9 juli och Kass utan pass
Ja, du. Det är väl bara att börja från början. Egentligen startade det ett par dagar före avresa. Jag brukar ta tåget upp dagen före jag ska träffa aktuella resenärer eftersom flygen ofta går tidigt och jag inte hinner upp annars. Den här gången hade SAS ändrat avgången till kl 15.05 och då skulle jag hinna upp samma dag. Och för att få det att funka valde jag den här gången att åka med Swebus till Arlanda istället. Det kändes också billigare även om det inte blev det eftersom jag fick betala pendeln... Galet tänkt, redan där. Det blir inte buss någon mer gång, tänker jag.
Jag packade iallafall klart på morgonen och tog pendeln in till Linköping där jag spatserade bort mott fjärrbussterminalen med min packning. Och, näe det blir inte buss upp mer till Arlanda bestämde jag mig där en gång till. Ett himla dragande på väskor.
Jag packade iallafall klart på morgonen och tog pendeln in till Linköping där jag spatserade bort mott fjärrbussterminalen med min packning. Och, näe det blir inte buss upp mer till Arlanda bestämde jag mig där en gång till. Ett himla dragande på väskor.
När bussen kom satte jag in bagaget, visade upp biljetten och satte mig tillrätta. När jag ska lägga ner biljetten igen tittar jag på passet som jag lagt ner ordentligt i väskan - precis som vanligt.
Jepp, passet låg där det skulle när jag åkte.
Då upptäcker jag till min stora fasa att istället för att ha MITT pass med mig, hade jag tagit med mig Eltons pass, som legat kvar sedan Äventyret Far & Flyg i helgen. Jag insåg att mitt pass låg där hemma på köksbordet med Eltons boardingcard i!
Det var Eltons pass som låg i väskan - inte mitt.
Först var jag på väg ut ur bussen igen men insåg att då skulle jag inte hinna upp, och att gästerna isåfall skulle få vara utan reseledare. Och det var ju ingen idé att få panik. Sånt är ju rätt onödigt. Visserligen kändes det rätt kasst att vara utan mitt eget pass men nu gällde det istället att gnugga genilknölarna. Jag fattade därför beslutet att bli kvar på bussen och lösa problemet under tiden vi åkte.
Jag kom till Arlanda med Arlanda Express och hade då vunnit totalt en dryg halvtimme att förfoga över.
På tåget fick jag ännu en brilliant idé - att ta taxi till Tullhuset istället för transferbussen som jag hade kollat upp skulle gå fyra gånger i timmen. Då skulle jag vinna ännu mer tid.
Jag fick en lite rolig taxichaufför som berättade att den där resan till Tullhuset gjorde han minst en gång om dagen och det brukade inte ta lång tid att få passet. Han skulle vänta utanför porten (medan det så klart tickade pengar). Det tog 17 minuter och Icakontot var då 980 kronor fattigare när jag satte mig i taxin igen. Jag prutade ner priset taxiresan till 340 spänn och kunde sedan checka in mitt bagage och gå till säkerhetskontrollen 1,5 timme innan avgång. Det kunde inte ha blivit bättre!
Det tog 17 minuter att få mitt tveksamt tjusiga rosa provisoriska pass visandes mig med håret i knut och bortvikt lugg så ansiktet syntes ordenligt. Giltighetstid: 21 dagar.
Summa summarum: Det finns inga olösliga problem. En del saker kan bara bli lite olika svåra att lösa, och mer eller mindre kostsamma. Mitt problem var ju inte särskilt jobbigt men det kostade mig onödiga 1700 kronor.
Och så fick jag inte ens behålla passet, för när jag kom till passkontrollen i Sverige efter kryssningen så tog polisen mitt pass. Han lät mig dock ta ett lite farväl och fota det en gång till :)
Jepp, passet låg där det skulle när jag åkte.
Då upptäcker jag till min stora fasa att istället för att ha MITT pass med mig, hade jag tagit med mig Eltons pass, som legat kvar sedan Äventyret Far & Flyg i helgen. Jag insåg att mitt pass låg där hemma på köksbordet med Eltons boardingcard i!
Det var Eltons pass som låg i väskan - inte mitt.
Först var jag på väg ut ur bussen igen men insåg att då skulle jag inte hinna upp, och att gästerna isåfall skulle få vara utan reseledare. Och det var ju ingen idé att få panik. Sånt är ju rätt onödigt. Visserligen kändes det rätt kasst att vara utan mitt eget pass men nu gällde det istället att gnugga genilknölarna. Jag fattade därför beslutet att bli kvar på bussen och lösa problemet under tiden vi åkte.
Jag kollade upp bestämmelserna och öppettider för Provisoriskt pass hos polisen på Arlanda och räknade på hur tiden skulle räcka. Om jag åkte hela vägen med bussen skulle jag enbart ha 1,5 timme på Arlanda. Det skulle ju bli knappt med tid. Därför bestämde jag mig för att hoppa av i Stockholm och ta Arlanda Express istället. Jag bokade (dyr) biljett på internet så jag hade biljetten klar för att spara tid. Swebus var dessutom tidigt uppe på centralstation så där vann jag ytterligare tid.
Jag kom till Arlanda med Arlanda Express och hade då vunnit totalt en dryg halvtimme att förfoga över.
På tåget fick jag ännu en brilliant idé - att ta taxi till Tullhuset istället för transferbussen som jag hade kollat upp skulle gå fyra gånger i timmen. Då skulle jag vinna ännu mer tid.
Jag fick en lite rolig taxichaufför som berättade att den där resan till Tullhuset gjorde han minst en gång om dagen och det brukade inte ta lång tid att få passet. Han skulle vänta utanför porten (medan det så klart tickade pengar). Det tog 17 minuter och Icakontot var då 980 kronor fattigare när jag satte mig i taxin igen. Jag prutade ner priset taxiresan till 340 spänn och kunde sedan checka in mitt bagage och gå till säkerhetskontrollen 1,5 timme innan avgång. Det kunde inte ha blivit bättre!
Det tog 17 minuter att få mitt tveksamt tjusiga rosa provisoriska pass visandes mig med håret i knut och bortvikt lugg så ansiktet syntes ordenligt. Giltighetstid: 21 dagar.
Summa summarum: Det finns inga olösliga problem. En del saker kan bara bli lite olika svåra att lösa, och mer eller mindre kostsamma. Mitt problem var ju inte särskilt jobbigt men det kostade mig onödiga 1700 kronor.
Och så fick jag inte ens behålla passet, för när jag kom till passkontrollen i Sverige efter kryssningen så tog polisen mitt pass. Han lät mig dock ta ett lite farväl och fota det en gång till :)
Underbart är kort. Mitt rosa pass är nu ett minne blott.
Med detta i minnet kommer jag alltid investera i en extra hotellnatt oavsett när flygen går. Det är helt onödigt att stressa upp samma dag när jag inte behöver. Hade jag åkte upp dagen före hade jag hunnit se att det var fel pass, vänt hem och bara bokat om resan upp till lite senare. Mycket billigare och lugnare!.
Med detta i minnet kommer jag alltid investera i en extra hotellnatt oavsett när flygen går. Det är helt onödigt att stressa upp samma dag när jag inte behöver. Hade jag åkte upp dagen före hade jag hunnit se att det var fel pass, vänt hem och bara bokat om resan upp till lite senare. Mycket billigare och lugnare!.
Kommentarer
Trackback