Att vara Maria Graube

Under gårdagen utfärdades Stormvarning kategori två med beräknat 25 sekundmeter i byarna. Värst skulle det bli runt lunch. Jag tänkte att det skulle nog inte bli så farligt och tänkte åka in till Biltema för att reklamera mitt miniheadset som jag inte fick att fungera trots mina idoga försök under föregående aftons kväll. Men det lade jag ner under förmiddagen. Hängbjörkens hängen stod 90 grader ut, tallgrenar bröts i dungen utanför tomten och jag valde att stanna kvar i huset. (Eller nja, jag var ute och tog kort och filmade lite, förstås...)

 

Per och Jonzon hade åkt till landet för att mata fåglarna och ett tag trodde jag att de hade blåst bort för det dröjde länge innan de kom. Men de hade bara varit ute och gått en sväng och kom precis när jag tänkte ringa efter dem.

 

Jag hade köpt ett nytt batteri till min stegräknare dagen innan. Den har jag tänkt ta med mig på kursen. Med hjälp av en radioskruvmejsel kunde jag lossa det gamla så den funkade igen och jag kunde känna mig nöjd och
belåten.

 

 

 

 

 

Jag hade ju släpat med mig bagaget så jag passade på att kontrollera att jag hade lagt vaccinationsintyget i passet och att Internationella körkortet (IK) låg där det skulle. IK gäller bara tillsammans med nationella körkortet. Dessvärre visade det sig att jag hade beställt typ FEL IK. Jag hade skrivit att jag ville att det skulle gälla i Egypten, Turkiet, Spanien och Brasilien. Det finns två olika konventioner att beställa och jag beställde 68 års konvention och det visade sig bara gälla i Brasilien. Skulle ha haft även 49 års konvention. Tycker väl kanske att man kunde ha hört av sig till mig när de ser min beställning som inte stämmer... men jag kunde naturligtvis ha kontrollerat saken bättre.

 

 

Eftersom jag ändå var i handbagaget och grävde kollade jag att resten också låg med. Loggbok och penna fanns där, reseplånboken, flygplansheadset och fritidssysselsättning (med fritidssysselsättning menar jag ett mini-fiamedknuff och en mini-kortlek). Apollos sommarkatalog där vi ska kunna det som står i Reseinformation när vi kommer ner, fanns också med.

Vid fyra gick Jonzon och jag ut en sväng för att kolla eventuell förödelse men det var inte så farligt.

En talltopp i dungen närmast huset och en gran i Hagen.

 

 

Jonzon hoppade som vanligt upp på stenen där han såg sig om och fick syn på en färsk gren som han släpade runt en stund. Han fick under tiden kåda på sig som klistrade ihop pälsen, något som gjorde att han fick några ryck och sprang omkring och trodde att någon bet honom i benet *stackar'n*

 

 

Det hade mörknat när vi började närma oss hemmet igen och ett kort på juleljusen på altanen får avsluta denna dags blogg.