16 mar - "Knak" lät ryggen...
Sista hela arbetsdagen i Agadir för den här gången. Och regn även idag. Vilken tråkig avslutning, får jag säga. Men det är så det är och bara att gilla läget. Vädret kan man inte påverka, bara attityden - och jag har dålig attityd till moln, nederbörd och kyla.
Den här bloggen kommer vara tvådelad. Jag har lovat gästerna som skänkt pengar till Oum el Banine, att visa vad vi köpt för deras pengar och eftersom det är en hel del så väljer jag att göra en särskild blogg om inköp och besöket där.
Började dagen med en promenad längs cornichen till jobbet men så kom regnet vilket gjorde att det blev taxi resten av vägen. På kontoret gjorde jag min sista avräkning och lämnade ifrån mig kvittoblock och andra Apollogrejer. Jag lämnade också mina gummistövlar för andra gången. Nu har jag inte tänkt behöva dem mer nämligen.
Eftersom jag har beställt buss från Arlanda direkt hem till Linköping och blir hämtad på stationen så funkar nog mina ventilerade gympaskor - in sha'Allah.
Vid halv elva utanför kontoret fick jag plötsligt se något glädjande. Blå himmel!
Hjälpchauffören jag har haft mest kom förbi och undrade om vi hade ett Apolloparaply över som han kunde få. Dessvärre har vi ju bara var sitt, Emeli ochj jag, så det fick bli ett Nej på den frågan. Men han tog det bra och ställde gärna upp på bild till bloggen istället.
Vid halv tolv marockansk tid (det vill säga vid tolv) kom Mahjouba Edbouche, direktrisen för barn- och kvinnohemmet och hämtade oss. Mer om det i bloggen 16-mar-oum-el-banine.
Vid ett tillfälle när jag skulle flytta mig inne i bilen sa de "knak" och därmed var jag handikappad resten av dagen. Det gick inte fort att förflytta sig inte!
Efter shoppingen till Oum el Banine tog Emeli och jag en taxi till McDonalds på cornichen med en chaufför som satte taxametern på söndagstaxa så vi har nog aldrig betalat så mycket som idag (22 dirham!). Sura lämnade vi honom och skulle nog kunna komma ihåg honom i fortsttningen som en som luras.
Emeli bjöd på en Royal Cheese meny som tack för förra gången jag bjöd. Efter det så skiljdes vi åt. Jag gick hem och vilade min rygg och Emeli gick till kontoret för lite administration som hon låg efter med.
Ett par timmar efter hemkomst kopplade jag så över telefonen och började min fridag med vitt vin och körsbärstomater.
Antal steg: 5122
