2 maj - Ta lärdom
När jag gick ut på bloggen idag hittade jag en kommentar ifrån SEB! De, som många andra företag, har säkerligen en kontroll på allt som skrivs om deras företag. Så varmt välkommen till Jesper eller vem det nu är av er som läser idag, när det handlar om hur ärendet slutade och mina personliga reflektioner!
(Ifall du inte visste det så finns en sån funktion: att så fort firmanamnet nämns, var det än vara månde på internet, får de veta det. Kanske för några att tänka på när de skriver om sin arbetsgivare!?)
Iallafall, Kundtjänst/Sociala media ville att jag skulle maila och berätta mer om de två dagarna som jag hade kontakt med banken - och det gjorde jag så klart idag. Det man inte vet kan man inte förändra, eller hur?
Jepp, storebror ser dig!
(Bild från Clipart Microsoft Office)
Jag fick sedan snabbt svar med ett tips att kontakta Telefonbanken om mitt lån så det gjorde jag. Med 47 i telefonkö tryckte jag på knappen för att bli uppringd och det blev jag efter ett tag.
Jag förklarade att jag, de närmaste fem månaderna, önskade sänka inbetalning från 1400:-/månad till 1000:- i månaden, d v s 400 kronor. Jag blev då kopplad till Kreditavdelningen eftersom det rörde sig om mer än tre månader. Annars kunde jag fått svar av den jag kom till först.
Men den avdelningen kunde inte hjälpa mig heller, visade det sig. Aktuellt lån är taget tillsammans med min mor och eftersom jag har en medlåntagare har jag ingen egen bestämmanderätt, fick jag reda på. Det kändes som att bli omyndigförklarad och det var ingen rolig känsla! Jag fick veta att jag var tvungen att ha mammas medgivande samt hennes och min underskrift på en ansökan om nedsatt avgift - och det var ändå inte säkert att de skulle gå med på det!
I lägen där man inte kan påverka situationen är det bara att gilla läget och gå vidare i livet men ta en annan väg.
Resultat av samtalet: SEB kommer fortsätta dra sina rättmätiga 1400:- i månaden! Och betalar jag inte kommer de kräva pengar av mina mor.
Insikt 1: att ha medlåntagare innebär inte bara att denne lovar att betala min skuld om jag inte betalar. Det jag lärde mig var att det gäller även om jag betalar - men vill sänka återbetalningssumman tillfälligt. Då kan banken kräva medlåntagaren på beloppet upp till avtalad summa.
Insikt 2: Så enkelt som TV-programmet Lyxfällan får det att låta med långivare som är flexibla och tillmötesgående mot folk, är inte helt med sanningen överensstämmande. Man kanske ska ta programmet lite med en nypa salt?
Insikt 3: Om man verkligen måste ta lån ska man stå för det alldeles själv.
Lån är som en falsk Spargris - du har pengar, fast ändå inte.
(Bild från Clipart Microsoft Office)
Men jag skattar mig lycklig över att jag lever ett liv där avsaknad av saker och pengar inte är en 'issue'. Jag ser de pengar/saker jag har och försöker göra det bästa av dem! Och motgångar är ju positiva i min värld. De är till för att lära sig utav. Så näää, den här "affären" tog bara min energi när jag kände mig omyndigförklarad. För sen var jag mitt vanliga kreativa jag igen!
Fick en lysande idé: Jag startar med att välja bort att handla på kort, och tar istället ut kontanterna jag har till förfogande innevarande månad. Då ser jag snabbt och hela tiden hur mycket pengar jag har kvar i plånboken att röra mig med!
(Bild från Clipart Microsoft Office)
Straxt efter lunch åkte jag in till Linköping för en sista träff (innan avresan, alltså. Jag har inte tänkt ta ner skylten än!) med Martina, Chrille och Albin i stan där vi bland annat gick och åt Bosses Glass.
Åh, är det bara du, mormor! Jasså, vi ska till Bosses Glassbar? Skål, för det!
Man köar gärna för att få Bosses Glass!
Från vä: Min Glass, Martina, hennes glass, Chrille och hans glass! Albin fick smaka av mammas...
Här satt en ekorre i papperskorgen och letade mat, en annan hoppade omkring på marken. Ibland önskar man att man hade kameran Stand By hela tiden...
Vi träffade Herr och Fru And nere vid Swedbank en stund senare. DÅ hann jag ta fram kameran iallafall!
Jag gjorde också ärenden som avslutade min Linköpingsvistelse för fem månader framöver. (Om man inte ska räkna byte av tåg på fredag då...)
Jag handlade svart bläckpatron på Clas Ohlson så jag kunde skriva ut namnskylt, guidepapper och flygbiljett senare. Köpte Euro på Forex för 926 kronor och fick 100€. Jag gick till Lucullus och köpte Bearnaise- och Café de Paris-sås (saknade det JÄTTEmycket när jag var på Samos för fem år sedan. De kunde inte laga såna såser då...) Tog ett svep in på systemet vid Trädgårdstorget och köpte en putte rött fylligt vin som kl 17.08 (!) serverades med ostbollar - de sista på fem månader!
I packningsröran där hemma inträffade ett I-landsproblem! Jag bröt en nagel! Ett världsligt problem, jag vet, men visst är det iallafall liiite trist när det händer!?
Vilken tur att jag hade köpt stärkande lack från Mavala tidigare på dagen, då!
Det var nog meningen att jag skulle få användning av dem direkt!
Tillägg till dagens inlägg: Här hittar du Riksnormen (existensminimun) för år 2012 och länk till Clipart hittar du på Office.microsoft.com/
EGON IGELKOTTS OCH SÖREN KANINS HÖRNA
Vi fick inte följa med och träffa Albin idag. Maria glömde oss hemma...
Men vi fick vara uppe och titta på TV och det var roligt!
Och vi somnade ifrån TV:n allihop...
(Ifall du inte visste det så finns en sån funktion: att så fort firmanamnet nämns, var det än vara månde på internet, får de veta det. Kanske för några att tänka på när de skriver om sin arbetsgivare!?)
Iallafall, Kundtjänst/Sociala media ville att jag skulle maila och berätta mer om de två dagarna som jag hade kontakt med banken - och det gjorde jag så klart idag. Det man inte vet kan man inte förändra, eller hur?
Jepp, storebror ser dig!
(Bild från Clipart Microsoft Office)
Jag fick sedan snabbt svar med ett tips att kontakta Telefonbanken om mitt lån så det gjorde jag. Med 47 i telefonkö tryckte jag på knappen för att bli uppringd och det blev jag efter ett tag.
Jag förklarade att jag, de närmaste fem månaderna, önskade sänka inbetalning från 1400:-/månad till 1000:- i månaden, d v s 400 kronor. Jag blev då kopplad till Kreditavdelningen eftersom det rörde sig om mer än tre månader. Annars kunde jag fått svar av den jag kom till först.
Men den avdelningen kunde inte hjälpa mig heller, visade det sig. Aktuellt lån är taget tillsammans med min mor och eftersom jag har en medlåntagare har jag ingen egen bestämmanderätt, fick jag reda på. Det kändes som att bli omyndigförklarad och det var ingen rolig känsla! Jag fick veta att jag var tvungen att ha mammas medgivande samt hennes och min underskrift på en ansökan om nedsatt avgift - och det var ändå inte säkert att de skulle gå med på det!
I lägen där man inte kan påverka situationen är det bara att gilla läget och gå vidare i livet men ta en annan väg.
Resultat av samtalet: SEB kommer fortsätta dra sina rättmätiga 1400:- i månaden! Och betalar jag inte kommer de kräva pengar av mina mor.
Insikt 1: att ha medlåntagare innebär inte bara att denne lovar att betala min skuld om jag inte betalar. Det jag lärde mig var att det gäller även om jag betalar - men vill sänka återbetalningssumman tillfälligt. Då kan banken kräva medlåntagaren på beloppet upp till avtalad summa.
Insikt 2: Så enkelt som TV-programmet Lyxfällan får det att låta med långivare som är flexibla och tillmötesgående mot folk, är inte helt med sanningen överensstämmande. Man kanske ska ta programmet lite med en nypa salt?
Insikt 3: Om man verkligen måste ta lån ska man stå för det alldeles själv.
Lån är som en falsk Spargris - du har pengar, fast ändå inte.
(Bild från Clipart Microsoft Office)
Men jag skattar mig lycklig över att jag lever ett liv där avsaknad av saker och pengar inte är en 'issue'. Jag ser de pengar/saker jag har och försöker göra det bästa av dem! Och motgångar är ju positiva i min värld. De är till för att lära sig utav. Så näää, den här "affären" tog bara min energi när jag kände mig omyndigförklarad. För sen var jag mitt vanliga kreativa jag igen!
Fick en lysande idé: Jag startar med att välja bort att handla på kort, och tar istället ut kontanterna jag har till förfogande innevarande månad. Då ser jag snabbt och hela tiden hur mycket pengar jag har kvar i plånboken att röra mig med!
(Bild från Clipart Microsoft Office)
Straxt efter lunch åkte jag in till Linköping för en sista träff (innan avresan, alltså. Jag har inte tänkt ta ner skylten än!) med Martina, Chrille och Albin i stan där vi bland annat gick och åt Bosses Glass.
Åh, är det bara du, mormor! Jasså, vi ska till Bosses Glassbar? Skål, för det!
Man köar gärna för att få Bosses Glass!
Från vä: Min Glass, Martina, hennes glass, Chrille och hans glass! Albin fick smaka av mammas...
Här satt en ekorre i papperskorgen och letade mat, en annan hoppade omkring på marken. Ibland önskar man att man hade kameran Stand By hela tiden...
Vi träffade Herr och Fru And nere vid Swedbank en stund senare. DÅ hann jag ta fram kameran iallafall!
Jag gjorde också ärenden som avslutade min Linköpingsvistelse för fem månader framöver. (Om man inte ska räkna byte av tåg på fredag då...)
Jag handlade svart bläckpatron på Clas Ohlson så jag kunde skriva ut namnskylt, guidepapper och flygbiljett senare. Köpte Euro på Forex för 926 kronor och fick 100€. Jag gick till Lucullus och köpte Bearnaise- och Café de Paris-sås (saknade det JÄTTEmycket när jag var på Samos för fem år sedan. De kunde inte laga såna såser då...) Tog ett svep in på systemet vid Trädgårdstorget och köpte en putte rött fylligt vin som kl 17.08 (!) serverades med ostbollar - de sista på fem månader!
I packningsröran där hemma inträffade ett I-landsproblem! Jag bröt en nagel! Ett världsligt problem, jag vet, men visst är det iallafall liiite trist när det händer!?
Vilken tur att jag hade köpt stärkande lack från Mavala tidigare på dagen, då!
Det var nog meningen att jag skulle få användning av dem direkt!
Tillägg till dagens inlägg: Här hittar du Riksnormen (existensminimun) för år 2012 och länk till Clipart hittar du på Office.microsoft.com/
EGON IGELKOTTS OCH SÖREN KANINS HÖRNA
Vi fick inte följa med och träffa Albin idag. Maria glömde oss hemma...
Men vi fick vara uppe och titta på TV och det var roligt!
Och vi somnade ifrån TV:n allihop...
Kommentarer
Trackback
