9 augusti - Stan vi Vättern
Klockan hann bli straxt före elva innan jag styrde stegen mot stationen för att åka mot Vättern. Det blev Motala. Har ju varit där och fotat ett par gånger redan under sommaren, men min idé var att gå från hamnen bort till Varamon längs med vattnet hela vägen.
Sagt och gjort. Med banan och vattenflaska i väskan bar det iväg.
Fint med blåklint i bland de torra axen.
Hade på blåtandheadsetet jag köpte på Tradera. Men nääää, det var värdelöst. Man var tvungen att hålla telefonen en halvmeter ifrån för att det skulle funka. När jag stoppade telefonen i jeansfickan hackade mottagningen och om jag stoppade telefonen i väskan var det helt kört att få något ljud i lurarna. (Mailade Juvelkungen den 17/8 och undrade om det skulle vara så, men har inte fått något svar (22/8)). Har bytt till mitt gamla braiga Sonys MW600 som har toppenmottagning även med en vägg emellan.
Då så, dags för fotokavalkad.
Jag gick från hamnen, under nya bron (600 meter lång är den för kännedom), bort till småbåtshamnen i Tegelviken, vidare mot Råssnäs där det var Bouletävling. Där råkade jag hamna på Korpens Bingopromenad för att plötsligt upptäcka att jag var tillbaka bakom Bouletävlingen efter 45 minuter hehehe. Aja, men det var ju en fin promenad även om det gjorde så mina fötter inte ville gå ända bort till Varamon. För när jag trodde jag var framme och glatt stegade iväg mot stranden, var jag bara i Pariserviken hahaha Ja, då fattade jag beslutet att jag nog fick ta resterande promenad en annan dag och vandrade genom Marieberg upp mot Väster.
Men totalt sett blev det en jättehärlig vandring och utefter vägen stötte jag på fiskmåsar, änder, rådjur och trevliga människor som var ute i det fina vädret. Häng med!
Redan när jag klev in i Marieberg hade jag bestämt mig för att fota mina gamla motalaadresser. Agneshögsgatan (adress 3), Gustavsviksvägen (adress 4) bort till Tegelviksvägen (adress 2) för att sluta på Drottninggatan (adress 1).
Adressen på Agneshögsgatan är numera ett äldreboende och jag kände inte alls igen mig. Tredje våningen var det som gällde här.
Gustavsviksvägen var också mysigare. Det här var Martinas första adress i livet, på nedre botten.
Tegelviksvägens loftgångshus var sig lika. Den lägenheten med kök och liten trädgård är fortfarande den finaste ettan jag har haft. Skulle mycket väl kunna tänka mig en sådan igen.
Och det här huset på Drottninggatan är sig också likt. Sedan jag bodde där har det fixat putsen men i övrigt ser det likadant ut, även gården.
Nu var jag rejält trött i fötterna. Inte så konstigt eftersom det vid det laget hade blivit drygt 20 kilometer i benen. Dessutom var jag hungrig. Tågen gick en gång i timmen så det var vad jag hade att ta hänsyn till. Jag tittade på klockan och konstaterade att om jag hade lust kunde jag stanna i hamnen en stund och käka sen lunch/tidig middag. Och så blev det.
Som du minns åt jag på Wetternmagasinet under tjej-vättern och blev besviken. Så idag satte jag mig på Hamnkrogen och tog deras wienerschnitsel med bea. Schnitseln får godkänt. Tror dock inte att det var hemmaslagen bearnaisesås som jag hade hoppats på. Men latten var riktigt god!
Efter två restaurangbesök i hamnen kan jag konstatera att deras mat inte är det man går dit för, utan mer läget. Nästa motalabesök får jag nog hitta något bättre, känner jag.
Efter två restaurangbesök i hamnen kan jag konstatera att deras mat inte är det man går dit för, utan mer läget. Nästa motalabesök får jag nog hitta något bättre, känner jag.
Att ha långt hår och ingen hårsnodd innebär något av en kamp mot blåsten när man ska sitta i en hamn och äta...
Lämnade Motala bakom mig, nöjd med såväl väder som upplevelser. Ser redan fram emot nästa gång när jag ta mig från Pariserviken till Varamon!
Men först tänker jag mig en annan foto-promenad vid vatten, och det lutar mot Motala ström i Norrköping faktiskt. Får se när jag kan ta det. Det väntar ju en spännande höst med jobb, studier, behandlingar och eventuellt ny flytt. Men man hinner alltid ALLT som är roligt! Det handlar som vanligt om att prioritera, planera och genomföra. Lätt som en plätt!
Kommentarer
Trackback
