20-24 juli med Jobb, Operation och aktiv vila

20 juli
 
Man skrattade lite åt mig på jobbet den här veckan. Har alltid min kalender uppslagen. Där står mina arbetstider och tider för raster, som varierar från dag till dag. Den här veckan har jag även skrivit in vilka matlådor jag ska ha med mig. Allt syftar till att få ordning i kylskåpet innan torsdag. Okej, lite överdrivet kanske, men jag gillar ju att planera så det blir som jag vill :)


Hallonen har mognat så jag började dagen med att gå och plocka av en näve.


Efter jobbet kom cykeln ut för andra dagen på kort tid. Försöker verkligen uppskatta cykeln, men nog föredrar jag att promenera. Man blir ju mindre svettig då, vettja!

21 juli


Mer hallon även denna tisdag. Men idag bestämde jag mig för att leta efter smultron också. De borde vara mogna.


Och det var de. Det blev ett strå med in på kontoret.

I väntan på pendeln i Motala, på väg hem, tog jag tillfället i akt att fota regndroppar. Ja, man har ju inte roligare än man gör sig. Nå´t måste man ju sysselsätta sig med. Ni känner till mitt motto: Gör något medan du väntar.

 
Kvällen tillbringade jag sedan  i tvättstugan och med dammsugaren. Förberedelser, förberedelser...


22 juli

Sista dagen med hela mig. Jobbade och hade sedan ännu fler förberedelser på programmet.




I Marias studio blev det färdigpackat och väskan var redo att tillfälligt flytta hem till mamma och Björn imorgon.



Eftersom det är sista dagen med hela min kropp hade jag bestämt mig för att, detta måste ju hyllas. Så tidigare i veckan hade jag köpte en liten flaska äkta champagne och fläskfilé, som skulle förtäras denna afton.


När packning och middag var över var det bara en sak kvar. Dusch med Hibiskrub och horisontalläge. Ska det vara antiseptiskt så ska det, så det blev till att gå och lägga sig utan att ha smörjt in kroppen med fuktighetsbevarande kräm. Mest psykologiskt förmodligen, men nog kände jag mig lite som en torrboll...


Jag hade hört att den tvålen inte var något rolig och att det kändes konstigt efter den. Jag tyckte nog att det var som vanlig tvål och kan tänka mig att väljer man en tvål utan parfym, luktar den nog lika tråkigt som den här.


Bandage-behån hängde jag på handdukskroken. Det vore ju inte så bra att glömma den imorgon.


23 juli

Klockan 01.30 hade jag satt mitt alarm. Sista måltiden fick jag nämligen äta klockan 02.00 och jag känner mig själv så pass bra att skulle jag inte äta då skulle jag inte må särskilt bra på förmiddagen. Så det blev en normal frukost halv två på natten. Egentligen inget konstigt, för som du vet är jag ju morgonmänniska och kan gå upp halv tre-tre utan problem. Men okej, halv två var lite att ta i och jag erkänner att jag var rätt trött där jag satt på sängkanten med min knäckemacka och kaffekopp...

När jag sedan vaknade nästa gång stod endast en sak på "menyn". Saft men inget insulin. Hade införskaffat Fläderblomssaft, ekologisk sådan i hopp om att den inte skulle vara så söt. Och den var rätt okej, tycker jag.
 


Tömde ut mjölk, gick ut med soporna och bäddade ut soffan. Jag hade ju hört om hur trött jag skulle vara efter operationen och kände att det nog vore klokt att kunna stupa i säng när jag kom innanför dörren. Dessutom visste jag ju inte om jag skulle klara av att bädda iordning så bra direkt efter operationen, eftersom jag inte skulle få lyfta.



Hade garderat mig med att köpa och bädda med engångslakan. Det där med blodstörtning skulle ju annars göra så att madrassen förstördes och det verkade ju väldigt dumt, alltså.

Så var det dags att låsa dörren till lägenheten och vandrande ned mot pendeln.


Efter ännu en dusch med Hibiskrub väntade nya äventyr!


Hos mamma och Björn var det bäddat och klart inför min ankomst som förhoppningsvis skulle bli senare på eftermiddagen. Nu blev det inte så, utan jag fick bli kvar på US en natt men om det skriver jag i annat inlägg och kategori ju.

 
24 juli

Milla hälsade på mig på avdelningen efter frukost. Inte långt efter det blev jag utskriven och satt jag i bilen på väg hem till mamma och Björn. Mådde oförskämt bra och förutom att jag så klart var öm, var jag inte långt ifrån min vanliga energinivå.

Så 24 timmar efter operation, åkte jag iväg på en utflykt. Hade sett att det fanns en ledig lägenhet på Pionjärsgatan och en på Ulvåsavägen, så vi åkte på sonderingsturné. Livet var alltså ganska som vanligt hahaha



Tyvärr visade sig den lediga lägenheten i Berga ligga ett kvarter ifrån en känd knarkarkvart så den tog jag faktiskt bort min intresseanmälan ifrån. Jag bor ju så himla lugnt och bra i Mantorp, så det kändes inte som att flytta till något bättre, även om den här lägenheten hade balkong. På Ulvåsavägen stannade vi aldrig utan bara passerade förbi men den intresseanmälan får stå kvar.


Innan Björn styrde hjulen tillbaka mot Garnisonen blev det ett besök på Coop Extra för lite kompletteringshandling - och att träffa på svärsonen Chrille som ju jobbar där. Och livet kändes ännu mer som vanligt.

Kvällen blev extra lyxig. Först blev jag bjuden på middag med vitt vin. Därefter kom Milla och Martina upp på fika - och jag fick presenter! Lindorkulor och Pandorahjärta. Kunde inte bli bättre!


Vi hade en jättekul kväll ihop på den soliga balkongen och jag är fortfarande förvånad över hur allting är precis som vanligt. Var är smärtan? Var är tröttheten?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0