12 januari - Citytur i Jaipur
Tidig frukost och sedan ut på Stadsrundtur!
CITY OF AMBER
Innan Jaipur byggdes låg huvudstaden ca 10 kilometer därifrån. Amber (Amer) heter staden.
Genom kondensen på bussfönstret kunde vi se Amber Fort. Det ligger jättefint och är en personlig favorit.
Elefanter på väg till uppställning på jobbet. Uppdrag: att bära oss uopp i fortet!
Aporna stirrade på oss där vi satt på våra elefanter (eg Langurer)
Och vi klev av som man har gjort i alla tider, vid elefantavsatsen.
Så började rundvandringen. Häng med!
Och mitt i allt: Tre sjungande gäster som slår alla besökare med häpnad! Så underbart spontant!
JAL MAHAL - VATTENPALATSET
I sjön (som egentligen är en damm) Man Sagar ligger ett coolt palats byggt av Sawai Pratap Singh år 1799. Då användes det främst som jaktstuga men det berättas om att Maharajorna tog med sig sina älskarinnor hit för att få en privat stund, if you know what I mean...
Jal Mahal restaurerades 2008. Det tar mycket stryk att ligga under vatten en gång om året... Tyvärr hade vi motljus
Kokosnötförsäljare
Vid Jal Mahal träffade vi en av Albatros "skyddslingar". Han var tidigare tiggare men (och vi hoppas och tror att vi har påverkat honom) har lärt sig ett yrke och tjänar pengar för sitt uppehälle. Han är magiker. Han fick komma på vår buss för att trolla för oss en stund under det att vi åkte vidare en bit.
"Vår" magiker fick många applåder och leenden av gästerna
Den här dagen hade vi tid över för att besöka Jaipurs äldsta Matt och Textilhus som drivs ungefär som ett kooperativ. Här kunde vi se hur blocktryck går till, hur mönster på mattor sjungs fram och sedan friseras PLUS kunde se att det finns flygande mattor!!!
T vänster på bilden till höger ser ni min eminente kollega Rune. Han, Vilender och jag hade så himla roligt hela veckan när jag ömsom agerade gäst, ömsom reseledare.
Mattfrisören klipper bort det långa ullet och får fram de fina färgerna. Själv skulle jag nog gilla att ha ullet kvar, jag. Varmt och gosigt!
Vi åt på restaurangen inne på gården. Där står en tjej och säljer lite smått och gott. Jag fick ett par Bindi i present och av Rune fick jag block och penna. Han hade sett att jag alltid går och skriver när jag kommer på något :)
Jag med en Bindi, ett klistermärke som fungerar som smycke på tredje ögat. Jag hade ju trots allt låtit sy upp en splirrans ny Sari. Då måste man liksom ha hela kitet, va.
Två nya drycker måste ju presenteras idag med. Indisk rom baserad på sockerör (jättegod) och Lassie, youghurtdrinken man tar efter matten för att balansera magen. Du kan få den naturell, med banan eller mango.
Men faktum är, att få magproblem är inget att oroa sig för här. Det inträffar ytterst sällan. Vi skandinaver har nog innehållet i en väl använd handspritflaska att tacka för det, skulle jag tro. Plus att man äter INTE på restauranger/gatukök. Här gäller det att äta där andra turister äter - inte där indierna äter haha. Så tvärtom det här landet är, alltså!
Dagens eskapader fortsatte i bazaren där jag köpte guldfärgade armband och örhängen till Sarin.
Nästan en ironisk skylt med tanke på att omgivningarna mest liknar en soptipp..
Liksom i många andra sydliga länder har man förmågan att kunna sova hur som helst, överallt...
LAKSHMI- NARAYAN TEMPLET (BIRLATMEPLET)
Byggt 1988 med pengar från Birlafamljen som har gjort sig förmögna genom handel med cement. Templet, byggt i Jaipurmarmor, är tillägnat Lord Vishnu (som Narayan), och hans partner Lakshmi. Det som gör det här lite speciellt är att du även kan hitta gudabilder på till exempel Jesus, Buddha och många fler.
Väl tillbaka på hotellet åt vi middag tillsammans och skiljdes sedan åt. Någon timme senare fick jag för mig att jag skulle ut med Rune och röka en sväng. Men se det gick inte alls enligt planerna. Jag upptäckte nämligen att jag var INLÅST! Jag hade haft problem att få upp dörren för att komma in men tanken att låset skulle gå i baklås föresvävade mig inte.
Jag lyfte så telefonen och ringde ner till receptionen för att berättade varvid man svarade att man skulle skicka upp någon för att släppa ut mig.
Det gick väl kanske 20 minuter innan det knackade det på dörren och jag hörde någon be mig öppna dörren
- Eh, alltså det kan jag ju inte, svarade jag fast på engelska förstås. Det var därför jag ringde receptionen.
Jag hör hur mannen bakom dörren prövar med sitt kort i tio minuter utan önskat resultat.
- Madam, can you please open the door, hör jag IGEN! Var det möjligtvis så att jag var otydlig på punkten att jag inte kunde öppna dörren inifrån???
Det kom att anlända två andra från Housekeeping, en ingenjör (som också bad mig öppna dörren hahaha underbart!) och managern - som efter en timmes förhandling med Rune godkände att ingenjören fick bryta upp dörren utan att behöva betala den.
Då hade jag för länge sedan tagit på mig pyjamasen, släckt och gått och lagt mig. Det var nämligen lite långtradigt det där, tyckte jag, och jag var trött.
Så när dörren öppnades två timmar efter upptäckten, knackade man försiktigt på dörrkarmen och jag kunde ta mina väskor för att ta riktning mot ett annat rum. Det blev ett glatt dansande ut i korridoren i min bambutyg-pyjamas med håret i en knut mitt på huvudet och med smala, trötta ögon under det att sju personer, inkluderat Rune och Vilender roat såg på. Någon cigarett var jag inte längre sugen på.
Ingenjören bryter upp dörren och räddar mig från en morgon utan frukost!
Antal steg. 23 478
(PAENTES: Även indierna har tricks för att slippa diarré. Här frodas ju kolibakterier och en massa annat, serrö. Och som jag sa tidigare: hygien vet man inte vad det är för något...
Drickyoughurt och Massala-shai (té) är två av tricksen. Om olyckan ändå skulle vara framme är det diet på ris, youghurt och bananer 24 timmar som gäller så går det över. "Äter man vanlig mat matar man bakterierna" förklarade en lokalguide för mig en gång.
I Indien äter man inte Imodium-preparat som rekommenderas på vaccinationscentraler och apotek i Skandinavien. Det stoppar visserligen effektivt men stänger samtidigt in bakterierna som verkligen gillar läget. (Det är kanske därför många blir sjuka efter att de har kommit hem?)
Albatros egen läkare hade ett seminarium i Köpenhamn för oss om just turistdiarre, speciellt den man kan få i Indien om man har otur. Och här är det typ Ciprofloxacin med antibiotika som gäller. Finns receptbelagt i Sverige men kan också köpas på apotek i Indien.)
CITY OF AMBER
Innan Jaipur byggdes låg huvudstaden ca 10 kilometer därifrån. Amber (Amer) heter staden.
Genom kondensen på bussfönstret kunde vi se Amber Fort. Det ligger jättefint och är en personlig favorit.
Elefanter på väg till uppställning på jobbet. Uppdrag: att bära oss uopp i fortet!
Aporna stirrade på oss där vi satt på våra elefanter (eg Langurer)
Och vi klev av som man har gjort i alla tider, vid elefantavsatsen.
Så började rundvandringen. Häng med!
Och mitt i allt: Tre sjungande gäster som slår alla besökare med häpnad! Så underbart spontant!
JAL MAHAL - VATTENPALATSET
I sjön (som egentligen är en damm) Man Sagar ligger ett coolt palats byggt av Sawai Pratap Singh år 1799. Då användes det främst som jaktstuga men det berättas om att Maharajorna tog med sig sina älskarinnor hit för att få en privat stund, if you know what I mean...
Jal Mahal restaurerades 2008. Det tar mycket stryk att ligga under vatten en gång om året... Tyvärr hade vi motljus
Kokosnötförsäljare
Vid Jal Mahal träffade vi en av Albatros "skyddslingar". Han var tidigare tiggare men (och vi hoppas och tror att vi har påverkat honom) har lärt sig ett yrke och tjänar pengar för sitt uppehälle. Han är magiker. Han fick komma på vår buss för att trolla för oss en stund under det att vi åkte vidare en bit.
"Vår" magiker fick många applåder och leenden av gästerna
Den här dagen hade vi tid över för att besöka Jaipurs äldsta Matt och Textilhus som drivs ungefär som ett kooperativ. Här kunde vi se hur blocktryck går till, hur mönster på mattor sjungs fram och sedan friseras PLUS kunde se att det finns flygande mattor!!!
T vänster på bilden till höger ser ni min eminente kollega Rune. Han, Vilender och jag hade så himla roligt hela veckan när jag ömsom agerade gäst, ömsom reseledare.
Mattfrisören klipper bort det långa ullet och får fram de fina färgerna. Själv skulle jag nog gilla att ha ullet kvar, jag. Varmt och gosigt!
Vi åt på restaurangen inne på gården. Där står en tjej och säljer lite smått och gott. Jag fick ett par Bindi i present och av Rune fick jag block och penna. Han hade sett att jag alltid går och skriver när jag kommer på något :)
Jag med en Bindi, ett klistermärke som fungerar som smycke på tredje ögat. Jag hade ju trots allt låtit sy upp en splirrans ny Sari. Då måste man liksom ha hela kitet, va.
Två nya drycker måste ju presenteras idag med. Indisk rom baserad på sockerör (jättegod) och Lassie, youghurtdrinken man tar efter matten för att balansera magen. Du kan få den naturell, med banan eller mango.
Men faktum är, att få magproblem är inget att oroa sig för här. Det inträffar ytterst sällan. Vi skandinaver har nog innehållet i en väl använd handspritflaska att tacka för det, skulle jag tro. Plus att man äter INTE på restauranger/gatukök. Här gäller det att äta där andra turister äter - inte där indierna äter haha. Så tvärtom det här landet är, alltså!
Dagens eskapader fortsatte i bazaren där jag köpte guldfärgade armband och örhängen till Sarin.
Nästan en ironisk skylt med tanke på att omgivningarna mest liknar en soptipp..
Liksom i många andra sydliga länder har man förmågan att kunna sova hur som helst, överallt...
LAKSHMI- NARAYAN TEMPLET (BIRLATMEPLET)
Byggt 1988 med pengar från Birlafamljen som har gjort sig förmögna genom handel med cement. Templet, byggt i Jaipurmarmor, är tillägnat Lord Vishnu (som Narayan), och hans partner Lakshmi. Det som gör det här lite speciellt är att du även kan hitta gudabilder på till exempel Jesus, Buddha och många fler.
Väl tillbaka på hotellet åt vi middag tillsammans och skiljdes sedan åt. Någon timme senare fick jag för mig att jag skulle ut med Rune och röka en sväng. Men se det gick inte alls enligt planerna. Jag upptäckte nämligen att jag var INLÅST! Jag hade haft problem att få upp dörren för att komma in men tanken att låset skulle gå i baklås föresvävade mig inte.
Jag lyfte så telefonen och ringde ner till receptionen för att berättade varvid man svarade att man skulle skicka upp någon för att släppa ut mig.
Det gick väl kanske 20 minuter innan det knackade det på dörren och jag hörde någon be mig öppna dörren
- Eh, alltså det kan jag ju inte, svarade jag fast på engelska förstås. Det var därför jag ringde receptionen.
Jag hör hur mannen bakom dörren prövar med sitt kort i tio minuter utan önskat resultat.
- Madam, can you please open the door, hör jag IGEN! Var det möjligtvis så att jag var otydlig på punkten att jag inte kunde öppna dörren inifrån???
Det kom att anlända två andra från Housekeeping, en ingenjör (som också bad mig öppna dörren hahaha underbart!) och managern - som efter en timmes förhandling med Rune godkände att ingenjören fick bryta upp dörren utan att behöva betala den.
Då hade jag för länge sedan tagit på mig pyjamasen, släckt och gått och lagt mig. Det var nämligen lite långtradigt det där, tyckte jag, och jag var trött.
Så när dörren öppnades två timmar efter upptäckten, knackade man försiktigt på dörrkarmen och jag kunde ta mina väskor för att ta riktning mot ett annat rum. Det blev ett glatt dansande ut i korridoren i min bambutyg-pyjamas med håret i en knut mitt på huvudet och med smala, trötta ögon under det att sju personer, inkluderat Rune och Vilender roat såg på. Någon cigarett var jag inte längre sugen på.
Ingenjören bryter upp dörren och räddar mig från en morgon utan frukost!
Antal steg. 23 478
(PAENTES: Även indierna har tricks för att slippa diarré. Här frodas ju kolibakterier och en massa annat, serrö. Och som jag sa tidigare: hygien vet man inte vad det är för något...
Drickyoughurt och Massala-shai (té) är två av tricksen. Om olyckan ändå skulle vara framme är det diet på ris, youghurt och bananer 24 timmar som gäller så går det över. "Äter man vanlig mat matar man bakterierna" förklarade en lokalguide för mig en gång.
I Indien äter man inte Imodium-preparat som rekommenderas på vaccinationscentraler och apotek i Skandinavien. Det stoppar visserligen effektivt men stänger samtidigt in bakterierna som verkligen gillar läget. (Det är kanske därför många blir sjuka efter att de har kommit hem?)
Albatros egen läkare hade ett seminarium i Köpenhamn för oss om just turistdiarre, speciellt den man kan få i Indien om man har otur. Och här är det typ Ciprofloxacin med antibiotika som gäller. Finns receptbelagt i Sverige men kan också köpas på apotek i Indien.)
Kommentarer
Trackback
