Att vara Maria Graube

Klockan 9 knackade det på min dörr. Vem kunde det var? Det är bara två som vet var jag bor.  Mariann (Apolloguiden från förra året som numera bor i Alanya) och Despina, husägarinnan. Och det var den sistnämnde som ropade mitt namn. Det visade sig att en målare hade kommit idag och skulle måla fasaden hos mig.

En timme senare lämnade jag kaoset för att åka till kontoret. Det var ju ankomst- och avresedag och de sista uppdateringarna skulle göras.

 

Efter detta var gjort tog jag ett par timmar i en solstol på Pension Katerina med Manuela, min italienska kollega.

 

På kvällen lämnade jag gäster som skulle hem och välkomnade nya gäster - precis som andra lördagkvällar. Och som andra lördagkvällar avslutade jag med gåtransfer i Pythagorio och en Virgin Mojito på Beyond. Jag börjar nästan bli orolig för att jag är VÄLDIGT förutsägbar vissa dagar. Lite skrämmande, faktiskt!