Att vara Maria Graube

Idag tog jag sovmorgon och låg jag kvar i sängen till typ 06.25. Unnande mig den lyxen, faktiskt.

Idag skulle jag ju ha åkt till Stockholm men igår eftermiddag avbokade jag resor, intervju, läkarbesök och boende lite akut. Mitt liv visade sig ju ta en annan vändning!

På förmiddagen gjorde jag klart med Försäkringskassan att jag kommer jobba lite timmar och fick okej på det. Jag mezzade med Calle och fick okej på att jag jobbar trots kontrakt. Då var det klart! Bara att jobba vidare mot eftermiddagen.

Bara för att jag inte åkte till Stockholm är inte sagt att almanackan blev tom, som sagt. Per och jag skulle ses på Tornby runt lunch, bestämde vi. Vi skulle köpa något till Elton att ha med i veckan, när vi ska hälsa på familjen första gången sedan de som hem. Passade på att ta några lite vårlika bilder på väg till bussen.. och fler skulle det komma under dagen!


Vi handlade först på Maxi och åkte sedan till Sagoland och Babylandet. Där köpte vi presenter till Elton som vi ska hälsa på i slutet av veckan. Jonzon blev superduperglad och dök ner i kassen och trodde det var en ny leksak till honom, förstås.

Klockan var bara 12.15 när vi var klara. Jag bestämde mig för att bli kvar på Tornby och äta lunch och sedan åka in. Det blev inte riktigt så, tyvärr kan jag säga så här efteråt. jag gick först in på IKEA och kollade lite på Glitter. Skulle vilja ha ett par neutrala örhängen. Men det fanns inga jag tyckte om. Gick istället till Guldmaggan och Guldfynd och frågade om de hade 12uddiga stjärnor, vilket det inte hade. Fick sedan för mig att jag istället skulle ta bussen till stan och åka till min fd klasskamrat från gymnasiet, Susanne,  och Yngve på Susanne Berlin Jewellery, Storgatan 25 i Linköping - kanske DE kan tillverka ett smycke med formen av en 12uddig stjärna???

Men så missade jag bussen vid IKEA. Då bestämde jag mig för att gå bort till busshållplatsen vid Coop. Solen sken och när jag kom fram satte jag mig ner på bänken och noterade ännu en 50öring till hushållskassan!



Stoppade burken i väskan och bestämde mig för att jag skulle gå och äta på Burger King. Jag började gå mot Burger och kom ju då på att MAX ligger vid Jula. Så jag gick dit istället! Beställde ett minimål Cheese med Bearnaisedip och ChiliCheese och vatten utan kolsyra och till det dagens Corre! Satt och njöt bakom fönsterrutan och nästan svettades.


När jag ätit klart kände jag att jag behövde roa mig lite så jag tog rulltrappan upp mot Jula och ner igen haha... Ja jag HADE tänkt gå in en sväng i butiken men tappade lusten på vägen upp helt enkelt.




Jag gick in, skrev på köpeavtalet och fortsatte min promenad mot Stångån. Nu hade jag ännu ondare i foten. Valde att gå i gräset för att inte gå på hård asfalt. Och det var ju himla trevligt. För där hittade jag fullt blommande Tussilago och Scilla!


Och på cykelvägen kom en jättefin larv gåendes.




Haltade nu Gillbergagatan fram - men nu fanns ingen återvändå. Ingen busshållplats fanns i sikte i området. Det var nog likalångt till den som att gå till Arbetslivsresurs... Då plötsligt fångade en utgrävning mitt intresse. Kanske något spännande skulle uppenbara sig om jag lutade mig över kanten... Men näe, Tornby ÄR inte Petra - så är det bara... Det var bara en ut/nedgrävning av VA. Vad hittar man inte för att roa sig själv en liten stund?



Vandringsturen gjorde ONT åt mina fötter. Jag kom fram till Resecentrum lite tidigt och satt mig ner för att vila i trappan.


Då kom Elisabeth, en av mina fd danselever och gick. Hon stannade och pratade bort en lång stund. Jättetrevligt att se henne och höra att Roland, hennes man har fått lite ordning på blodtrycket igen!

Klockan 15 var det dags att skriva kontrakt men det fanns inget att skriva på... men jag fick en pärm med info att läsa på och förbereda mitt första flerpartsamtal som är imorgon eftermiddag.

Tog halvfemtåget hem och Per mötte upp på stationen. Han skjutsade mig till Vikingahallen så jag fick hämta mitt trådlösa modem och koder från SEB! Jag hade dessutom fått mitt företagskort och F-skattebevis så nu känns det på riktigt!

Dagen startade inte så bra... eller Jo, det gjorde den nog. Iallafall så blev den väldigt annorlunda och fick mig att tänka till hur jag agerar. Och kanske det som hände bidrog till det som hände på eftermiddagen?! Men låt mig börja från början!

SJÄLVRANNSAKAN PÅ SCHEMAT
Jag faller inte längre för martyrskap och gör inte andras problem till mitt. Det här har en del människor svårt att förstå. De tror aldrig man mår dåligt utan tar lätt på allt som händer. Det är inte alls det det handlar om.Jag ser hinder som utmaning och upplever därför eventuella negativa händelser ur ett positivt perspektiv - och som sagt, gör inte ditt problem till mitt eget. Varför har jag nu reflekterat över detta denna måndag???

Jo, att få ett mail från någon som upplever att

• hon inte vågar berätta om hur hon mår
• att jag jag viftar bort hennes problem
• att jag tycker det är enkelt att gå vidare
• inte bryr mig om att hon mår dåligt
• att jag inte var någon riktig vän
• att hon skulle ta hand om sig själv i fortsättningen
• och tackade för visat intresse.

Det drabbade mig hårt! Vet inte om och när det hände sist... Tillfälle för självrannsakan, alltså! Jag ställde därför några frågor till mig själv;

• Skulle jag bemöta/behandla henne annorlunda än jag möter andra människor?
• Är det kanske bättre om jag bara lyssnar utan att komma med egna reflektioner?
• Ska man välja att nicka förstående åt ett mående som handlar om samma sak sedan flera år?
• Var det mig det var fel på som inte tycker "synd om" henne?

Och svaren som kom var;

• Hur kommer det sig då att de som kommer till mig gör det just för att få mina reflektioner, perspektiv och annat tänk?
• Hur kommer det sig att en f d kund på ett ställe där jag jobbade, gjorde sig besväret att leta upp min hemadress och kände att hon måste skriva ett kort som tackade för hjälpen ur en svår situation och ville bjuda på fika?
• Att må dåligt är negativt. Om man mår dåligt att samma händelser i flera år, kallas det mönster och negativa mönster behöver brytas annars blir man fysiskt sjuk (läs gärna mer på kangenbloggen om det). Att, som jag, lämna problemet och fokusera på något annat är inte ignorant utan välmening. Att en del inte upplever det så är inte mitt fel!
• Det är ingens fel. Man är helt enkelt inte på samma trappsteg - och det är helt okej det med!

EFTERTANKE
Efter en stund kom jag fram till att när jag mådde dåligt (och var sjukskriven tre år, faktiskt) orkade jag heller inte höra på människor som gått vidare och inte gjorde mitt problem till sitt. Jag ville att de skulle känna med mig och tycka att det jag gick igenom var helt förfärligt. Jag ville inte att de gav sitt perspektiv på mitt problem som egentligen inte var så stort som JAG ville ha det till. Såna människor valde jag snabbt bort. De var för jobbiga, helt enkelt! Men sedan "hände" fyra saker. Jag fick 1. kurator  2. kurs  3. böcker (och föreläsningar så småningom)  4. en väninna som tvingade iväg en på saker som man egentligen inte hade lust med och sa obekväma saker.

Jag fick alltså en kurator som jag gick och pratade av mig hos, eftersom jag inte upplevde att jag hade någon som lyssnade på mitt/mina gigantiska problem. Och hon fick mig att tänka till, se saker ur ett annat perspektiv, att det jag tyckte var så himla viktigt faktiskt inte var livsavgörande och lärde mig vikten av att ta eget ansvar över mitt mående - hon var skarp, jag grät och hatade henne i början. Sedan hände något och jag BÖRJADE förstå men hade ännu inte fått allt helt klart för mig.
Jag fick, ett halvår senare, gå en kurs där man skulle fundera ut vilken väg man skulle ta i arbetslivet eftersom jag skulle byta jobb, där min lärare pratade om att vi väljer hela tiden och jag var så himla upprörd över detta. Jag befann mig fortfarande i ett martyrskap där jag bara tyckte saker hände runt omkring mig och att jag var offer för omständigheter och kunde inte för mitt LIV begripa att ingen annan kunde se det!
Jag läste också en hel massa inom personlig utveckling och började så småningom förstå att man ju faktiskt väljer sitt eget mående i och med den attityd man har i situationer man skapar eller möter. Och just det HÄR har jag jobbat med i 14 år kan man säga... så det är klart att man har hunnit inse en hel del och de första åren av allt annat än enkla! (Det var så jag kom in på stresshantering och coaching, förresten.)
Jag hade dessutom en väninnan i närheten som var lite obekväm men som fortfarande är min väninna.



SAMMANFATTNING
Alla har inte en och samma syn på vänskap. Att sträcka ut en hand är inte vänskap för mig, det kan alla göra, även främlingen på gatan.
För mig är vänskap en som inte bara lyssnar och jamsar med i någons elände utan istället vågar säga emot och komma andra prespektiv som kanske inte alltid är så roliga att höra - utan faktiskt är mer asjobbiga och besvärliga att höra. Det innebär för mig att komma framåt, att utvecklas som människa och bejaka livet vi lever!

Själv har jag (minst) två Tell-it -like-it-is (som Dr Phil, en av mina idoler) i min närhet som jag uppskattar oehört mycket. Per har stått bredvid mig i 22 år och Pella i 17. De talar om hur de upplever saker jag säger men bestämmer inte att det är så jag tycker! Och tycker vi inte likadant så accepterar vi det och går vidare. DET är vänskap för  mig!

Hittade ett bra citat om sorg som jag erkänner att jag kände när morgonen inte blev så positiv som jag hade förväntat mig. "Även sorgen kan bli en kraftkälla, om vi övervinner dess förlamande inverkan och trotsar dess lockande till medömkan med oss själva." (Jakob Billström)
.
Jag tillät händelsen påverka mig 1,5 timme. Men sen kunde jag inte ägna mer tid till självömkan. Det var hög tid att gå vidare i livet! Det var ju 16 timmar kvar på måndagen (hm kanske ska räkna bort sovtiden, iallafall) och jag hade ju en massa upplevelser som väntade!

Men vad hade nu dagens första ledsamma med eftermiddagen glada händelse att göra???

Jag berättade i torsdags om ett samtal jag fick i bussen. Det var Nina som jag träffade under min tid som butiksledare på Myrorna och hon arbetade då på Samhall Resurs. Vi samarbetade med rehabilitering av långtidssjukskrivna. Nu ringde hon och frågade om jag hade något att göra och att hon ville ha mig som Coachkonsult för en ny grupp fd sjukskrivna (läs utförsäkrade) med start inom kort. Visst låter det fantastiskt!? Möte avtalades till fredagen och då fick jag veta lite mer vad de ville och jag sa "Klart jag hakar på!" Vi bestämde att jag också skulle träffa regionchefen så snart som möjligt och det blev alltså idag. Här är det snabba bud!

Under vårt lunchmöte insåg vi nog båda att vi har samma filosofi och sätt att se saker. Vi rotar inte i det som HAR hänt, vi tittar på hur situationer ser ut just NU och om man kan se/tänka/göra något annorlunda (kallas kognitiv coaching)!
Jag berättade om min egen långtidssjukskrivning på 90-talet, vägen tillbaka och hur jag idag ser livet som ett enda äventyr fyllt med utmaningar. Han frågade mig då om jag kunde ge ett exempel på något som får mig ur balans. Då berättade jag om min morgon, faktiskt. Hur jag först blivit ledsen, sedan funderat igenom det inträffade, rannsakan och att jag sedan bestämde mig för att gå vidare i livet.
Jag berättade också att om samma sak hade hänt 1993 hade jag fortsatt älta och tycka synd om mig själv, gått och lagt mig, dragit täcket över mig efter att ha ringt och avbokat hans och mitt möte. Jag hade inte ORKAT ta tag i livet den dagen. Idag slösar jag inte bort mina dagar så.

Jag tror inte att enbart mitt svar över hur jag hanterade dagens situation bidrog, men två timmar senare var jag Coachkonsult för Arbetslivstjänster och blev inbjuden till deras Afterwork kl 16.30 idag för att träffa en binge kollegor. Det känns så himla rätt och vansinnigt roligt!!!

Sist en sån här sak hände var 2001 - att jag blev tillfrågad utan att jag frågade först, alltså. Då var jag inne på Myrorna för att handla och Gunnar frågade om jag inte skulle söka jobb som Avdelningsansvarig på Möbler, prylar och böcker och det slutade med att jag var butiksledare fram till februari 2007.

Nu kanske någon säger: Vilket flyt hon har! Men ack så fel det är. INGENTING händer av sig självt. Allt som händer i mitt liv har jag jobbat för att det ska hända.

Men dagen slutar inte här. FÖRE AfterWork var jag hos B-M och beställde min joniseringsmaskin,  Leveluk SD501, så där försvann 34 000 spänn på ett bräda. Men i början av nästa vecka borde jag ha min joniseringsmaskin och kan börja producera vatten som jag kan ge bort. Mer om detta kommer självklart på kangenbloggen...

Jag fick från Tannefors till Arbetslivsresurs och passade på att ta några bilder! Tror jag har hittat en framtida extra inkomstkälla. Vid Cloetta Center fanns massor av tomburkar som jag inte hann ta hand om... Det blev bara en burk idag och den hittade jag vid Tekniska verken. Det blev dagens bidrag till hushållskassan, hehe!


Efter min lilla promenad var det så dags att gå upp och säga Hej till folket på Arbetslivsresurs. Smörgåstårta, vin och kaffe och massor av skratt blev det. Och en av kollegorna visade sig vara en skolkamrat från Munken! Livets vägar äro outgrundliga, ni!




Avslutar dagens blogg med några Ordspråk om vad riktig vänskap handlar om för mig, så ni har koll på hur jag tänker.
"Det är stor skillnad mellan vänskap baserad på nytta, och vänskap baserad på uppriktighet. Bara det sistnämnda förtjänar namnet sann vänskap" (Aritsoteles)
"En vänskap som inte tål att allt blir sagt, håller inte i det avgörande ögonblicket." (Carl Joachin Hambro)
"De uppriktiga vännerna är få, men så är efterfrågan inte heller stor" (Marie von Ebner- Eschenbach)
"Den som söker efter vänner utan fel, kommer inte att få några" (Hasidic Proverg)

Och innan jag stänger ner kommer några heta tips för att lyckas i (arbets)livet.
Regel nr 1 Förtroende för din egen kunskap och kapacitet = Självförtroende
Regel nr 2 Ditt namn är ett varumärke, DITT varumärke och du äger det.
Regel nr 3 Marknadsför det!

Och en sak till! Låt mig presentera trädgårdens första vårblomma, några Snödroppar, som lyckats ta sig upp. Det händer inte bara saker på kort tid i mitt liv...


PS. Dagen tog inte slut riktigt där heller för vid tio på kvällen fick jag ännu en förfrågan om coaching fast den här gången gällde det ett privat ärende. Vi får se vart det landar... Kan man verkligen GÖRA annat än att älska livet???  DS.

Per skjutsade mig till stationen så jag kunde komma ner till stan och Ulla igen. På stationen gjorde jag första fyndet för dagen - en 50-öring! Då visste jag att dagen skulle bli riktigt intressant.



Vandrade vidare in mot stan, hoppade in på fiket på Trädgårdstorget och köpte en frukostmacka (det var ju dags för mellanmål snart) för 29 spänn och lämnade som vanligt en krona i dricks. Och jag hann bara gå 25 meter så hittade jag en guldpeng!

Sent på natten (i mitt tycke då'rå) föddes en ny familjemedlem, Elton Fahlgren. kl 23.38, 49 cm och 3480gr.
Och idag på förmiddagen fick jag ett sms med en söt liten bebis som kommer vara kvar på BB ett par dagar. De misstänker att han har fostervatten kvar i lungorna och de ska passa på att gå till örondoktorn på måndag - SEN får de åka hem om allt är bra!

Vaknade kl tio i fyra pigg och förväntansfull. Jag hade överlevt natten och Per gratulerade mig (hade sagt till honom att jag nog skulle dö i hjärtinfarkt på natten men att jag var nöjd med livet och fick sluta på topp!)

Käkade frulle och satte mig med registering av företaget hos Skatteverket och Bolagsverket. Alltid svårt att göra en preliminär självdeklaration och uppskatta omsättning och sånt men jag räknade fram några siffror och skrev att de får höra av sig om det är helt uppåt väggarna. Tar väl ett par veckor innan jag får F-skattesedel och Registeringsbeviset.

Sedan blev det dags för Jonzon att gå ut och straxt därpå gick jag till bussen som tog mig till Vikingstad station och mitt besök hos den personen som ringde och chockade mig igår. Eftersom inget är 100% klart än (mer 75%) vill jag inte berätta vad det handlar om men så mycket kan jag säga att jag har sagt ja och projektledare har sagt ja- nu är det högste Chefen som också ska säga Ja. Om det blir 3 JA vinner jag ett konsultuppdrag, första uppdraget i mitt nya företag! Och jag avslöja så mycket att roligare uppdrag har jag svårt att tänka mig på hemmaplan!!!

Upplevde en lite trolsk himmel i Vikingstad.



Jag gick av tåget och upp mot Cloetta Center. Plötsligt får jag syn på något på marken. En peeeeeeeeeeng, trodde jag men det var det ju inte ALLS. Det var en plåtbit. Men jag var glad i 15 sekunder iallafall!




Efter mötet tog jag en promenad till Helles igen. De skulle få  fålla upp kostymen jag hittade på Myrorna igår. Därefter bestämde jag mig för att ta bussen till Skäggetorp. Skulle hämta en bok där kl 14.30. Jag var där i god tid och hann med en korv med mos på fiket och att köpa Tahina och bröd på Salam, den arabiska butiken i Skäggetorps Centrum. Åh det var så himla trevligt. Där gick jag och lyssnade till olika arabiska dialekter och fick själv säga några ord.



Det kom inte någon med någon bok så jag fick behålla min hundring och åkte tillbaka till stan och tåget som skulle ta mig hemåt. Jag satte mig bredvid en ung man med mp3hörlur i örat. Han tog av sig den och började prata. Han kom från Iran och hade bott i Sverige i 3 år och pratade flytande Svenska. Han berättade att han höll på att flytt ner till Göteborg för att jobba med flyktingar i åldrarna 14-19 åroch berättade hur HAN hade upplevt att komma till Sverige. Mycket intressant! Och så fick jag slänga ur mig lite arabiska strofer ännu en gång denna dag.


På kvällen öppnade jag burken med Tahina och värmde brödet lite snabbt  i mikron i ett försök att återskapa min vistelse i Egypten och Jordanien. Men aja, inte var det samma sak, inte. Men det var värt att prova...

Det blev en omvälvande dag. Inte för att den startade kl 10.50 när jag stod vid busshållplatsen för att åka till pendeln i Vikingstad och sedan komma in till stan. Men jag startar där iallafall.



Jag kom in till Linköping utan att ana vad som snart skulle hända. Jag gick bort till buss 1 med ambition att åka upp till Trädgårdstorget och gå och handla på Netto innan jag skulle möta min vördade moder framför SEB. Plötsligt ringer det i min telefon - och det var ju inte så märkvärdigt. Det märkliga var innehållet i det samtal som kom in kl 11:11. Det berättar jag om på måndagens blogg när jag vet lite mer.

Iallafall så blev jag så chockad att jag knappt visste vad jag handlade på Netto och glömde en del... och så gick jag till H&M istället för till Helles där jag skulle hämta min kostym. Som tur var så träffade jag två bekanta där så jag kunde landa lite.

Nej nu måste vi gå vidare i livet. Vi skulle ju till SEB idag, mamma och jag. Vi skulle ta ett lån så jag kan komma igång med företaget någon gång. Och det var ju lite fiffigt att gå IN på banken och söka lån för det blev klart medan vi satt och väntade. Så nu har jag snart pengar på banken - som inte är mina, men iallafall. Nu så, nu är det dags att sätta planer i verket, ni. Detta firades med en Whopper Jr!


Tog en sväng in på Myrorna och provade lite kläder och hade privilegiet att hitta en linnekostym från Mac Scott, visserligen med något defekt dragkedja men till priset 84:- kände jag att den var värd att ta med hem. Slängde den senare i maskinen för att kunna ta med den till Helles imorgon. Det blir ännu en kostym för henne att korta. Det kostar att vara liten och knubbig...

Jag hade fortfarande inte hämtat mig från samtalet på förmiddagen och satt och funderade så pass att jag glömde gå av på min busshållplats varvid jag istället fick gå en bit. *suckar* Fast det var ju bra träning, så klart!


När jag kom hem fann jag att snöhögen i landet vid verandan nu var helt borta och gladdes över detta. Jonzon och jag hämtade posten och där låg en inbjudan til Frukostmöte med Skyline på Linköpings Flygplats den 15 april. Så nu är det igång igen. Det är Stefan Fölster från Svenskt Näringslivs som kommer ner då. Det ser jag fram emot!



Kvällen blev konstigt. Jag satt med tre formulär på Skatteverket som jag försökte begripa mig på. Fyllde i dem på datorn och de gick inte att spara ifyllda så jag fick stänga ner datorn med dem öppna och hoppas på att de skulle finnas kvar imorgon. Måste titta på dem en gång till så jag vet säkert att de är så korrekta det går. Det är ju inte HELT lätt att uppskatta sin omsättning när saker hela tiden förändras.

Jag funderade mycket över samtalet tidigar epå dagen varpå jag fick högt blödtryck och hade jättesvårt att koppla av - men somnade de gjorde jag som vanligt fem minuter efter att ha lagt huvudet på kudden kl 21.... Tur man kan konsten att slappna av, säger jag bara!

Men det skedde först efter att ha bäddat iordning efter Jonzons bäddning. Vi har inte riktigt samma åsikt med hur en bäddad sängplats ska se ut...

Skrapade en ruta på min TRISS och fick en till på hundra så nu är det två av den summan. Spännnade!

Hade inget inbokad den här dagen och det kändes skönt med ett blankt blad i almanackan. Men det blev en adrenalinfylld dag med en tår i ögonvrån.Och allt handlade om pengar, faktiskt. Man kan bli tokig för mindre.


Skickade en påminnelse till SEB att jag inte hört något och att det började bli bråttom. Jag fick mailsvar direkt med en ursäkt att det dröjt pga sjuka barn med en rekommendation att istället för att vänta på tid skulle jag söka ett lån via deras hemsida och att Medlåntagare kunde vara sambo eller förälder.

Jag blev superglad att få ett svar och ett förslag hur jag kunde få pengar till företaget och kastade mig in på deras hemsida och började skriva med stor entusiasm. Jag ska ha mamma som medlåntagare (som enligt SEB innebär att hon är solidariskt betalningsansvarig), dock inte delägare i företaget, Det var inga problem fram till man skulle fylla i hyra och kapital och sånt men det gick inte att fylla i hennes uppgifter någonstans. Jag ringde därför till banken för att höra.

Då visar det sig att jag bara kan ha SAMBO som medlåntagare!!! Ja, men hur underligt är väl ändå detta!? Blev superbesviken och fick en tår i ögonvrån och tyckte synd om mig själv i 5 minuter. Sen var det bara att fundera på ännu en variant.

Många varianter har det blivit. Men att först bli jätteglad och sedan jättebesviken är inte bra för hjärtat, helt klart. Tur man är flexibel för hade jag INTE varit det så hade jag gett upp för länge sedan! Men ni förstår, jag är så himla övertygad att jag inte KAN ge upp.

Till lunch idag bestämde jag mig för att ta den där Keson som har stått i kylen ett par dagar. Har liksom inte vetat riktigt vad jag skulle ha den till... Men den passade bra till lätt fräst riven morot och strimlad marinerad fläskkarré.



Dagen slutade ändå positivt överraskande. Mamma ringde och sa att hon kommer bidra en del egna pengar och försöker ta sig in till stan (trots att hon egentligen inte har tid) och följa med till banken för att prova om det går bättre att låna pengar om man går IN på banken och säger att hon, istället för medlåntagare, är borgenär! Det lät ju underbart!


Jag kom att fundera över definitionen Medlåntagare vs Borgenär och tittade i den Juridiska ordlistan bara för att finna att ordet Medlåntagare inte är någon term som existerar - inte heller på google. Däremot hittar jag på Företagande.se följande definitition "Borgen är en garanti som tecknas, där borgensman åtar sig att ansvara för lån eller andra skyldigheter om låntagaren inte själv skulle kunna infria sina åtaganden."

Hur ska jag sammanfatta detta?
Jo, att min företagsbank har eget påhitt med något de kallar Medlåntagare som försvårar för företagare som vill använda internet för att söka lån, vill vara fler som söker ett lån till företaget men inte fler ägare till företaget!
Det man måste göra är att GEMENSAMT beställa tid för ett bankbesök för att istället fylla i papper med samma uppgifter som på internet och en kreditupplysning är jag HELT övertygad om att de tar där också!

Ja, ja. Det är ju bara att gilla läget. Tror inte jag har kapacitet att förändra SEB i skrivande stund. Men ni kan vara säkra på att det har skickats ett mail via deras hemsida.

Ja, framför jag inte min åsikt så vet de ju inte hur galet det är!

Ännu en spännande dag väntade idag så klart. Runt lunchtid skjutsade Per mig till tåget (han kom hem tidigt idag). Först i Tidboken stod att jag skulle kolla en behandlingslokal på Storgatan. Men jag var ju inne tidigt så jag tog en sväng i Gyllenhuset i butiken med allt möjligt och som jag inte vet namnet på upptäcker jag nu. De har iallafall en rulltrappa och sist jag var där kunde jag inte ta den utan tog hissen en trappa upp. Men idag, mina vänner, blev det rulltrappa! Vilken triumf!


Lokalen var supertrevligt. Jag trivdes direkt när jag kom in. Det var tänkt att jag skulle hyra en en gång i veckan där. Vi bestämde att vi skulle höras av i början av april då jag utgår ifrån att jag vet hur mitt liv kommer se ut med ny anställning och anpassning efter arbetstider.

Idag var jag ju på intervju för ett spännande jobb på zentuvo så där fick jag lite att fundera över. Det skulle innebära att jag jobbar 5 dagar i veckan 75%. Jobbinnehållet kändes väldigt intressant och de som arbetade med samma sak trivdes och sånt är ju oerhört viktigt och arbetstiderna ger mig tid för resten av mitt liv. Ni kanske minns att jag skrev om Down Shifting i en annan blogg, då man värderar tid högre än pengar.

Det var lite intressant för jag fick frågan om min drivkraft var pengar och bonusar... Där fick jag tänka till lite grann och kom fram till att jag aldrig har jobbat för pengar. Min drivkraft har nog alltid varit att göra bra jobb på företag som har en bra affärsidé. Ens namn är ju också ett varumärke och det ska man hålla högt! (Och behovet av pengar beror på vilken livsstil du väljer att ha. Det har jag också skrivit om.) Precis som i lokalfrågan bestämde vi att höras av i början av april.

Jag har ju (minst!) ett jobb till som jag vill kolla på och det är ju inte förrän den 30e mars. Det vore ju korkat att inte åka upp till Stockholm och lyssna iallafall. Man vet ju inte vad de vill förrän de har fått berätta!

Oavsett vad som händer är en sak säker - Det blir som det ska!

Fast det känner jag bara två med dessa namn och jag har inte dem på FB, någon av dem. Annars är det ett enkelt och bra sätt att kunna gratulera. Födelsedagar påminns man alltid om. Namnsdagar får man hålla koll på själv. Men det finns ju almanacker att tillgå.

Förresten, jag skulle ju berätta varför jag har varit på Garnisonen. Det får bli nu då. Jo, jag var och tittade på ett jobb där - men blev tvungen att tacka nej i slutänden. Det funkade inte riktigt med halvtid och enbart provision.

Vad hände annars denna fantastiska måndag?
Ringde och frågade om ett jobbinnehåll... som jag plötsligt befann mig kallad till intervju för imorgon eftermiddag...värmde matlåda... lyssnade på musik... kollade PLAY... frös om vänsterfoten...och Börje kikade in genom altandörren för att se om Jonzon var hemma.



Tog en sväng med mobilen och tog lite vårliknande bilder...



.

Slösade bort en hel dag genom att kolla på Play-kanalerna... Så jaa... det finns inte så mycket att berätta om den här dagen, faktiskt. Och inga bilder finns det heller!

Hejdå, Lilltå!

Igår gick jag och la mig 19.30 och gick upp kl 05.50. Sov alltså nästan 10 timmar. Jag ÄR verkligen trött.
Lurade lite på det och jag tror jag har en släng av depression.
Skulle kunna bero på att jag VILL kunna göra allt men KAN inte göra allt. Nej, alltså jag ser inga begränsningar egentligen men jag måste göra varianter på en del och kanske att jag har lite svårt med det, insåg jag igår. Tidigare har jag inte behövt fundera på det riktigt.

Men idag kom jag på det! Jag tror det helt enkelt handlar om att bli äldre och gilla läget att GÖRA varianter. Vad sjutton, så är det ju för alla! Och så var man inte unik på det heller då...

Idag arbetade jag om min Affärsplan och skickade iväg till en väninna i Grekland som jobbar med företagsutveckling. Ska bli spännande att se vad hon säger. Bankerna har ju inte gjort vågen hittills, min entusiasm och övertygelse till trots.



Fixade Graubes Taco-pastagratängen idag!


Recept 4 (i mitt tycke jättestora) portioner
Koka en halv kartong med fullkorntagliatelle. Under tiden den blir klar fixar du såsen!
500gr köttfärs bryns först tillsammans med
1 gul lök och
2 hackade inlagda jalapen.

Häll i
1 påse tacokrydda
1 pressad vitlöksklyfta
3 msk stark chilisås

Låt puttra typ 5 minuter. Häll sedan på
2 dl grädde och ta panna bort från värmen.

Häll den färdiga pastan i en ugnsfast form.
Toppa därefter med köttfärssåsen jämt över pastan.
Kom ihåg osten överst och sedan skjuts in i ugnen 225 grader i ca 20 minuter.
Klart!

Serveras med Pustasallad eller syrade grönsaker.

Morgonen startade sent. Klockan hann bli 06.20 innan jag gick upp. Upplever att jag har varit väldigt trött hela den här veckan, faktiskt. Måste meditera lite över det....
Men upp kom jag, fixade frukost och satte mig med datorn och besvarade några mail. Hoppade in på Tradera en sväng och kollade om det kommit upp några fler behandlingsbänkar- och det hade det. Och 5 minuter senare var jag ägare till en.
Kommer vara perfekt till mina framtida behandlingar. Ihopfällbar, 71 cm bred, fällbart fot/ryggstöd, vikt 15 kilo. Så nu har jag en bänk jag BÅDE kan ta med överallt och ha en lokal. Här är den (bilden kommer från auktionen!)


Nu är det ju inte så att jag bara fick för mig att köpa en... har varit på väg i tre veckor men inte bestämt mig. Just den här modellen har jag tittat på tidigare men då var jag så inne på att köpa en svart. Och idag - och DET kom plötsligt - var det en VIT jag skulle ha och nu har jag en. Bara att hänga med sina magkänslor (intuition). Brukar bli bäst så!

Senare på dagen åkte jag in till stan för att träna med Annette S. på Nautilus. Hade bestämt mig för att testa vilken hastighet jag kan gå i nu. När jag kom till busshållplatsen fann jag ett gult plektrum. Det tog jag som en indikation på att 1. Idag var en SAKLETAR DAG! 2. Köp TRISS! (En annan människa kanske hade tagit fyndet som en uppmaning att köpa en gitarr, vad vet jag)



Iallafall, jag hittade ju inga pengar igår så då får man hitta på något annat. Kanske man kunde hitta något annat värdefull. Dagen hade ju startat med ett gult nylonplektrum till ett värde utav 5 kronor, d vs 1/2 liter mjölk (se nordicstrings.com)

På tågstationen var det fullt med grejer på marken  - gamla fimpar och begade snusar. Förstår inte hur så många kan missa de stora papperskorgarna. Ni skulle se stationen på stan!!!


Gick från stationen upp till stan och Nautilus och blev en svart snodd rikare (värde ca 2:-). Passerade 60 öre. Hade ju ingen påse idag heller och den var ju så smustig...



Steg in genom entrén till Nautilus och vad fick jag väl se där???


Wöö! Nu kunde jag lämna ett litet ekonomiskt bidrag till hemmet. Tog den i handen och gick ner till gymet där jag tog en påse hehe. Nu så! Vilket KAP!

Annette och jag gick bara på gåbandet idag. Jag tävlade med mig själv och gick i 30 minuter drygt. I majoritet i 3 km i timmen och det var jag supernöjd med. Ökade farten ett par minuter roch lyckades komma upp till 5km i timme i kanske 4-5 minuter!!! Faaantaaastiskt! Ska upp till gångfart straxt mellan 6,5 och 7,2. Då är jag tillbaka till gamla takter.


Som belöning för att ha tränat blev de sedvanligt Solarium. Och efter att ha sett bilden inser jag varför jag får vita ränder på halsen och bröstet haha. Är det inte fantastiskt att se att man åldras? Man brukar ju säga att en rynka= en erfarenhet och det börjar ju bli en del nu. UNDERBART!



Från Nautilus gick jag till Af och fick godkänd resa till anställningsintervju i Stockholm.
Ringde Milla och sa att vi fick ses en annan dag. Tiden hade gått så fort att plötsligt var det snart dags att gå till tåget.
Från Af gick jag till Helles på Krinolin som fick min nya (svarta) kostym för att fålla upp byxben och kavajärm.
Hade lite tid över innan tåget skulle gå, så jag gick in en sväng på Myrorna utan att handla något. På väg till stationen passerade jag 2 tomburkar enbart av den anledningen att de låg för långt in i snön. Oerhört smärtsamt! Men det var 1:- åt någon annan med friska fötter och ben. Kändes ju ändå rätt bra!


När jag kom hem fick jag Kebabpizza som Per hade haft med sig och till detta två Panodil och Kangenvatten. Även att jag får ont när jag tränat så känns det ändå värt det. Testar man inte gränserna lite mer varje gång så händer ju heller inget! Utmaningar i livet ÄR livet för mig! Får jag inga så hittar jag på egna.



Som vanligt med mina Triss skrapade jag enbart EN ruta... Den visade på 25:-... och så länge inte hela lotten är skrapat är jag potentiell miljonär! Och nästa söndag VET jag!

Det blir dagens huvudpunkt kan man säga. Det var nog roligast på hela dagen.
Igår lekte Jonzon och jag med anden jag köpte i Ullared. Vi hade dragkamp och det var inte lämpligt. Hals och huvud separerade från kroppen. Han har vetat hela tiden var den har legat och slängt sura blickar över att inte få leka med den... men jag återkommer till den senare i bloggen. Istället måste jag ju börja från morgonen.

Den startade med buss och tåg till Linköping. Noterade att de nu hade lagt iordning allt virke som ska hämtas vartefter. Undrar hur det ser ut bakom den skogen jag ser...


Jag fick ju åka med "sista" bussen kl 07.27 som tar mig till tåget för att hinna till Vårdcentralens besök kl 9 (Nästa buss/tåg går 10.50) så jag var inne tio i åtta.


Jag spankulerade sakta och passade på att leta småpengar på gator och trottoarer. Men alltså folk TAPPAR inte pengar numera verkar det som. Gick med huvudet neråt i hopp om att få ett litet tillskott men ack vad jag bedrog mig. Vart jag än gick möttes jag av grus, snö, is, vatten eller skräp...


Var ÄR alla småpengar... Istället såg jag färdigskalade potatis och att Myrorna fått H&M stipendiet på Ellegalan.

.

Det närmaste jag kom en slant var det här! (Barnen: Jag avstod ifrån att plocka med den hem. Impade? Men hade jag haft en plastpåse med mig så...)

Frukost ch yoga stod på schemat på dagens första två timmar. Idag tänkte jag utmana mig själv och se om jag fortfarnade orkade bära upp mig själv på armarna. Och det gick! Faaantaaastiskt!



Lite huvudkli-ing fick det bli som belöning.



Och jag åkte hem!

Morgonen började jag med frukost och sedan började min Snygg-dag! Ser ni skillnaden mellan Ful-dag och Snygg dag möjligtvis???


Efter frukost och lite vila blev det Yoga. Satte gränsen på 4 solhälsningar och jag var trött efter tre så det var kanske tur. Risken är att man startar med för mycket och tröttnar redan efter första gången. Och hur det gickdå ? haha ja Musklerna undrar jag vart de har tagit vägen... Det var darrigt sista omgången, kan jag berätta. Det kostar att bära upp en kropp på 74,7 kilo!


..

Bild nummer tre visar tydligt att jag tacklat av. Fick ha lätt böjda ben och händerna ligger inte RIKTIGT ända ner mot mattan...


.
Att hovra en decimeter ovanför mattan var KÄMPIGT idag!


Men å andra sidan kommer de tillbaka snabbt om jag kan hålla träningen och jag tänkte de skulle komma med "räser"fart för jag ska eventuellt gå tillbaka till mitt instruktörsjobb på Sporthallen... Tänkte nämligen inte låta foten bestämma vad jag ska göra. Det är jag väldigt trött på, faktiskt!

Handläggaren på Swedbank ringde på eftermiddagen och sa att de inte ville låna ut pengar till mig. De tyckte det var för riskabelt då mitt koncept är unikt och speciellt. De rekommenderade istället att jag skulle kontakta ALMI som tar lite mer risker.
Haha intressant med en bank som inte lånar ut pengar TROTS att man meddelat att man har ändrat lite på affärsidén, reviderat lånebilden från 300.000 till 103.000 (!), ska jobba som anställd bredvid och har en som borgar för att lånet betalas!!! haha
Aja. Det finns ALLTID alternativ och egentligen var jag inte så förtjust i att tvingas ta deras personförsäkringar eftersom jag har Länsförsäkringar i allt annat och att flytta över lönekontot från ICA som har ränta från första kronan och sedan vara tvungen att betala för företagkontot!

Denna spännande måndag fick jag kontakt med ett nytt hälsocenter som ska öppna. Väldigt intressant! Ska bestämma mig om jag ska välja en lokal där för en del av min verksamhet. Det är inte öppet en så det blir lite längre fram i år. Fick ritningen och hittade en perfekt liten lokal som jag kan mäkta med hyra även på ett halvtidsjobb utan inkomst från företaget. Är det bra eller är det bra?!

Vann en auktion på Tradera med ett USB med 128GB minne för 326 spänn. Det ser jag fram emot att få. Den ska bli en företagsUSB. Behöver ha saker enkelt tillgängligt när jag är på resande fot...

Sen blev det att göra en plus- och minuslista. Har blivit erbjuden ett annorlunda jobb och gjorde en lista på fördelar och nackdelar mot ett annat jobb. För det är ju så att när du väljer något väljer du samtidigt BORT något. Det gäller att veta vad man gör... Mitt största problem är att jag tycker de mestai livet är spännande och roligt. Önskar ibland att jag var lite mer direkt i mina prefenser. Det gör det lättare att välja...

PÅ morgonen bloggade jag ifatt på den här bloggen som blivit något eftersatt.
VC ringde och sa att Matilda var sjuk (min diabetessköterska) Vi skulle haft telefonkontakt idag. Hon ringer en annan dag.
Pratade med några som läst kangenbloggen och vill veta mer - och det är roligt att fler är JAG är nyfiken på livet!

Sen var det då dags att åka till Ögonmottagning för fotografering.



Jag registrerade mig och satte mig för att vänta på min tur. Jag hade kommit 25 minuter före bokad tid och hann plöja igenom hela Kjell & Co-katalogen jag hämtade igår. Några förvirrade ögonblick utspelade sig då Eva Graube blev uppropad... och jag förvånat kikade upp. Det var ju inte jag. Mitt namn är Maria Caroline... fast efternamnet var ju rätt. Det var konstigt. Jag vandrade ut i korridoren - men ingen sköterska var där! Detta var mysko... hade jag inbillat mig?
Så kom en sköterska och ropade upp mitt namn. Hon hade tittat fel... lite roligt, tyckte jag.

Jag fick mina pupillvidgande droppar i ögonen och väntade i korridoren drygt 20 minuter. Hann ögna igenom hela DAM-tidningen och fick läsa om kungabarnen och kändisar så nu vet jag hur de har det. Väldigt intressant - inte! Å andra sidan, jag hade ju läst en katalog. Tveksamt om det var mer spännande...

Med hakan på "hyllan" och pannan mot "pannbandet" satt jag stilla i kameran och väntade på blixtar. Först fick jag titta in i lampan och det var som att titta in i solen, tyckte jag. Sedan följde jag en liten grön lampa och fotografierna togs. Man kunde se fotografierna direkt. De sparas på en server för att man ska kunna jämföra foton. Superfina bilder. Alltså, kroppen är magiskt! Kolla bara in det här fotografiet som jag tog av skärmen och har för mig är av mitt vänstra öga. Jag ser blodkärlen som ett flodsystem... vad ser du?
(Den vita fläcken är en nerv-ände och den mörka är Bllinda fläcken)





Att gamla akutmottagningen till psyk verkligen har försvunnit från jordens yta och är numera en byggarbetsplats (undrar vad det ska göra där?)


Och att nya akuten är flyttad till samma hus där den låsta avdelningen låg/ligger (våningen högst upp).



Sen kom mamma och vi mellanlandade på Vikinghallen där jag skulle köpa potatissallade och kommer ut med rostbiff, soltorkade tomater, skivat sidfläsk, rotfruktsmix, en mintchokladkaka och indianpopcorn. Inte lika smart handlat som på Ikea igår, alltså. Man ska ha lapp!

Jag hade bestämt mig för att åka in till Linköping en sväng. En liten lista hade skrivits på saker jag "behövde". Min tur såg ut som följer.

H&M- provade blusar... köpte ingen. Hade en fuldag och motivationen för att köpa kläder var inte på topp. Dessutom är det inte så motiverande att köpa kläder som det står 46 i - och som visar sig vara lagom!

.

Gick istället ner till Bokia där jag hittade en Tidbok som jag tyckte om (och var nedsatt 30% när jag kom till kassan. Var inte DET bra?) och ett kvittoblock där jag ska numrera kvittona själv. Vet ni att ett färdignumrerat kvittensblock kostade 75:- - mot det jag köpte som kostade 22:-. 53kronors skillnad!!!

Per och Jonzon åkte som vanligt till landet. Jag var kvar hemma vid datorn.

Hittade 2 lokaler som är intressanta. En som jag kan hyra per dag och en annan som isåfall ska bli min egen. Nu hade jag ju inte tänkt att BLI med lokal... men det gör livet lite enklare, helt klart. Men allt beror på hyran, ju.

Men majoriteten av dagen gick till kangenbloggen. Väldigt spännande!



Och så kom den vackra haren på besök!

Så fort solen är framme börjar det porla ute i naturen. Gick förbi en brunn som det lät så härligt om... kan nu höra det???

Idag träffades Milla och jag för att åka till svärmor och svärfar. Vi skulle bli bjudna på lunch. Det blev järpar, klyftpotatis, lingon och sallad och senare blev det en mugg kaffe också. MYCKET trevligt!
Milla fick en Paradiskartong som vi fick smaka av också.


"Jag måste nog ta en till", sa Milla

Som tack för maten hjälpte jag till med att torka disken, vilket naturligtvis finns dokumenterat på bild pga den något ovanliga sysselsättningen.


Jag tänkte att det här kortet passar bra att sätta bredvid kortet nedan. Kolla in hyddorna! Dessvärre har jag inget naturligt tillstånd att skylla på...



Och så här roligt var det att torka disken...


Berits ryggtavla får ni se när hon är på väg mot kylskåpet med maten som blev över.



En som istället gärna var med på bild var Tess!

Det var segt att komma upp på morgonen och klockan hann bli tjugo i sju innan jag orkade stiga upp.

Mailade två banker. la ett bud på ett DataTraveler usb-minne 124GB på Tradera och drack Kaffe på mitt kangenvatten jag hämtade hos BrittMarie igår.

Förmiddagen gick till webben och eftermiddagen åkte jag en tur till Garnisonen igen. Med mig hade jag målbildstavlan som jag hastigt slängde ihop innan jag åkte.


Nästa vecka ska jag berätta VARFÖR jag har varit på just garnisonen två gånger.

 

Per skulle hämta mig vid Statoilmacken... och där ligger ju en Sibylla. Jag var lite sugen på något litet och travade in. Då fick jag se något bekant. CHILI CHEESE! Och idag kunde jag bara inte motstå! 20 kronor för 4 stycken, d v s 5 kronor styck. Det fick det vara värt idag!

När jag steg ur bilden och gick mot verandan såg jag det här lite tjusiga. Det börjar kanske bli vår iallafall...




På kvällen var jag på webben och tittade efter vattendunkar och hittade den här. Fiffigt! Ihopfällbar med kran. Den verkar vara potential till mitt vatten! 20 spänn stycket! I like!

Dagen startade med ett besök på Swedbank där jag var en timme hos en företagarhandläggare. Det var första dagen jag bestämde mig för att lämna BÅDA kryckorna hemma. Det borde vara så fritt från is att det kunde funka.

Efter bankbesöket skulle jag träffa mamma och vi skulle äta lunch och åka till Blomsterlandet och köpa frön,hade vi bestämt. Men jag fick lite tid över och kunde gå till Af för att få mina meriter verifierade, äntligen. Det var tredje gången jag var där och nu så... nu är det klart! (Fast jag vet inte hur klart det blev... för när jag kom hem sedan och gick in på sidan står det fortfarande att jag inte har verifierat. Får kolla imorgon igen.)

Mamma och jag tog en bakad potatis med kycklingröra på Gränden och utbytte funderingar. Jag om mitt företag, hon om Jordanien. De åker till Aqaba (För att träffa mig, var det tänkt!) om ett par veckor och ville ha lite tips. Jag bara kände hur jag läntade tillbaka... jättejobbigt!

Efter att ha konstaterat att Ekonomibrevfrimärkena (oj, vilket långt ord det blev) var slut på Gränden åkte vi vidare mot Tannefors. Där hämtade jag ny omgång av kangenvatten. Denna gång med pH 9 för första gången! Och snart har jag min egna maskin och slipper åka och hämta. Spännande! Då är det min tur att dela ut vatten till den som vill ha. Det ser jag fram emot!

Efter Tannefors blev det så Blomsterlandet! Men jag hade ju redan köpt grönsaksfröer på Ullared (för 1, 95kr) och chockades över att en fröpåse med brytbönor, kategori B kostade 12.90!!!! Näe, det blev bara den påsen. Mamma köpte inget alls för hon hade ju sagt upp sin lilla odlingslott.



Istället åkte vi till Maxi för att köpa de där frimärkena. Mamma träffade vänner och jag smet in och handlade lite som jag saknade hemma.


Vi åkte därefter till Rusta. Jag skulle kolla på balja till fotbad. Men det verkar hopplöst att hitta bra plastbaljor - som inte kostar 49:-/st! Jag vill betala 15:- stycket, känns rimligt för en plastbalja. Jag får kolla vidare. Jag hittade en matta jag bar omkring på... som jag la tillbaka eftersom jag inte var 100% säker på att jag ville ha mörkblåmatta på kontoret. Jag måste meditera vidare på det trots att den bara kostade 199:- (de andra färgerna i samma modell kostade 349:-, av någon anledning). Mamma och jag kom istället ut med tre CloettaPloppar- och det var allt.



En sväng till Jysk och K-rauta blev det också. Mamma ska låta göra om sitt badrum så vi kollade på lite grejer hon hade idéer om. Efter detta bar det av hem till Rappet.

Mamma fick min Lonely Planet om Jordanien och mitt jordanska telefonkort. Jag fick Pärlhyacinter i en koppkruka i försenad Maria-present. Sedan skiljdes vi åt

Det blev en rolig dag men variation, kan man lugnt säga. Och kvällen blev min egen eftersom Per hade haft studiedag och därefter var på samkväm med 16 arbetskamrater och Jonzon efter det.

Ja, skam den som ger sig!

Byggde vidare på min lilla butik och jag kommer hela tiden på nya grejer - det är det värsta med att vara visionär. Man tänker för mycket och får alldeles för många idéer - hel tiden! Jag blir nog ALDRIG klar haha!

Aja. Skulle ha tränad med min kära väninna men något dök upp, som jag ska berätta om en annan dag.

Min sjukgymnast ringde. Hon hade fått röntgensvaren och det berättade om att den nedersta mälan är av! Jag blev alldeles kallsvettig... skulle det bli FLER operationer? Men nej, det var nog inte nödvändligt. Den kommer säkerligen bäddas in i vävnad och brosk och inte göra någon skada. Det kunde däremot vara en förklaring till varför rehabiliteringen varit så himla seg. Och annars såg det bra ut, sa hon! Och sänkan låg normalt. Väldigt glädjande!!!

Företaget som ringde för någon månad sedan om min Storm-film, ringde idag igen och de ska försöka ladda hem den till sig från YouTubes server. Jag gav mitt godkännande att den får användas till deras reklamfilm till något engelskt bolag (försäkringsbolag har jag för mig de sa). Jag som trodde de hittat någon annan bra filmsnutt!

Tog en sväng med Jonzon på isgatan. Jag är livrädd varje gång jag går ut...



Och på eftermiddagen kom rådjuren förbi... idag fick sig björken en påhälsning!



Och jag måste ju visa sorkhålet där Bosse och Börje sitter och vaktar ihop om att få sig ett skrovmål!

Och som någon sa på radion idag... Den är lika viktigt om Kanelbullens dag. Det ni!

Men jag håller med. För inte kan Sverige tycka att vi kvinnor lever i ett ojämställt och ojämlikt samhälle när vi själva gör samma tillbaka mot männen? Förtrycka eller förtryckas... hm.

Med anledning av dagens eventuella firande i Sverige citerar gärna Stockholms Stads Jämställdhets- och mångfaldsplan 2010 - 2012 som jag finner intressant.
"Jämställdhet betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet avser förhållanden och villkor mellan kvinnor och män.

Jämlikhet betyder att individer ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Jämlikhet utgår från alla människors lika värde.

Jag gillar det där med "väsentliga området i livet"... vem bestämmer vad JAG tycker är viktigt? Du? Min mamma? Per? Min bästa kompis? Så det är inte jag själv då?

Och med stöd av detta föreslår jag ett namnbyte som känns mer korrekt, nämligen Internationella feministdagen. Och för att ni ska förstå motiveringen till namnbytet så hänvisar jag till vad ordet feminism står för enligt Svenska Akademiens ordlista (SAOL) 2006;
Feminism är en intellektuell och politisk röresle för kvinnans fulla ekonomiska, sociala och politiska likställighet med mannen.

Jag trodde man HYLLADE kvinnor på Internationella kvinnodagen, kvinnor som förändrade allt från den lilla närmiljön till hela världen. Men det här handlar tydligen om en kamp!

Nästan i alla artiklar jag läste om denna dag handlade om kampen mot männen. Och kamp betyder strid... och strid betyder krig... och krig betyder att allt går åt h-e!
Nej, det där är inget för mig. Jag fortsätter fira som vanligt, dvs varje dag jag vaknar upp och konstaterar att jag får vara med om ännu en dag och får uppleva saker och göra något jag trivs med.

Och jag väljer att inte välja jämlikhet
för det innebär ju att jag måste kräva att få raka mig i ansiktet varje morgon
och att mannen i mitt liv måste använda tampong en vecka i månaden
... eftersom det är något utav "väsentliga områden i livet"!

Och så kom Bambi in på altanen och knaprade lite på torkad Aster...

Inte för att det är något ovanligt men jag hade ingenting annat på schemat.
Och det är så de flesta söndagar ser ut numera...

Så jag återkommer måndag. Ny sjukskrivingsvecka!

Nej, förresten. Jag knäppte ju ett kort på Bosse och Börje! Vår lilla sork som vi trodde någon av dem hade ätit upp, lever. Den har varit under snön till häromdagen. Nu har han gjort ett nytt hål och springer och hämtar fröer igen. Bara nu inte dessa rovdjur tar honom...

Började dagen halv sex med en liten trevlig frukost vid datorn. Startade en film som det tog en hel dag att se slut. Den var ganska tråkig. Gillar inte vampyr eller varulf-filmer och detta var en av de sistnämnda.
Per och Jonzon åkte till sommarstugan för att mata fåglarna.

Runt tio ringde det på dörren. Det var Skänningemannen som hämtade högtalarna och jag fick ett par papperslappar i utbyte och Jonzon fick en anledning att skälla lite grann. Så nu har Ljudbutikens högtalare flyttat hemifrån.



Annars då... ja jag lagade kyckling i ugn som blev supertråkig...Tittade in en sväng på Motalas hemsida för att se om något roligt hände där... Skrev en ansökan till Bussutbildning i Norrköping.Man kanske skulle starta ett bussbolag, tänkte jag! Då kan jag både köra och reseleda ;)

Annars hände faktiskt ingenting, vilket passade mig väl. Jag var fortfarande trött!

Dagen började med att jag mailade till en som ropat in en ska jag sålt på Tradera. Det var första gången  jag sålde något där så det var faktiskt lite nervöst, måste jag erkänna.

Därefter röjde jag färdigt kontoret och plockade iordning lite i nya gästrummet. Det kändes roligt. Det är inte Feng Shui än på långa vägar med alla kartonger och grejer som står på golvet. Men så fort jag har möjlighet ska jag åka till Ikea och köpa mina bokhyllor med dörrar! Tills dess får jag gilla läget.

Vattenträning såsom brukligt kl 11 och därefter mötte jag en bilägare som ville sälja sin Hyundai Accent -96. På väg mot Södra ingången passerade jag innergården med den här statyn. Lite cool. Ser ut att vara en ventilationstrumma...



Tog en provsväng och jag gillade bilen verkligen men problemet var att den läckte olja in i motorn så jag var lite tveksam och fattade inget beslut på plats.
Jag tog bussen till stationen men ringde Per innan och frågade om han kunde hämta mig. Det kunde han men han skulle precis gå ut med Jonzon. Som tur är (tyckte jag då) kom en buss när jag lagt på luren och kom ner till stationen fem minuter före tåget skulle gå. Jag ringde hem... inget svar. Jag ringde Pers mobil... inget svar. Jag ringde hem en gång till... inget svar.
Jag klev på tåget och åkte mot Vikingstad och tänkte att han ringer väl tillbaka när han ser att jag hade ringt. Men ingen ringde. Jag kom till Vikingstad, gick av tåget och började gå hemåt. (Det gick ingen buss på en timme och att sitta och vänta  i minus 14 grader gör jag inte gärna.) Jag önskade flera gånger att jag hade tagit båda kryckorna med mig. Ambitiöst hade jag lämnat den ena hemma. Sakta med säkert gick jag iallafall längs med Folåsavägen i hopp om att telefonen skulle ringa. Jag hann gå 20 minuter och nästan hunnit till Solmarksvägen när Per ringde tillbaka och kom lagom till vägen in till Bagarbo! (Det hade inte gått att nå mig, berättade han). Några fina kort tog jag på vägen för att hålla mitt humör uppe!

.

.

När jag kom hem var jag så himla trött att jag bara ville gå och lägga mig. Hade planera att åka och dansa i Landeryd men det fick vänta. Ja, ibland blir livet inte som man tänkt sig, ni!

Det enda jag gjorde var att lyfta telefonen och ringa Bilbyter och pratade med Micke som avrådde mig att köpa bilen eftersom motorn troligtvis var på väg att haverera och det kunde kosta allt mellan 7 000 och 17 000. Han frågade vad jag skulle fått ge och jag berättade att jag fått ner den till 11 papp. "Så billiga bilar har vi inte", sa Micke.
Men så kom han på att det skulle komma en inbytesbil som jag kanske kunde få köpa. (De säljer vanligtvis inte dem själva, tror jag. Bilfirmor brukar ha avtal med andra mindre bilhandlare som säljer vidare). Samtalet slutade med att jag prutade på en osedd bil som jag reserverade, samma modell fast 2000 mil mindre och ett år yngre och Silvermetallic istället för grönmetallic. Men näe, inte kom jag ner till 11 000 men men...
Aja, inte så smart, jag vet. Men jag rycktes liksom med och jag behöver verkligen en bil... Men jag kan inte få den förrän i mitten av april. Bara att vänta alltså!


Bil-bilden kommer ifrån Animationfactory

Spännande att jorden har vippat igen! Alltså det är ju inget konstigt egentligen. Det händer normalt vid stora jordbävningar. 2004 vippade jorden 7 cm, nu tror man att den har vippat 8 cm till.  Tycker att det är lite intressant med tanke på miljödebatten... Här kan ni läsa mer! Ni kan ju bära med er denna kunskap 2012 hehe
http://www.dn.se/nyheter/varlden/skalvet-i-chile-forkortar-dygnet-1.1054703
http://www.iers.org/IERS/EN/Science/EarthRotation/EarthRotation.html
http://ivscc.gsfc.nasa.gov/


Hörde förresten ett radioprogram idag om inbillad fulhet - dysmorfofobi. Visste ni att det är en psykisk störning som man tror är lika vanligt som anorexia?
Det handlar om fixering av en eller flera kroppsdelar och som man upplever är extra fult och inte duger. Känner du också någon som är sjuk? Det gör jag!  Men alla ni som inbillar er att ni är fula - det finns hjälp att få! Och då tänker jag INTE på plastikkirurgi...
Här kan du läsa mer http://web4health.info/sv/answers/soma-body-dys-what.htm


Som en liten parentes i jordvippning och fulhetsinbillining så hämtade jag mina dansskor idag. Har inte provat dem för det prioriterade jag inte. Men uppackade är de och imorgon... imorgon ska jag prova dem!

Downshifting- det ordet fick jag höra för första gången idag och insåg att det är nog det jag har gjort de senaste åren utan att jag har känt till det. Det handlar om att inse att pengar inte är allt utan värdera annat i livet. Det ska bli intressant att pröva göra det i Sverige för det hade jag tänkte fortsätta med. Och det behövs nog. Imorse tog jag med mig kaffekoppen till badrummet för att diska...



Här kan du läsa mer!
Svenska Dagbladet
Aftonbladet


På kangenbloggen forskar jag på pH-värdet och syrorna i kroppen. Och jag blir så trött. Idag hör jag på Dagens eko att man har "kommit på" att läkemedel med acetylsalicylSYRA tex Bamyl kan förebygga bröstcancer och har samma effekt som antihormoner eller cellgifter! (Artikel från Sverige radio)
Tidigare har jag känt till att man ordinerar patienter med högtblodtryck samma sak.

Varför blir jag då så trött? Jo, varför pratar man inte om hur du kan påverka det själv så himla enkelt, bara genom att stoppa i dig "rätt" mat?
Jamen ni fattar... istället för att käka läkemedel... äre inte bättre att äta mat med samma effekt - för som ni ser är det syra vi snackar! Bara på kul kan  ni ju läsa innehållsförteckning på tabletten Acetylsalicylsyra Ellem lakemedelsverket.se så kanske ni förstår lite bättre om kopplingen till maten vi äter.
Publicerar snart forskningens mattips för att få balans i kroppen så håll koll på kangenbloggen.

Ja nu hände ju inte bara det förstås. Men det upptog hela min eftermiddag så nog måste det berättas om det lite grann.

Min förmiddag ägnade jag emellertid åt ännu en dans. Denna gång en tung "HipHopare". Asbra låt med massor av gung i. Den provdansas av Monica just nu. Vi som gillar den stilen kanske inte är i majoritet direkt hehe. Skulle behöva ha ett par till som provdansar innan den publiceras.

Så kom då eftermiddagen. Det var -2 grader och kramsnö när vi åkte in. Det blåste och vägarna var hala. Men värre skulle det bli!

Det blev undersökning på ortopeden, 6 veckors ytterligare sjukskrivning med ny kallelse runt 20 april, provtagning av sänka så jag inte hade någon kvarvarande infektion i kroppen och ivägskickade till akutröntgen för att kolla att inget annat var galet. Får vänta lite på provsvaren men jag känner inte att något ska var galet men de vill vara säkra.
Vad det gäller min balans så var dansen en bra och naturlig träning - om jag kunde ta det lite lugnt. Och balansbrädat fick komma in i mitt liv nu. Har påpekat sedan olyckan att min tå inte fungerar men ingen har brytt sig. Nu konstaterades att det blivit bortglömd och jag fick några träningstips till The Big Toe!

Per var supersnäll och hämtade mig trots svår halka. Nu hade det frusit på. Gatorna var ohyvlade/oskrapade och det som ett par timmar tidigare varit kramsnö, var fruset. Det var långa köer och man åkte i 20-30 km i timmen inne i stan. Det gick inte att bromsa för du åkte bara rakt fram.
På vägen mellan Linköping och  Vikingstad var maxhastigheten 50-60 km i timmen, ingen vågade åka snabbare.
Man kan inte låta bli att fascineras av Linköpings kommuns brist på planering. De borde gå en kurs på Apollo och lära sig att göra en handlingsplan (katastrofplan) i händelse av kris så de har vett att lägga upp jobbet på fem röda!

Fick bekräftelse på att min bokning av enkelrum till Scandinavian Dance Masters första helgen i juni. Det får bli första och kanske sista större eventet i dansens värld som jag besöker, tänkte jag.För plötsligt upptäckte jag att jag anmält mig för tävling i dans Intermediate Silver 45? och i koreografi. Men hur gick DET till nu då? Jag blir så trött på mig själv att jag dragits med ner i tävlingsträsket.
Ja, ja. Det är bara att göra det bästa utav det nu då! Jag har ju alltid sagt att jag ska vara med i EN tävling och aja, då får det la bli den här nu då. Får se om jag kan motivera några att dansa mina koreografier inför publicum Gabi, Mia och EwaMargreth vet jag ska dit också men jag tror nog att jag kommer känna fler som åker som jag kan terra lite hehe.