2020 – En bild per månad

Det är alltid svårt att sammanfatta ett år. Jag har gjort avgränsningen ETT foto per månad med något som liksom stuckit ut lite extra och sedan lite allmän text efter det. Så, varsågoda!


JANUARI - FEMTE BARNBARNET FÖDS

Den största händelsen under årets första månad blev tveklöst födelsen av mitt femte barnbarn, Izabell. Det händer ju liksom bara en gång. Allt annat går ju att upprepa, åtminstone i varianter.

Född 5 januari på förmiddagen och hemma på eftermiddagen
 
Den 16 januari rapporterades att man funnit ett ny variant av Coronaviruset i Kina. (Det finns sju kända som drabbat människor varav det första upptäcktes och beskrevs 1937. Hos människor orsakar de förkylning med halsont och hosta - ibland lunginflammation, vilket betyder att du troligtvis har inhyst just det viruset i din kropp tidigare.) Men inga varningar för resande blev utfärdat, så lite senare samma månad flög jag till Malaysia för att bli kvar där ett par månader. Tre rundresor var inbokade; två 14-dagars för Rolfs och en 21-dagars för Albatros, något jag verkligen såg fram emot.


FEBRUARI - VI LÄR OSS NYTT ORD: COVID-19 
 
I mitten av februari började vi notera förändringar på huvudturistmålen. Nästan inga besökare alls!


Den 17 februari kom vi till ett folktomt Istana Negara (kungliga palatset, KL) och vakter med munskydd
 
Ja. Plöstligt började man allt oftare berätta i media om det nya viruset som börjat sprida sig i världen med ljusets hastighet. Den 11 februari döpte man det till SARS-CoV-2 och sjukdomen fick samtidigt namnet Covid-19.
Redan i början av februari kom mail från Rolfs och Albatros om Coronavirusets spridning och att vi reseledare skulle vara uppmärksamma på läget. Ännu fanns dock inga reserestriktioner från Sveriges håll. Men i Malaysia drogs VISA in från Kina, satte inkommande passagerare på kryssningsfartyg och flyg i karantän oavsett nationalitet, och arresterade de som trotsade beslutet. Affärer, restauranger och turistmål hade öppet som vanligt, vilket betydde att även rundresa nummer 3 skulle gå av stapeln som planerat den 4 mars.


MARS - ORANGUTANGER OCH LOCK DOWN

Höjdpunkten den här månaden blev besöket i Semenggoh naturreservat den 17 mars. Att få se Orangutanger i rätta miljön högt uppe i träden, var en STOR upplevelse för alla oss som var där.  Jämte hanen Annuar (f. 1998), fick vi se Anaku (f. 2006) och en hona som jag inte uppfattade namnet på.

Foto: Ulf Eneroth. (Tack så jättemycket för den fina bilden på Annuar)

Nu hade världsläget trappats upp. Den 11 mars deklarerade WHO att SARS-CoV-2 orsakat en Pandemi, det vill säga en epidemi som drabbar många och över stora delar av världen. Under dagarna som följde kunde vi höra i media om länder som stängde gränser, flyg och kryssningar som ställdes in och dödstalsstatistik.
Den 16 mars meddelade premiärminister Muhyiddin Yassin att Malaysia också skulle stänga sina gränser, och införde MCO (movement control order). Vår utflykt till staden Kuching samma dag, var den enda vi gjorde enligt programmet. Dagen efter konstaterade jag att vårt flyg hem till Sverige den 25e var inställt - och nu började en vansinnig tid.
 
På Borneo började allt stängas ner, inklusive restaurangen på Damai Beach Resort där vi bodde. De började enbart servera frukost och hade resten på rumsservice. 
Jag fick veta att alla turistattraktioner på ön skulle stänga midnatt till den 17e. Allt gjordes för att vi skulle kunna rodda om, för att komma iväg till Semmengoh som skulle ha varit dagen efter egentligen. Men det var målet med resan för många, så den utflykten kändes speciellt viktig. Till slut fick vi ett par timmar på oss att göra oss beredda för avfärd - det var nu eller aldrig. Och du kanske kan känna allas vår glädje över att faktiskt få se orangutanger!
Förutom att nu försöka hitta enkla, mer närliggande besök för att göra tiden lite roligare, handlade det om att hålla såväl mig som resenärerna uppdaterade. I ett mail från Albatros samma dag som turistattraktionerna stängdes, fick jag veta att man försökte få hem oss snarast möjligt. Och jag kan bara föreställa mig allt arbete som gjordes på köpenhamnskontoret, för att akut få hem resenärer från världens alla hörn.
 
Och så meddelades det, att den 20e skulle även Malaysias gränser stängas helt. Flyg ombokades och jag fick nya biljetter... som avbokades. Nya flyg bokades med nya biljetter som jag mailade ut... som även de avbokades. Det blev många biljettutskick den veckan. Lunchtid den 19e kunde jag så äntligen maila ut vår sista chans för att inte bli kvar i Malaysia på obestämd framtid. DEN blev av, och såg ut så här:
20/3
Frukost 06:30 - Väskor ut kl 07:45 - Buss från hotellet kl 08:15 - Flyg med Malaysian Airlines från Kuching till KL kl 11:15 - Flyg med Emirates till Dubai kl 19:05 där vi skulle landa kl 22:30 och en transittid på 10 timmar.
21/3 Flyg med Emirates från Dubai till Arlanda kl 08:30
Ett snöpligt slut på vår rundresa, men på hemresan gick det ingen nöd på oss. Vi fick nämligen åka Business class hela vägen :)
 
Men nu går vi vidare till April, hörni!
 
 
APRIL - NYTT LIV I SVERIGE - IGEN
 
Jag fick höra att Föreningen 9 Liv behövde stödhem, och bestämde mig för att ställa upp. Därför blir månadens foto på Ellie och Pyret som kom hem till mig den 22e.


Två katter som inte litade på folk ett endast dugg, kom hem till mig för socialisering
 
Jag satte mig i frivillig karantän cirka tre veckor när jag kom hem från Malaysia, ifall jag blivit smittad med Coronaviruset. Men drabbades istället av ett mördarvirus i några Borneomyggbett. Vidare umgicks jag med familjen - utomhus. Både inne och ute odlades det - mest grönsaker. Det blev en hel del kattgrejer inköpta, både färdiga och för enklare byggprojekt. Mina planerade resor avbokades en efter en, men jag hade min timanställning kvar på Releasy och fick gå utbildning till Telias kundtjänst. Mitt hemmaliv kändes ändå ganska utstakat och säkert. 
 
 
MAJ - HEJ DÅ, HOJEN!
 
Så vandrade jag glatt in i maj månad. Men månaden blev inte helt som jag hade föreställt mig. Min axelvärk spred sig till andra delar av kroppen, och då det inte blev snar bättring valde jag till slut att sälja min fina hoj.
 

Idag körs hojen omkring av en tjej i Växjö

Provtagningar började för att ta reda på vad som var fel i min kropp, medan jag längtade över att kunna börja jobba ordentligt. I övrigt umgicks jag med familjen på olika sätt och 9Liv-katternas framsteg gick sakta åt rätt håll. Men stödhemskatterna kommer nog aldrig bli handtama, och det är ju lite därför man skaffar sig en katt. Att ha någon att gosa med. Därför bestämde mig för att köpa en Maine Coon-blandis av Nina. Och kanske kunde en orädd kattunge dessutom påverka dem i positiv riktning, tänkte jag.


JUNI - DET VÄXER
 
Förra året hade jag en odlingslåda tvärs över vägen. Det här året frågade jag Stångåstaden om man inte kunde ställa upp några lådor på vår baksida. Och det nappade man på. Det blev ytterligare tre, till andra hyresgäster i huslängan. Jag fick, till min stora glädje, tillåtelse att köpa ytterligare en odlingslåda att ställa intill den andra, och investerade i ett lock för att få ett litet växthus.


Det växte riktigt bra i mina odlingslådor
 
Månaden ägnades annars mest till provtagningar och test av olika slag samt utredning på ESCU (Enheten för samordnad cancerutredning). Men som vanligt umgicks jag med familjen ute då och då. Mammautflykten gick till Pers sommarstuga i Nykil. Två gånger hann jag besöka också kattungen som jag tingat och döpt till Rajax. 


JULI - LIVET PÅ VÄNTELISTA

Den 9e vågade katten Ellie ta en ostbit ur handen. Dessvärre gick framsteget bakåt till ursprungsläget ganska snabbt efter detta. Men skam den som ger sig. 
 

Det är sorgligt att se hur rädd en katt kan bli för människor, eller ja, för allt som rör på sig
 
Denna sommarmånad flyttade MC-blandisen Rajax hem till mig och roddade om i kattvärlden. Stödhemskatterna var framme mer och började till slut leka, om än lite försiktigt. Mamma och jag fortsatte med våra småutfykter och köpte dansskor IFALL jag hade lust att ta upp line dance igen. Jag fick inga besked om provresultat och gick lite som ett vakum med bara katterna, familjen på Snapchat och messenger och odlingslådor som glädjeämnen. Men man måste ju hitta på något roligt, därför ansökte jag om namnbyte och verksamhetsbyte på mitt företag, fick igenom det så nu heter det Mindfinity istället. Hemsidan hjälpte Tobaunta Torkelsson mig med.


AUGUSTI - SLUTET ÄR BÖRJAN

En lite roligare månad på många sätt. Bland annat träffades jag och Pernilla L på en fika vid Tannefors slussar. Vi träffas ungefär vart tionde år, så det blir månadens foto.

Foto: av en person som satt vid bordet bredvid

Augusti fylldes vidare med roliga saker som mammautflykter (Boställets Vedungnsbageri, Smultronstället, Kisa och Brunneby), grillfest med familjen i Pers trädgård, odlingslådor med skördeklara grönsaker och omsådd, att jag kontaterades vara cancerfri, stödshemskatter som nog tyckte livet blev liiite roligare och en liiiten flickakatt vid namn Izzy flyttade in. Jag skrev kontrakt med Studentnyttan och Sökis för Mindfinity, och började resan mot auktoriserad sverigeguide i slutet av månaden. Ej att förglömma så hade jag förmånen att glida in i 59:onde levnadsåret.
Samtidigt uppstod ett sorgens beslut, nämligen att jag kände att Telias kundtjänst inte passade mig, men inget annat skill fanns på Releasy som jag skulle kunna hoppa över till istället just då. Det betydde att jag fick ta beslutet att antingen ha kvar Telia, eller sluta. Och eftersom jag sällan eller aldrig gör något som inte känns 100% bra, så slutade jag. MEN istället erbjöds jag anställning på Norstat, norra Europas största datainsamlare för alla typer av undersökningar. Bara att haka på ett nytt tåg alltså.
 
 
SEPTEMBER - BÖRJA CYKLA? NÄE

Jag promenerar mycket. Sedan har jag barn och barnbarn som istället cyklar mycket. Med viss påtryckning när barnbarn nr 4 fått cykel och knappt ville kliva av den, tog jag ut min otäckt rosa tvåhjuling som annars står väldigt bra i förrådet och samlar damm sedan snart tre år.

Det räckte med att ta ut cykeln, fylla på luft och cykla 50 meter för att sedan tröttna
 
Cykeln, den hamnade i förrådet lika snabbt som den kom ut, och där står den orörd fortfarande. I ett hastigt ögonblick tänkte jag köpa en elcykel, men det gick över ungefär lika fort.
September innefattade annars roliga uppdrag på Norstat, Mjärdevistafetten, mammautfykter (Vadstena och Skänninge) och träffar med Linköpings och Vadstenas guideklubbar.

 
OKTOBER - POSITIVT ATT VARA NEGATIV

Ja, i vissa fall stämmer ju rubriken. Månadens foto blir resultatet av antikroppstestet. Jag vistades i China Town runt åtta gånger under perioden januari till mars och blev både hostad och nyst på. Statistiskt sett borde jag väl ha blivit smittad...

Intressant att jag inte hade haft symptomfri Covid-19, tyckte jag
 
Denna höstmånad förberedde jag vintersådd, började göra egen saltgurka eftersom vita saltgurkan inte längre fanns att köpa, firade mig själv på alla chefers dag, gjorde några fler mammautflykter (Mjölby, Motala), åkte med Milla till Ullared, gjorde premiärköp på Reko vid Ikanohuset, och avslutade med Halloweenmaskerad på jobbet.


NOVEMBER - VEGANTEST
 
Första vintermånaden i min verklighet. På Norstat startade jag en frukostklubb redan i September och av någon anledning har den råkat bli till 99% vegansk. Det finns veganska alternativ som faktiskt smakar bra, även om en del produkter som aldrig kommer kunna ersättas av mig, där mjölk, ost, cognacmedvurst och kött är några.

Har gjort veganska smörgåstårtor tidigare, och i november kom en till som föll i god jord
 
I månadsskiftet oktober/november kom Andra Vågen, och antalet coronasmittade ökade igen varvid nya restriktioner diskuterades på regeringsnivå, bland annat förbud mot sammankomster med fler än åtta personer.
Jag var på tandläkarbesök, mammautflykt (Sharpman i Hogstad för våffla), fick sätta upp en halvpall odlingslåda till de andra två som tjänstgör som bokashi-jordbank, provade olika téer för att se om jag ville bli tédrickare, testade att göra eget isté, köpte andningsskydd och läste på hur de ska användas.

Nu längtade jag till jul. En konstgjord gran växte upp på Stora torget, nissedörren kom upp,och tomtevättarna - som är framme året runt - fick en mer framstående plats. Annars blev det inte mycket julpyntande. Jag konstaterade tidigt att klädd julgran inte var att tänka på med två ungkatter. Speciellt Rajax som petar ner mer eller mindre allt från den plats jag placerar det på, och det mesta hamnar under soffan. För att slippa dra soffan fram och tillbaka beställde jag Undersängenborsten från Wish denna månad, en sak som visade sig vara en bra investering.


DECEMBER - TOMTEMORSORNA
 
Det kom ännu fler restriktioner för att förhindra coronaviruset spridning. Man avrådde bland annat från att resa runt i landet, och besöka sina släktingar i jul. Här gällde att tänka om. Beslutet blev därför en julklappsturné vid namn 'Tomtemorsornas julklappsturné' med resande julbord tillsammans med mamma. Vi åkte runt och ringde på hos familjerna och överlämnade paket, besökte kyrkogårdar och tände ljus för att sedan åka till min moster för att äta julbord i burk. En julafton jag tror att vi alla kommer minnas som något speciell.
 
Resande julbord med kalla rätter i pepparkaksburk (och varmrätter inlindade i folie)

Årets sista månad gick i övrigt till firande av Nobeldagen (10/12) med glittrig poncho och 7 rätterslunch på jobbet, vegansk jultallrik på Helthies med Frukostklubben, avsmakning av ekfatslagrad julmust som blev en favorit, firande av Jultröjans dag (18/12), blev inbokad på fyra rundresor i Norden (Hurtigruten Kirkenes-BergenStora Sverigeresan samt Hurtigruten med Trondheim och Bergen), och gjorde ett kortfilmsprojekt till guideutbldningen som gav mersmak, vilket betyder att jag gjorde en till och kommer göra flera :).

Jag tycker ändå att mitt liv inte blivit negativt påverkat av restriktionerna. För mig handlar det om vilken attityd man har till det som händer, oavsett vad det gäller. Men förändringar, ja visst!
Jag handlar mer på internet än i fysisk butik. Avstånd är självklart, och man backar om någon kommer för nära. Handsprit och mer handtvätt ingår i rutinerna. Jag använder sociala media i samma utsträckning som tidigare och träffar vänner typ lika sällan, men använder digitala mötesappar som Teams och Zoom mer. Däremot träffar jag mamma mer än tidigare.
Till jobbet promenerar jag (vi jobbar inte hemma), och där sitter vi med skärmar och plexiglas mellan våra arbetsplatser. I personalmatsalen väljer vi själva hur vi sitter och kan sitta med flera meter emellan. Och skolans träffar skjuts på framtiden men examen planeras ändå till början av juli och följer än så länge min egen plan.
De nya restriktionerna som kom i slutet av denna månad, och som gäller nu, var;
  • Alkoholförsäljning förbjöds från och med klockan 20.00 på serveringsställen.
  • Maxantalet i ett sällskap på restaurang var nu fyra personer. 
  • Köpcentrum, butiker och gym skulle räkna ut maxantal besökare för att parera trängsel
  • Gymnasieskolor skulle fortsatt bedriva fjärr- eller distansundervisning
  • All verksamhet för allmänheten som inte var nödvändig skulle vara stängd
  • Munskydd rekommenderades i kollektivtrafik under rusningstrafik (fr 7/1)
  • Alla som kunde jobba hemma, skulle jobba hemma.
 
Här skulle egentligen inlägget sluta, men för den som orkar och är intresserad, följer nu ännu en tillbakablick, där jag gör en jämförelse mellan förutsägelse (https://www.yearly-horoscope.org/2020-horoscopes/virgo/) och utfall. Det blev faktiskt mer intressant än jag trodde...

I början av 2019 kollade jag aldrig astrologernas förutsägelser om mitt 2020 (https://www.yearly-horoscope.org/2020-horoscopes/virgo/). Det har jag gjort nu, och det blev väldigt rolig läsning och det bästa av allt är att man får tro vad man vill om förutsägelserna.

* Min familj skulle utökas – och femte barnbarnet Izabell kom den 5 januari.
* En karriär skulle få ett abrupt slut – eh, ja det kan man lugnt säga. Egentligen blev det ju två avslut. 
* Vidare skulle jag bli tvungen att acceptera sånt som annars skulle vara helt oacceptabelt – och mycket sånt har det definitivt blivit: att inte ta i hand, hålla avstånd, isolera mig är några saker.
* Mitt goda humör skulle vara förträffligt de första nio månaderna av året. Jag tycker nog att de höll i sig hel året.
* Ekonomiskt skulle jag ta mer risker med pengar, och under slutet av 2020 skulle jag få lite sämre ställt varvid jag behövde planera för det och vara uthållig. Ja, det hade ju varit bra att läsa tidigare, för ovetandes om detta blev jag faktiskt något strandsatt i slutet av december månad. Och tekniskt sett fick jag sämre ekonomi hela det här året. Men intressant i sammanhanget var att jag valde jag ändå att satsa lite småpengar i aktier och fonder. Jag öppnade konto på Avanza och köpte några fondandelar och aktier - och det har väl gått sådär...
Användandet av kommunikationssystem och elektronik skulle öka. Jamen, eller hur? Tänk att de plattformar jag har lärt mig använda det här året: Teams, Zoom och Google meet användes flitigt till digitala möten.
Hälsomässigt stämde det inte så bra dock. Jag skulle få ett förträffligt år. Istället gick jag in i januari med knivhuggen i min axel som utvecklades till mer allmän värk, varvid mitt liv hamnade ”on hold” i maj. Trots prover och tester vet man fortfarande inte varför min hälsostatus är det den är. Nu har både läkarna och jag gett upp att forska vidare, och jag väljer att acceptera det som är...
* Kärlek med kyrkbröllop lyste även det med sin frånvaro.

NU är inlägget slut. Dags att gå vidare i livet till lite andra grejer än bloggen!

Tjing!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0