Att vara Maria Graube

I natt hade jag ACn på. Brukar inte använda den men jag satte den på 28 grader och lät den gå. Och i och med det fick jag lättare att andas och kunde sova tre timmar i sträck! Värdefullt verkligen! 

 

Jag gick upp typ halv åtta(!) och begav mig då till frukosten. Efter att ha suttit där och skrivit några vykort till ett par av barnbarnen gick jag hem en vända för att hämta boken "Kan man dö två gånger" av GW Persson, som jag fått av en gäst. För idag skulle jag hämta ut en poolhandduk och ligga på stranden, du.

 

Även om jag fick sitta och sola på grund av hostan, var jag där till eftermiddagen. Först utanför parasollet, men jag flyttade snart in under det. Och jag hade sällskap större delen av dagen av en av hundarna som grävde grop i sanden under sängen för att komma åt lite svalka både ovanifrån och underifrån. Lunchen blev någon slags variant på grekisk sallad och ja, den serverades i solstolen!

 

När jag satt där fick jag se ett bett på knät. Först såg det ut som ett vanligt myggbett, men snart hade det vätskat sig så jag vet faktiskt inte vad jag blev biten av. Jag misstänker en Sandfluga. Lite konstigt eftersom jag aldrig skulle få för mig att ligga direkt på sandstranden någonstans i Asien överhuvudtaget. Här finns en rad insekter du INTE vill ha som besökare på din kropp. Sandflugan är bara en men det finns värre, bland annat larver som lägger ägg under huden och som kan vara besvärliga att bli av med, faktiskt... Det här bettet blev inte så mycket med. Det kliade inte och vätskan försvann när det råkade gå hål på blåsan. Men i skrivande stund (14 februari) är det fortfarande liiite rött med en svart prick i mitten, så vi får väl se vad som händer med det.

 

På kvällen gick jag ner till strandrestaurangen och åt, och förundrades över trängseln. Det var folk överallt på stranden och i havet, en vanlig syn på helgerna fick jag veta. Barn och vuxna som badade, fiskare med kastspön, små båtar, och strandshacken jobbade för högtryck med att få ut mat och kokosnötdrycker. Det mattades av när skymningen kom men det var kvar folk tills regnet kom. Och här kommer det, som jag skrev igår, utan förvarning. Plötsligt bara vräker det ner. Lite coolt ändå. Och regnponchon är ju alltid med så jag klarar mig även om jag blir ganska blöt om fötter och sandaler. Men lika plötsligt som det startar, upphör det. Kvar blir bara värmen och fukten...

 

Näe, någon produktiv dag blev det inte. Den väntar imorgon för då ska jag på utflykt. Bokade den redan när jag köpte resan och jag valde den som lät mest intressant. Hur det blir med den saken får ni veta i nästa inlägg :)