Att vara Maria Graube

När jag chattade med Daniella i Jordanien på morgonen hittade jag lite mer information om de förbaskade flugorna och inser att det nog inte alls varit så bra att låta dem sitta kvar och käka.. (Kolla under rubriken "Diseases") Men nu är det ju försent, va!

Det blev iallafall en omväxlande natt, skulle man kunna säga. Frossa och svettningar om vart annat fortsatte fram till klockan 7 på morgonen. Var uppe ett par gånger, dels på toa, dels för att ta febernedsättande brus, dricka té eller vatten och äta lite. När jag sedan gick upp tyckte jag nog att jag kände igen mig själv lite mer även om jag var ganska trött.
Och dagens eskapade avlöpte utan större problem. Dessa var:

• Inspirationsmöte med 41% av ankommande gäster gäster på Palais de Sud
• Stadsrundtur i "Afrikas Nice" (d v s i Agadir) med 31 % av ankommande gäster
• Öppet servicekontor med 9% av gästerna på destinationen ( vi har en del långliggare och en hel del stammisar som kommer in och säger Hej även om de redan vet och har sett det mesta). Det är alltid runt 90% som aldrig kommer till vårt servicekontor så ibland undrar vi varför vi har öppet... Bättre att vara ute på stan. Jag möter alltid gäster när jag går Hem från eller Till kontoret! Ikväll var det Joucef (stammis) och hans kompis.

Promenerade hem för att vara min vana trogen. Och på vägen tillbaka hände det! Det kurrade till i magen... Oh, nooooo! Behöver jag berätta för dig att det blev en oerhört rask promenad i slutet? Men det fanns ingen anledning till oro. Knipmusklerna vet fortfarande hur de ska arbeta så jag klarade mig med marginal hem. Kunde lugnt hänga av mig jacka och väska... men sen var det språngmarsch!

Ändå tycker jag att min kropp klarade sig väldigt bra idag. Tack, kroppen för att du är med mig!

Antal steg: 11037 där jag nästan småjoggade i slutet...