..

Idag fick vi åka och byta Martinas WebCam. Det var inga som helst problem när vi förklarade läget. PÅ Biltema köpte jag ytterligare en fläktrem. Det visade sig, när jag pratade med verkstan, att det är två fläktremmar i min unika bil. Och jag skulle få lämna in bilen på eftermiddagen när jag var klar med mina ärenden.


..

Sen åkte vi till Siba och Elgiganten och kollade ny kamera . VI hittade en och den fanns på båda ställena för 199:- Så vi bestämde att köpa den på Elgiganten och då fick vi en överraskning. Den kostade bara 149:-. DET var väl bra!? Martina blev jätteglad - för NU kan hon se sin mamma hehe




Vi firade denna händelse med ett besök på Burger Kings Drive In



Så blev det eftermiddag och jag åkte hem och hämtade Jonzon, ställde bilen på verkstadsparkeringen, lämnade nyckel och telefonnummer så skulle vi höras av när bilen var klar... Idag hade den skrikit MER än vanligt.


Sen gick Jonzon och hemåt igen. Men innan tog vi kort på båten som jag vet är ett projekt för framtiden. En båt som hoppas få fara runt på Medelhavet i den grekiska övärlden, faktiskt!

.

När mörkret hade lagt sig undrade jag vad som hände med min bil. Det visade sig att det hade krånglat. En spännskruv hade blivit skev när någon skruvat på den tidigare (och det är INTE jag. Remmen är inte bytt sedan JAG köpte den iallafall och det var 1996) så den var av. Den hade han blivit tvungen att byta ut. Men jag fick min bil på förkvällen iallafall - och jag var lycklig!

Onsdag. Skulle ha jobbat men det blev ännu en dag i ensamhet (tyck synd om mig lite nu, ni..... men låt det gå över för jag fick en jättekul dag och jag törs säga som vanligt. För jag har verkligen ett kul liv även om allt inte är så ROLIGT jämt. Det är skillnad!)

Ensam är en definitionsfråga. För visst GJORDE jag saker själv men mötte fantastiska människor.
För idag bestämde jag mig. IDAG ska jag lämna tilbaka kryckorna. Nu får det vara nog!

Jag hade redan igår bestämt mig för att försöka stödja på foten som idag. Så jag började med att gå ut och göra frukost och ta en (okej kort och långsam) promenad med Jonzon. Han skulle få vara på dagis idag och jag hoppades kunna trycka ner kopplingen och ta mig dit för egen maskin.

Och det gick typ bra. Fick använda vänsterhanden och trycka ner benet och lyfta bort benet men det funkade!
Strålande, tänkt jag och lämnade hunden.

Sen åkte jag hem en stund och vilade. När klockan började närma sig elva tog jag kryckorna för att lämna dem. Men innan dess åkte jag till Biltema för att köpa en webcam till Martinas dator. Hon måste ju SE mamman ordenligt oxå kom jag ju på hihihi. Tyvärr visade det sig på kvällen när hon hade installerat den att de inte inte fungerade. Föremål för byte alltså. Det var ju oturligt!

Men iallafall. Jag åkte till Foodstore och tackade för lånet av kryckorna och åt en lunch hos Rickard.

..

..

Hittade glada vänner som satt där när jag kom, Nico och Anna, så jag fick busigt sällskap. Nico hoppades få kontakt med yttre rymden - men det gick inget vidare. Hon såg mest konstig ut LOL
Innan jag hann och gå bytte jag några ord med Eva och Johan som kom när jag skulle gå.
Och så tog jag förstås en bit tårta som Eija bjöd på.

Jag hade ju bestämt mig för att åka och växla pengar på Forex igår men det fick jag ju ställa in.
Istället bestämde jag mig för att DET skulle jag göra idag!

Så på eftermiddagen haltade jag inåt stan och växlade till mig Euro och lite turkiska eftersom jag kommer pendla mellan länderna. Så plötsligt kom jag på... Man hade ju sagt att det var uppsatt hår och glasögon som inte fick bli svarta. Våra gäster ska SE OSS! Vi ska inte gömma oss bakom något!
Och jag hade ändå tänkt skaffa nya glasögon. De senaste jag köpte på nätet har färgen skavts av på och det började se lite tråkigt ut - och de hade dessutom inte varit särskilt billiga - 1600 kronor fast det är klart då ingick härdning av glas, antireflex och fotokromatiska glas... så ok det var väl inte så dyrt. Men iallafall.

Jag hade hört om Specsavers så jag gick dit och hittade ett par DIREKT.
Det är mörkbruna bågar lite smalare i stil med vad jag har nu! Men de var dyra 1795:- och DET hade jag hade inte tänkt mig den prisklassen. Hade tänkt mig... 495 kronor haha
Jag fick bågens namn så jag skulle komma ihåg IFALL jag bestämde mig för dem.



Men denna förbaskade båge följde mig i tanken hela tiden... så jag blev tvungen att gå tillbaka, förstås.
På vägen in fick jag se att man fick två par till priset av ETT. Jamen, hallå! DET måste jag ju ha. Men VAD skulle jag välja DÅ för någon båge? Jo, (kom jag på) en marinblå som skulle matcha uniformen vore trevligt. Det var bara det att de inte hade mer än ett par bågar i marin och de passade inte! Sucka sucka sucka sucka

Jag tror jag var där i två timmar (kändes så) och tre personal var engagerade i mitt båg-val. Jag började bli hungrig och sa till dem att jag nog skulle ha tagit med mig matlådan till butiken och lånat deras mikro hihi

Till SLUT och med vånda valde jag en Marinblå båge som är lite större ( har ni sett Nana Mouskouri , grekisk sångerska - typ samma glasögon som hon hade i hela sitt liv tror jag efter att ha kollat på videos på YouTube haha... så jag kände mig lite grekisk där jag stod framför spegeln i butiken asg. Ni kan se ungefär hur de ser ut på http://www.youtube.com/watch?v=eTilsr8nprw&feature=related men LITE mindre är de men stilen densamma och MARINBLÅ hihihi)

Här tas en lite kort paus av en av dem som hjälpte mig

Men till slut blev det affär. Två par glasögon med härdning och antireflexbehandlade glas för dryga 2300 kronor. Men det får gå. Jag fick ju TVÅ par och kan växla efter humör, vettja!

Klockan hade nu hunnit bli hämta-på-dagis-tid så jag åkte och hämtade Jonzon och SEN vilade jag! Var lite trött i foten, måste jag erkänna. Resten av kvällen låg jag i soffan.. med ett lite avbrott för långsam kvällspromenad med doggen. Och imorgon är ju en annan dag!

hahaha. Ja det där med att vila... det är ju inte riktigt min grej. Hade ju hur tråkigt som helst. Hade självklart kunna ägnat mig åt att plugga Samos och Grekiska men jag hade inte direkt lust.
Hoppade runt i lägenheten på kryckor och FÖRSÖKTE stödja på foten. Gick inget vidare. Millan fick ta hundpromenaderna denna dag. Solen sken från en klarblå himmel och jag hade tråkigt.

Visste att Carro och Nancy skulle till Motala på föreläsning. (Jag skulle egentligen jobba kväll men Carro tyckte att inte att jag skulle jobba eftersom jag inte kunde ta hand om henne ändå. Det var ju nästan så JAG behövde Personlig assisten idag hehehehe) Men jag frågade om inte jag kunde få hänga med på deras utflykt för att ha något roligt att göra idag. Och det fick jag.

Vi åkte tidigt så vi skulle kunna hinna äta lunch någonstans innan föreläsningen.
Där gick Nancy med en rullstol och en på kryckor!

Vi åkte först till Motala lasarett och letade upp vart vi skulle sedan och därefter åkte vi till stan och parkerade.
Vi gick en sväng innan vi bestämde oss för att äta på Baltzar och hittade efter en stund en hiss där rullstolen gick in.



Ett fönsterbord stod redo för oss och Scart som var med. Innan vi satte oss kollade vi lite på menyn och såg... PLANKSTEK! Åh, plankstek! Vad gott. Det vara bara det att det egentligen serverades på kvällen för de hade en lunchmeny bredvid. Men jag frågade om man inte kunde få det och kocken ropade Ja!
Jag och Carro tog Plankan medan Nancy tog fisken.
Det var jättegott! Vi överåt allihop! haha



Efter maten kunde man ta kaffe - och det ville man ju ha.

Eftersom jag hade kunnat ta brickan i en hand och gå med kryckan i den andra skulle jag naturligtvis hämta kaffet själv! Det gick GANSKA bra! Spillde bara lite!



När vi ätit klart avhämtades hockeybiljetterna till matchen mot MORA på lördag. Sedan åkte vi till Motala lasarett.
Här är Martina, äldsta dottern, född kan jag avslöja.



Föreläsningen hette:
"Välkommen till en resa i mitt liv" och handlade om Mikael Anderssons liv som CP.
Han var mycket underhållande och hade bilder från sin uppväxt. Jätteroligt föreläsning!




Efter föreläsningen blev jag hemskjutsad och när jag kom hem var foten svullen igen. Men jag hade haft en trevlig dag så det gjorde inte så mycket.

Och jag blev EXTRA glad senare på kvällen! Susanne och Heidi skickade ett MMS till mig från Heidis fläkt haha

Det här var ju en rolig dag. Alla har fått någonting med sig hem!

Carro "fick"en laptop,
Nancy "fick" en liten dammsugare till bilen,
Martina "fick" en laptop
och på kvällen åkte vi och köpte en stationär dator till Millan
och avslutningsvis...
fick jag en frusen lax på foten!
Jag återkommer till detta!



För dagen började jag med att lämna Jonzon på dagis och därefter företa ett besök hos tandhygienist Carin Wilhelmsson som jobbar hos Berit Mastrovito som är min tandläkare. Alltid lika trevligt att komma dit... förmodligen p g a att jag har turen att inte ha några hål när jag kommer. Annars skulle jag nog inte vara lika glad - inte plånboken heller...

Som vanligt börjar men att ta röntgenbilder som följs av en genomgång, borttagning av eventuell tandsten och polering. Har ni tänkt på att man inte riktigt vet hur man ska lägga händerna i en tandläkarstol? haha




Och efter cirka trettio minuter och 750:- senare spatserade ut därifrån med JÄTTESNYGGA tänder. Perfekt så här innan man ska åka!

Efter att ha lämnat lite saker till Myrorna hämtade jag katterna som skulle med till jobbet igen.

När jag kom möttes jag av att de höll i reklam från Elgiganten. Billig laptop för 3990:-!!! Jämrans, DET var ju billigt. Den måste vi ju bara åka och kolla på. Sagt och gjort. Vi fixade lunchen och tog sedan bilen till Tornby... och kom ut med varsin laptop - och en liten schysst, blå dammsugare att ha till bilen. hehe

Nöjda med våra affärer åkte vi till Ingeborgs där jag köpte varsin Vanlijsemla (men näe det var inget för mig. Gillar den med hemmagjord mandelmassa bättre, faktiskt).



Idag var katterna mycket mer avslappnade och hittade en plats i en garderob som de straxt gjorde till sin (de gillar garderober och öppnar själv den garderob där de har sitt tillhåll). Men när vi kom hem från Elgiganten låg all kattmat och vatten på golvet. De hade en lös skiva liggandes på köksbordet och den hade ramlat ner av någon anledning. Troligtvis för att korgen som Silver gärna ligger i hade kommit för långt ut på kanten... Det blev alltså städning vid hemkomsten medan Nancy fixade kaffet.



Arbetsdagen tog slut och jag tog med katter och datorn som Martina skulle få. Millan skulle kolla om det skulle kunna funka att köra WOW på ifall hon ville ha en likadan... Men hon hade funderingar på att köpa en stationär istället. När jag kom hem hade hon varit ute på Elgigantens hemsida och tittat och det fanns stationära till samma pris som verkade bättre grafikkort i.
Vi bestämde då att åka och kolla och lämna laptopen till Martina på vägen hem. Och så blev det.
Millan pratade med en av sin f d arbetskamrater och köpte faktiskt en som var lite dyrare men åkte därifrån glad och nöjd.



Då var vi redo för att överraska Martina. Vi hade bett henne komma ut till vår mötesplats för att jag behövde hjälp.
Hon stod redan där när vi kom. Jag klev sakta ut och frågade henne om hon hade kvar USB-minnet...
- Ja, svarade hon undrande.
- Jo, för jag har ett uppdrag. DU måste tömma din gamla dator... OCH ISTÄLLET FYLLA DEN HÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR!
Hon sträckte fram handen, tog påsen lite lätt chockad.
- Men du får betala en del själv, fortsatte jag hehe. Men både du och Millan har fått ett data-bidrag så ni kan hålla kontakten med mig när jag lämnar er!

Ja, sen gick Jonzon och jag lite grann i gräset medan Martina och Milla pratade om lördagen på Plaza. Sen fick Jonzon gå lite själv och vek då om hörnet och spatserade glatt på Foodstore's veranda. Jag gick efter... men uppmärksammade inte att verandan tog slut och jag stöp på båda knäna och fastnade med foten som förmodligen var kvar på verandan, vred till och benet vek sig under mig.

Ut sprang Rickard, ägaren av restaurangen Foodstore (låt mig få inflika en parentes här... Foodstore har FANTASTISKA maträtter. Gå in på http://www.foodstore.se och kolla själv. Jag rekommenderar stället verkligen. Vi tar mat därifrån allt som oftast!)

...och undrade bekymrat vad som hände, där jag såg mig förvånat omkring och undrade: hände detta verkligen MIG??? Naaaaaaaaaaaaa! No way!

Men jomen visst, så var det!
Jag kom på fötter... nej, jag kom på EN fot och på ett par sekunder kände jag hur blodet strömmade ut på yttersidan av foten. Inte kunde jag väl ha brutit foten som Per?



Jag fick lite vatten för jag var nog lite chockade över att att sånt här kan hända MIG!

Hoppade till trappan och satte mig ner... och fick en frusen, inplastad Lax att lägga på svullnaden!!! Hur kul som helst. Där satt jag, fotograferade och skrattade mitt i eländet - jag har ju så mycket jag ska göra och har inte tid med sånt här trams! Men det är inte alla som har fått en LAX på foten HAHA



Som pricken över i:t fick jag hela foten inplastad i gladpack med Laxen på den nu röd/blå svullnaden och fick låna ett par kryckor och kunde så småningom ta mig till bilen!




Och jag kunde köra hem under ojanden... jag kan vicka på tårna och är bara svullen vid fotknölen så jag har konstaterat att JAG bryter minsann inga BEN jag. Jag nöjer mig med en elegant Stukning, jag!
Svullnaden skiftar i blått, lila och rött. Mycket vackert!
















Väl hemma satt jag med foten i högläge med dubbla stödstrumpor på och bloggade och msn;ade.



Så SÅ himla illa tycker jag inte att det är. Men det här med att GÅ... ja, det är det lite sämre med. Men jag är nog frisk till imorgon... nu är jag bara lite trött - och frusen.

Kan en dag bli mer intressant och spännande än så???


Ni minns väl reklamen för Tv-licensen?
Vill du också ha en SNIGEL på ögat?

Nu har jag en egen variant:
Vill du också ha en LAX på foten?

Åkte till Per på morgonen för att följa med till Nykil och mata fåglarna. Och ibland undrar man om man är blind! Inte har jag sett den här laven på det här trädet tidigare...



och hemma hos Per blommade Tussilagon...














och så var jag bara tvungen att ta kort på min Trollhassel...

Jag åkte hem och packade in bilen med grejer som skulle följa med till Cupolen och loppis, där jag skulle stå imorgon! Men jag åkte tillbaka igen och pluggade Samos och tittade på TV hos Per istället för hemma!

Millan blir 19 bast!
Dagen började med ett rassligt "Vad är det för en dag? Är det en vanlig dag? Nej, det är ingen vanlig dag, för det är Millas fö'lsedag, Hurra! Hurra! Hurra!"
Ja, yngsta dottern fyllde 19 år. Vilket således innebär att jag blev mamma för sista gången för 19 år sedan *haha, enkel matematik*

Annorlunda arbetsdag!
Hon gick till skolan medan jag laddade för arbetsdagen som idag skulle bli något annorlunda. Idag skulle, förutom katterna, Martina också följa med! Hon skulle se hur det kan vara att jobba som PA (Personlig Assistent).
Martina och jag lagade en god fiskrätt med hemmalagat potatismos och sedan fick de för sig att byta gardiner.
De hade fortfarande julgardinerna uppe... Sagt och gjort!

Jag åtog mig att stryka *asg* det vet jag inte när jag gjorde sist, ni!



Martina och Nancy kämpade med två gardinstänger - långa sådana. Det blev ett svettigt företag att först få ner de gamla och sen få upp de nya. Och många skratt blev det!

......

När vi fikat och det blev dags för oss att samla in katterna igen summerade vi dagen och kände att vi hade haft en väldigt rolig dag ihop.

Martina och jag handlade på Lidl på väg till Foster's hunddagis där Jonzon tillbringar dagarna. Därefter hämtade vi upp Henke som besökt sin mamma på Sjukan. Och efter det skjutsade jag hem dem och åkte hem med djurfarmen till mig *hihi*

Roligt besked - om det nu är möjligt!?
Så kom jag då insläpandes med Jonzon och kattburen, släppte ut katterna och sprang som vanligt till datorn. Tog sedan av mig ytterkläder, la in maten i kylen och satte mig vid datorn för att först kolla mailen.
Alltid lika roligt! För att inte tala om Netlog och Facebook. Alltid lika kul att se om någon vill mig något! Vore ju hemskt med en dag utan att det skulle hända något *fniss*

Ialllafall... det hade kommit tio mail - en del var nyhetsbrev som jag prenumererar på
- men också från ANNA-MARIA (rektor på Apollos Guideskola)!!!

Där stod det att jag fått jobb som RESORTMANAGER.Är det inte fantastiskt!?
Jag var glad redan INNAN ju och om det nu är möjligt, blev jag ännu gladare när jag läste hennes mail.
Oj, oj, oj! Vilken utmaning!
Och jag som äääääääääääääääälskar utmaningar, ju!
Utmaningen är antagen!


Vilken fantastisk dag det här blev!!!

... och dag lämnade jag in sjukintyget. Är sjukskriven till och med onsdag...
Den jag jobbar hos är infektionskänslig och eftersom jag hostar fortfarande kan jag inte gå och jobba.
När jag var på återbesök hos läkaren i hade jag fortfarande virus i kroppen...

..

Katten Tess...

..
........
 


Näe, svärmor Berit KAN gå upprätt *ha, ha* men det råkade bli två bilder där hon böjer sig bara...
.......


.........

Martina och Millan innan vi åkte hem igen!

Jomen, visst. Min pappa skulle blivit 80 år i år och jag tänkte att DET var ju värt att fira. Jag och barnen tog först en tur till Blomsterlandet och köpte blommor, varsin röd Gerbera bestämde vi oss för.

Varje blomma hade en lååååååååååååång stjälk som upptill var stadgad med ståltråd... och självklart undrade jag varför de ändå var så krokiga - och skulle gör en av blommorna lite rakare *knak*
Wops! Den gick visst av! *suck* så typiskt!
Där stod jag med blomman i två delar med två barn himlandes med ögonen...

Jag steg kavat fram till kassan med blommorna och erkände att det var jag själv som brutit av blomman och att jag självklart skulle betala för den. Berättade samtidigt att min pappa nog inte skulle höja på ögonbrynen eftersom hans födelsedag skulle firas på Landeryds kyrkogård. Men den söta och vänliga kassörska ville inte ta betalt allt men det slutade med att jag betalade halva priset iallafall. Och när vi kom ut så lagade vi den med ytterligare en bit ståltråd som vi fick med oss...

  observera min fina bil i bakgrunden

Vi gratulerade pappa genom att lägga våra blommor på hans gravsten...

Ja, idag var det inte särskilt kul. Det har blåst och är kallt men det är inte bara jag som fryser. Jonzon huttrade och låg en stund och vilade under ullfilten efter promenaderna *haha*

Idag gick jag och Jonzon till Linköpings Stadsbibliotek och lämnade Isis (Apollo-kollega) böcker. Hon fick ju privilegiet att stanna kvar i Hurghada när vi andra åkte hem...

...

Den här dagen blev annars en lugn dag. Hostan fortsätter så jag gick hem och fortsatte kurera mig...

Det har hunnit bli den 18 februari och jag vaknade tjugo i sju vilket innebär att jag haft en sovmorgon. Gick upp och käkade frukost bara för att inse att Jonzon skaffat sig olater när jag varit borta. Han trodde nämligen att han numera kunde äta SIN frukost vid köksbordet... det gör inte ens jag. Jag sitter alltid i soffan...




När jag kom till Per och klev ur bilen möttes jag av fyra tuvor blommande snödroppar... enastående! Och det är bara 18:e februari.


Jag stannade kvar och hostade lite på Per så där låg vi på kvällen i varsin soffa - jag med Bronkit och han med brutet ben. Skönt par!

Igår låg jag och Jonzon hela dagen i soffan och gjorde inte mycket väsen av oss
Jo, självklart gick vi på tur och han och Springer Spanieln Jakob fick leka lite på kvällen.

Men jag var inte särdeles katig på dagen måste jag erkänna. Åt pizzarester och lite ostbollar men låg mest och tyckte synd om mig själv. Försökte istället jobba vid datorn och skriva ifatt Apolloskolan och hann kanske halvvägs...



Idag har jag varit EXTREMT trött och hostan kvarstår men är något mindre ihärdig.
Jag har tillbringat näst intill hela dagen i soffan med Jonzon klättrandes på mig (han har nog lite separationsångest och är rädd att jag ska försvinna igen) och sett klart på allt jag hade på DVD:n men har också lagt in alla bilder ifrån min tre veckor på Apolloskolan. Det tar längre tid än man tror att jobba med en blogg, konstaterar jag ofta. Men det är ju också så himla roligt!

Nu ska jag bara försöka komma ihåg allt som hänt och att skriva ner text till alla dagar! Det får bli nästa utmaning.
Klockan är 18.45 och jag ska ut med Jonzon en sväng igen. Vi hörs när vi hörs, ni!

Tjingeling!

Scratch hängde med till Husläkaren på förmiddagen. Han hittade en kvadratmeter snöhög på Stora Torget i Linköping och passade på att göra en snöboll. Det var första gången han såg snö... så HAN tyckte det var roligt - det tyckte inte jag. Men å andra sidan var det den enda snön som fanns på marken så jag får väl vara tacksam för det.

Vi gick till apoteket och hämtade min medicin och jag fick ringa till Carro och säga att jag inte skulle komma till jobbet senare på kvällen. Jag var ordinerad vila ett par dagar så Penicillinet kunde göra verkan och aktivera mina vita blodkroppar. Det smärtade mig att få denna ordination men kände att jag skulle vara lite vuxen och lyssna till detta råd.

Jag hade tagit mina två första Dyxoferm på apoteket och mådde väldigt illa när jag kom innanför dörren och fick springa till toa direkt. Det visade sig att man rekommenderar att de tas i samband med mat och det hade jag inte fått veta på apoteket. Men, shit happens, och det gick över straxt.

För att glädja mig lite beställde jag och Milla varsin pizza och lite senare åkte jag och Martina till Max.
Så lite roligt fick jag ju denna dag. Och så hade jag ju 15 timmar inspelat på DVD:n att kolla ifatt. Men det var en massa konstigt inspelat. Vad sägs om en timmes fotbollsmatch mellan Turkiet och Sverige? Eller repriser på en serie som gått förra hösten? *fhiss* Men ett och annat avsnitt av CSI blev det iallafall!

mer text kommer



Till lunch åt jag Wachtel igen och jag kan inte låta bli att undra varför man äter den fågeln... det är ju ingenting att äta på den. Det är ju bara ben, ju! Så meningslöst...




















Efter lunchen gick jag och Ulla tillbaka till sjal-mannen och handlade
och han ville väldigt gärna att jag skulle ta en bild på honom!