13 februari - Konst(ig)närlig film
Morgonen startade med en spännande erfarenhet. Jag köpte faktiskt ostbollar igår, för första gången sedan december. Det var meningen att jag och Albin skulle äta lite, men så blev det inte. Istället lämnade jag lite kvar och tog med mig lite hem. Dessa intogs efter frukosten. (Jaja, det är ju en förrätt det vet vi ju efter att ha läst om ostbollar på Wikipedia, men nu blev det efterrätt.)
Du, det var ingen bra idé alls! Fick hjärtklappning och svettningar ganska direkt, och när jag kollade sockret två timmar senare låg det på över 12. Så 42 gram kolhydrater per 100 gram efter att ha hållit sig till LCHF light är inget att rekommendera. Men det var ett intressant test som jag inte behöver göra om.
Jag hade bestämt med Anette tidigare i veckan, att vi skulle gå på bio och se Återträffen. Den handlade ju om 9C och det gick ju vi i när det begav sig :) Kunde ju vara lite kul!
Du, det var ingen bra idé alls! Fick hjärtklappning och svettningar ganska direkt, och när jag kollade sockret två timmar senare låg det på över 12. Så 42 gram kolhydrater per 100 gram efter att ha hållit sig till LCHF light är inget att rekommendera. Men det var ett intressant test som jag inte behöver göra om.
Jag hade bestämt med Anette tidigare i veckan, att vi skulle gå på bio och se Återträffen. Den handlade ju om 9C och det gick ju vi i när det begav sig :) Kunde ju vara lite kul!
På Linköpings station finns att Gatukök... som stänger kl 21 på vardagarna märkte jag igår när jag kom tio över nio. Varför stänger en korvmoj på en centralstation så tidigt, kan jag inte låta bli att undra.
På väg in mot Filmstaden passade jag på att gå in på Pantbanken och fråga om de hade Pandora till salu. "Nej, inte längre. Det hade vi inne förra veckan", berättade den trevlige mannen bakom pansarglaset. Men jag fick skriva upp vad jag letade efter på en lista med mitt namn och telefonnummer, och skrev därför upp även Alducchi och Nils Johans Guldi-bestick. Man vet ju aldrig vad som kan komma in!
Efter att ha köpt mat på lösvikt på Hemköp mötte jag upp Anette vid Filbyter. Hon berättade att, när hon marcherat över gatan fick hon se några ungdomar kasta ut en ölburk på gatan. Hon hade stannat och sagt att den skulle de ta upp direkt annars skulle hon stå och blockera bussen. Då smet en av dem ut och hämtade den. hahahaha Fantastiskt! "Jamen, vi kan ju inte låta dem göra så", förklarade hon för damen i bankomatkön som var så engagerad i vad vi pratade om, att hennes bankkort försvann in i maskinen varvid hon fick gå in på banken och be att få tillbaka det. Underbar början på den här eftermiddagen!
På Steve's Coffee blev det lunch (kycklingspett, barnportion) och efter det en kaffe latte för mig och iskaffe för Anette - o delade en kolakaka på det.
Anette och jag, som var något av bästa kompisar i mellanstadiet, satt som vanligt och skrattade åt... ja vad hade vi roligt åt? Allt? Aa typ... Tio i tre gick vi iallafall in på Filmstaden för att se Återträffen om och med Anna Odell,
Och vad passade väl bättre än godiset Back to Basics till filmen?
Vi bänkade ner oss, och näe, vi hade inga framför oss - och nästan inga bakom oss heller för den delen. Tveksamt om man kan kalla filmen en kasssasuccé.
Godispåsen öppnades för att slippa prassla under filmen.
Och så började filmen rulla och man kunde ju gissa vad som skulle hända redan när Anna kliver in på den här festen... som visade sig egentligen aldrig ha varit... men som hon liksom gjorde sig en föreställning om hur den skulle ha varit OM hon varit med .... på en ANNAN Återträff som hon inte blev bjuden till. Där stod hon alltså - på en fest _ och ville ha svar på varför de mobbat henne i nio år och agerat som det gjort samt inte bekräftat henne... medan de oförstående klasskamraterna själva hade glömt bort/valt att glömma bort händelserna därför att det i deras värld inte betytt något speciellt för dem eller tillhörde en forntid....och att de hade gått vidare i livet. En konstig film, tyckte både jag och Anette.
Jag satt mest och tyckte synd om henne för hon inte kunnat gå vidare i livet utan fastnat i ett liv som var över för 20 år sedan - och tänkte att KBT nog skulle passa henne!
Alla (tror jag! Iallafall jag) har jobbiga saker från skoltiden, men någonstans i vuxen ålder måste man inse att det handlade om barn och tonåringar som inte visste vilka spår en del saker sätter. Det kan vara ord och/eller handling, det spelar ingen roll. Och att få Flashbacks och bli lite sorgsen ett ögonblick är okej men att behöva göra på det sättet - Nej! Men vi är alla olika och en del behöver kanske den där konfrontationen. Jag bara hoppas att det kan göra att de personerna efteråt kan lämna det förflutna bakom sig och och leva det liv de egentligen var menade att leva!
Innan vi lämnade Filmstaden hade jag provat 3D-glasögon IFALL jag skulle gå på Disneys Frost till exempel. Och kan du tänka dig. Jag hittade EXAKT samma Covermodell som Polaroid slutat tillverka: P9301, smala modellen. Jag börjar nästan misstänka att de sålt modellen till Telefunken...
Efter filmen slog jag och Anette följe en bit in mot stan - och hamnade i en guldbutik som jag inte sett tidigare. Där blev vi visade ett halsband som kostade 80.000 kr och Trollbeads från 265 kr (ja, det var ju mer min plånbok, kan man säga). Efter det gick vi till Skopunkten där jag tog kort på Albins kängor (ja, det är lite udda, jag vet) Vi skiljdes därefter åt och jag gick mot stationen med en paus in på Pantbanken igen där jag fyllde på min lista med Trollbeads hehe Jamen, KAN man spara pengar ska man väl göra det?
Nu sitter jag här i soffan.
Med datorn i knät.
I min fleecemorgonrock.
Och gillar mitt liv.
Lite som vanligt, alltså!
Kommentarer
Trackback
