23 dec - Kvar på kammaren hela da'n!
Dagen gick till många och långa funderingar om sommaren, men också om livet längre fram. Jag
De facto: Kontrakt i Thailand är på dryga 7 månader - inte för resten av livet - och som jag beskrev igår. Asien står på min lista att uppleva innan jag dör... Jag sökte Keystaff långt efter sista ansökningsdagen och ingen av tjänsterna jag sökte fanns i Asien - men fick både jobb OCH i Asien ändå...Det är kanske meningen att jag ska åka dit nu!?
Men så är det ju det där med familjen... Men en klok människa frågade igår om jag skulle träffa dem så mycket oftare mot nu?
Och det skulle jag kanske inte eftersom jag inte ens vet om jag får världens näst roligaste jobb i Linköping där alla bor... och får jag inte det så kommer jag bli deprimerad och världens sämsta medmänniska! Att dessutom uppleva att man offrar sitt liv för någon annan - ja det blir ju aldrig bra, det! Att leva genom någon annan har aldrig varit min kopp té.
Uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuusch, vad svårt!
Men som brollan, Pajen och Milla skrev til mig - oavsett vad jag väljer kommer det bli rätt för mig. Och jag vet att de vill att jag väljer det som ÄR rätt för mig. Ingen av dem vill nog innerst inne att jag kommer hem för deras skull, även om de samtidigt gärna har mig där hemma! Sån't värmer. Tack för stödet!
Nu ska jag inte tråka er mer utan istället visa er vår Julros som vi har vid Odyssé Park. Nästan fyra meter hög! God jul på er!
- chattade med min kära kollega Zak i Jordanien,
- ringde min areamanager Emma i Sverige
- och mailade med den eventuellt framtida destinationschefen tillika areamanagern Fredrik i Thailand.
De facto: Kontrakt i Thailand är på dryga 7 månader - inte för resten av livet - och som jag beskrev igår. Asien står på min lista att uppleva innan jag dör... Jag sökte Keystaff långt efter sista ansökningsdagen och ingen av tjänsterna jag sökte fanns i Asien - men fick både jobb OCH i Asien ändå...Det är kanske meningen att jag ska åka dit nu!?
En "vintrig" solnedgång vid Atlantkusten i Agadir
Men så är det ju det där med familjen... Men en klok människa frågade igår om jag skulle träffa dem så mycket oftare mot nu?
Och det skulle jag kanske inte eftersom jag inte ens vet om jag får världens näst roligaste jobb i Linköping där alla bor... och får jag inte det så kommer jag bli deprimerad och världens sämsta medmänniska! Att dessutom uppleva att man offrar sitt liv för någon annan - ja det blir ju aldrig bra, det! Att leva genom någon annan har aldrig varit min kopp té.
Uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuusch, vad svårt!
Men som brollan, Pajen och Milla skrev til mig - oavsett vad jag väljer kommer det bli rätt för mig. Och jag vet att de vill att jag väljer det som ÄR rätt för mig. Ingen av dem vill nog innerst inne att jag kommer hem för deras skull, även om de samtidigt gärna har mig där hemma! Sån't värmer. Tack för stödet!
Nu ska jag inte tråka er mer utan istället visa er vår Julros som vi har vid Odyssé Park. Nästan fyra meter hög! God jul på er!
Kommentarer
Trackback
