16 januari - Agra med Röda fortet och Taj Mahal
Denna kyliga morgon startade vi på Röda Fortet i Agra. Det byggdes i röd sandsten av Akbar den stor under åren 1565-73 och står med på UNESCOS världsarvlista sedan 1983..
Vi välkomnas av ett gäng makaker
Alla dessa stjärnor överallt...
Fontän och gravyr i marmor
Här omkring bor en väldans massa ormvråk
Två olika vyer mot Taj Mahal (ja ni får anstränga er för att se).
Tak och väggar var täckta av guldfärg och intarsia med ädel- och halvädelsternar. Lite finns kvar...
Pelargång från Jasmintornet
Pelare med guldfärg och en vacker port
Löjtnant-Guvernör Russel Govin, i nordvästra provinsen i brittiska Indien dog i kolera och är begravtd framför Diwan-i-Am (Hall of Public Audience) där Påfågeltronen en gång stod (Den lär finnas i Iran idag men ingen vet helt säkert att det är den äkta).
Vanlig Maina (kallas även Myna)och en ekorre (Indian Palm squirrel)
Från Röda Fortet åkte vi till ett "Marmori" som demonstrerar hur man jobbar med intarsia i ett av världens hårdaste marmor (4,28 på Mohs skala, att jämföra med Östergötlands landskapssten - Kolmårdsmarmor som ligger på mellan 3,5 och 4). Metoderna är samma som i alla tider - ett riktigt handarbete med stenar som måste slipas för hand för att passa.
Efter lunch åkte vi till mausoleumet Taj Mahal, mångas höjdpunkt på resan. Det byggdes av Shah Jahan till minne av sin favorithustru Mumtaz och är, liksom Röda Fortet, medpå UNESCOS världsarvslista sedan 1983.
En av gästerna hade väntat i 20 år på att få komma dit. Det blev väldigt känslosamt som du förstår.
Att komma in på Taj Mahal är svårare än att komma med flyget. Och sen undrar jag - Kloakrum?
För att komma in i graven för Mumtaz och Shah Jahan, krävs små snygga skydd på skorna.
Utsikt över Yamuna-floden, biflod till helig floden Ganges
På vägen hem svängde vi in på ett av Moder Teresa-hemmen. De hade vissterligen stängt för besök för dagen men de släppte in oss allihop. Här bor de oönskade barnen båda med och utan handikapp. De som kan gå i skolan får undervisning och har chans att skaffa sig jobb längre fram. De som inte kan får stanna kvar på hemmet ända tills de dör.
Det är väldigt jobbigt besök och jag var inte ensam om att gråta.
Barnen ropade: jag vill vara med på bild... jag också... och jag med!
Här med en av eldsjälarna och Vilender.
Antal steg: 16179
Vi välkomnas av ett gäng makaker
Alla dessa stjärnor överallt...
Fontän och gravyr i marmor
Här omkring bor en väldans massa ormvråk
Två olika vyer mot Taj Mahal (ja ni får anstränga er för att se).
Tak och väggar var täckta av guldfärg och intarsia med ädel- och halvädelsternar. Lite finns kvar...
Pelargång från Jasmintornet
Pelare med guldfärg och en vacker port
Löjtnant-Guvernör Russel Govin, i nordvästra provinsen i brittiska Indien dog i kolera och är begravtd framför Diwan-i-Am (Hall of Public Audience) där Påfågeltronen en gång stod (Den lär finnas i Iran idag men ingen vet helt säkert att det är den äkta).
Vanlig Maina (kallas även Myna)och en ekorre (Indian Palm squirrel)
Från Röda Fortet åkte vi till ett "Marmori" som demonstrerar hur man jobbar med intarsia i ett av världens hårdaste marmor (4,28 på Mohs skala, att jämföra med Östergötlands landskapssten - Kolmårdsmarmor som ligger på mellan 3,5 och 4). Metoderna är samma som i alla tider - ett riktigt handarbete med stenar som måste slipas för hand för att passa.
Efter lunch åkte vi till mausoleumet Taj Mahal, mångas höjdpunkt på resan. Det byggdes av Shah Jahan till minne av sin favorithustru Mumtaz och är, liksom Röda Fortet, medpå UNESCOS världsarvslista sedan 1983.
En av gästerna hade väntat i 20 år på att få komma dit. Det blev väldigt känslosamt som du förstår.
Att komma in på Taj Mahal är svårare än att komma med flyget. Och sen undrar jag - Kloakrum?
För att komma in i graven för Mumtaz och Shah Jahan, krävs små snygga skydd på skorna.
Utsikt över Yamuna-floden, biflod till helig floden Ganges
På vägen hem svängde vi in på ett av Moder Teresa-hemmen. De hade vissterligen stängt för besök för dagen men de släppte in oss allihop. Här bor de oönskade barnen båda med och utan handikapp. De som kan gå i skolan får undervisning och har chans att skaffa sig jobb längre fram. De som inte kan får stanna kvar på hemmet ända tills de dör.
Det är väldigt jobbigt besök och jag var inte ensam om att gråta.
Barnen ropade: jag vill vara med på bild... jag också... och jag med!
Här med en av eldsjälarna och Vilender.
Antal steg: 16179
Kommentarer
Trackback
