22 december - Cameron highlands

Vi lämnade Belum och styrde hjulen mot Cameron Highlands. Det är en bit att åka och vi hade faktiskt lite att se på under vägen.
 

Malaysias äldsta gummiträd finns i Kuala Kangsar, som är delstaten Peraks kungliga stad. Den ansvarige för gummiträdets införande i landet var Henry Nicholas Ridley, gjorde att Malaysia blev största gummiproducenten i världen.


The Malay College Kuala Kangsad (MCKK), tidigare öppen bara för furstliga söner var tyvärr stängt den här dagen så det var ingen aktivitet. Skolan, som grundades 1905, är fortfarande enbart för pojkar 12-17 år, men faktum är att det har utbildats två flickor här också. Jag har däremot inte lyckats få reda på av vilken anledning.
På emblemet med texten "Fiat Sapientia Virtus" (Manlighet genom kunskap/visdom) finns fyra färger som symboliserar de fyra hus som eleverna i kollegiet är grupperade i: Idris (vit), Sulaiman (röd), Mohd Shah (gul) och Ahmad (svart) - alla är namn på de sultaner som grundade högskolan. Du ser också en sköld, en kris (malaysisk dolk) och ett lejon (lejonet är Federationen Malaysias symbol).

I samma stad ligger Ubudiahmoskén. Den måste vi ju också besöka, så klart! Supervacker. Men som i alla moskéer får vi otrogna inte gå in utan får vara utanför själva lokalen.


Tavlan visar när nästa böneutrop är. Tiden ändrar sig varje dag eftersom man följer solen. Bönemattor finns det extra utav. Ibland är det så mycket folk (speciellt fredagarna) att man behöver rulla ut mattor utanför själva lokalen. Och Koranen kan du hitta på många språk i glasskåpet, kan jag försäkra.

Vi avlsutade det här guidade passet i Kuala Kangsar, med besök vid palatsen.


Det gamla palatset, Istana Kenangan i art Deco-stil, byggdes vid älven men på grund av upprepade översvämningar fick man bygga ett nytt lite längre upp.


Och det nya, Istana Negara i västasiatisk stil, används fortfarande så det fick vi inte komma för nära..


T vä: "Common crow butterfly" tror jag det här är en variant av. Jag hittade tyvärr inget svenska namn på fjärilen.
T hö: Duriankaffe... undrar hur det smakar!

Vi lämnade stan till förmån för Peraks grottempel (Pek Li tong), ett landmärke 6 km utanför Ipohs centrum. Dit skulle vi alltså också idag. Jag missade att ta ett kort utifrån och det kan jag ju bara beklaga. Men här är lite bilder inifrån.


Vi klev upp ända upp till toppen, de flesta av oss. Hur många trappsteg det är upp till någon topp, beror på vilken väg du tar. Det är allt ifrån 272 till 385 till 450 trappsteg. Vi tog den längsta vägen, vi. Och jämfört med att kliva upp till Klostret i Petra är ju det ingenting :)

I Ipoh fortsatte vi vidare för att titta på tågstationen som blivit moderniserad en del sedan den byggdes 1917. Plattformen är omgjord till exempel, för att passa nya tågen och dubbelspår.



Tåget gick precis till Kuala Lumpur, huvudstaden. Vi ska ju dit också, men om ett par dagar.

Vi åkte därefter på slingriga vägar till vårt hotell i Cameron Highlands via Crocker Range. Det var nattmarknad på vägen så det var trafikstockning. Det var som värsta rusningstrafiken i Stockholm; snigelfart och stillastående. Det som skulle tagit 20 minuter tog 1,5 timme... Men fram kom vi!


Vy över mitt boende och vyn från balkongen.


På hotellet möttes vi av lite juldekorationer föstås! Notera gärna att det är två skyltar ovanför. Det är reklam för hotellbaren. Återkommer om det. Och kolla gärna in Amaryllisen! Fem klockor!

Efter incheckning gjorde vi oss klara att åka ner på byn och gå på restaurang för att prova "Ångbåt". Med den organiserade vietnamesiska Hotpoträtten i tankarna, blev vi placerade vid ett runt bord. Vi fick in gasolspis med kokande buljonger, två stycken, och en massa skurna livsmedel. Sen bara lämnade man oss! Inget problem i och för sig, eftersom jag visste vad man skulle göra för att få i sig lite varm mat.


Hade man tänkt något speciellt, undrade vi? Halim hade försvunnit någonstans, så jag högg tag i en personal och försökte göra mig förstådd att det vore väldigt trevligt om de kunde visa oss. Det betydde att det kom en man som pekade och berättade och la i ett par saker - och lämnade oss ensamma igen. Då bestämde vi att vi fixar det där själva och blandade hej vilt. Men roligt och gott blev det! Och slabbigt bord skapade vi tillsammans!

Innan vi åkte tillbaka till hotellet tog vi en promenad på den lokala marknaden. Alltid lika trevligt. Köpte faktiskt lite kryddor när vi ändå var där. Och Satay, kycklinggrillspett med jordnötssås. Det får man ju inte missa!


Några köpte på sig lite jordgubbar som odlas i området. Jag köpte faktiskt blåbär, jag!

Så var det ju det där med baren. Dit gick vi efter kvällens eskapader och det blev en intressant upplevelse. Bartendern hade nog aldrig blandat en drink i hela sitt liv. Han bläddrade i några papper såg vi och det slutade med, typ 30-45 minuter efter att vi gjort vår beställning, med att några fick ingen alkohol i sina drinkar, andra fick mycket och den som beställde Gin och tonic fick en burk Ginger Ale hahahahahah *skrattar högt vid datorn* Jämrans kul avslutning på dagen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0