Att vara Maria Graube

Ja, det blir en del såna i det här jobbet. Alla uppskattar dock inte att jag åker. Den som gillar det bäst är nog jag själv... och lite Per som får huset för sig själv igen - och därmed lite med lugnt och i ordning.


Jonzon var inte helt entusiastisk över att behöva gå till dagis idag...


Packningen stod klar i hallen, färdig att placeras i bilen som skulle överlämnas till Milla igen.


Mötte upp Milla och Elton vid dagis och jag upplevde att det var i förra veckan jag lämnade in mina små barn och så lämnar de nu sina egna?! Så galet, va?

Från dagis gick färden mot Centralstationen där vi hade turen att få en parkeringsplats på Långtidsparkeringen för 100 kr :)

Våra tåg skulle sedan gå ungefär samtidigt men innan hann jag ta kort på oss.... och sen ett på Milla när hon klev på tåget från perrong 2 till Norrköping och Univeristetet. Jag klev på tåget mot Arlanda från perong 3 och efter att ha vinkat till varann befann vi oss straxt på resande fot båda två!


"Jag tror jag skulle göra mig som nunna", kom jag på mig att tänka när jag fick se kortet på datorn. Vet inte helt varför. De har väl inte bandana?

Jag åkte genom höstlandskap och kom upp med SJ:s 1a klass till Arlanda utan missöden och fick en hel avdelning för mig själv.


Plats nummer 38, den var min det - och resten av platserna var tomma på avdelningen. Lyx, va?