23 oktober - Otogar
Idag satsade jag på promenad och min idé var att gå till busstationen där man kunde ta långfärdsbussen till exempel till Alanya. Jag hade kollat på kartan och tyckte det såg väldigt nära ut. Trodde jag, ja!
Startade med en tidig lunch, en turkisk kebabtallrik och började sedan gå.
Och jag fortsatte att gå.
Och ett par kilometer till blev det.
Varje gång jag såg en skylt med Otogar på kände jag att NU, Nu var jag nära - men icke!
Så det var ju bara att fortsätta promenera.
Passerade något bekant.
Det blommar inte så mycket så här års. Men det här trädet var översållat med rosa blommor som påminner mig om något från Madeira men jag kommer ju inte på vad...
Och så kom jag ÄNTLIGEN fram till långfärdsbussarna efter ungefär 2,5 timmes promenad. Ja, jag gick fel eftersom skyltningen var otydlig i slutet och därför tog lite omvägar. Jag kollade biljettpriser och tider och insåg att, nej, det blir inget Alanya. Suck.
Nåväl, att gå hem igen var otänkbart. Jag hade ont i fötterna. Istället tänkte jag ta metron tillbaka. Men hur funkade den? Jag mötte en ung kvinna som förklarade på mycket knackig engelska att jag var tvungen att ha ett kort som var laddat med pengar annars kunde jag inte åka. Och var köper jag det, undrade jag och såg möjligtvis lite trött och ledsen ut för då grävde hon i sin väska och gav mig hennes kort. Det var visserligen tomt och jag fick gå ett par stationer fram för att kunna fylla på det. Men det var väl snällt?!
Och med mitt kort kunde jag ta mig tillbaka hem till gamla stan. Och efter fem timmar på stående och gående fot var jag rätt mör i fötterna kan jag säga!
Belönde mig själv med ett gott glas rött på en av restaurangerna nära hotellet innan det blev sovdags för att ladda batterierna för en ny dag.
Kommentarer
Postat av: rememberthiis.blogg.se
Fina bilder :)
Svar:
Maria
Trackback
