15 januari China Town och eldflugor

Okej. Idag öppnade jag faktiskt tidningen. Och det var väl meningen, för där hittade jag en artikel som handlade om resväskan som du inte behöver dra! En sån önskar jag mig! Men den kostar 1100 dollar så det kanske inte har högsta prioritet i livet. Men att ha en resväska som följer efter dig låter ju både kul och praktiskt, eller hur?
 
 
Efter HS hade jag bestämt mig för att gå tillbaka till China Town. De gäster som ville, följde med dit, och det visade sig bli ganska många, det.

Mitt ärende var främst jakt på en specielll klocka till mannen i mitt liv. Men jag passade så klart på att gå runt lite bland täckjackor, näsmasker, hippiekläder (och där blev jag lite nostalgisk), blommor, söta mjukiskaniner i glasskåp, mat- och fruktmarknaden och illaluktande durianfrukter innan jag vände tillbaka till hotellet. Och det enda jag köpte var jackfrukt, djävulsfrukt och rosenäpple som lunchsnack. För idag kollade jag bara för att se om jag vill handla nåt nästa gång.











 
Jag och A.J hade ordnat en lite cool extrautflykt på kvällen. Nästan alla ville följa med. Så på eftermiddagen blev vi upphämtade av Hussein, och så åkte vi ut ur KL, mot Kuala Selangor.
Här startade vi med att åka upp till Bukit Melawati.

På promenaden upp stannade vi först vid brunnen där man torterade förrädare en gång i tiden.
Vattnet som räckte upp till hakan, förgiftades av olika typer av gifter. Man tillsatte sedan fina hår från bambuskott som skulle dels göra att det kliar, dels sticker sönder skinnet. Syftet var att förrädaren skulle utsättas för extrema plågor och så småningom dö...



Vi fortsatte sedan upp mot kullen för att träffa de utrotningshotade Silver leaf monkeys (Trachypithecus cristatus, svenskt namn har jag inte hittat). De bor vilt i mangroveträsket och i skogen som finns i området, men kommer till berget för att få mat av oss människor. De är vegetarianer och lugna och trevliga apor, men de har konkurrens av de aggressiva långsvansade makakerna, som är mer rovdjur och äter även kött/insekter, och som snodde mat från deras händer.

De föder en unge var på alla tider under året, men dessa uppfostras av alla honor i flocken. De har en haremsstruktur, det vill säga en alfahanne på en massa honor, och man har räknat att det är mellan 9 till 51 djur i varje flock. Och det är hans bäbisar allihop. Den dagen när alfahannen inte klarar av att försvara flocken och en annan hanne tar över, tar den nya hannen livet av alla nyfödda bäbisar och jagar de unga hannarna på flykten. Känns så klart grymt, men det är så det fungerar.
De vuxna har mörkgrå päls med ljusa hårspetsar. Det är därför de ser gråa ut. Håren på huvudet är uppriktade, liksom en punkig tofs. Ungar föds med orange päls men den skiftar till de grå pälsstråna fram till de är runt fem månader gammalt, då de är helt grå.



Från berget åkte vi ner till floden Selangor och fiskrestaurang Kuang Wah och åt en härligt Malaysia middag med en massa smårätter medan vi njöt av utsikten.


Och när mörkret började lägga sig, då var det dags för förflyttning igen. Denna gång till roddbåtarna i Kampung Kuantan Firefly Park. För nu var det hög tid att åka ut på floden och uppleva närkontakt med tusentals eldflugor. (Nåja, flugor och flugor. Det är ju faktiskt en skalbagge....) De finns bara i ett träd som heter Sonneratia caseolaris (svenskt namn saknas) och här hittar man dem året runt i hundratusentals. En fantastisk upplevelse! Vi fick gärna fånga dem under förutsättning att vi släppte dem ganska direkt, fick vi veta. Kom de på någon att ta med sig eldflugor därifrån riskerade vi nämligen dryga böter och rent av fängelse...

För att fota dessa små blinkande varelserna skulle jag ha behövt både stativ och längre slutartid. Av 450 foton blev det två typ okej bilder som ändå visade några prickar, som syns likt stjärnor mot en svart himmel. Men att glida fram i roddbåtar på en flod, enbart ackompanjerade av naturljud och se alla dessa blinkande ljus, ja, det måste helt enkelt upplevas för att man ska förstå.

 
Men det är en fantastisk tur rakt igenom och om du är i KL - åk. Men dubbelkolla att det är på denna plats. Här sitter vi fyra och fyra för det är små båtar. Det finns andra arrangörer som använder större båtar för 14 personer, med elmotorer...

Vi var hemma straxt efter tio. Då återstod förberedelser för morgondagens avresa mot Cameron highlands. Och om den berättar jag i nästa inlägg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0