Att vara Maria Graube

Det här var ju en rolig dag. Alla har fått någonting med sig hem!

Carro "fick"en laptop,
Nancy "fick" en liten dammsugare till bilen,
Martina "fick" en laptop
och på kvällen åkte vi och köpte en stationär dator till Millan
och avslutningsvis...
fick jag en frusen lax på foten!
Jag återkommer till detta!



För dagen började jag med att lämna Jonzon på dagis och därefter företa ett besök hos tandhygienist Carin Wilhelmsson som jobbar hos Berit Mastrovito som är min tandläkare. Alltid lika trevligt att komma dit... förmodligen p g a att jag har turen att inte ha några hål när jag kommer. Annars skulle jag nog inte vara lika glad - inte plånboken heller...

Som vanligt börjar men att ta röntgenbilder som följs av en genomgång, borttagning av eventuell tandsten och polering. Har ni tänkt på att man inte riktigt vet hur man ska lägga händerna i en tandläkarstol? haha




Och efter cirka trettio minuter och 750:- senare spatserade ut därifrån med JÄTTESNYGGA tänder. Perfekt så här innan man ska åka!

Efter att ha lämnat lite saker till Myrorna hämtade jag katterna som skulle med till jobbet igen.

När jag kom möttes jag av att de höll i reklam från Elgiganten. Billig laptop för 3990:-!!! Jämrans, DET var ju billigt. Den måste vi ju bara åka och kolla på. Sagt och gjort. Vi fixade lunchen och tog sedan bilen till Tornby... och kom ut med varsin laptop - och en liten schysst, blå dammsugare att ha till bilen. hehe

Nöjda med våra affärer åkte vi till Ingeborgs där jag köpte varsin Vanlijsemla (men näe det var inget för mig. Gillar den med hemmagjord mandelmassa bättre, faktiskt).



Idag var katterna mycket mer avslappnade och hittade en plats i en garderob som de straxt gjorde till sin (de gillar garderober och öppnar själv den garderob där de har sitt tillhåll). Men när vi kom hem från Elgiganten låg all kattmat och vatten på golvet. De hade en lös skiva liggandes på köksbordet och den hade ramlat ner av någon anledning. Troligtvis för att korgen som Silver gärna ligger i hade kommit för långt ut på kanten... Det blev alltså städning vid hemkomsten medan Nancy fixade kaffet.



Arbetsdagen tog slut och jag tog med katter och datorn som Martina skulle få. Millan skulle kolla om det skulle kunna funka att köra WOW på ifall hon ville ha en likadan... Men hon hade funderingar på att köpa en stationär istället. När jag kom hem hade hon varit ute på Elgigantens hemsida och tittat och det fanns stationära till samma pris som verkade bättre grafikkort i.
Vi bestämde då att åka och kolla och lämna laptopen till Martina på vägen hem. Och så blev det.
Millan pratade med en av sin f d arbetskamrater och köpte faktiskt en som var lite dyrare men åkte därifrån glad och nöjd.



Då var vi redo för att överraska Martina. Vi hade bett henne komma ut till vår mötesplats för att jag behövde hjälp.
Hon stod redan där när vi kom. Jag klev sakta ut och frågade henne om hon hade kvar USB-minnet...
- Ja, svarade hon undrande.
- Jo, för jag har ett uppdrag. DU måste tömma din gamla dator... OCH ISTÄLLET FYLLA DEN HÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR!
Hon sträckte fram handen, tog påsen lite lätt chockad.
- Men du får betala en del själv, fortsatte jag hehe. Men både du och Millan har fått ett data-bidrag så ni kan hålla kontakten med mig när jag lämnar er!

Ja, sen gick Jonzon och jag lite grann i gräset medan Martina och Milla pratade om lördagen på Plaza. Sen fick Jonzon gå lite själv och vek då om hörnet och spatserade glatt på Foodstore's veranda. Jag gick efter... men uppmärksammade inte att verandan tog slut och jag stöp på båda knäna och fastnade med foten som förmodligen var kvar på verandan, vred till och benet vek sig under mig.

Ut sprang Rickard, ägaren av restaurangen Foodstore (låt mig få inflika en parentes här... Foodstore har FANTASTISKA maträtter. Gå in på http://www.foodstore.se och kolla själv. Jag rekommenderar stället verkligen. Vi tar mat därifrån allt som oftast!)

...och undrade bekymrat vad som hände, där jag såg mig förvånat omkring och undrade: hände detta verkligen MIG??? Naaaaaaaaaaaaa! No way!

Men jomen visst, så var det!
Jag kom på fötter... nej, jag kom på EN fot och på ett par sekunder kände jag hur blodet strömmade ut på yttersidan av foten. Inte kunde jag väl ha brutit foten som Per?



Jag fick lite vatten för jag var nog lite chockade över att att sånt här kan hända MIG!

Hoppade till trappan och satte mig ner... och fick en frusen, inplastad Lax att lägga på svullnaden!!! Hur kul som helst. Där satt jag, fotograferade och skrattade mitt i eländet - jag har ju så mycket jag ska göra och har inte tid med sånt här trams! Men det är inte alla som har fått en LAX på foten HAHA



Som pricken över i:t fick jag hela foten inplastad i gladpack med Laxen på den nu röd/blå svullnaden och fick låna ett par kryckor och kunde så småningom ta mig till bilen!




Och jag kunde köra hem under ojanden... jag kan vicka på tårna och är bara svullen vid fotknölen så jag har konstaterat att JAG bryter minsann inga BEN jag. Jag nöjer mig med en elegant Stukning, jag!
Svullnaden skiftar i blått, lila och rött. Mycket vackert!
















Väl hemma satt jag med foten i högläge med dubbla stödstrumpor på och bloggade och msn;ade.



Så SÅ himla illa tycker jag inte att det är. Men det här med att GÅ... ja, det är det lite sämre med. Men jag är nog frisk till imorgon... nu är jag bara lite trött - och frusen.

Kan en dag bli mer intressant och spännande än så???


Ni minns väl reklamen för Tv-licensen?
Vill du också ha en SNIGEL på ögat?

Nu har jag en egen variant:
Vill du också ha en LAX på foten?