30 december - Julafton!
Jag har en flytande julafton i år. Den infaller - men inte nödvändigtvis den 24e! För IDAG var det dags. Jag packade ihop mina grejer och laddade för tågresan in med hälften av paketen. Några hade jag lämnat hos Per när jag var hundvakt och lånade Pers bil, så de tog han.
Vi skulle vara hos Milla, Elton och Naima, och snart fylldes lägenheten med resten av familjen: Martina, Albin, Simon, Per, Berit, mamma, Björn och så Jonzon, så klart. Det blev mat, paket, fika, bus och en massa snack. Precis som en julafton ska vara, alltså!
Förlåt, vad tänkte du? Var svärsönerna Chrille och Jens var? De jobbade faktiskt båda två.
Det var allt lite trötta stora och små barn som lämnade firandet när kvällen kom
Det var nästan lite för lugnt när jag kom hem, tyckte jag, så jag lät Dustin köra ett par varv och städa medan jag gick ut och kastade min gamla termosmugg (äntligen).
Innan jag loggade in på datorn, hade jag dessutom hunnit plocka upp mina julklappar och äta middag. Konstigt nog var jag inte särskilt trött och det blev nästan midnatt innan jag kom i säng.
Dessvärre avslutades det här dygnet med en ketoacidos - syraforgiftning (som jag lyckades parerade sjäv). Med detta har jag gått igenom alla de "mildare" tillstånd en diabetiker kan hamna i, tror jag. Så då är det ju bara att låta bli att hamna i dem någon mera gång!
När jag skriver det här (13 januari) kan jag ju berätta att sedan jag uteslöt pastan (som jag i stort sett åt sex dagar i veckan) och gick över till mer grönsaker PLUS fattade att jag inte var hungrig när jag mådde illa - så ligger jag mycket bättre till värdemässigt. Och det är väl egentligen det det handlar om- att man ska hitta sitt sätt att leva! Min ambition 2014 är att "bota" diabetesen! Vi får se hur långt ambitionen når! Och vad domen blir när jag ska till vårdcentralen om ett par dagar.
Lite andra startvärden idag:
Vikt 78,8 kg,
Lite andra startvärden idag:
Vikt 78,8 kg,
Fettprocent 29,9 - samma summa som mitt BMI faktiskt - och näe, jag räknade inte ut bukfetma men misstänker att resultatet ändå blivit ungefär det samma. Fast egentligen är det ju bara att titta på sig själv i helfigurspegeln, där syns ju verkligheten (om man inte väljer att blunda då) - och jag märker av övervikten när jag ska knyta skorna - med vikt över 77 kg blir det nästan en smärtsam upplevelse!
Kommentarer
Trackback
