Att vara Maria Graube

Förmiddagen tillbringade jag i en solstol vid havet. Idag var det lite lugnare så det gick lite lättare att bada.

På eftermiddagen åkte jag med Maria i taxi runt ön. Det blev ungefär samma saker jag redan hade upplevt men några nya hamnade i mitt minne!

Jag kom till exempel till borgen!


Runt borgen finns en vallgrav. Här lär det ha simmat runt krokodiler som extra skydd mot inkräktare.


Försvarsfästningen byggdes ursprungligen avromarna men det du kan se i dag byggdes 1289 av den sicilianske kungen Roger de Lluria. Sedan dess har den byggt på och förstärkts och är delvis renoverad. Borgen var viktig vid försvaret av Houmt Souk under 1500-talet under ledning av piraten Dragut. Han är kanske mest känd för en massaker på spanska kristna år 1560. Av skallarna från dessa stackare byggde han en 11 meter hög pyramid i avskräckande syfte. Det fick vara kvar fram till 1848 och idag ser vi bara en obelisk som påminner oss om det (kom inte dit och kunde ta kort).

När jag kikade ner över muren hajade jag till. Där låg en och SOV på en avstats.


Här hittar du en vattenreservoar där man samlade sötvatten. Och den är STOR! Här är själva brunnen.



Det här ligger utanför och jag minns inte vad man berättade om dem... Men de finns där som ett minne av något, helt klart.

 

Ifrån torget tog taxichauffören oss till en souvenirbutik. Han hade inte lyssnat på det Maria sa, att hon ville köpa kläder - en tunisisk jallabella. Det är som vanligt. De chansar vilt och hoppas på att man ska handla så de kan få lite provision. Det blev ingen shopping, bara ett kort på de typiskt tunisiska tofflorna...

Turen fortsatte mot Guellala (hette förmodligen Haribusen under antiken). På vägen svängde vi in till ett bageri, mitt ute i ingenstans som vi snart insåg ändå var väldigt populärt för det kom folk hela tiden och handlade... Maria kände sig tvungen att handla och det blev en liten kartong med kakor med därifrån. Ett halv kilot för 1,5 dinar (7,50 SEK).

.

I Keramikbyn pratas fortfarande Ibadis språk. Det är folk som härstammar från en muslimsk extrem falang, kallad Kharijis.
Kharijis sekt grundades av 'Abd Allah ibn-Ibad i Basra i 680-talet och på grund av deras stränga moralkodex kallades "puritanerna i öknen". De krigade mot alla, även muslimer, som de ansåg var otrogna (som inte hade samma syn som de).
Ibadis är mer fredliga och tror (som tur är?) inte på våldsamma uppror och mord. De har fortfarande egna traditioner, regler och språk dock.

Jag tror det var hos en Ibadis-man vi besökte på vår tur. Han som visade oss runt hade gjort som små rum att visa upp och jag tror faktiskt att han bodde där permanent.  På gården gick en liten söt kamelbäbis som vi fick ge vattenflaskan.


Sen blev det lite rundvandrning. I första rummet hittade jag en symbol som jag uppfattade var en symbol för själva stammen. (Om du som läsare vet MER om den här symbolen får gärna lägga till en kommentar så kan jag lägga till det i texten. Har själv inte hittat något...)


Innan vi åkte fick jag en present - en ökenros eller sandros som den också kallas. Den bildas genom en kemisk utfällning, som här handlar om saltvatten och sand,  och bildas faktiskt inom loppet av ett par årtionden. För den intresserade lär det vara en önskesten som ska motivera att finna det rätta svaret och hör hjärtchakrat till.

.

Vi fortsatte vår tur vidare och här är lite fotografier. Härlig parkering, olivodlingar...


Pumpablommor, olivoljefabrik...

.

Oliver, kaktusfikon (som ni kan köpa i butikerna i Sverige, faktiskt) Tog i en igår och fick taggar i pekfingret)

Ett av alla bevattningssystem med bassäng och kanaler och vit härligt doftande jasmine