Att vara Maria Graube

TVÅ DAGAR I MARRAKECH
Måndag-tisdag var det dags för Tvådagarsutflykt till Marrakech.

Jag hade med mig 11 gäster som ville uppleva kvällen som är väldigt speciell. Vi åkte halvåtta från Agadir och tog oss upp till stan genom Atlasbergen och ut på stäppen under det att jag matade dem fulla med historia om Marocko och Marrakech.
Jag började med guidning i Bahiapalatset. Därefter åt vi trerätters lunch på den marockanska restaurangen (olika typiska förrätter, tajine med kyckling och nyskördade klementiner från regionen.
Efter det åkte vi till Koutobiamoskén där jag har en kort guidning, för att därefter promenera till Djeema el Fna och souken och det hade blivit sen eftermiddag.

Eftersom vi hade tänkt åka tillbaka till souken när mörkret lagt sig, åkte vi till hotell Amine och checkade in och fick våra rum. Men vi stannade inte där utan gick ut till bussen redan efter en kvart, där Abdou stod beredd att ta oss tillbaka in till medinan. Det var hans fritid men han var hygglig och vi gav honom dricks allihopa för det. Vi slapp ju jaga taxi! Värt mycket!

Väl där inne skingrades vi (kvällen är på egen hand). Jag tog en tur in i souken men eftersom jag inte behöver något så blev det en kort tur men köpte med mig en liten gul tofs att sätta på min teleskop-pekpinne som är blå. Syns bra, tänkte jag, om jag valde att gå med den istället för Apolloboarden. Det känns lite för mycket som vallning av gäster med boarden, något jag inte är så glad i. Jag vill att gästerna ska känna att de trots allt väljer att följa med mig - inte att jag leder dem...

På torget var det febril aktivitet med folksamlingar runt sagoberättare och typ buskisrevyer på berberspråk. Nu var berberaporna och kobrorna/pufformarna borta...

.

Alla restauranger stod klara för servering så jag gick och satte mig på 1:an och tog ett grillspett efter att ha tagit lite foton till Apollos hemsida.


.

Jag bestämde mig för att åka häst och vagn tillbaka till hotellet (250 MAD) men tyvärr kunde jag bara tänka på hästarna som kämpade sig igenom trafiken och kusken som slog med piskan (i och för sig inte hårt men ändå... det kändes onödigt. De gjorde så gott de kunde...).


Väl tillbaka till hotellet lämnade jag middagsvouchern så gästerna kunde äta (tvådagarsturen inkluderar lunchen på dagen, övernattning samt middag och frukost på hotell).


Hotell Amine

Tog en sväng till rummet men stannade inte så länge. Straxt efter åtta gick jag tillbaka till restaurangen och hittade alla gästerna där. De var jättenöjda med kvällen och vi åt tillsammans med enbart glada miner och trötta, pratglada barn (hade tre barn med på  1,5,  3 och 5 år)

När vi ska gå upptäcker ett par att mannens plånbok är borta!!! Han försöker komma ihåg när han hade den sist. Vi bestämmer att han ska titta på rummet om den inte ligger kvar i någon väska innan vi fattar vidare beslut.

Efter tio minuter ringer telefonen på mitt rum. Plånboken är borta! Han tror han kan ha förlorat den i bussen. Jag ringer Abdou och han går tillsammans med Omar (agentens representant i Marrakech) och letar men hittar ingen. Omar berättar att det inte är någon idé att ringa polisen eftersom de ändå inte kommer göra något. Han och jag får skriva en rapport om vad som hänt istället och ge till gästerna, som nu bestämmer sig för att spärra kort och körkort.

Morgonen kommer  men jag drar mig en stund och är nere till 7 - ensam. Gästerna tog nog sovmorgon! Straxt efter nio kom storfamiljen med sin packning till mitt rum. De ville åka iväg till souken före 10. Tar med mig alla väskorna ner till bussen där jag och Abdou packar in.
Då kommer mannen som förlorat sin plånbok gårdagen med något svart som han viftade med när de kom. PLÅNBOKEN! De berättade att deras taxichaufför, som de åkte hem med på kvällen, hade knackat på deras dörr på hotellet. De hade förlorat den i sätet och han hade åkte runt till fem hotell och letat efter gästerna. Receptionen, jag, Omar och Abdou blev så  himla glada - och förvånade! Sånt händer bara inte här. Det var verkligen en chaufför som lever som han lär!!! En unik upplevelse för oss alla!

De andra gästerna kom så småningen också och alla packning försvinner in i bussen. Då kom även storfamiljen. De hade inte kommit iväg utan suttit och ätit frukost lite längre. Vi packade in oss i bussen efter att ha bett Abdou och köra ner oss till Djeema. Han fick en slant för det eftersom han körde oss på sin fritid igen och vi slapp jaga taxi. Vilken härlig chaufför vi har!

Ytterligare fyra timmar i souken där  jag gick vilse såsom sig bör och hamnade i till slut i ett frukt och grönsakskvarter med flugor överallt. Där skulle jag inte köpa något faktiskt. Det kändes lite väl ohygieniskt även för min smak. Jag försvann in i ett bostadskvarter men kände mig väldigt mycket som turist och gick tillbaka UNGEFÄR samma väg men den vägen tog mig tillbaka till torget.
Idag blev det kalvspett och pommes på Al Wafa på terassen i solen. Det var molnigt men jag ville ha den lilla sol som kom fram.

.

Klockan 14 mötte jag upp alla gästerna som alla kom till mötesplatsen Café Glacier på utsatt tid. Perfekt! Vi gick till bussen som jag ringt efter och åkte hemåt. På hemresan var även Therese kusin med kompis med. De landade i Marrakech tidigare på dagen och skulle ner och spela golf.
Efter stoppet i Chichaoua blev det saga med efterföljande applåder och därefter tystnad för att smälta dagarnas alla intryck.

Väl hemma i lägenheten tog jag en matlåda och gick och la mig. Dagen efter var det ju dags för endagars till Marrakech.

EN DAG I MARRAKECH
Jag vaknade ett par gånger under natten men somnade om så när alarmet gick vaknade jag med ett ryck. Jag hade satt alarmet på 05.10 men insåg tidigt att det är alldeles för kort tid för mig på morgonen att ha enbart en timme och tjugo minuters startsträcka. Det blev jättestressigt och inget jag kommer göra om. Jag behöver verkligen minst två timmar!

Med fleeceställ och jacka på satte jag mig med frukosten på balkongen. Sen blev det packa och promenad till bussen för att hämta upp gäster.

Som vanligt blev det en massa historia på vägen upp men den här gången hade jag intresserade och frågvisa gäster så jag hade jätteroligt med att besvara dem under hela resan, faktiskt. Det enda jag inte kunde svara på var kvadratmeterpriset på jordbruksmark men det kan jag ju ta reda på!

Samma guidning som på tvådagars genomfördes och därefter fritid. På endagars får man stå för lunchen själv så jag tipsade om lite olika restauranger. Jag landade tillsammans med åtta gäster på Al Wafa där jag denna dag valde Tajine Kefta (med typ frikadeller och poscherat ägg). Lite smaklös för min smak men mätt blev jag ju.



Idag jag gick jag vilse rejält. Så pass att jag fick ta taxi tillbaka ha ha. Jag hamnade på andra sidan medinan vid Lycée Mohammad i ett kvarter med kolarbetare. ha ha Jätteroligt men jag kände mig återigen som utböling... När jag såg en okänd Bab (port) gick jag dit, tittade ut och upptäckte att jag skulle komma till en stor väg med en jätteparkering. Noterade att jag nog kunde få en taxi där och vinkade in en som tog mig tillbaka till Club Med och Djeema el Fnaa. Spännnade!

Gick till Café Glacier och satte mig på balkongen och tog lite kort över torget medan jag såg när restaurangerna började duka upp för ännu en kväll. Marrakech är en underhållande och härlig stad!!!

.

Gästerna kom på utsatt tid och vi gick till bussen och åkte mot Agadir med saga och applåder som avslutning. Ännu en dag kan läggas till mitt spännande liv!

Antal steg dessa tre dagar blev summa summarum 27 564.