3-7 augusti En lite galen vecka

3 augusti

Startade veckan med fyra timmars arbete och det kändes som att jag var på banan igen. Hade ett par ärenden på stan så jag tog bussen in och gick sedan ner mot Resecentrum för att få ett par steg i benen. Jag hade valt bort promenad på väg till jobbet på grund att tiden.

 

4 augusti

Typ ledig dag som startade som vanligt straxt efter fem. Och idag la jag märke till att mörkret började komma och under tiden som gick i augusti blev det mörkare och mörkare. Det är ingen tvekan om att det går mot höst och mörkare tider.


Efter morgonens tvättid hade jag inget direkt för mig. Nu hade jag gett upp ryggsäcksletandet så jag hade inget att leta efter på datorn och hade därför rätt så tråkigt och stod utan mål den här dagen. Anledningen till att jag valde att ge upp var att när jag ÄNTLIGEN hade bestämt mig för en, visade det sig att den var slut i den färg jag ville ha. Då bestämde jag mig för att jag klarade mig alldeles utmärkt utan ryggsäck som handbagage.

För det var nämligen det som var meningen. Du förstår, jag har bestämt mig för att följa med Milla och barnen till Teneriffa 1 september. Dumt? Ja, kanske eftersom jag misstänker att de vill starta min "beaming" (strålbehandling) då. Men man är inte död förrän man är död, så varför inte? För mig är det viktigt att ha roligt i livet och att resa är ALLTID roligt så det var ett enkelt beslut.

På eftermiddagen hade jag därför träff med Milla på stan. Vi skulle växla pengar på Forex (och delta i en tävling som ingen av oss vann...).  
 

Från kronor till Euro på ett kick.

Det blev en sväng på stan ihop innan vi skiljdes åt och jag vände hem mot Mantorp för att samla energi till onsdagen med förmiddagsjobb.


5 augusti

Efter en rolig dag på jobbet åkte jag till Ulvåsavägen 8 för att titta på en lägenhet. Var helt medveten om att jag stod som nummer fem och inte hade en chans. Men jag tänkte att det kunde vara bra att kika på planlösningen till annat tillfälle :)
 

Det blev en dunkel och regning morgon.
 

I ett hastigt ögonblick i går bestämde jag mig för att inte ha saltgurkorna kvar i plastpåse utan lägga dem i en plastlåda. Väldigt dumt eftersom det är samma typ som jag använder som matlåda. För vid lunchtid idag kan du förstå min uppenbara förvåning när jag öppnade locket och inte fann en kycklinggryta med stekt potatis utan en saltgurka!!!


Min lunch blev således en aning märklig, om än typ nyttig. Men jag kan ju inte påstå att man blir mätt på saltgurka och sallad då.


Men som av ödets ironi hade min kollega Marie bakat och kommit bort med en suveränt god kladdkaka till mig på morgonen. Jag kan ju säga att den kom extra bra till pass idag!


Klockan två satt jag på bussen in mot centrum och därifrån gick jag upp till andra våningen på Ulvåsavägen 8. Gillade planlösningen och köksdelen och skulle säkert kunna göra något bra av kvadratmetrarna. Tyvärr fick jag inte fotografera eftersom lägenheten var bebodd och Stångåstaden visade den. Som du kanske minns har de som policy att man inte får fota lägenheter utan lägenhetsinnehavarens närvaro. Bra förstås, men lite tråkigt eftersom man inte kommer ihåg allt man ser. 


Efter bostadskollen åkte jag till Rusta där jag hade sett att de hade billiga vakuumpåsar. Behöver fylla på med ett par extra och ska nog fylla på med fler. De är helt suveräna när man vill spara plats, både i förråd och i resväskor. Och så blev det ju ett Juniormål på Max, också förstås.

 
6 augusti

Den här dagen både startade och slutade något märkligt, om jag får säga.



På morgonen hade jag fått ett meddelande från Antagningen - att jag hade blivit antagen till två utbildningar, Presentationsteknik och Retorik, och stod som reserv till Engelska på distans. Galet, jag vet!

När jag kom till jobbet berättade jag detta för några kollegor och fick då tips på en annan Engelskakurs, kvällstid på halvfart i Linköping som var öppen för Sen anmälan, så jag sökte även till den. Den skulle jag kanske inte få reda på om jag kom in förrän om en månad men man måste ju chansa, va.

 
Den som anser att denna cancer"drabbade" patient ska ta det lugnt, göre sig icke besvär. Jag har bestämt mig för att jag kommer dö av annat serrö.

Okej, Så kom då kvällen och jag gick nöjd och la mig.

Men under tiden jag sov fick jag ett SMS från ett okänt nummer med frågan om jag hade bott i Motala för länge sedan, och inget mer. Nu så fick jag ju inte det förrän dagen därpå då, så fortsättning följer nästa dag.

7 juli
Och den dagen kommer ju redan nu då.
När jag läste mezzet tänkte jag först inte svara på det. Jag menar, om man inte skriver vem som undrar känns det ju inte särskilt intressant. Men kl 04.37 slängde jag iväg en fråga med vem som undrade, käkade frulle - och åkte sedan till jobbet.
 

Har börjat lyssna på musik på morgnarna. Har i princip varit emot att lyssna på musik när man är ute och går eftersom man förlorar uppmärksamhet på vad som händer runt omkring en. Men där har jag reviderat min uppfattning lite.

Så hur slutade den där sms-historien då?
Jo, jag fick till slut reda på vem som mezzat och nog stämde det att det var en gammal vän. Jag undrar fortfarande hur i hela friden den personen hittade mig, men det torde vara genom gemensamma bekanta eftersom jag själv känner till lite av personens historia genom dem.
Att jag gör mitt yttersta för att vara fördomsfri och inte döma innan jag vet en hel historia, vet ju så klart inte den här personen om efter 28 års frånvaro, liksom. Men lika plötsligt som mezzen kom - lika plötsligt upphörde de. (Kanske för att jag lät förstå att jag visste delar av historien?) Så lika glad jag blev över att få dem, lika besviken sitter jag här nu en vecka senare och vet inte vad som hände. Men jag tänker, karma - förmodligen förtjänar jag det för gamla synders skull... 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0