Att vara Maria Graube

En morgon som alla andra, faktiskt. Det är nog den enda rutinen jag har egentligen - frukost med dator i knät. Sen varierar mina dagar i allra högsta grad.

Idag firade vi Albins namn - Albin, John (efter Chrilles morfar), Sören (efter Martinas morfar) och så dubbelefternamnet Medin-Graube. Det blev ett superdupertrevligt kalas i Gottfridsberg med majoriteten av närmaste familjen. Så kul att få träffa alla!

Först skulle jag hämta ett paket på Vikingahallen och på vägen till utlämningen såg jag att de fyllt på Ostbollestället så jag tog fem påsar... som jag sedan höll på att gå genom kassan utan att betala. Så det kan bliiii!



Åkte till Skäggetorp och köade på Swedbank (ja, det är ju normalt för den här banken. Jag har bara konto som kan kan sköta hemifrån där numera) eftersom jag ämnade öppna ett konto till Albin att sätta in pengar på dagen till ära.

En dryg timme senare åkte jag därifrån och in till stan. Hade sånt flyt att jag fick en parkeringsplats på nedre plan i Baggen trots att det var mitt på dagen. I LIKE!



Jag gjorde mig ärende in på Myrorna. Träffade Hanna, Agneta och Maria som var de enda jag kände igen. Köpte faktiskt leksaker till Nisan: docksulky, docklift och en typ filt till liften - och Tupperwares "Shape-o-ball-puzzle" till Albin som han kan leka med om 3/4 år, typ. Aja, för 30 spänn kunde den ju inte få ligga kvar i hyllan!

Så blev det dags att hämta upp mamma och svärmor - eller Pantertanterna, som Martina sa när hon tog nedanstående kort!
(Korten från kalaset är tagna av mig, Martina och Milla)


Fr v Berit (svärmor/farmor/gammelfarmor,
jag (dotter/svärdotter/mamma/mormor)
och Marianne (mamma/mormor/gammelmormor)
Många roller har vi, minsann, och de här är ju bara ett axplock!


Berit och ena katten i hallen - katten som rev Björn på handen...

Efter lite mingel var det dags för fläskfilé, potatissallad och grönsallad.


Martina plockar fram maten, Björn funderar kanske på om han ska ta även utav Chili-fläskfilén och mamma ser nog fram emot att det ska bli hennes tur.


Berit hugger in under Chrille, Albins och Martinas överinseende.

Själv hann jag bara äta en tugga före jag fick SMS från Milla att hon var klar. Bara att att packa ihop och åka och hämta henne, Elton och Tårtan!


Milla hade bakat Albins tårta. Den var både jättefin och supergod!!!


Fr vä Milla (student/dotter/Eltons mamma)
och Martina (hemmamamma/dotter/Albins mamma) med Albin och paket som Milla kom med

Jag och Milla åt upp maten medan Martina satte på kaffet. Det skulle ju bli dags att äta av TÅRTAN!


Jag anmälde mig frivilligt att ta av tårtan först. Men jag vet inte helt vad Martina hjälper mig med?


Milla tog kort under kalaset. Kommer nog få lite bilder av henne, som jag lägger in här vartefter. Nu är det mina coh Martinas bilder ni ser.


Elton var glad över att få Mariekex istället för tårta...


Man vill ju gärna ha något att dricka till tårtor och kakor... Den enda som glömde ta något drickbart var Björn. "Och kaffe brukar jag väl aldrig glömma", menade han och gick genast ut i köket och hämtade.

Under kaffedrickandet passade Martina på att öppna paket till allas stora glädje.


Och jag tog även ett lite snack om fonder och ekononomi med Albin som verkade förstå allt jag sa.


Jippie, paketöppning! Och där kom visst kon utan gung från mig och Per.


En ko med gung fick Elton däremot. Den var lite liten sittyta och den är väldigt låg - å andra sidan är det inte så högt att ramla ner. Den blir visserligen högre när man fäller ner hjulen men då når han ju inte ner och kan skjutsa omkring sig själv...


Milla hittade batterifacket. Kossan kommer med ljud, det hade jag glömt bort... så några batterier fick de inte. Men Elton var glad ändå. Och Kartongen var nästan roligare än gung-kon :)


Ablin blev lite trött av allt ståhej men hann vara lite grann hos mamma...


... och mormor...


...innan det var dags att sova under ledning av pappa.


... medan Elton var det full rulle på hela kalaset.



Antal steg: Höhum... ingen räknare på idag heller, då.

JONSONS HÖRNA
Efter att ha varit på dagis för tredje dagen i rad längtar Jonzon efter en ledig dag. Det är jobbigt att vara hund, förstår du. Men det blir inte förrän på fredag det. Vanliga veckor vaktar han huset två dagar i veckan och den här veckan blir det ju bara en eftersom Per har studiedagar och jag inte vet hur mitt liv ser ut direkt.