Att vara Maria Graube

Vaknade fem men jag bestämde mig för att det räckte att gå upp klockan 6 så jag låg kvar till straxt före.

Fixade min frukost och insåg att min ost är slut. Ja, det kanske räcker till en gång ytterligare men jag får nog bege mig till Marjane idag för att fylla på förrådet. Har skrivit en liten komihåglista. Ska försöka jobba undan så mycket jag kan på dagen idag så jag hinner landa för att sedan öka inför Marrakechutflykten.

Innan jag gick kollade jag igenom mina dokument som ska skrivas ut idag och gick sedan till Amadil och pratade med receptionspersonalen innan jag gick hem till Therese och tog en förmiddagsfika.

Jobbade undan på dagen och kom ifrån kontoret runt fem och gick då till fyra hotell och satte in papper i servicepärmen. När jag passerade Tikida Beach (ett hotell) finns där en automat.
"Jag provar att ta ut pengar här", tänkte jag och så fick det bli. In med kortet, slog RÄTT kod och hur mycket pengar jag behövde - och står MYCKET häpen kvar när texten 'Ditt kort är beslagtaget. Var god kontakta banken'. Det som inte ska hända, hände ÄNNU EN GÅNG.
"Jamen, hur svårt ska det VA? sa jag säkert högt. Jag suckade djupt, stoppade ner plånboken och insåg att jag nu hade ännu mer problem. Den här bankomaten är på trottoaren utan för hotellet nämligen. Ingen reception att lämna det till och den här gången skulle medarbetarna på banken åka omkring med mitt kort tills de kom till banken...

Så fattade jag ett par beslut. Jag tog ut pengar på mitt företagskort, gick hem och mediterade lite och fattade beslutet att åka till Marjane (jag hade blivit lite trött av situationen) iallafall. Annars blir det på min första lediga dag på tre veckor och på den dagen hade jag andra planer.
Jag ringde för ett gott råd från Therese huruvida jag denna gång ska spärra kortet eller inte. Min fundering var att göra det och be dem att skicka nytt kort till svenska adressen och de fick aktivera det och sedan sända med DHL för dyra pengar till mig i Marocko. Hon tyckte att de kändes klokt  - men jag är ju inte alltid klok.
Istället fattade jag ett beslut när jag åkte från Marjane (i en taxi med två herrar upptäckte jag och det är kanske heller inte klokt men  "Äsch, det kan inte vara så farligt när man är mindre ung och snygg",  tänkte jag. Och det var det ju heller inte!) att INTE spärra kortet utan leva farligt. Men en sak är säkert. Jag kommer byta lönekonto till Swedbank imorgon!

Hemkommen med min veckohandling för cirka 400 spänn varvade jag ner med lite bloggning, FB och en minimatlåda från frysfacket. Då ringde min telefon på rummet. Det tog ett tag innan jag fattade det. Vem skulle ringa mig kl nio kvällen?
Då var det gäster som ville följa med mig till Marrakech och receptionen hade lämnat ut mitt rumsnummer. Det uppskattade jag inte särskilt.  Det här är mitt hem och gästerna kan nå mig på servicemobilen 24 timmar per dygn. Det måste väl ändå räcka, känner jag. Snart har jag väl gäster som knackar på min dörr om jag inte säger till. Det får jag ta tag i imorgon innan jag åker. Respekt för det lilla privatliv jag har önskas. Jag blev faktiskt lite besviken där i ett par minuter.

Innan det blev det horisontalläge med utflyktsmanualen framför näsan chansade jag och mailade till ica.se för att vädja om hjälp.

Imorgon är det Marrakech och det, mina damer och herrar, är något att se fram emot!!!