26 oktober - Perge, Myra, St. Nicholas, Kekova - tomten
Det började intressant. Och det kom att bli allt intressantare under dagen. På ett mindre bra sätt kan man säga. Men sånt måste ju också uppstå, alltså negativa saker, i livet och det händer så sällan så det må vara hänt, känner jag. Och det var bara att gilla läget.
Det visade sig när jag kom till U can travel att det var med en annan arrangör så jag skulle "bussas" till ett ställe tjugo minuter utanför Antalya. Och minibussen som skulle hämta upp mig kom inte klockan sju utan var så sen att min chaufför fick ringa och fråga var han var. Men halv åtta kom jag så iväg. Så först kom inte min anslutning.
Sedan började då upphämtningen som tog en dryg timme. När alla var samlade visade det sig att jag hamnat i en grupp med 12 ryssar och en guide som pratade flytande ryska. Ja, det hade ju varit bra om jag också hade pratat flytande ryska men jag gör liksom inte det. Så den här dagen blev en rundtur för att titta på saker - och inte få reda på något om dem alls! Tror du jag blev besviken eller? Aja, ingen ko på isen för jag visste ju en del innan men du vet det där lilla extra som man ville veta, det uteblev ju.
Första stopp - 20 minuter för toalettbesök och en kopp té för den som ville.
Myra
Myra var en stad i en region som kallades för Lykien, ett område bebott redan 3000 år f Kr av folkslaget Lukka som anses ha varit ett av de så kallade sjöfolken. På 500-talet f Kr fick de vackert underordna sig perserna... som sedan blev av med området till Alexander den Store... som i sin tur förlorade allt till Seleukiderna från Rhodos. (Det måste ha känns rätt kymigt för Alexander med tanke på att grundaren av dynastin, Seleukos I, hade varit hans mest framgångsrike general.) Nåväl, under grekernas styre och så småningom även efter romarnas invasion hade Lykien ett visst mått av självstyre. Och det hade dom fram till dess att Claudius I år 43 införlivade Lykien i hans Pamfylien.
Men, hallå! Jag passar så klart på att slå ett slag för serien från 1976 om kejsaren själv? Jag såg vartenda avsnitt och blev plötsligt sugen på att se om serien!
Caludius I var den förste romerske kejsaren som föddes utanför Italien. Han haltade och stammade när han pratade så man hade uteslutit honom från politiska uppdrag - tills brorsonen Caligula utsåg honom till medkonsul år 37.
Tillbaka till den här dagen nu då. Lykierna är idag mest kända för sina gravmonument av olika slag: klippgravar inhuggna i bergssidor, så kallade "husgravar och höga sarkofager. Vi fick inte se några stora, fina men väl några små och enkla. Staden Myra var metropolen i Lykien och hade beskydd utav ingen mindre än Artemis. Staden är traditionellt förknippad med Paulus som bytte fartyg här i hamnen på väg till rättegången i Rom, och att St Nikolaus av Myra var ärkebiskop här på 300-talet. Den sistnämnde känner nog inte bara katoliker och ortodoxa anhängare igen, för det är han som är Santa Claus. Du vet han som vi Sverige kallar för Jultomten! Och honom måste man ju hälsa på också när man är här, och diskutera årets julklappar!
Vi stannade först vid ett gravområde och därifrån fortsatte vi till teatern.
Teatern förstördes under jordbävningen år 141 men har delvis återuppbyggts.
Gravarna i anslutning till teatern.
I området odlas mycket tomater, så även här.
Romerska badet.
Och på väg tillbaka till bussen för att åka vidare till St Nikolaus såg jag vilket bolag jag åkte med idag.
Toastopp innan vi fick besöka Sankta Claus, då.
Först tog guiden med alla hit. Det visade sig vara ett ställe där man kunde köpa souvenirer och en kvinna på ryska berättade om biskopen. Där fick jag en bok på engelska av guiden med en förklaring att, "Allt jag berättar står där". Då var jag nästan glad över att inte ha förstått något för vilken seriös guide använder guideböcker att berätta utifrån???
Bredvid souvenirbutiken fanns en restaurang där vi fick en helt okej lunch och efter den promenerade vi bort till biskopens kyrka!
Sankt Nikolaus - Vem var den där grabben egentligen?
Tjaaa, han föddes runt 280 och dog 343 i Myra. Däremellan hann han en hel del men ibland är det svårt att veta vad som är sanning och myt. Men vi vet att han har funnits och att han var en av dom förföljda kristna under Diocletianus regenttid och satt i fängelse för sin tro ett tag tills Constantinus släppte honom fri. Han var känd för sin generositet och att han gav bort saker anonymt. En legend handlar om när han räddade en skuldsatt man som inte har tillräckligt med pengar till hemgift. De tre döttrar riskerade därför att bli tvungna att prostituera sig. Dom räddade Sankt Nikolaus, genom att kasta in en väska full med guld till dom tre nätter i rad.
Sankt Nikolaus kallas Sinterklaas i Nederländerna och firas på kvällen den 5 december. Jag har lärt mig att barnen ställer ut en sko med en morot eller sockerbitar och en teckning, någonstans i huset. På natten kommer sedan Sinterklaas ridande på hustaken på sin vita häst och lämnar paket i skorna där hans svarta medhjälpare,Zwarte Piet (Svarte Petter och ibland berättas om fler svarta medhjälpare) berättat att det bodde snälla barn.
Tjaaa, han föddes runt 280 och dog 343 i Myra. Däremellan hann han en hel del men ibland är det svårt att veta vad som är sanning och myt. Men vi vet att han har funnits och att han var en av dom förföljda kristna under Diocletianus regenttid och satt i fängelse för sin tro ett tag tills Constantinus släppte honom fri. Han var känd för sin generositet och att han gav bort saker anonymt. En legend handlar om när han räddade en skuldsatt man som inte har tillräckligt med pengar till hemgift. De tre döttrar riskerade därför att bli tvungna att prostituera sig. Dom räddade Sankt Nikolaus, genom att kasta in en väska full med guld till dom tre nätter i rad.
Sankt Nikolaus kallas Sinterklaas i Nederländerna och firas på kvällen den 5 december. Jag har lärt mig att barnen ställer ut en sko med en morot eller sockerbitar och en teckning, någonstans i huset. På natten kommer sedan Sinterklaas ridande på hustaken på sin vita häst och lämnar paket i skorna där hans svarta medhjälpare,Zwarte Piet (Svarte Petter och ibland berättas om fler svarta medhjälpare) berättat att det bodde snälla barn.
I USA blev Sinterklaas, Santa Claus och det är också i 1800-talets Amerika han började avbildas som en tjock man med röd luva och ett långt vitt skägg. Men mer om vår egen jultomte berättar jag lite längre ner för nu måste vi fokusera på fotona från kyrkan, förstår du.
Den tidigaste kyrkan St Nicholas byggdes på 500-talet, förmodligen över helgonets grav som du ser här precis ovanför (fast som du förstår finns han inte kvar där utan är flyttad). Kyrkanvi ser idag är byggd i flera omgångar från 800-talet, då efter arabiska attacker. Platsen är rankad bland specialister som den tredje viktigaste bysantinska strukturen som finns i Anatolien.
Från kyrkan förflyttade vi oss till...
Kekova
Området blev ett 260 km² skyddat område 1990 och ligger i en bukt där Medelhavet som går in. Här ligger bland annat den delvis sjunkna staden Dolchiste/Dolikisthe som förstördes av en jordbävning på 100-talet (jag misstänker att det är den jag skrev om tidigare, år 141).
Området blev ett 260 km² skyddat område 1990 och ligger i en bukt där Medelhavet som går in. Här ligger bland annat den delvis sjunkna staden Dolchiste/Dolikisthe som förstördes av en jordbävning på 100-talet (jag misstänker att det är den jag skrev om tidigare, år 141).
Vi lämnade hamnen i Uçağiz (antika Teimiussa) och åkte ut i bukten.
Lykiska begravningsplatsen i Teimussa.
Simena (dagens Kaleköy) visar upp en bysantinsk borg, byggd på medeltiden för att bekämpa pirater som härjade i Kekova.
I Kaleköy.blandas antik och nytt friskt.
Lykisk grav i Kaleköy.
En gråhäger blickade ut över den sjunkna staden.
Och någon hade seglat över med några getter till en dom mindre öarna.
Och där kan man säga att utflykten var slut. Härifrån av var det transportsträcka med ett toastopp på vägen bara. Summering: Ja, det var ju trevligt att ha sett platserna - men roligare om det hade varit en engelsktalande lokalguide.
Vi åkte genom Kumluca, en stad känd för tomater, vilket stadsskylten klart visar.
Väl hemma kollade jag mailen. Och då hade en bekräftelse eller påminnelse om min bokning i Istanbul komit. Trevligt. Det ser jag fram emot!
Och så var det ju det där med vår Jultomte då. Ska vi bena lite i det, tycker du? Okej. Allt kan ha börjat med asaguden Oden här i norr. Oden firades under en högtid som inträffade kring midvinter någonstans mellan 21 december och 14 januari (man är inte riktigt överens om exakt datum där) varje år och som kallades för Jiuli. Denne vise gud red över himlavalvet på sin åttabenade häst Sleipner. Han hade två svarta medhjälpare som var två korpar, Hugin och Munin som flög omkring i världsträdet och berättade allt dom såg för Odin. Ser du parallellen med Sinterklaas och hans Svarte Pettrar?
Julen har genom historien i alla fall firats av olika orsaker och seder. Påven Liberius fastställde Jesus födelsedag till den 25 december år 354 och hur han kom fram till det har jag ingen aning om. Det kan i alla fall inte ha att göra med Marie bebådelsedag, alltså när ärkeängeln Gabriel visade sig för Maria och berättade att hon var havande med lille Jesus, för den dagen har flyttat på sig under århundradena. År 1684 införde Katolska kyrkan dock den här dagen till 25 mars. Perfekt tänkt! Nio månader före juldagen. Men 1953 flyttade den svenska kyrkan själva firandet av bebådelsen till söndagen närmast före den 25 mars, och om det är palmsöndagen hamnar firandet av Marias bebådelse en vecka tidigare. Känns lite rörigt. Själv firar jag Våffeldagen den 25 mars när en våffla uppenbarar sig framför mig, med sylt och grädde.
Men tillbaka till varför vi firar den 24e istället fr den 25e december. Du förstår, Nordens tradition har sina rötter i tiden före det mekaniska uret, d v s före 1300-talet. Då började en ny dag vid solnedgången – och det har vi hållit fast vid. Så förändringsbenägna är vi, alltså!
Okej. I vårt avlånga land adopterade vi julen som den ser ut idag på 1800-talet. (Före det var det julbocken som delade ut paket.). Men hur kommer det sig att dagens Jultomte ser ut som han gör idag då? Vi hittar honom, som jag vet, tidigast under 1500-talet i England när Henry VIII regerade, då en stor man i gröna eller scharlakansröda kläder fodrade med päls. År 1821 skrivs barnboken "A New-year's present" där vi kan läsa om en gammal man som åker omkring på en släde dragen av renar för att dela ut presenter till barn! Två år senare skrev Clement Clarke Moore en dikt som namngav dom åtta renarna och förankrade den rundlagde mannen som kom genom skorstenen med en säck full av paket (Nionde renen Rudolf kom till tomten först 1939).
En av dom första illustrationerna av gubben med skägg gjordes 1881 av Thomas Nast och en del menar att det också var han som avslöjade att tomten bor på Nordpolen.
I Sverige sedan skrev Viktor Rydberg 1871 novellen "Lille Viggs äventyr på julafton" och tio år senare dikten "Tomten". Båda illustrerades av Jenny Nyström och man brukar säga att det är hon som har gett oss ansiktet på vår tomte. Om du känner till de båda verken så förstår du också att vår tomte är en blandning av Santa Claus och våra svenska gårdars skyddsväsen i nordisk folktro. Jag pratar ju så klart om gårdstomten som man skulle hålla sig väl med annars kunde det hända en olycka. Och med detta sagt avslutar jag julsnacket med en förmaning. Kom ihåg att ställa ut gröt med en klick smör utanför dörren som tack för hjälpen idag!
Kommentarer
Trackback
