8 februari - En andra chans

Mitt liv är fullt av överraskningar. Men det betyder samtidigt att tiden för att blogga blir lite mindre. Men här kommer iallafall ännu ett inlägg från Bali.//Maria
 
 
Det är ju dumt att ge upp så lätt så idag hade jag bokat en taxi som skulle ta mig lite mer runt ön. Jag ville väldigt gärna se en rykande vulkan, men Agung är man seriöst rädd för, visade det sig, så dit åker man inte. Det har säkert med dess historia att göra. Agungs utbrott 1963–1964 var 1900-talets kraftigaste vulkanutbrott i Indonesien... Jag fick vackert nöja mig med att besöka en av de sovande, nämligen Batur.
 
Vi startade vår färd med att åka mot Ubud, hantverksstaden.
 
Inte bara offentliga byggnader önskar sig sten eller betongfigurer. Även privata trädgårdar vill ha.


Börjar vänja mig vid vänstertrafik, som man har både i Malaysia och Indonesien.


Olika typer av träsniderier fanns det också, både små och som här, en häst i naturlig storlek


Ben från djur kan man också vara kreativ med.


Berget Batur hade sitt första dokumenterade utbrott år 1904. Det senaste var år 2000. Vid dess fot ligger sjön med samma namn som vulkanen.
 
Jag fick förslaget att åka runt sjön och besöka byn Trunyan där man inte begraver sina döda, utan lägger dem under bar himmel. Det visade sig bli en dålig idé eftersom min taxichaufför inte visste ett dugg om stället.
För det första måste man passera en annan by och där står det lokalguider som kräver att åka med och guida. Vi sa att vi inte behövde någon guide, men ändå följde en med oss på motorcykel och kom fram till bilen när vi klev ut. Väldigt obehagligt. När vi fick veta att vi dessutom var tvungna att åka båt till platsen, backade jag faktiskt ur. Men vill du veta mer om platsen kan du se videon lite längre ner.
 


Och här kommer videon!


Kanske var det ett dumt beslut att ändå inte åka. Det är åtminstone vad jag kan säga efter att ha sett lite olika videoinspelningar från stället. Men det är ju bara att gå vidare i livet. Om jag kommer tillbaka till ön kan jag ju ta det då...



Vi vände tillbaka till foten av Batur och när vi gjorde det började det regna. Precis som min taxichaufför hade sagt så går dygnet lite snabbare här. Eftermiddagsskuren kom redan vid 12.


Efter ett toalettbesök på spartanskt vis...


Nåväl, vi åkte hemåt i regnet och jag är ledsen att säga det, men min inställning till ön ändrade sig inte :(
 

På kvällen blev det tropiskt regn i Denpasar. Hela hotellområdet översvämmades och när jag skulle gå ner till stranden för att äta insåg jag att jag fick vada ner. Med förhoppning om att slippa de värsta pölarna, väntade jag en stund. Men hungern drev mig att till slut välja att ta mig genom vattensamlingarna ner till hotellrestaurangen.
 
En Chicken Teryaki fick avsluta denna dag under det att jag planerade för morgondagen.
2018-04-05 @ 09:05:15 Bloggar från Indonesien Permalink

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0