28 mars - Kal-a(s)-kut
Dagen upplevde jag börja bra och jag kände mig väldigt redo för Eltons femårskalas kl 12.30. Det var till och med så att jag hade lust att måla ett ansikte. Det hör ju inte till vanligheterna. Kanske har blivit inspirerad av nya glasögonen, vad vet jag.
Mitt lilla fejs och jag skulle på kalas - trodde vi.
Hostan avtar alltmer även på nätterna, tycker jag. Ryggen är som den är och vänsterskinkan fortsätter sova och bedövningen har nu spridit sig till insida lår och halva blygdläppen. Och idag kunde jag inte sitta alls. Det var som om jag satt på en öppen eld, så brände det. Intressant verkligen.
Tog en Tramadol och ringde sedan till 1177 om situationen. Och det kom ett ganska snabbt; det låter som en tydlig neurologisk påverkan så åk upp till akuten.
Tog en Tramadol och ringde sedan till 1177 om situationen. Och det kom ett ganska snabbt; det låter som en tydlig neurologisk påverkan så åk upp till akuten.
- Ja, men sa jag, det går inte. Jag ska på femårskalas i Linköping.
- Fast du behöver åka till akuten.
- Jaha. Men då får det bli på eftermiddagen isåfall då. Jag måste lämna presenter.
Så samtalet slutade med att sköterskan meddelade akuten i Linköping och jag fick lova att bege mig dit.
Gillade den här skylten på en av US cykelparkeringar. Tänk att hur du parkerar din cykel kan ha så stor betydelse för samhällets grund.
Jag gick upp till Elton, lämnade paket, sa Hej till alla - och Hej då, för att sedan spankulera mot akuten.
Eftersom jag inte kunde sitta alls idag fick jag en säng i korridor ett.
Och efter att ha blivit ringmärkt fick jag ligga där ett tag.
En sköterska och kandidaten Ludvig dök upp så småningom och tog mig till ett undersökningsrum.
Jag kunde först inte reglera ryggstödet så jag vände mig och hade huvudet mot fotänden. Det var lättare att ha benen högt än att jag låg vikt med ryggen högt.
Medan födelsedagsbesökarna åt pannkakstårta med jordgubbar, åt jag min banan och drack mineralvatten. Inte alls lika roligt. Blev dessutom lite frusen så jag tog på mig jackan faktiskt.
Doktor O´Rourke kom efter ett par timmar in med kandidaten. Frågor ställdes och en rektalundersökning gjordes varefter det konstaterades att det verkligen var ett ryggskott. Jag blev ordinerad nya smärtstillande som skulle vara bättre, och sjukgymnastik. Jag fick även fortsätta med mina promenader.
Jag var rätt trött efter akutenbesöket så jag valde att ta buss nummer 2 ner till Resecentrum till pendeln. När jag kom ner till stationen tyckte jag väldigt synd om mig själv, kände jag. Så jag gick in på Pressbyrån, köpte en chipspåse som jag sedan satte i mig till kvällen. Och den här dagen hade jag inte lika bra koll på kalorierna för jag bräckte både kolhydrater och fett med dom där. Men du vet, undantag är okej att göra.
Det kändes nästan lite vemodigt att komma hem. Det blev inte en så där rolig dag som jag hade förväntat mig på morgonen. Istället för kalas blev det akut...
Kommentarer
Trackback
