Att vara Maria Graube

Klockan 10.30 avled min lillebror. Beskedet kom när jag satt i bilen på väg till kontoret...SMS:et var ju väntat - men ändå. Livet liksom stannar av en stund då sorgen drabbar en.

Men straxt därpå fortsatte jag leva mitt liv igen. Satt på kontoret, pratade med barnen, gjorde klart välkomstmaterialet så jag bara hade att skriva ut imorgon och fick ankomst och avreselistor.

Jag berättade för Costas och Dimitris om läget innan jag lämnade Samos stad för att åka och köpa ingredienser till svenska köttbullar och min kalla potatissallad. Det blir lite utav en tribut till Fredrik det.

Synöve från Airtours ringde på eftermiddagen och undrade hur jag hade det och vi planerade lite för en hemresa.

Men några köttbullar blev aldrig gjorda den här dagen. Det får bli imorgon, det! Glömde köpa ägg...