15 apr - Bangkok

Det blev en hektiskt dag kan man lugnt säga. Först skulle jag som sagt ta mig med agentens ena chaufför till kontoret. På vägen passerade vi Bangkoks högsta byggnad. Vad sägs om 84 våningar? Den består av Baiyoke Sky Hotell, är 302/304/320 (ja meningarna går isär kan man säga) meter högt och har en restaurang på 74:e våningen med vidunderlig utsikt. För att komma till toppen tas en liten avgift ut!


Väl på kontoret började uppdragen. Jag lämnade mina grejer och slog följe med Alexander från Apollo i Bangkok. Vi skulle ta kort och gå till farbror doktorn för arbetstillståndet.
Vi gick till Central World, "The largest lifestyle shopping destination in Bangkok" marknadsför de sig själv med. Korten blev fasansfulla och jag skyller på att jag inte fick ha mina glasögon på mig. Att se sig i A4 format var en skräckinjagande upplevelse. Inte blev jag snyggare i mindre format. Kolla!

.

Sen var det till sjukhuset. Man tog blodtryck 146/64 (rekordhögt övertryck och rekordlågt undertryck. Det har jag nog aldrig uppmätt tidigare!), vikt 77,4 (ja det är nog helt sant det), längd 162 cm (vilket alltså innebär att jag numera är 1 cm längre nu än någonsin - trodde de skullle vara tvärt om ju äldre man blir).
Man kollade synen med glasögonen samt färgseendet. Därefter vidare till laboratoriet för blodprov för att kolla att jag inte hade syfilis (något nytt de har börjat med tydligen och man kan ju bli galen av sjukdomen och vem vill ha en galning i landet?), lungröntgen (och det vet jag inte alls varför de ska veta det. Kanske för att de ska vara säkra på att jag kan andas?)
I vilket fall som helst blev jag ledsagad runt där på sjukhuset. Sista stationen var hos en läkare som petade mig lite i magen och ställde några frågor - sen var det klart! Ja, klart och klart. Vi fick vänta en timme på provsvaren och det ska ni veta: Jag är frisk som en nötkärna! Visste jag väl!

.

Det här är lite av vad Bangkok är för mig. Skyskrapor, Skytrain och pooler på taken... mer hann jag liksom inte se.

.

Jag somnade framför TV:n med lätthet på hotellet. Sömn hade det ju inte blivit så mycket med på ett par dygn...

.

Det blev middag på hotellets Indiska restaurang högst upp i hotellbyggnaden.

.

Där blev jag rekommenderad en kycklingrätt som inte var Indiskt Spicy och det var en bra rekommendation. Det var precis lagom med kryddor. Kryddigast var tunnbrödet faktiskt. Bäst gillade jag svarta-bön-såsen. Den var guudooomliiig! Färgerna på bilden i mitten gör inte rätten rättvis, tyvärr. Den var klart färggladare.
Och så klart äter man på thailändskt vis i Thailand, nämligen med sked och gaffel. Man behöver nästan aldrig kniv eftersom här är det småskuret som gäller!
En Singha (lite "kryddigt" ljust öl) valde jag till maten. Måste ju prova vad landet har i alkoholväg så jag kan rekommendera senare.

..

Efter detta angenäma besök gick jag till baren där jag fick en gratis välkomstdrink - som smakade precis som schampoo, balsam och tvål jag hade på rummet - ingefära. Den lämnade jag med lätthet på disken. Istället fick jag för mig att snabbt smaka på deras andra öl. Chang (ett trist ljust öl om du frågar mig, men väldigt poppis här nere har jag redan märkt).

Thailand är inget vinland, säger alla. Men jag hittade ett som var helt okej, både det vita och röda. Leta efter Grandmother. Tror det kommer från vindistriktet Khao Yai.
(Men var inte Mormor ett bra namn så säg?)
Tyvärr verkar det inte som om vinet finns på Koh Samui dock men jag har inte letat klart än.
En trevlig grej som alltid kommer fram när du beställer i barer här, är snacksen. Här fick jag jordnötter, wasabinötter och oststänger. Tänk om det kunde inträffa hemma? Ska man ha något får man allt betala...

.



Eftersom hotell Rembrandt (ja det var där jag bodde över natt) var ett rökfritt hotell och jag precis hade fått tag i grön Marlboro spatserade jag ut utanför lobbyn och träffade jag på städerskan som kom och städade askurnorna.

..

Min klocka har jag ställt om så jag har både den svenska tiden OCH den thailändska. Det blir lite enklare att hålla reda på när man kan ringa och slipper undra var alla är på Facebook haha
Och här nere vet ni när jag tog hissen upp och gick och la mig. Det var allt lite sent, va?



Antal steg idag: 13 488. Nu börjar det likna något igen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0