9 februari 2013 - Buddha och silke i Sarnath

Den här dagen besökte vi Sarnath (ligger i Varanasiområdet), även kallad Isipatana. Det var här Buddha (Siddhartha Gautama) höll sin första predikan och den första buddhistiska Sangha (gemenskapen) bildades.
 
Sarnath är en pilgrimsort för buddister från hela världen. Det är en av de fyra platserna som hans efterföljare bör besöka. Vi började vår vandring vid klostret Mulagandha Kuti Vihara. Förutom att det påstås finnas äkta reliker efter Buddha här, finns några mycket intressanta väggmålningarna som skildrar historien om Buddhas liv.


Det buddhistiska templet byggdes 1931 och påstår sig ha Buddhas ursprungliga reliker.


Här finns fina väggmålningar som skildrar historien om Buddhas liv.


Munkstatyer i klostret Mulagandha Kuti Vihara.


En tik hade fött valpar men övergivit dem. Istället togs de om hand av folk i klostret. Här får de mjölk i nappflaska.
 
I området ligger också Dhamek-stupan som sägs markera platsen där Buddha gav sin första predikan till sina fem lärjungarna efter att ha uppnåt upplysning. Just denna stupa sägs innehålla reliker av antingen Buddha själv eller någon av hans lärljungar. Nuvarande stupa byggdes på 500-talet e Kr på samma plats som en annan som kung Ashoka byggde ungefär 700 år tidigare. Det är en solid cylinder av tegel och sten som når en höjd av 43,6 meter och har en diameter på 28 meter. Ganska imponerande!


Vi besökte Dhamekh-stupan som från början byggdes av Ashoka 249 f Kr. Ashoka var tredje monarken av Mauryadynastin och Indiens förste kejsare och har kommit att ses som en av mest exemplariska regenterna i världshistorien.  Förbudsskylten om att inte montera dit bladguld gör ingen nytta. Förmodligen för att det lär betyda tur om man gör det...

Varanasi är känt över hela Indien för sin produktion av mycket fint siden och Banarasi-saris. Att se hur dylik vävning går till måste man ju se när man är här, så vi åkte till ett show room. Vi fick veta att det mesta av tygvävningen görs vanligtvis i hemmen, och de flesta vävare i Varanasi är Momin Ansari muslimer. I generationer har hantverket gått i arv från far till son. Beroende på design och mönster, kan en sari ta från 15 dagar till en månad och ibland upp till sex månader att slutföra och kan innefatta guldtråd, silvertråd och insydda ädelstenar och blir alltså ganska så tunga. Dessa saris bärs bara för speciella tillfällen och många indiska flickor drömmer att bära en sari i Varanasisiden på deras bröllopsdag som förväntas kompletteras med kvinnans bästa smycken.

Själv har jag en jättefin sari som jag har guidat i i Indien. Uppsättningen funkar inte riktigt att ha i Sverige, dels för stilen, dels för att mage och rygg blir lite för kalla eftersom den ofta bärs så man är bar i området. Men det 6 meter långa tyget bara älskar jag och kanske, kanske blir det en klänning av det istället vartefter...

De flesta vävare i Varanasi är Momin Ansari muslimer och tillverkar fantastiska tyger.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0