Att vara Maria Graube

Sov lite halvdåligt eftersom jag jobbade med planritningen i huvudet. Å andra sidan kom jag fram till jämrans bra planer så det får det väl vara värt.

Medan Per och Jonzon åkte till landet ringde jag Länsförsäkringar för att höra om hemförsäkring och den skulle gå på 755:-/år. Helt okej. Nästa projekt blir väl att välja elbolag. Det är ju en djungel idag... Är lite inne på att gå med här: http://kundkraft.se

På eftermiddagen åkte jag in till stan. Mitt främsta ärende var att träffa en kvinna på resecentrum klockan fyra, som hade en lergryta till salu. Men eftersom det är onödigt att åka in enbart för ett ärende gjorde jag några fler: som att hämta ut min AoDai från Kemtvätten och ta ett svep på Röda korset där jag hittade bland annat värmeplattan som du värmer i mikro designad av Krister Wall för Nils Johan.


Plattan är i keramik och det runt är kork. Suverän grej!

Jag mötte upp Agnetha vid Myrorna och där hittade jag bordstrykbrädet Jäll från Ikea, som där kostar 49 och här kostade 25. Det slog jag till på så klart. Dessutom hittade jag en rektangulär kaffeburk, som jag också har önskat mig!



Vi åt lunch på Ikea och där hittade jag klippböcker (fotoalbum) nedsänkta till 19 spänn. Det gjorde att jag kom hem med tio stycken och kan börja klippa och klistra ihop mitt liv när jag väljer att prioritera det.

Någon lergryta kom jag inte hem med. Personenjag skulle köpa den av var hemma i maginfluensa fick jag reda på när jag stod på centralstationens parkering. Aja, ingen ko på isen. Jag var väl inte meningen att jag skulle ha en ny före resor till Köpenhamn och Indien... och jag kunde ju träffa Agnetha och handla en massa annat iallafall.

Skjutsade Agnetha till biblioteket och åkte själv till ett hysteriskt Maxi (har aldrig sett så många människor där på samma gång!) för att köpa blöjor till Elton och mugg/flaska med handtag till Albin.

Och som vanligt åkte jag hem när det var kolsvart ute. Inte så svårt med tanke på att solen går ner 14.58 och att dygnet anses innefatta 73% natt, va.



Och så till det tråkigaste på hela dagen: Ingen respons på mitt meddelande på telefonsvararen eller SMS:et till hyresgästen denna dag heller. Får väl fortsätta avvakta till måndag... Men jag hoppas få se den innan jag åker till Köpenhamn iallafall. Annars kanske jag måste tacka Ja utan att ha sett den och det känns inte helt bra, det.


Antal steg: 10 235
Glukosvärde. Mättes inte

På förmiddagen bloggade jag mest och under tiden blev det frukost, mellis och lunch - och ostbollar.
Och på eftermiddagen hände något nästan chockartat. Då fick jag ett telefonsamtal som jag väntade på förra veckan!

Som jag beskrev i gårdagens blogg bestämde jag mig för att bestämma mig, vilket innebar att jag sökte utlandstjänster till sommaren 2012. Jag hade ju kommit fram till att det inte verkar vara meningen att jag ska landa i Sverige än.
Du förstår, jag tänkte att lägenheten jag stod som intressent för den här gången (ledig 1/4), skulle handhas med samma rutin som förra gången. Då ringde de upp kund nummer ett redan första svarsdagen. Igår hade till och med den sista dagen passerat varvid jag naturligtvis hade gett upp hoppet.

Det var ju väldigt dumt, det.

För kvart över ett ringde telefonen och Maud meddelade: Du står först på lägenheten och jag tänkte ge dig telefonnumret till personen som bor där nu så du kan gå och titta på den innan du bestämmer dig så kan vi höras av i mitten av nästa vecka."

Meeeeeeeen då! Då är det väl meningen att jag ska lägenhet OCH jobba utomlands kanske? Hahahaha


Planritning med frågor till nuvarande hyresgäst och Feng Shuiriktlinjer. 22kvm måste användas på absolut bästa möjliga sätt!

Självklart kastade jag mig på telefonen och försökte få tag i hyresgästen. Jag ville ju se den idag! Och möttes bara av en telefonsvarare. Jag skickade SMS - men det mottogs inte på hela da'n.
Han hör kanske av sig imorgon då...

Ut skrevs iallafall planlösningen och med den kom även planerna. För nog vore det trevligt att ha en plejs att umgås med vännerna när man är hemma...


Antal steg: 2319
Glukosvärde 7,6

Som jag skrev igår var det barnvaktsdag till Elton och lite shopping före det.

Efter att ha varit på återvinningen åkte jag, under den vanligaste svenska himlen (=grå), först, förväntansfullt till Prio1. Men där var det väldigt stängt, De hade inventering ända fram till 9e januari! Så där blir det inget besök före Indien alltså.



Åkte vidare till Mekonomen för att köpa en gasdämpare till bakluckan. Men de hade ingen till min bilmodell. De hänvisade istället till Bilbyter och där hade de för en mycket dyr penning (över 800 spänn). Då bestämde jag mig för att kolla på skroten först.

Från Bilbyter åkte jag till Rusta och där fick jag tag i en julklapp, julpapper och lite annat för julen. Alltså till 2012, då'rå.
Och så hittade jag vårens gardiner med matchande kudde på rea. De åker fram 1 januari men här får ni en förhandstitt :O)


Lite åt det varmt limegröna hållet är de. Gjorde sig jämrans bra mot soffan.

Tiden sprang iväg och snart var det dags att åka in mot City och parkera bilen i parkeringshuset Akilles för att sedan promenera bort till Eltons dagis.
Han har fått byta dagis under mellandagarna då hans ordinarie är stängt. Men det ligger inte så långt ifrån ordinarie, och jag såg fram emot promenaden trots det skalla duggregnet. Från Akilles tog det mig typ tio minuter att gå... men jag kalkylerade kallt med att promenaden hem till Elton skulle ta en timme och jag hade klätt på mig ordentligt med kläder! Du förstår, när man är 1,5 år åker man inte vagn utan går själv, så det så! Och man promenerar allt annat än rakt hem, va.

Det var ganska ljust när vi började vår promenad. Vi var hemma när det var kolsvart :) För en 5-minuterspromenad KAN ta 75 minuter. Och bara så du fattar så står stjärnan (*) för de bokstäver som Elton utelämnar i sina ord.


Man måste stanna vid alla lyktstolpar och säga: Titta, *ampa... likaså när cyklar kommer med lamporna på avstannar verksamheten...


"Titta, *äck!" borta vid övergångsstället där vi tog varann i hand och så sakteliga vandrade över medan bilarna bildade kö och förarna tålmodigt tittade på


Stänga "**inden", måste man ju göra... så den stackars cyklisten som kom fick kliva av och öppna för att komma igenom.


Stenarna vid Naturcentrum måste man klappa och springa runt lite på - och ramla så man måste skaka av "Bitten", alltså hans snuttefilt.


Och mörkret lade sig allt tätare runt Belvederen.


"*Atten" måste en sån här liten människa gå fram och peka på samt förklara att där brukar fåglarna bada. Denna typ av stopp görs minst var 5e meter vid en bäck som är cirka 100 meter lång där vi gick.


Promenadens höjdpunkt var ändå "**A*to*n". Traktorn stod i backen och lastade på jord och grenar på lastbilen när vi kom vandrandes och gjorde en avstickare dit. Och här lär sig Elton ett nytt ord "bil-bil" som troligtvis ska betyda lastbil och innebär väl helt enkelt att det är en STOR bil eftersom ordet bil sägs två gånger.
Jag gjorde mitt bästa med att försöka göra det roligt att gå därifrån och det gick en stund men så vips, var Elton bara tvungen gå tillbaka och titta från en annan vinkel.


Det var inte bara en gång jag fick parkera vagnen för att springa efter Elton som, som jag beskrev tidigare, inte hade några som helst planer på att gå åt "rätt" håll - det vill säga hemåt. Ni ser honom som en vit prick under första lampan vid detta fototillfälle.


Vi lämnade dagis klockan 15.00... och kom så fram till vägen kl 16.15. Och här får Elton dagens andra nya ord när jag utbrister. "Äntligen!" som då förkortas till ett "Än-l-en". Ja, varför krånga till det?


Efter att ha fått trycka på dörröppnare och hissknappen och jag hade kommit på knepet med att fälla upp handtaget, så kunde vi komma in i hissen.


Och man har inte roligare än man gör sig. Förutom att ha fått ny "*att" hann vi med att plocka bort och tillbaka magnetfigurer på kylskåpet, äta och diska efter oss, läsa bok, leka med bobbycar, spela xylofon, hoppa i sängen (ja det gjorde ju inte jag förstås. Den lilla juniorsängen hade nog brakat ihop), bädda i o-ordning, åka elmotorcykel, leka med en pedagogisk leksak med färgade kulor på en krokig ram där man kan träna koordination, färgerna och räknetalen. Det är väl en himla tur att Elton och jag är lika energiska annars hade jag nog varit JÄTTEtrött hahaha

Kvart över sex hörde vi dörrhandtaget till ytterdörren röra sig och in kom pappa Jens från jobbet. Jag gav rapporten från dagens eskapader innan jag lämnade grabbarna åt sig själva och åkte mot Tornby för att hämta Milla. Hon ville handla på Maxi och eftersom hon slutade sju idag så det passade ju ganska bra när jag ändå var i stan.

Innan dess hann jag in på Passagen för att köpa den sista (efterlängtade) tomten i röd dräkt. Den står intill min lilla fina gran och är nu den enda prydnadstomten i mitt "hem".



När jag kom hem hade jag fått evalueringarna från mina två Thailandrundresor så de läste jag så klart. Sex personliga rosor och ett ris var det. Det var väl härligt att det inte var tvärtom iallafall, va.

Lite senare på kvällen pratade jag med mn favoritkollega Daniella som jobbar i Mexiko just nu. Vi pratade om det som varit, det som är och om sommaren. Vi hoppades få jobba ihop under 2012, båda två. Och om livet vill så blir det så!


Glukosvärde. Mätte jag inte.
Antal steg: 11494 stegade jag ihop idag, du

Hade planerat att åka in till stan men det blev inget med det. Istället satt jag med framtidsbeslutsfattande. Det kändes lite viktigare än spontanshopping, faktiskt. (Och jag ska ju ändå in imorgon och hämta Elton på dagis och kan väl handla före det då istället hehe).

Ja, det verkar ju som om Livet säger till mig att det inte är dags att landa en längre period i Sverige än. Det har jag inga problem med att acceptera men det gäller ju att veta vart man ska och vad man ska göra, va?! Hela julhelgen har jag funderat på detta till och från. Idag bestämde jag mig för att bestämma mig så att säga. Och så blev det!
Nu är det alltså bara att avvakta och se vilket av det det är meningen att det ska bli...


Antal steg: 878 (aa, faktiskt)
Glukosvärde: 7,6

Näe, nu är han en liten person som pratar och kan en massa. Det är i den här åldern barn är roliga, tycker jag. Sen är det enhel del aktivitet i de där små människorna och det är till och med så att jag känner mig trött efter ett par timmar.

Idag var en sådan dag. Jens jobbade, Milla ville in på mellandagsrean med Jenny. Sagt och gjort, in med bilen. Jag hade tänkt bli kvar i deras lägenhet men Milla undrade "Men ska ni inte åka nå'nstans?" vilket gjorde att jag hastigt bestämde mig för att vi skulle åka till Rappet, morfar och Jonzon istället.

Per och Jonzon var ute när vi anlände så vi stannade kvar ute vi också.


Per och Jonzon var egentligen på väg in men blev kvar ute en stund med Elton och mig


När man tröttnat på folk och fä tar Elton sig en liten promenad på egen hand i omgivningarna



"Ippa" Per och Elton tar sekatören och klipper ett par grässtrån vid dammen

Inne plockade Elton och jag med suddigummi och/eller små plastfigurer, trycka på ljudboken (men att sitta still och lyssna på vad boken handlar om är inte möjligt) och bygga klosstorn.
Elton tog paus från mig genom att gå och ringa på telefonerna, prata i comradion, köra med bilar och gärna plocka isär traktorn, köra lite docksulky, och plocka sönder julgranskulorna i tallriset eller klättra över soffryggen från pallen som stod bakom.

Det hann också bli mat i två omgångar. Först delar av en barnmatsburk, sen lite spaghetti och köttförsås från Pers matlåda. Och så lite mariekex också så klart. Han vet precis var de finns och drar dit Per så han kan ta ner. Ni hör vem som bestämmer, va?

Efter maten blev det tio minuter Toy Story, sen tyckte Elton att Per skulle tända en brasa. Och vid kaminen hänger fisken som spelar och sjunger och då skulle det tryckas lite på den, fast inte av Elton själv. Han tyckte den var liiite läskig alltså. Näe, det fick Per göra - upprepade gånger.



Jonzon tyckte det var ett fasligt spring och gillade inte läget speciellt eftersom han inte kom i första hand idag. Han la sig demonstrativt på Per i soffan.



En helt utslagen Elton somnade redan i Vikingstad på hemvägen och han vaknade inte mer den här dagen - iallafall som jag såg.


Det är ändå fascinerande hur tungt barn sover

Antal steg: 8943 Det blir en del spring efter en 1,5-åring
Gukosvärde: 6,8

Idag skulle det firas jul hos mamma. Vi hade mer eller mindre bjudit in oss själva, Martina, jag och Milla och vi blev åtta pers: Martina, Chrille, Albin, Milla och Elton (Jens jobbade tyvärr), mamma, Per och jag. (Fredrik valde att tillbringa julen på annan ort i år för er som undrar varför han inte var med.)

I alla år har mamma annars alltid haft kalkonmiddag på juldagen. Den traditionen ändrade vi alltså i år. Det var barnen och jag som stod för den här dagen istället - fast utan kalkon. Ingen av oss kände för att försöka fixa till en sån :/ Det blev ganska vanlig julmat.

Vid lunchtid körde Per ut bilen och vi åkte in mot La Stada i ett grönt landskap under blå himmel..


Det här är än så länge en trevlig vinter för undertecknad med gröna marker

Vi tog svängen förbi Milla som ville ha hjälp med att  lasta in sina grejer och Elton, innan vi åkte till slutdestinationen där Martina och Chrille svängde om hörnet med Albin i vagnen, precis när vi kom.

Efter lite motion med julklappar, barn och hund upp till tredje våningen med kunde vi börja fixa maten. (Jag hade färre julklappar i år mot senaste året jag var med, men vi har fått fyra nya familjemedlemmar vilket ökade antalet paket så det SÅG jättemycket ut.)

Tyvärr blev det inte mycket dokumenterat med min kamera då den inte samarbetade med mig idag. Det känns ju lite tråkigt men ni får ta det som det är.


"Vad är det HÄR för nåt, undrade Martina och Milla när de fick syn på Weihnachtstollen (Se hur man kan baka den på ett superenkelt sätt här)


Det blev trångt i köket och vi försökte sjasa ut mamma emellan varven. Elton hittade hennes reklam och den hamnade till och från på golvet medan Jonzon undrade vad som stod på egentligen, med allt folk som sprang omkring.


Så var all mat på bordet tillsammans med menyn och programmet för dagen


Först vid matbordet: Martina och Milla. Alltid lika svårt att få någon att börja ta...


"Aha, ska man köa till maten, matte?"   "Nej, Jonzon. Du får sen." *suck*


Elton vet inte att det är okej att sitta still och äta. Man kan ju klättra, kolla vad Jonzon gör, trycka på alla knappar på G-mormors (en titel som mamma har gett sig själv istället för att kalla sig Gammelmormor som hon tycker låter så himla gammalt haha) telefon och ta en munsbit emellanåt. Mycket roligare!


Chrille, Martina och Albins hörn var väldigt mycket lugnare, kan man säga...


Mamma, Chrille, Martina, Albin, Milla och Per vid bordet - Elton ska precis klättra lite på min stol

Efter maten stod disk eller DVD-filmn på schemat, beroende på vad man föredrog. Och därefter var tanken att vi skulle äta äpplekaka och vaniljsås innan julklappsutdelning men det blev inte riktigt så. Elton började bli trött så vi slängde om i programmet.


Chrille och Martina roade Albin, Milla roade Elton medan jag diskade. Jag hade ambitiöst valt att ta med filmen En mammuts jul - helt bortkastat. Den var ingen intresserad av du! Man ville att TOMTEN skulle komma istället!

Och självklart hade jag sån himla otur att jag missade besöket av tomten. Jag var nämligen bara tvungen att gå på toa och fick inte höra ett endaste rim! Det jag fick göra var att se bilderna efteråt som barnen tog, och dela ut ett paket som tomten hade glömt bort att ge bort...


"Men hallå, Tomten har ju glömt att dela ut ett paket", utropade Martina.


Jonzon snodde andras paket ända tills han fattade att han faktiskt hade fått egna att öppna - en pipleksak och benkrans.


Chrille, Albin och Per kollade på när Martina öppnar ett par julklappar, Milla och Elton är bakom lampan med sina paket och mamma står upp eftersom hon hade lagt sina paket på stolen :)

Efter julklappsöppning blev det den där Äpplekakan och kaffe. Mamma hade bakat julkakor men det var inte många som orkade äta.


Äpplekaka med vaniljsås - en perfekt julavslutning :)

Det blev en supertrevlig dag och är jag i Sverige nästa jul, gör vi om det - iallafall en variant!

När vi packat ihop alla våra nya saker, åkte jag, Milla och Elton för att hämta Jens så han skulle slippa ta bussen hem från jobbet. Och efter att ha lämnat av den familjen inne i stan, åkte jag till nästa familj för att avleverera deras julklappar som var inpackade i min bil. De hade ju bara barnvagnen vilket gav dem ett tämligen begränsat utrymme för alla nya grejer.

Sen kunde jag åka till Rappet och glädjas åt både gårdagen och dagens julfirande men också för att råka hitta de perfekta julklapparna till några för 2012. För dylik inköpsplanering ska börjas i tid! Och det är lika roligt varje gång man hittar något som passar någon speciellt utvald. Har man gott om tid blir det dessutom nära nog alltid bra! Mitt problem är att jag gillar innehållen i mina paket lite för mycket, att jag har svårt att spara dem till julafton... så när julen kommer har jag ofta redan delat ut dem vid andra tillfällen hahaha


Antal steg: Ingen aning du
Glukosvärde: 5,9 trots julmat, kakor och godis, ostbågar och vin. Jag gillar min kropp,du!

Vi hade förmiddagen hemma, både Per och jag. För Pers del var det julradio som gällde. Själv tittade jag på Dream House, en skräckis. Kändes lite mer min grej. (Men den var så där...)

Jonzon kände som vanligt på sig att det var något på G. Han snodde barnbarnens julklappar och sitt eget jul-ben som Per satt och slog in och lämnade ifrån sig det ytterst ovilligt. Han var sen inte helt sig lik resten av dagen.
Per åkte ju först och då sprang stackarn omkring och gnällde tills han satte sig i tvåsitssoffan (! Där brukar han inte sitta) och tittade ut för att se om Per bara skulle gå ut och köpa tidningen och Tomten skulle komma istället. Men ingen tomte kom... och där satt han tills jag kom och berättade för honom att han skulle behöva vänta till imorgon. En oerhörd besvikelse!


Jag hittade en väldigt besviken Jonzon i soffan


"Men Jonzon, Tomten kommer till oss imorgon"


"Men matte, är du riktigt säker på det?


"Aa, det är jag."    "Okej, då får jag väl vänta tills dess då. Fast jag håller koll för säkerhets skull..."

Straxt före halv tre kom mamma och vi begav oss till Kerstin och Jan. Varmgrader, ingen snö och en sol som lyste, om än lågt på himlen. Vettigt julväder om du frågar mig!


Solen lyste över Vikingstad på eftermiddagen

Hos Kerstin fick mamma privilegiet att ringa in julen och vi välkomnade den med lite glögg på stående fot.


Vi börjar inte fira julen förrän den har ringts in i mässingsklockan, allt enligt familjetradition som kommer från Tyskland och min morfar gissar jag

Elsa och Einar kollade på Kalle Anka tillsammans med pappa Andreas (och mamma Karin som gick lite emellan). Vi andra fortsatte med kaffe och Kerstins härligt hembakade julbröd, där så klart Weinachtsstollen (tyskt julaftonsbröd) ingår. Erik och Gabriella gjorde mig sällskap i vardagsrummet.

När Kalle och Kaffet var slut var det bara att vänta på Tomten. Vi såg spåren av honom för paketen stod redan framme. Men var i hela friden höll han hus?


Det var julpyntat och klart så Tomten skulle känna sig som hemma


Både små och stora paket stod redan där. Han måste alltså kommit utan att vi märkte det


Hm, luvor hittade vi slängda på en stol, men var var de som skulle bära dem?

Eftersom ingen Tomte dök upp tänkt vi att han kanske inte hittade tillbaka till oss. Elsa och Einar bestämde sig därför att gå ut och kolla efter honom samt att passa på att köpa en tidning. Och då (och visst är det typiskt) kom TOMTENISSARNA! Så nedrigt att barnen skulle missa dem!


Tomtenissarna läste roliga verser krierade av såväl barn som vuxna, och delade ut alla paketen


Jag fick ta hand om andras paket. Mina skulle visst självaste Tomten komma med på juldagen som egentligen är rätta dagen för julklappsutdelning, berättades det. Vad spännande!


"Får vi öppna våra paket nu", undrade mamma förväntansfullt och grabbade tag i ett av sina paket
"Näe, tomtenissarna är inte klara än", förklarade Karin Kusin.
"Nähäää, suckade min mor besviket men var beredd att slita bort pappret på första paketet

g
Tomtenissarna tackades och försvann ut genom ytterdörren varvid Elsa och Einar ironiskt nog kom tillbaka efter att ha missat alltihop. "Men nu får vi väl öppna", frågade mamma. Och det fick hon!

Snören klipptes, verser lästes en gång till, vilda gissningar sköt genom rummet (vad skulle det finnas bakom pappret som straxt revs sönder) och glada tillrop avlöste varann. För nog är det roligt med att få paket. Det tycker iallafall vi i den här familjekonstellationen. Och även om jag nu inte fick några paket idag är det alltid roligt att höra släktingarnas knasiga rim hahaha

Per hämtade mig på väg hem från sitt julfirande med familjemedlemmarna på sin sida. Väl hemma möttes vi av en jätteglad Jonzon som efter promenaden fick en lillejulklapp som han formligen vräkte i sig - och därför kräktes upp på mattan... varvid han återigen såg lika besviken ut som han gjort på förmiddagen. *suck*

Denna lördagkväll avrundades för egen del med Gato Negro Cabernet Sauvignon och Pers ostbågar... som visserligen inte alls är lika goda som ostbollar - men de gick ner de också :)


Antal steg: hade min Ao Dai på mig och därför inte någon räknare.
Glukosvärde: Mätte inte

Dagen före dopparedagen och en dag som alla andra. Det är länge sedan specialarrangemangen inför julen var klara, d v s julklappsinköp, inslagning och rimmande.

Som ni vet innebär julen inga måsten för mig. Jag gör som vanligt, det vill säga det jag har lust med. Julafton är som en lördag - fast afton då men såna uppstår ju flera under året. Juldag och Annandag är som typ födelsedagar med bara den skillnaden att Tomten kommer och delar ut paket till alla på en och samma igång istället för att man gör det själv då och då under året.

Ja, och så en klädd gran, röda gardiner och decemberljuset från 1 december förstås. Det får man väl säga hör julen till också, då.
Nu ska det tilläggas ännu en ovanlighet: Jag har åtagit mig matlagning inför juldagen hos mamma. Men det mesta är egentligen redan förberett.

Imorgon ska jag med mamma till min moster Kerstin en sväng på eftermidagen, annars har jag inget planerat. Tycker numera lite synd om de som väljer att ta just julen på största allvar. Det borde inte vara så svårt att umgås med vänner, äta gott och ge presenter eller blommor andra tider på året, eller hur?


IKEA:s läslampa ger märkliga färgspeglingar i min TV. Lite roligt!

Jag fick ansökningshandlingarna för sommaren från Apollo idag så det satte jag mig med. När de kommer uppstår samma lyxbekymmer som de senaste sex säsongerna. Vart vill jag jobba? Och med vad?

Och så var det ju det där om vem som vann Expeditions Julklapp. Eftersom jag publicerar detta den 24 får de länk till sista avsnittet här



Antal steg: hade inte räknaren på mig
Glukosvärde 6,7 trots vin och mörk choklad! Fast några ostbollar blev det inte, förstås...

Efter morgonpromenad med Mr Jonzon, som hittade något gott att slicka i sig på vägen, blev det frukost och datorn i knät.


Jonzon hittade något borta vid brevlådorna i "nya" området

Per skulle till Maxi och Mobilia idag och jag bestämde mig för att ta en paus och haka på till Mantorp. Kanske han kunde bli kvar på Mobilia åtminstone i trettio minuter istället för femton som på Maxi?

Per springer ju igenom varuhus av någon anledning. Det är som när han plockar svamp. Även om han hittar massor på ett ställe måste han jaga vidare till något annat ställe. Det måste vara något manligt som jag inte förstår mig på.



Och det blev som förväntat. Han handlade på Karlssons, gick ut med grejer i bilen, och sprang igenom CityGross för att titta efter Scampi på TJUGOFEM MINUTER! När ska jag lära mig att inte åka och handla med en som hatar att gå i affärer??? Typ nu kanske?

Jag kände tidspressen redan när jag rusade in på CityGross med en mycket hastigt påkommen lista som skrevs i bilen på vägen från Rappet. Jag sprang emellan avdelningarna och efter 20 minuter var jag klar och stod i kön. Inte min grej alls. Jag föredrar att gå i lugn och ro, oavsett var.


30 minuter i Mantorp, that's it!

Resten av dagen bestod av matlagning och surfa på internet där jag hittade en massa roliga jobb i Sverige, (nåja de flesta var i Sverige) under sommaren. Jag både vill och inte vill vara här i sommar. Det är verkligen synd att den svenska sommaren är så grå, molnig, regnig, kall och gör en deprimerad. Den lockar inte ett endaste dugg!

Antal steg: 3487
Glukosvärde: mättes ej

På morgonen hade jag Jonzon i soffan och han gjorde sig väldigt bekväm. Jag fick sitta inklämd i mitt hörn medan han själv gjorde sig extra lång. Eller extra uppmärksamhetskrävande genom att kliva bakom ryggen och lägga sig på armstödet.



Idag kom Milla och Elton på spontanbesök. Det blev en aktiv eftermiddag kan man säga. Men nu kan ju Elton kommunicera och visa vad han vill. så även om det är full aktivitet så är det lättare än när han mest sprang eller bara klättrade omkring.

Jag hade ju satt upp fönsterdekorationer på den ena bokhyllan. De var väldigt roliga - och det var ju faktiskt med tanke på barnbarnen som jag skaffade dem. De åkte iallafall fram och tillbaka mellan glasdörr, mamma och bordet. Klart poppis!





Milla hittade Martinas dragspel och släppte det inte gärna. Nu var det väl egentligen tänkt att Elton skulle ha kul med instrumentet men så blev det inte riktigt. "Jag skulle vilja börja spela dragspel" berättade Milla, men det är dyrt med dragspel.
Och med tanke på detta: Om det nu är någon som har ett dragspel som står i samlar damm i ett hörn som ni hellre skulle vilja använda till något annat, och kan tänka er att skänka det till Mamma Milla, så kan ni ju höra av er.


Det kanske inte lät som melodier men nog hade hon roligt alltid - jag också.


Antal steg: 3211
Glukosvärde: valde att inte mäta idag.

Milla och Elton låg och drog sig, Nåja iallafall Milla. Men efter att ha gått upp och käkat frulle blev det lite dragspel ...


*Hadderian haddera*

Och så lite Trycka på roliga boken om Nalle Phu och hans vänner :)


Om man trycker på knapparna blir det ljud och melodier, en egen favvo

Jonzon älskar Elton , iallafall när han äter! Då sitter förväntansfullt under köksbordet, knäpptyst och fullt beredd på att få något. Och det brukar han få. Och avslöjad blir han. Idag hade han fullt med riskorn på huvudet...



Milla skulle ha lilljul med sina kompisar så de lämnade oss efter lunchen och jag intog soffläge igen. Men jag ser fram emot att vara barnvakt till Elton den 26:e. Vet inte helt vad vi ska hitta på men om jag känner mig själv rätt kommer vi inte vara hemma :) Dags att ta barnbarn på Äventyr!

Jag möblerade om lite idag också. Flyttade in min bäddfåtölj till Millas rum. Elton sover inte i spjäl/resesängen längre så det är lite trångt för de bägge två att sova i 90-sängen. Nu finns det bäddar för två större människor i det rummet istället.


Och så fick jag ju lite mer fri yta i mitt rum... nåja det står fem lådor med fotografier på golvet istället nu då

Antal steg: 3479
Glukosvärde: mättes inte

Idag var sista dagen jag hade bilen innan jul. Åkte och handlade på Vikingahallen och trodde jag hade köpt allt, men det visade sig senare att de livsviktiga körsbärstomaterna och röda mjölken inte stod med på listan! Det fick jag be Per handla på Maxi imorgon.

I entrén satt katten och värmde sig. Han hängde på låset idag, berättade personalen. Ibland tar han en sväng in också vilket inte är helt poppis. Men jag förstår honom. Det är skönare inne än ute...



Milla skulle ta bilen från stationen så vid lunchtid åkte jag in, ställde den på långtidsparkeringen och tog sedan tåg och buss tillbaka ut på landet.




Snötäckt mark, frysta enbär och nypon såg jag på promenaden hem


Och här har ni mig med en rödfrusen näsa - och med mössan från Brunneby marknad neddragen över öronen

På eftermiddagen fortsatte jag att gå igenom fotografier och hittade (visserligen väldigt tråkiga) bilder från lägret när jag gick på universitetet. Hade glömt att vi faktiskt hade en logo. Den här utbildningen försvann sen så klistermärket är nog nästan ett unikum :)


Förvaltningslinjen som bara två årskullar fick gå (har jag för mig)


Antal steg: 3571
Glukosvärde: 8,4

Hörde inte mycket av Albin under natten - eller morgonen heller för den delen. Martina och han gick inte upp färrän tjugo över nio. Då hade Jonzon hört dem ett tag för han vankade utanför deras dörr och gnällde lite. Han tyckte det dröjde väääl länge innan flocken hade samlats.

Jag skjutsade hem barn och barnbarn och åkte sedan för att hämta upp svärmor i Lambohov. Sofie i Haninge och Agneta i Skäggetorp. Det var dags för traditionen att spela Hazard.


En decimeter snö låg det i Nykil och detta dokumenterades glatt av Pella


Fast egentligen ser jag ju ingen tjusning med snö...

Jag hade ändrat att vi skulle ha med paket värda 50 kronor styck - men det var aaalldeeeles för lite paket.


Det var lite taskigt med paket på bordet, tyckte Monica, Pella och Annette och vi andra


Nästa gång ska jag ha med en preparerad tärning med vikt, har jag bestämt. Det var himla dåligt med sexor, tycker jag! Nån som har en att sälja? Sofie fick också vänta länge på sina paket så det var inte bara mig det handlade om.


På bilderna fr vä: Annette, jag, Monica, Agneta, Mira och Pella
I pausen fick hazardväninnor smaka godis från Thailand och Vietnam - och så delade vi på en kartong Aladdin


Och eftersom det är jul får man ta ifrån det andra lagret också!

Sen var det ju Kampen om paketen på tid. Mest riv var det efter ett laptopbord. Och det vann jag efter mycket om och men hehehe. Pella, Mira och Tina var ute efter samma sak nämligen!



En glad vinnare av Laptopbordet med svärmor Berit bredvid som är ledsen och snyter sig... eller var hon kanske lite förkyld?


Pella utannonserade nästan direkt sitt hopprep med räkneverk som hon inte ville ha. Sofie nappade!


Fr vä: Mira, Monica och Sofie - Laptopbordet försvann i Sofies famn när vi tittade på Annettes bilder från Modell för en dag. Jättefina - och Annette, jag röstar fortfarande på nummer 1 (och kanske nr 10): När det var överstökat satt Sofie kvar och nog tyckte jag att laptopbordet var kvar, men där var bara en bäbismage med beräknat nedsläpp den 14 februari.


Så här glad var hon inte när jag vann Laptopbordet. Det krävdes ett telefonsamtal för det...

Straxt före fem tog vi farväl av varann och åkte hemåt. Snön yrde och man fick köra väldigt försiktigt. Jag skulle ju in till stan och tog stora vägen. Annette skulle vägen över Vikingstad och släppa av Monica och hade visst lite problem med att läsa skyltarna. Pella hade fått hoppa av och borsta av dem så de kunde se vilken väg de skulle åka hahaha.

I min bil på hemvägen kom Sofie på den brillianta idén att vi skulle ha FYRA paket nästa gång istället - och det nappade jag på så, hörni, det blir 4 paket till nästa gång! Och vi spelar med preparerad tärning i andra omgången, tack! hahaha


Vägen in emot Rappestad var isig och snöig men nog är det lite fint med belysningarna!


Antal steg: 5610
Glukosvärde: 6,4

Per och Jonzon åkte till sommarstugan - eller vinterstugan kanske man ska säga så här års?
Det var nollgradigt och regn och inte särskilt lockande att ge sig ut men själv hade jag några projekt i stan så det var bara att sätta sig i bilen och åka iväg.



Jag hämtade Milla och skjutsade henne till jobbet. Skulle ju ändå vara inne i stan till tio. Då var det först Clas Ohlson i hopp om att klockradion med wake-up-funktion hade kommit- och det hade den till min enormt stora glädje.
Sen åkte jag till ÖB för att se om den där billiga granen som Martina ville ha fanns kvar - men den hade tagit slut redan första annonsdagen.
Efter besöket där åkte jag till Prio1 för att kolla efter lite mer barnkläder eftersom det var sista halva-priset-dagen - och jag hittade lite kläder och bäbisleksaker. och spenderade därmed en hel hundring.


Till den här ska NOT med dagsljuslampan kopplas in :)

Sista stoppet i stan var att hämta Martina och Albin som skulle sova över. Det var tänkt att Martina och jag skulle börja gå igenom fotografier - och det var ju väldigt bra tänkt. Albin hade lite andra idéer om det, vilket innebar att vi hann gå igenom cirka 5%. hahaha Så är det med småbarn. Den som tror att man hinner mycket annat än att passa se små barnen borde prova på att låna ett ett dygn hahaha


Jonzon var både läskig och rolig på samma gång


Albin äter hellre på sin haklapp än maten


Powernap för att orka vara vaken - länge!


Telefonsamtal med pappa Chrille

Hade fått mail från minpension.se och satt och lekte lite med sifforna och insåg att det spelar ingen roll om jag tjänar 5000kr eller 17000kr i månaden eftersom pensionen stannar på mellan 7500 och 9000 oavsett. Så gå ner i arbetstid (och det har jag ju redan gjort) - och satsa på pension vid 62 års ålder gäller nu då!


Antal steg: 7816
Glukosvärde: 10,7!!! Det indikerar ju klart och tydligt att vin och ostbollar INTE är en bra avslutning på kvällen. Kollade värdet innan jag gick och la mig. Då låg jag på 6,1, alltså ett ganska normalt värde för min diabetes.

Vaknade fortfarande besviken på att inte ha fått lägenheten, faktiskt. Men så tog jag tag i mig själv och gick vidare i livet. Du vet, allting blir ju alltid som det ska.

Så innan klockan hade blivit nio hade jag klippt klor på Jonzon, rensat plastlådeskåpet, wokat kyckling och tänkte först åka in till stan. Men jag fick för mig att fortsätta röja i andra skåp och lådor istället.

Vad det gäller kycklingen så köpte jag ju en påse färdigskuren kycklingkebab på CityGross igår. Och den var ju väldigt intressant. Jag var övertygad om att det skulle vara just kycklingkebabbitar - trots att Martina varnade mig för att det inte var kycklingbitar. Men hon kunde inte förklara vad det var i stället så jag trodde hon skojade med mig. Och det var ju kyckling... och det var bitar.

Men inte var det kycklingkebabbitar, utan mald kyckling (förhoppningsvis), formade som nuggets!? Inte ett dugg lika med kycklingkebaber jag har ätit iallafall! En oerhörd besvikelse, så klart.
Jag skulle ju woka kycklingbitarna och göra en Phanaeng curry. Det blev ju inte som det brukade, kan man säga. Näe, nästa gång blir det till att köpa filéer som jag brukar ha.


Så här ser bilden ut på förpackningen och nog ser det ut som kycklingbitar, va?


Och det här är vad jag får... Någon som ätit en Kycklingkebab som ser ut så här?

På eftermiddagen åkte jag till Återvinningen i Malmslätt och kastade plastbyttor och lite annat skräp. När jag kom hem därifrån fick jag för mig att pynta smala Billyhyllan med kylskåpsdekorationer. Upp kom tomtar, katter, gäss, grisar, höns, granar. stjärnor, hjärtan, rosetter och kransar. Det blev lite som en nostalgitripp.
När jag var liten hade vi såna här dekorationer på kylskåpet... och sen hade jag och barnen såna och nu ropade jag de här på Tradera och har igen hehehe. Jag roade mig med att sätta upp dem i olika miljöer sen hoppas jag att barn och barnbarn kommer och ändrar. Det är liksom så det ska vara av tradition. De ska flyttas hela tiden!


Juldekorationer på plats - check!

Kvällen ägnades åt vin och ostbollar. Ska bli intressant att mäta glukosvärdet imorgon bitti, du!



Antal steg: 5 218
Glukosvärde: 6,1 (!) Tredje dagen utan insulintillskott. I LIKE!

Var hemma hela förmiddagen men var och handlade med Martina och Milla i Mantorp på eftermiddagen. Det var en något traumatisk upplevelse till att börja med. När jag skulle ta en vagn funkade inte min polett i vagnen så den hoppade iväg. Och det var ju kolsvart vid vagnarna!

Lite lätt hysteriskt bad jag Milla att tända sin ficklampa på mobilen och så kastade jag mig på den sandiga asfalten och började leta. Och jag letade, och letade, och letade. Men den stod inte att finna haha. Men så utropade barnen "Här är den" och jag blev lycklig!


Vagnspolett från Ullared är en dyrgrip som jag fick från Milla vid tillfälle. Den vill jag inte ju inte bli av med, va!



Dags att återkoppla till dagens rubrik - Efterklokhet.
Du förstår så himla tråkigt det var att inse på morgonen efter ett samtal till Mjölbys Bostadsföretag, att om jag hade ringt och sagt att jag kunde flytta in samma dag istället för att bara be att få en visning när jag ringde dem i fredags, hade jag kanske redan haft en lägenhet just idag. Men så blev det alltså inte. På kvällen fick jag mailet som berättade att 1:an för under 1800:-, gått till annan sökande. Väntat men ändå blev jag faktiskt besviken. Men det är ju bara att gå vidare i livet och fundera på en annan lösning!


Antal steg: 6133
Glukosvärde: 6,8

En morgon med frukost, mail, Tradera, FB och blogg. Sen var det av till La Stada igen då.



Hade ringt till Örjan och bokat en permanenttid. Du förstår, igår blev jag så trött på håret så det stod mellan att antingen klippa av håret - eller permantenta sig. Permanten vann så klart.


Man ser ju så tjusig ut med plastpåse på huvudet

Jag var klar tjugo över elva och hade en ful gul böter på 400 kronor på min bilruta när jag kom ut. Alltså, sånt är ju inte kul. Men jag trodde det skulle ta 1,5 timme hos Ronny och skulle isåfall ha en halvtimme i marginal på min sida. Men det drog ut på tiden idag vilket gjorde att jag kom tjugo minuter för sent... Bara att öppna plånboken och betala alltså. Det blev en dyr permanent.

Från Åhlénshuset åkte jag till Drottninggatan för att hämta Ekby/ Bjärnumhyllorna hos Annelie. Där höll jag på att få en ny böteslapp men hann parera detta - som tur var. Det hade ju INTE blivit roligt med två böter samma dag.

Ifrån city for jag iväg för att hämta upp Agneta. Idag skulle vi hålla oss i Tornby. Och det gjorde vi med lunchsstopp på IKEA.



Vi åkte tillbaka till Prio1 idag. Agneta köpte sin hallmöbel som hon hittade igår och fortfarande var kvar,  och jag fyndade två kvalitetstäcken från Nordiska Fjäderfabriken, ett svenskt företag grundat 1972 som ingick i norska Mascot Hoje A/S-koncernen fram till sin konkurs 1998.


Kemtvätt? Pyttsan. Den hamnade i 40 graders tvättmaskin istället. Gick alldeles utmärkt!

Innan vi åkte hem igen bjöd vi in oss på kaffe till Martina, Chrille och Albin och därmed var det här dagen nära till ända, den också.

Om tio dagar startar julen och om fya veckor åker jag på tur igen. Kära nå'n vad tiden går!


Antal steg: 17 716
Glukosvärde: 6,6 Så där ska det se ut, ja

Jonzon var lite bråkig på morgonen. Han tyckte inte att jag skulle sitta vid datorn och gjorde allt för att få uppmärksamhet. Och han lyckades ganska bra med det, du!


""Klappa magen" och "Leka krokodilen" kan man ju göra en stund, väl?!


"Kan vi ha lite dragkamp med anden kanske?"


"Jag får väl gå runt matte och bråka lite då..."


"Nähä, amen då lägger jag mig på sladdarna och är i vägen lite där istället, då"


Hallå där, krokodilen. Vill du leka med mig?


"Näe, fy vad alla är tråkiga! Det ska jag berätta för Apan!"

Efter att ha bråkat runt en timme kanske så var det dags för mig att åka iväg. Planerat var Ica Maxi, Vårdcentralen och hyllhämtning före klockan tio. Sen skulle det bära av till Skäggetorp för att hämta upp min väninna Agneta som jag inte sett på minst tjugo år.

Det blev varken Maxi, VC eller hyllhämtning faktiskt. Åkte lite sent hemifrån och den jag skulle hämta hyllorna hos var inte hemma. Så det blev Agneta direkt istället. Det var väldigt roligt att ses. Vi pratade lite ikapp och sen var det som om vi inte hade haft den där långa pausen alls. Det är väl fascinerande med såna människor, eller hur?
Tiden svischade iväg men vi hann ta en sväng på stan, äta på Gränden och åkte sen till Prio1 och tog en kopp kaffe innan vi skiljdes åt.

Igår beskrev jag att jag skulle ha en en Wake-up funktion till min golvlampa idag. Ja, nu blev det ju inte så. Det verkar som om allt i annonsblad tar slut mer eller mindre samma dag. Reklamen gjorde gällande att priserna skulle börja gälla som igår, måndag och idag, tisdag, vid lunchtid fanns inga såna här projektorklockradios kvar.
När jag frågade om den konstaterades det att de var slut i butiken men fanns på centrallagret varvid man beställde en ny laddning. Men det skulle ta fem vardagar innan de var i butiken igen. Aja, det var ju bara att lägga in detta i agendan och komma tillbaka då. Men nog är det lite tråkigt...



På eftermiddagen skulle jag följa med Milla till Eltons dagis och vara med på lussefirandet. Sedan i år har kommunen förbjudit fotografering av luciatåget på förskolan. Det är verkligen urtrist! Men det har ju självklart med otillåten Spridningen på internet att göra. Förr satte man in sina bilder i ett album och visade familjen bara.
På dagiset hade man inrättat en fotohörna framför granen. Nu hade det inte blivit några foton tagna på luciatåget iallafall för Elton var helt upptagen med att krypa genom folksamlingen emellan Mamma och luciatåget. Och när det var fotostund var det roligare att krypa runt granen än att stå uppställd :)





Efter en enkel fika stund på stående fot åkte jag till återvinningen i Malmslätt som fått en ny station: Nr 14 hårdplast. Det sker även nyheter på det området alltså. Där råder dock inte foto-förbud.


Ännu mer sortering... hoppas bara att de tar hand om det ordentligt.

Jag var hemma straxt efter fyra. Då fixade jag en tonfisksallad som jag hoppades skulle ge ett bra resultat på glukosen imorgon bitti. Det borde gå att äta så pass bra på kvällarna att det värdet håller sig under 7 morgonen därpå. Det gäller väl bara att hitta de där vettiga maträtterna...


Antal steg: 6377
Glukosvärde: 6,6 och idag tog jag bort tabletten igen. Vill försäkra mig om att det inte bara var matslarv i helgen som orsakade värden över 8...

La in mina rundresor i månadskalendern på morgonen och såg att jag mellanlandar i Sverige mellan rundresorna i Indien och Vietnam- respektive Thailandturen.
Lite drygt en vecka faktiskt. Det var ju bonus. Jag hade precis för mig att jag skulle vara på resande fot till 5 april.



Tänkte du skulle få se lite närmare hur mina 12 kvadratmeter har använts. Jag har väl mest pratat om det på FB hittills. Och ja, det mesta kommer från kluriga IKEA. Vi startar med det "rena" rummet! Allt trä är bok så det skriver jag inte.



Röda Karlstadbäddsoffan och Lycksele Lövås bäddfåtölj med benvitt överdrag ger tre sovplatser. Nu ska här erkännas att med den här möbleringen kan jag bara bädda ut bäddfåtöljen.
Lampan emellan är en Uplight med full-spectrum-lampa från Viva-Lite som ska ha inkopplat Wakeuptimer från och med tisdag 13/12, plus en riktbar läslampa.

Under fönstret står Lackbordet med fotpallen/sittpuffen under, och en kvadratisk korg uppepå med saker jag använder ofta.
Precis till höger om bordet ser du lite utav de fyra ihopfällbara gulbeigefärgade typ regissörsstolar som ger fyra sittplatser. Det är inte bara kaffe man ska ha hemma vid oväntat besök, ju.

Bokhyllorna är en bred och en smal Billyhylla med glasdörrar och jag har överskåpen till dem vilket innebär att de går från golv till tak. I den breda står bland annat vita lådorna Kassett, som ger god ordning och ro i hyllorna. Det ska bli sådana lådor i den smala också har jag tänkt.
Intill garderoben (bakom dörren) står en Bennohylla - som är tveksamt att jag ska ha kvar. Funderar på att köpa en till smal Billyhylla istället. Har direkt inget i Benno nu så det är slöseri med utrymme.

Emellan bokhyllorna står ett Norden slagbord med förvaring i mittenpartiet och där står min nya TV.

På golvet ser du en rund nougatfärgad matta som funkar perfekt för resten av färgerna i rummet. Kände att en rund matta kan hjälpa till att göra rummet större och det verkar funka.

Och granen som har kommit upp sig här i världen står på två stapelbara Frosta-pallar med två runda sittkuddar emellan, redo att användas.


T vä: Bakom granen hänger en Whiteboard för Kom-i-håg-listan. T hö: använder en bordsantenn till TV:n för att slippa fler sladdar på golvet.


Läshörnan med min fruffilt från Tomtens Konkurslager, lackbordet  jämte fotpall/sittpuff, bord och korg. Ja, och så min uppstoppade krokodil förstås. Förresten, i fönstret står bland annat min Aloe Vera som jag fick av Ingela Gustafsson för ett par år sedan. Den trivs väldigt bra här!

Så över till förvandlingarna och jag visar två.



Köksbordet som alltså är ett slagbord, har två uppfällbara skivor men det räcker för det mesta med en uppe. Ner med julgranen och fram med pallarna och så två av Dinera-muggarna med kaffe. Ska det vara påtår?



Köksdelen flyttas tillbaka och nu kommer vardagsrummet fram.
Korgen som stod på bordet står nu under. Jag berättade att den innehåller saker jag använder varje dag eller iallafall väldigt ofta.
Sittpuffen som stod under bordet tjänstgör nu som fotpall i sitthörnan alternativt som sittpuff vid bordet.
I röda soffan sitter jag och läser posten, ser på TV och jobbar med datorn i knät. Allt som vanligt, bara på annat ställe, alltså.  De svarta sladdarna till datorladdare och bildkabeln mellan dator och Tv ser du på golvet. Vet inte riktigt hur jag ska få bort sånt tråkigt... Har inte löst det än. Men det kommer nog det med.

Nog tycker jag att jag har varit väldigt Kvadratsmart så här långt.  Och imorgon hämtar jag vägghyllorna men de får stå bakom fåtöljen ett tag. Har några fler idéer på lut men nu får det vara bra med möbelinköp ett tag iallafall haha Men önskelistan på IKEA är fortfarande lång!


Antal steg: 6123
Glukosvärde 6,4. Det kan faktiskt vara så att den där insulintabletten behövs, eller hur?

Ja, den har jag väntat på. Nåja, företagare får alltid tillbaka pengar första eller andra veckan i december, så en sååå stor överraskning blev det ju inte, då. Pengarna försvann direkt in på kreditkonton vilket kändes väldigt bra, må du tro!

på förmiddagen åkte jag till Kontorstjänst med ett kvitto jag hade glömt skicka med igår, och så var jag en sväng på IKEA (igen) och hittade två mörkare pallar och ett bord med lite mer kvistmärken och det blev helt okej i mitt lilla rum, tycker jag.

När jag kom ut regnade och det var ju inte särskilt uppmuntrande så jag åkte faktiskt hem. Vad gjorde jag resten av den här dagen, tror du? Jo, bloggade förstås. Snart är jag ifatt!

Antal steg: 6773
Glukosvärde: 8,4

Fortsatte att blogga hela dagen med avbrott för inköp av fem hyllplan i björk med grå beslag på Bloppis och kände mig väldigt nöjd med köpet. Det gäller att använda väggarna till förvaring om man har det trångt. Det är ju annars en massa dö-yta och det går ju bara inte an! Ska hämta dem på tisdag har vi bestämt.


14 dagar kvar till julafton

På förmiddagen åkte jag in till Elgiganten och köpte kablar för dator/TVihopkopplandet. Bilden gick ju bra till slut men ljudet fick jag inte att fungera hur jag än gjorde. Efter över en timmes fibblande gav jag faktiskt upp. Det blev hörlurar på. Men Playkanalerna kan jag nu se på TV:n istället för min lilla Netbook! Härligt!


Lördagsmys med vatten och torra cheddarpopcorn. Vattnet byttes mot lite Cabernet men nog saknade jag ostbollarna, alltid!


Glukosvärde  8,4 Andra dagen utan något insulintillskott alls. Inte helt bra, va. kanske behöver den där morgontablette iallafall?
Antal steg: 8197

Morgonen började med frukost och mailkontroll - inget ovanligt med det. Det ovanliga var att jag blev erbjuden lägenheten på Ängsvägen, inflyttningsklar 7/12 stod det på hemsidan. Jag trodde förstås därför att de ville bli av med den fort men det visade sig att så var det inte.
För när jag ringde och bad att få komma och kolla på den redan idag fick jag reda på att så går det inte till. Bara om jag står som nummer ett (av fem som fått samma erbjudande) får jag komma och kolla på den - och det skulle inte vara klart förrän efter den 15e. Så där grusades mina förhoppningar. Jag hade hoppats kunna flytta in före hazarden den 17e och ha den hos mig :/  Det var nämligen en del av vitsen att söka lägenhet redan nu - att ha någonstans att umgås med mina vänner... och gärna innan jag sticker på jobb utomlands igen. Aja, jag får ta mig en extra funderare nu då.

Straxt före nio kom en lastbil in på garageuppfarten. Det var bilen från Piro1 med min röda soffa. Jag bestämde mig ju för den igår. De var tre som bar in den för den var klart tung. Jag tror att jag ska ta bort madrasserna (för det är en tjock och en bäddmadrass i) så blir den lite lättare när jag själv ska flytta den vid tillfälle.



Innan jag ställde den tillrätta satte jag dit filtkuddarna på benen. Sen var det klart. Och jag blev supernöjd! Det var rätt val, trots allt :) Efter att ha suttit en stund och fruffat åkte jag in till stan för ett läkarbesök. Och kan du fatta, nu är jag så frisk att jag inte behöver äta insulin längre... tror vi. Jag ska iallafall testa att inte ta den på morgonen heller. Den på kvällen har jag ju redan slutat med. Spännande!


Stångån och Tekniska verkens ångande skorstenar i arla morgonstund

Började förmiddagen med att lämna in bokföringen på Kontorstjänst för november och hittills i december. Sen fortsatte jag till IKEA där jag lämnade tillbaka Frosta och Lack, som jag berättade om igår.
Och efter det: Elgiganten igen! och idag blev det ett köp, du! Kom hem med en Grundig 32' som gjorde sig vansinnigt bra i rummet som blir alltmer likt en lägenhet! Per hjälpte mig för den var lite otymplig och jag är ju lite otålig.

Sen var det ju det där med att koppla in datorn. Insåg att jag behöver en kabel för det. Det ska jag åka och köpa imorgon, tänker jag.

Och du, jag måste nog köpa Frosta-pallar och Lack-bord iallafall. Missade att jag köpt ett par sittdynor till pallarna och nu har jag ju ingenstans att ha dem! haha. Men jag ska försöka hitta så mörka varianter som möjligt...

Svängde förresten in till Stadium Outlet vid Max, och hittade ett par Pumadojor för 450 spänn som jag köpte trots att de kanske är lite små när jag har mina egna sulor i... Det gick kanske lite fort där.  Men jag hade kvar pengar på ett presentkort så jag pytsade bara ut 115:- så det känns okej - och de var väldigt bekväma utan sulorna :)


Antal steg: 14 413

En ny dag med rutskrapning. Alltid lika o-uppskattat. Men jag skulle ju in till Prio1 igen. Idag skulle jag bestämma mig för vilken bäddsoffa som passade mig bäst. Jag mätt rummet på morgonen och båda skulle få plats.



Men först åkte jag till CityGross för att köpa TV:n jag berättade om i måndags. Det var bara det att när jag sprang där och letade, hittade jag ingen. Till slut frågade jag och fick då veta att det inte fanns några kvar.
Jaja, annonsbladet kom ut i söndags, försäljningen startade i måndags och onsdag klockan 09.00 fanns det ingen kvar, alltså. Aja, det stod säkert begränsat antal och den var ju billig. Det är nog meningen att jag ska ha den bättre från Elgiganten hehe


Soluppgång över Rappet på väg till CityGross

Jag styrde hjulen mot La Stada. En sväng in på IKEA för att få lite fler tips på smarta lösningar och jag fann, som vanligt, många. Skrev en liten önskelista när jag ändå var där. Och så köpte jag två Frosta-pallar och ett Lack-bord i björk, faktiskt. Men de visade sig vara alldeles för ljusa jämfört med bokhyllor och matbord så de ska jag lämna tillbaka.


Den här planlösningen var en favorit, helt klart!

Och jag bestämde mig för den röda soffan, du. Betalade den och hemkörning och får den redan imorgon!!!

Antal steg: glömde kolla
Glukosvärde: 6,3

Jag hade så högt glukosvärde idag också så jag fattade beslutet att börja med tabletten igen. Kanske lite väl snabbt, när jag tänker efter, men i två dagar har jag haft över 8 och det är inte bra, ju. Vi får se hur jag gör. Det vore nog smart att iallafall kolla under en hel vecka...



Morgonpromenaden med Jonzon i decembermörkret

Vi gratulerade Berit som fyllde år idag, på förmiddagen. Jag hämtade upp Milla och Elton (Martina hade halsont och kunde inte följa med med Albin) och så åkte vi allihop till Lambohov.


Elton gillar att åka bil... men att gå rakt fram är det mer bekymmer med. Milla försöker hålla efter så svängarna inte blir för stora.


Födelsedagsbarnet öppnade dörren när vi var nästa framme - och ut kom Jonzon mycket glad och hoppades att vi hade paket med något ätbart


Det bjöds på smörgås tårta från Johannelund. Jättegod! Om det finns när jag fyller nästa gång ska jag definitivt beställa därifrån!

Efter kalaset skjutsade jag hem barn och barnbarn och åkte direkt hem... för att fortsätta blogga. Och idag kom jag ifatt till december. Kändes fint! Nu ska de bara korrekturläsas och publiceras sen är jag i fas! Äntligen!


Antal steg: Hade inte på mig räknaren hela dagen men det stod på räknaren
Glukosvärde; 8,0

Jonzon och jag var tillsammans hela förmiddagen. Han är alltid lika glad över att få vara hemma och slippa dagis ett par dagar i veckan. I natt hade det snöat dessutom och det var ju extra roligt att springa runt i snö... iallafall ett tag. För han blir ju så frusen och är lika över att få gå in som att komma ut haha


"Jag tar täten" menade Jonzon och sprang glatt omkring på den numera asfalterade cykelvägen


"Woops, man måste nog lämna lite markering innan man fortsätter promenaden."


"Näe, nu får det bara bra. Jag vill heeem!"

Så var det ju det där med min turné, då. Från början begav jag mig hemifrån klockan 12.
Jag sa Hej då till Per med syfte att åka till CityGross och kolla in TV:n de hade på annons. Men nu blev det ju inte så direkt, då. Sju timmar senare hade en del annat utspelat sig, serrö.

Efter att ha skrapat rutorna - en inte alltför uppskattad sysselsättning - styrde jag hjulen mot Mobilia och mot kampanjen på en 32 tummare. Men, förstår du, så kom bilen till första korsningen - och då valde den att åka höger istället för vänster. Så vad hände?



Jo, jag bestämde mig mycket hastigt för att åka in och kolla på Netonnet först. Och när jag ändå var i stan åkte jag först till Martina med en resväska full av babykläder och lakan och teckningar från när hon var en väldigt lite person.

Sen tänkte jag: Ja, men om jag skulle ta en sväng in på Myrorna då? Och så blev det. Träffade Hanna, Maria och Agneta och tillbringade sedan kanske en timme där. Det är väldigt lätt hänt, alltså. Här hittade jag ett par bra-att-ha-bestick i rostfritt stål och märket BIRKA av okänd härstamning.



Därefter åkte jag då till Netonnet. Men det där med att köpa en TV är inte så bara, inte. Herregud att det skulle vara så svårt. Förr gick man typ bara in, valde tum och märke och betalade. Idag behöver man känna till HDMI, Mpeg 2/4, Hz, rätt tum för avståndet till soffan, HD, USBportar och gud vet vad.
Det blev ingen TV från Netonnet, du.

Från Netonnet  begav jag mig sedan till Prio1. Jag tycker att jag har blivit stammis där sedan jag kom hem. Träffade Eva-Maria som tyckte samma sak. Vi brukar se varann i stort sett varje gång jag kommer dit.
Där hittade jag en rolig krokodil på leksaksavdelningen - och jag gillar krokodiler så den la jag beslag på. Det visade sig sedan att det var en riktig krokodil, uppstoppad. Och efter att ha betalat hamnade den i Eltons bilbarnstol.



På Prio1 hittade jag också en bäddsoffa! Jag hittade egentligen två och jag kunde inte bestämma mig. Den ena var gråblå med mönster, den andra en röd och båda hade fördelar och nackdelar.

Den blågrå var 2.30 lång men bara 94 djup och väldigt lättbäddad 140-bädd som bäddas åt sidorna och tar liten plats samt hade förvaringsutrymme under sitsen...


Klart lättbäddad, men mönstret... näe det var inte helt min grej alltså

Den röda var 1,80 lång men 1 dm djupare, samma bäddmått men framåtbäddad vilket innebar att den tog större plats att bädda ut. Den var mer mig och jag kände mest för den - men den var ju röd! Kunde jag leva med det???


Trivdes väldigt bra i soffan och satt där medan jag mms:ade med Martina och pratade med mamma

Eftersom jag inte kunde bestämma mig där och då fick jag reservera båda sofforna. Det var snällt, tycker jag. Ska fundera till imorgon.

Jag åkte vidare på min TV-turné och åkte till Elgiganten. Jag såg Jens men han var upptagen med kund så jag gick direkt till TV-avdelningen. Per (en av butikens trevliga TV-försäljare) rekommenderade att jag skulle köpa en TV som håller även efter 2014 när alla sändningar går över till Mpeg4 och DVB-T2. Gör jag inte det måste jag köpa till en box för det! Men ååååå, vad jobbigt det bleeev.
Det känns inte så länge sedan man fick köpa digitalboxar till alla sina TV-apparater! Sen kom inbyggda digitalboxen och gjorde livet lättare... Och snart står vi där igen! Ja, utvecklingen är inte bara av godo, du! Det blir krångligt - och dyrt.
Men jag vet inte. TV:n kostar dubbelt så mycket mot vad jag hade tänkt att investera och vi pratar trots allt om två år. Kanske jag står ut med att ha en box till TV:n? Tror inte boxen kommer kosta 2000 spänn iallafall... Oavsett så kom jag inte hem med någon TV från Elgiganten heller. Men tack snälla Per för värdefulla upplysningar! Vi får se vad jag beslutar.

Därifrån åkte jag till Jula. De hade rabatt på timers: 3 för 49 spänn. Ett klipp!



Och från Jula åkte jag till Hjärta till Hjärta där jag bland annat hittade en jättefin tygblomma som fick pryda min lampa :) En färgklick i ett annars ganska beiget rum. Tror nog ändå att den röda soffan skulle göra sig därinne. Och får jag lägenheten som inte har söderfönster så behövs nog färg i inredningen för att man ska hålla sig glad...



Som sagt, det förflöt sju timmar mellan avresa och hemkost och jag fyllde dem med en massa roligt, tycker jag. Det var nog meningen att bilen skulle svänga "fel". För jag kunde glad i hågen köra visslande tillbaka till Rappet med ny kunskap, fynd och funderingar!


Alltså, jag måste verkligen sluta vissla. Kolla det röda strecket jag får under näsan när jag visslar för mycket!


Antal steg: 14 122
Glukosvärde: 7,3

Hämtade bilen hos Milla idag. Eftersom jag åkte med Per in var jag i stan redan straxt före sju. Men det finns alltid något att göra. Så jag började dagen med att hänga på låset till Ica Maxi och handla lite.



Sen bestämde jag mig för att åka till Mantorp. Inte för att gå på City Gross utan för att kolla var lägenheten låg som jag ställt upp mig på.


Vacker morgonhimmel fick jag på E4:an mellan Linköping och Mantorp

Dumt nog hade jag inte kollat var Ängsvägen låg utan chansade vilt. Detta ledde i sin tur till att jag fick se en större del av Mantorp som jag inte varit i tidigare :) Alltid en fördel att vara vilse, du vet.


Ja, inte låg Ängsvägen på samma sida som stationens klockstapel, inte.

Till slut fick jag iallafall gå ut på hitta.se och tog en vägbeskrivning - och snart hade jag hittat rätt. Jag var väldigt fel, kan jag berätta haha


Vägen som går till Östra Tollarp och Ulrika skulle jag åka på. Över broa och till höger - lätt som en plätt att hitta när man visste hehe


Lägenheten har inga fönster i söderläge, dessvärre. Det kan komma att bli kämpligt...

När jag kom tillbaka till Rappet insåg jag att frosten aldrig försvann från vägen. Den låg kvar precis på samma sätt som i morse. Det är kallt nu, du!



På kvällen dekorerade jag min lilla julgran och nog tycker jag att den blev lite fin. Lägg gärna märke till den lilla guldstjärnan i toppen!


"Granen står så grön och grann i stugan" sjöng jag när jag klädde den


Antal steg: 6494

I Pers present (han fyllde den 21e november) från Milla låg en reflexväst - till Jonzon. Den fick han inviga idag när han följde med Per till sommarstugan.


Det var inte lätt att ta kort på en hund i reflexväst. Med blixt blev det väldigt ljus och utan blixt, väldigt mörkt

Min lördag gick till två (!)  blogginlägg. Kände ett tag att jag måste sluta ta så mycket kort. Fast å andra sidan är det ju bland annat för fotona som jag bloggar. Det är ju så roligt att ha. För tänk vad kul det är att titta på gamla kort från förr. Det borde ju bli samma sak med bloggen när jag blir gammal - om jag blir gammal!

Men som sagt, det tog faktiskt hela dagen i anspråk...


Antal steg: Kan det ha blivit 1000?

Jonzon och jag var hemma och vaktade huset idag. Men det räcker ju inte att fylla dagen med det. Vi var ju tvungen att hitta på något vettigt att göra. Det blev till att slå in julklappar och rimma!
Och ja, det tog mer eller mindre hela dagen men jag kände mig oerhört kreativ. Klar blev jag, så nu står Ullaredskassen i datarummet full med paket!



Och så blev det ju ett par aktiva promenader med Mr Jonzon, förstås.


"Gå och leta!


"Upp på stenen"


"Gå och busa lite!"


Och den här hunden gör vad som helst för en bit köttbulle!

Jonzon var extra glad idag för jag lagade 1 kg julköttbullar till Annandagen. Tror han tyckte att de var väldigt goda! För självklart fick han också provsmaka.

Tidigare har jag nämnt att jag gillar multifunktionella möbler. Googlade på det idag och hittade en massa roligt. Här är en av sidorna jag hittade!
http://kvadratsmart.wordpress.com/tag/multifunktionella-mobler/

Och på kvällen kom en ljuspunkt i tillvaron. Adventskalendern!
Ja, inte den svenska utan den norska. Den norska är en uppföljning av Tomtarna på loftet, deras adventskalender för ett par år sedan som var så himla rolig. Den går på femman men visas på Playkanalen till min stora glädje! Så nu har jag en adventkalender att följa, trots allt!

Den och mitt decemberljus gör att jag nu ser tydligt att vi närmar oss julen!


Antal steg: 9788

Det var meningen att jag bara skulle in och lämna bilen till Milla idag. Men så berättade hon att hon och Jenny skulle till Brunneby Marknad. "Får jag följa med", undrade jag. "Aa, det kan du väl", svarade Milla och så blev det.

Mina köp förutom tre gigantiska skumtomtar var; T vä: Dyraste mössan ever men väldigt skön och matchade kappan. Mitten: En knapp för att stödja Östergötlands barn (föreningen Blåklinten) T hö: Fem domherrar att ha i min lilla gran som jag köpte på Rusta häromdagen

När vi kände oss klara med marknaden bestämde vi att vi skulle åka till Tomtens konkursförsäljning på vägen hem. Och så gjorde vi det. Men innan vi kunde åka var Milla tvungen att undersöka Eltons adventskalenderna med hästar.




På Tomten köpte jag en härligt fruffig fleecepläd och paket till mindre julklappar.



Efter att ha lämnat av Jenny i stan, skjutsade Milla hem mig. Därmed var den här dagen nästan slut. Eller, njae, klockan var väl kanske halv två när jag kom hem haha. Men det är ju så himla mörkt att min kropp vill gå och lägga sig klockan tre när det börjar mörkna...

Det var ju 1 december den här dagen. Då startar adventskalendern. Men hallå, det var väl en trist en! Tung, mörk och handlar om en binge tjuvar. Den kommer jag inte följa.
Men den verkar populär bland barn och ungdomar - och tur är väl det. Tror inte adventskalendern riktar sig till folk i 50-årsåldern direkt...


Antal steg: Kontrollerade inte, du.

Det här var en märklig dag. Den försvann till bloggande och jag satt visst så koncentrerad med det att jag till och med glömde ge mig till känna på FB. Har ingen statusuppdatering från den dagen, nämligen.  Och bara en given kommentar. Det var länge sedan något sådant skedde.


När jag och Jonzon gick morgonpromenaden vid halv sex lyste ljusen Per satte upp igår. Det var allt lite trevligt.


Antal steg: Noterade aldrig

På morgonen röjde jag runt och fick ihop en samling saker som skulle till återvinningen. Känns alltid bra att bli av med trasiga saker eller rent av skräp alternativt saker som funkar men som aldrig används.

Eftersom klockan hann bli nästan elva passade det perfekt att slänga iväg grejerna i Malmslätt. Det blev stopp vid Myrornas insamling och vid containrarna innan jag åkte vidare på Second Handturné för att samla på mig lite nya gamla saker så att säga.


Malmslätts återvinningsstation öppnade inte förrän 11 och det passade ju bra idag.

Var inne en sväng på IKEA och fick för mig att jag skulle ha kaffekoppar till mina Dineratallrikar, och så slängde jag med ett par tabletter också.

Och vad kom jag då hem med frånb Second hand idag? Jo, en underbart sliten grå sittpuff i läder! Perfekt att lägga upp benen på, ska jag berätta! Och att ha som sittplats. Multifunktionella möbler gillar jag!


Fåtöljen
(som kan förvandlas till säng)
har nu fått en fotpall
(som också är perfekt att sitta på)



Antal steg: 9133

Min bokföring till Albatros skulle göras klar för två rundresor. Och allt man tycker är tråkigt tar sån himla tid, du. och det här tog hela dagen... Inga bilder togs för det var Bokföring i fokus.

Nåja, när jag var klar med det blev det lite genomgång av mina fotografier - och det blev många skratt du. Herregud, så man har sett uuuuut!!!


Torde varit 1986/87 på väg ut en lördagkväll. Fullständigt normal mundering för den perioden, iklädd peruk, bandana, näthandskar och nitar, allt i matchande färg: Svart!

Antal steg: 2009

Idag hade jag bestämt med mamma och Martina att komma med deras inköp från GeKås. Jag började hos Martina och fortsatte sedan till mamma eftersom vi skulle luncha ihop.

Mamma har önskat att bli av med grejerna i hennes förråd så jag passade på att hämta hem alla fotografier jag har tagit genom åren (fram till digitalkamerans inträde. För efter det har jag enbart foton i datorn. Har inte framkallat några kort, faktiskt).
När jag började bära alla lådorna till bilen insåg jag hur många bilder jag egentligen har tagit! Jättekul att ha men tyvärr har jag glömt att skriva vilka som är med på många bilder - och år. Så det kommer bli en låååång genomgång och tankenötter att knäcka.
Det är fördelen med digitala bilder och blogg,du! Det blir inga frågetecken på de bilderna, inte. Må de ligga på internet för alltid :)


Oräknerliga album och fotopåsar från Extrafilm och Fuji ska gås igenom. Det blir en fotodag med barnen, tänkte jag. De kan ju få ta kort med sig hem från det de var små. Jag har ju som sagt tagit en hel del!

Jag bonusträffade Milla och svärmor också. Det blev alltså en heldag i Linköpings stad. Och idag köpte jag en liten julgran, belysning och kulor på Rusta. Det kommer bli fint det!

Antal steg: Ja, det kan jag inte svara på. Glömde kolla!

Idag pratade jag med Daniella på FB. Hon berättade att det fanns restresor till Kenya för 1398:- och snacka om att jag blev sugen ett tag.
Sen kom ett erbjudande på Groupon - en vistelse i Botswana med safari! Skulle det kunna vara så att det var meningen att jag ska ner på Safari, tänkte jag.

Men så sansade jag mig. Inte kunde jag väl fara på semester när jag precis har kommit till Sverige. Eller?
Men nog skulle det vara roligt och spännande. Att åka på safari är ju en av mina önskningar på min Att-göra-innan-jag-dör-lista. Jag får väl hoppas på att jag inte dör riktigt än, helt enkelt!

Vad gjorde jag annars idag då? Funderade över att åka till Ullared den 14e december haha Ja faktiskt. Helt galet! Men den idén gick över den också.

Fick visst en massa idéer som raderades ut idag haha och inga foton tog jag heller så här slutar det här inlägget, du!

Klockan var två när jag gick upp. Det var en halvtimme tidigare än planerat men jag var vaken och hungrig så det hade ju varit dumt att ligga kvar. Dessutom har jag ju en två timmar lång startsträcka på morgonen och det fick jag ju nu.

Klockan 03.30 lämnade jag Rappet för att åka in till stan och hämta Milla. Då var matsäck och inköpslistor också klara för avfärd i våra pallryggsäckar!



Bilen skulle vi parkera på SJ:s långtidsparkering, hade jag planerat. Bussen till GeKås skulle sedan gå från Långfärdsbuss"parkeringen". Men så upptäckte vi att man faktiskt kan stå vid långfärdsbussarna. Det var bara ett problem. Där är det bara kontanter som gäller och jag hade tänkt betala med kort. Det blev alltså till att sala småpengar från Milla och växla en tjuga av några i en bil så det ordnade sig till slut.


Man skulle kunna säga att jag är lite mer morgonpigg än Milla...

Vi var framme vid GeKås straxt före åtta, tog varsin vagn och ställde oss för att gå in. Varuhuset öppnade precis så vi slapp stå i kö, vilket var skönt.


Namntag på! Och foto togs på vagnarna. Min var Lila 4213. Bra att ha full koll ifall den skulle komma bort. Efterlysningar av vagnar är något allmänt förekommande i det här varuhuset.


Var lite sugen på en Lovikamössa... men det blev ingen. Det blev ingen Steckpanna heller haha man missade visst att korrekturläsa, va?


Fast en Stekpanna blev det! Den från Ica, inköpt för ett år sedan, hade slagit sig och snurrade runt rätt så friskt på spisen. Dessvärre slog sig den jag köpte här också - redan efter första användningen. Det blir nog en liten gjutjärnspanna nästa gång...


Vi skötte oss och gick på toaletten när vi behövde.

Vagnarna blev allt fullare... medan magarna blev allt tommare. Ett par matstopp blev det under dagen.


Första proviantpausen: Pucko och saffransbulle vid kafeterians ståplats

Efter att ha fyllt på med lite energi fortsatte vi shoppa. Vi hade ju bara kommit till damkläderna, förstår du. Nu var det resten kvar. Och jag tycker nog att vi hade ett bra samband med varann. Vi behövde bara ringa efter varann två gånger på hela dagen.

Kanske berodde det på vår nya strategi, att ställa vagnarna på ett ställe och gå runt utan vagn och hade sedan träffpunkt vid vagnarna. Det funkade hur bra som helst. Men jag blev lite sugen på att ha med comradio nästa gång hahaha Det var det några som hade och jag blev lite avis, alltså.


Ostboooollaaaar! Femton spänn, bara.

Det var ganska mycket folk idag och det blev en hel del tvärstopp och köbildningar. De flesta tog detta med gott humör. Det var bara en och annan som man upplevde lite sur. Men om man nu inte gillar att trängas kan jag inte förstå att man 1. åker till GeKås - 2. väljer att åka en lönehelg - 3. och åker när julhandeln är i full gång. Hur tänkte man där när man fattade beslutet att åka, kan man undra.


Ovanför rulltrappan till nedre plan har man byggt upp ett paket-landskap

Vi shoppade runt fram tills vi tyckte att det var dags för lunch. Då åkte vi upp till vagnparkeringen, ställde vagnarna och gick till restaurangen.


Varuvagnsparkeringen var väldigt full men vi lyckades till slut få varsin plats längst bort.


Andra proviantpaus: Millan valde köttfärssås och spaghetti medan jag akut blev sugen på fläskotlett med bearnaisesås och pommes.

Efter lunchen hade vi genomgång av våra vagnar enligt principen "vad ville vi verkligen ha och vad kunde vi leva utan". Sen åkte vi tillbaka ner för att kompletteringsshoppa hehe För under lunchen hade vi ju kommit på lite mer som vi ville ha plus att vi inte hade hittat allt som fanns på listorna :/


Vi hade lite grejer kvar på våra listor efter utrensningen och sprang omkring och fyllde vagnen på nytt haha

När klockan var tre var vi klara att ställa oss i kön. Och självklart ställde vi oss i fel kö. Vi blev varnade att den var lång, den där kön, och att det var kortare längre bort men... aja, vi hade ju våra pallar, ju! Och de kom till användning under de 45 minutrarna vi köade.


I kön fick jag användning av ryggsäckspallen och där fattade jag beslutet att inte köpa några ostbollar. Du vet, har jag dem hemma äter jag upp dem - typ med det samma. Det är bara att stå för sitt missbruk :) Jag sorterade bort lite fler grejer när jag stod där, vilket kändes oerhört moget.


Tredje proviantpausen i kassakön

Sluträkning... över 3000 kronor. Köprekord! Fast det är klart, då hade jag handlat för 1000 spänn åt mamma, Martina och Per - och var dessutom klar med alla julklappsinköp. Så jag kände mig nöjd iallafall.

Bussen var öppen från fyrahugget så Kjell, vår busschaufför, lämpade in våra stora Ullaredväskor i bagageutrymmet så Milla kunde få gå till Panduros Outlet. Hon pysslar ju en del och köpte väl något. Själv tycker jag grejerna där är för dyra där, trots att det är en outlet...

Klockan fem vände bussen fronten mot  Östergötland och Linköping. Dags att summera dagen. Det var trist att inte hitta Cocacolaflaskorna till Pella, som hon hade beställt. Vi såg en liten flaska i en vagn på hela dagen så antagligen var de väl slut för tillfället.
Men i allt blev det ännu en schysst dag på GeKås och vi planerar redan för nästa gång hehe och det blir troligtvis våren 2012 - om jag är i Sverige då, förstås.

Och som vanligt när man kommer hem från Ullared undersöker Jonzon vad som finns i väskan. Det kan ju finnas något till honom... och han hittar faktiskt alltid sin grej. Den här gången var det en Pip(pi)-Pelikan som fick följa med hem vilken blev sedan oerhört poppis!

Bloggade lite på morgonen innan jag åkte till CityGross. De öppnar ju klockan 8 så jag kunde hänga på låset! Jag hade inte tänkt köpa särskilt mycket men som vanligt kommer man hem med ett par kassar. hahaha

Aja, väl tillbaka hemma gjorde jag Tacopiroger till Millas och min Ullaredfärd imorgon. Vi behöver ju lite matsäck. Det är ansträngande att shoppa en hel dag.

Och du förstår, vi kan numera kalla oss Ullaredproffs - och som proffs behöver man proffsiga grejer. Därför plastade jag in namntags till våra vagnar. Det är så lätt hänt att man tar fel vagn i röran.
Det blev jämrans snyggt, tycker jag!

Grajoson är Milla, min och Martinas grupp på FB (kombinerar våra efternamn) Sr står för senior, så klart. Och det är jag, det!

Eftermiddagen gick till bokföring och fotoredigering. Båda tar mycket tid. Lite för mycket tid för min smak men båda är nödvändiga.
Utan bokföring blir skatteverket och uppdragsgivare besvikna på mig och vad det gäller fotona jag tar måste jag se till att eventuella personer som är med, är oigenkänliga. Man får ju inte publicera bilder på internet utan att fråga om lov, som du vet. Och man kan inte alltid be om lov. Så de som faktiskt är med på bild på min blogg har också sagt att de är okej att jag lägger ut dem.


Antal steg: 5766

Idag åkte jag in till Prio1 och hittade en ryggsäck med pall. Himla praktiskt att ha med till Ullared, tänkte jag. Vi skulle ju faktiskt åka en lördag - nu på lördag, avlöningshelg OCH dagen före första advent. Allt talar för att det kan bli köer till kassan. Då är det skönt att ha garanterad sittplats!

Per hade en så den kunde Milla låna och nu hade jag alltså en egen!


Ryggsäck med pall - CHECK! Ullaredväskor - CHECK!

Jag är redo!


Antal steg: hade inte mätaren på mig

Det värsta med att blogga ifatt utan att ha gjort några anteckningar i agendan är att man inte riktigt minns vad man gjorde. Det är ju tur att jag tar mycket kort så här är lite grann av det jag uppenbarligen gjorde :)

Jag var i Hejdegården för att hämta ett par julgardiner hos en på Bloppis. När jag ändå var i området passade jag på att åka till min första adress efter barnhemmet Videgården, nämligen Hejdegatan 27.
Det har blivit rosa nu... alla hallonen är upprivna och det är mest gräsmatta på tomten. Klätterrosen är borta från verandan och rosenkvitten är borta vid grinden. Försvunnen är även lekstugan med den gamla tavlan med svarta katten och versen "Jag tåg en liten kittemitt tom tatt o tola tej, jag tåg en liten kittemitt o tänk om han tåg mej.".
Annars är allt sig likt, kan man säga. Det hade varit jättekul att få komma in och titta men det var ingen hemma. Men nog hade det varit kul att se om elementet var kvar, som jag sprang in i när jag var runt två år och sedan dess har ett snyggt ärr i pannan som minne.


Hejdegatan 27 där jag bodde på övervåningen med mamma och pappa. Sen blev det Ekebyvägen 13 i Hjulsbro och jag tror jag var kanske fyra-fem år när jag flyttade dit.


Känner du igen dekorationerna. Jepp, samma som på Arlanda Flygplats! Här vid Centralstationen.


Mitt sällskap i soffan på kvällen var som vanligt Mr Jonzon i egen hög hund... för inte kan man väl säga i egen hög person, va?

Antal steg: No idea!

Ja, denna första svenska dag blev det lite gott och blandat.

Startade med ett besök på Ikano. Alltid lika kul att gå där. Inte för att jag köpte särskilt mycket men det är på något sätt lite rogivande att gå i affärerna där, serrö.

Sen blev det så klart in på IKEA en sväng. De har så kluriga lösningar och där är bra att gå och få lite tips på Compaqt Living. Och så ska jag nog allvarligt fundera på att åka dit och äta min andra frukost. Jag menar. tio spänn, vad är det?

Det är alltid slitsamt med långa resor och man är väldigt glad när man landar för sista gången. Den här gången åkte via Bangkok och Doha. Det är väl tredje gången jag är i Doha nu. Nästa gång vill jag verkligen gärna stanna kvar ett tag!

I Stockholm var det kallt (så klart) och man hade pyntat för julen. Kanske inte så jullikt med oranga blommor då men det var ju lite fint, tycker jag.

Samma juldekorationer hittade jag sedan i Linköping. Det måste ha varit en bra säljare som sålt till kommunerna i landet :)

Från Arlanda hade jag bokat tåg direkt till Linköping där Milla hämtade. Det var barmark och plusgrader när jag kom fram. Nästan lite trist. För här hade jag i en månads tid åkt omkring med mina broddar bredvid datorn i resväskan och nu i handbagaget hahaha.


Dator, vattenflaska, toalettpappersrullen som råkade bli kvar OCH mina ihoprullade broddar låg i handbagaget.

Jag skjutsade hem Milla och tog sedan bilen till Rappet, Per och Jonzon. Nu var det bara att ladda om till kallare klimat och julbestyr där jag verkligen ser fram emot sistnämda! Det är det bästa med den här hemmavistelsen - att få fira riktig jul med familjen!

Antal steg: 4921

På dagen var det inget som stod på schemat direkt. Bara om man hade lust kunde man haka på oss till Krigsmuseet. Och det var det en del som gjorde. Men först: Frukost och fotgrafering över stadsvy från hotellrummet :)


Vy över Saigon stad

Vi promenerade till krigsmuseet. Det ligger ganska så nära hotellet nämligen. Här är lite foton från promenaden.


Ett kassaskåp säljes - för säkerhets skull.


Durian såldes bland annat av dessa härliga damer.


Efter att ha betalat 15000 VDN i inträder fick jag komma in


Giljotin för avrättning och burar för "korrigering"


En klassisk bild som illustrerar krigets fasor. Den har nog alla sett någon gång, oavsett ålder. För den intresserade är det mest fotografier tagna under kriget som det här museet handlar om.

Efter museet gick jag och min kollega ner mot marknaden för att satsa på lite mer shopping. Det vore ju synd att inte fylla väskan med 20 kilo. När jag åkte ner till Saigon hade jag med mig ynka 16 och skulle ju ha 4 kilo luft med mig annars. Och här är lite bilder från shoppingturen.


Jag undrar om det betyder att om jag köper en grillad kyckling, befriar de en då? Det trodde min kollega haha


En älg smög omkring i en butik! Lika malplacerat som julgranarna.

Men det blev inte mycket handlat, faktiskt. Nästan lite tråkigt. Faktum är att det stannade vid 16 kilo i resväskan på vägen hem från Vietnam. Men jag hittade inget jag ville ha eller behövde. Så när jag kom hem till hotellet var det bara tillrättaläggande i väskan, låsa den och dra den ner till receptionen.
Eftersom vi var tidigt hemma så passade jag på att gå på massage en timme. Det kändes som en smart avslutning på min Vietnamvistelse.

Jag valde att åka med gästernas buss till flygplatsen trots att jag inte skulle flyga förren 2,5 timme senare. Men att sitta och åka fram och tillbaka till hotellet, som skulle ta ungefär lika lång tid, lät inte lockande så då kunde jag lika gärna vara kvar där och äta middag, tänkte jag.


Det skulle bli brölopsfirande på hotellet på kvällen. Det hade ju varit kul att få vara med på...

Jag fick stå och titta på när gästerna kunde checka in sitt bagage. Själv skulle jag få vänta tre timmar innan jag kunde stå där själv.


Gästernas incheckning gick smidigt

När alla försvunnit tog jag så min resväska och gick upp till restaurangen. Där åt jag middag och försökte fördriva tiden. Hade fått några skvallertidningar från en av gästerna så jag inte skulle ha alltför tråkigt. Och några timmar senare var det min tur och därmed tar mina bloggar slut från Vietnam den här gången. Nästa gång jag skriver är jag på väg till Sverige!


Hej då Vietnam. Vi ses snart igen!


Antal steg: 21 322

Tog bilder från mitt fönster före och efter frukost. Det var så vackert, tyckte jag.


Ingen dålig utsikt över Mekong, får jag lov att säga.


T vä: Nere vid hamnen står en av Vietnams många Ho Chi Min-statyer. T hö: Det snabbväxande ogräset Vattenhyacint (flytväxt) ställer till oreda här i asien. Det är en lila blomma med ursprung sydamerika och har ingen naturlig fiende som till exempel äter upp den och håller efter. Vattendrag blir övervuxna, fiskar dör då växten tar allt syre, den kan dra till sig myggor - och sniglar som sprider Snigelfeber (mer känt som Bilharzia), motorer trasslar in sig. Och det är inte bara ett problem i Vietnam. Försök att stävja tillväxten pågår men är i sin linda.

Kommer du ihåg Flytande markanden utanför Bangkok? Den med mest souvenirer? Utanför Can Tho ligger också en flytande marknad mest med frukt och grönsaker! Där var jag idag. Häng med, vettja!


Att lastlinjen låg under vatten verkade inte vara något bekymmer för kaptenerna








Lägg den här mannen på minnet om du vill ha kanske Vietnams godaste iskaffe...


Barnarbete är tillåtet i Vietnam som bekant. Det försöker vi motarbeta genom att helt sonika vägra handla av dem och meddela (via lokalguiden) att de borde få gå i skolan istället. Inte för att det kanske gör särskilt mycket men om alla turister vägrade handla av barn skulle det kanske få effekt? Vi kan bara göra så lite...

Vi lämnade den flytande marknaden och åkte vidare in i kanalsystemet och passerade en isfabrik. Den får vi tyvärr inte besöka. Den är för farlig, faktiskt. Maskinerna där är nog inte säkrade...


Att man tillverkar is beror en del på att man inte har frys hemma. Som du kanske minns åkte isbilen runt i området jag bodde i i Thailand. Sen är det väl kanske mest hotell, restauranger och butiker som köper stora partier, förstås.

Vi stannade i en risfabrik. Vietnam är ju andra största exportören av ris, det har jag ju redan berättat. Här fick vi se hur slutproduktionen går till. Före det kommer hit har man skördat och skiljt agnarna från gräset och låtit det torka, ofta direkt på asfalten. När det kommer hit skakas riset så allt skräp försvinner och till slut hamnar det i en stor säck.




Och efter att ha studerat spindelnäten, sopkvast och golvmopp förstår jag varför det står att man ska skölja riset innan man tillagar det. Detta gör jag nu varje gång!


Det finns 80 000 olika rissorter i världen. Så många odlas inte här förstås... Behöver man vila lite ifrån produktionen kan man gå och lägga sig i hängmattan på kontoret... men jag gissar att det bara var förmannen förunnat...


Försöker påminna mig vad det var för träslag men går bet. Jag vet iallafall att det är träslaget man använder till pålhusen. De står emot röta bra.

Efter den här lilla turen hade vi en timme att slå ihjäl innan vi skulle åka tillbaka till Saigon. Den använde jag (och Hanne-Sofie) att gå och handla på varuhuset nära hotellet.

l
Té på tork och en massa mopeder utanför ingången till varuhuset Vinatex Plaza

Under bussresan gjorde två stopp. Det första var vid en krigskyrkogård som dessvärre var under renovering.




Var bara tvungen att be att få ta kort på en av gästernas förhandtillverkade solhatt. Ett konstverk!

Det andra var ett lunchstopp i en lummig trädgård tillsammans med andra busslaster. Bra mat till vettigt pris. Ibland är de där turistställena rätt bra ändå.


Och här hittade vi en annan variant på julgran!


Och så passerade vi ett krigsmonument (förstås)

Väl tillbaka i Saigon satte jag mig ner på de förstenade träden utanför receptionsområdet. Jamen, kan du fatta!? Här har jag som amatörgeolog varit stolt ägare till en liten gren-bit och en "trä"skiva av en liten förkislad stubbe från Arizona - och kan få sitta på riktiga stubbar från Vietnam, va! Så himla cooooooolt!
I Vietnam finns flera ställen med just den här typen av träd och man har daterat dem till lite mer än 100 000 år gamla. Så det är ju inte så himla gammalt då. Mina förstenade träd är 2 miljoner år gamla...



Hade det varit möjligt hade jag stoppat ner möblerna i resväskan, tror jag.

På kvällen blev det mat på Grillen - ett schysst ställe nere på stan. Här grillar de maten på gasolgrillar på borden och det är jämrans gott.


Barbecue garden  i Saigon är väldigt gemytligt

PARENTES: Nu ska här berättas att ett förkislat träd kan bildas på bara 100 år om förutsättningar är rätt. Ungefär lika ospännande som att veta att en ökenros bildas på tio...
Men nog är det en litte fascinerande företeelse oavsett hur lång tid det tar, va? Naturen är spännande!


Mina små trädbitar från Arizona...

Antal steg: 23 675

Idag skulle vi lämna Saigon och åka på tur mer söderut, mot Mekongdeltat. Floden är en av Asiens största floder (ca 4500 km ång) och rinner genom Kina, Laos, Burma, Thailand, Vietnam och Kambodja. Så befinner du dig i någon av de länderna är det ganska troligt att du stöter på den någonstans. Det är en av de coolaste floderna i världen med fiskar som blir över 3 meter långa, faktiskt! Jag såg ett TV-program ("Extreme fishing" med Robson Green) för ett tag sen om sportfiske av de arterna i Thailand i just den här floden. Och även om jag inte är särskilt intresserad av just fiske så var det programmet så himla intressant! Att få se en sötvattenstingrocka går inte av för hackor, alltså!

Nog om detta. Först skulle vi ju åka ner till Mekong och det tar typ fem timmar från Saigon.


Julgranar i Vietnam känns något malplacerat, du. Denna fann jag i vår paus.


Under vår båttur passerade vi flytande byar. Himla praktiskt att bo så. Man är inte känslig för översvämningar iallafall!


Här hittade vi Muongfolket. Det är Vietnams tredje största minoritetsgrupp med en population på ca 1,2 miljoner och de räknas till urvietnameserna (Viet) men Viet flyttade ner till låglandet och influerades av kineserna medan Muong flyttade upp till bergen och isolerade sig. Kvinnorna låter gärna sitt hår växa i den här folkgruppen. Många har hår ända ner till anklarna...



En fruktodling som drivs av och med kvinnor där jag fick smaka på deras eget bananbrännvin.



En lite tur på en klong där det växte vattenkokosnötter överallt.


Maria i godisfabriken. Här gjorde man kokoskolor. Vi fick se tillverkningen och hur de slår in dem, först i rispapper som man äter upp, sen i vanligt papper - och några följde med hem. De ska jag bjuda "flickorna" på när vi har hazard, tänkte jag.


På väg till restaurangen. Nog tycker jag att det där huset till höger ser lite väääl osäkert ut för att bo i.


T vä: En vit blomma på ett träd som jag har försökt men inte lyckats artbestämma. T Hö: när jag vände på trädens blad hittade jag en slags grön vandrande pinne (pashmid). Var inte det roligt så säg?



Grillad elefantörefisk som rullas in i salladsbladpaket som sedan kan doppas i salt, socker och chiliblandning samt en jättegod sås.


T vä Cyrotstachys renda (Red Sealing Wax Palm på engelska). T hö bananer i olika stadier


På vägen tillbaka från vår utflykt började molnen torna upp sig


Petrovietnam är landets största oljeproducent och andra största energiproducenten. Det är statligt ägt och har sitt huvudkontor i Saigon. Och ja, landet har egen olja. En del menar att vietnamkriget egentligen handlade om tillgången till just detta fossila bränsle...


Utsikt från en av de många broarna


T vä: Mekong har många bifloder och vi åkte över såväl små som stora broar. T hö: Ett av landets många krigsmonument med gravar (det vita du ser)


T vä: Får det lov att vara en anka? De används att hålla borta sniglar på risfälten. T hö: Can Tho Bridge över floden Hậu, Mekongs största biflod. Den är nästan 3 km lång och har en fri höjd för fartyg upp till 39 meter och är därmed en av de längsta/högsta i sydostasien.


Traditionell sophanteringen = "Bränn upp skräpet!"-metoden


Nog är himlen vacker där solen spricker igenom över Mekong och oss

Vi skulle nu bli kvar en natt i Can Tho - och här köpte jag min andra Ao Dai, en svart/blå. Hade inte alls tänkt köpa den eftersom jag tyckte den var lite dyr...
Men kanske efter att ha blivit mätt från middagen och att det var en kollektivägd marknad plus att den kvinnliga säljare var så himla rolig, slutade det med att jag trots allt betalade och gick därifrån med den i påsen hahaha Så det kan vara!

Antal steg: Glömde mäta faktiskt

Startade dagen med att ta ett foto från hotellrummet över stan för att sedan fortsätta mot en tidig frukost som vanligt.


Min utsikt över Saigon och en lugn morgontrafik klockan halv sex på morgonen


Och innan jag glömmer det: Om ni är i Vietnam - håll utkik efter den här logon på taxin. Det är den som hittills gjort mest seriöst intryck

Idag skulle vi till Cu Chi. Men vi åkte inte dit dirket. För på vägen dit stannade vi och besökte en av de bästa lackverkstäderna i stan!

Det här med lackade föremål är något utav en specialitet för Vietnam och de anses ha de bästa lackarbetena i världen. Men kvaliteten varierar oerhört.
De som säljs billigt i butiker och marknader ska man vara oerhört försiktig med. För att ge ett par exempel som jag själv har märkt: En vas håller inte vatten - den läcker som ett såll, ett matfat håller inte varm mat - den krackelerar, ett frukt/godisfat kan hålla så länge det är torra varor - är det för fuktigt blir det fula märken - tavlorna kan slå sig om det är fuktigt hus du bor i. Men hur kommer sig detta? Jo, problemet med de här billiga prylarna är att de saknar rätt grundmaterial och förarbetet, helt enkelt. Men visst, billigt är det men du får det du betalar för...

Vill du ha något av kvalitet som varar? Ett riktigt lackarbete går det till så här:
Produkten är baserad på en träplatta som kläs med en tygbit, ditklistrad med saven från vaxträdet (Rhus succedanea), som i sin tur täcks av ett lager av jordblandad lackträdssav.
Sen kommer sandpappret fram och när ytan är slät lackas produkten med ännu ett lager av varm lacksav.
Efter det poleras ytan och nu kommer den svarta, skinanden ytan fram.
Sen var det det där med målning då. Det är ju inte svarta produkter du köper så ofta, va? Man skissar med upphettat lack och färgerna målas dit, färg för färg - alltid med ett lager varm lack emellan som måste torka ordentligt! Det här tar låååååång tid, speciellt om det är många färger!

Men det är inte klart där! För efter sista lackningen ska det poleras och tvättas.
SEN kommer det ut till försäljning. Och med det här i tankarna så kanske du är beredd att betala lite mer? Så låt souvenirbutikerna behålla sina lackerade grejer till de som inte vet bättre ;)


T vä: Det är inte bara målade lackarbetet som gör. Man gör även intarsiaarbeten! T hö Tvätt och polering innan försäljning


Kunde inte låta bli att jämföra med Rysslands fina lackarbetet. Jag gillar verkligen min lilla ask med en figur ifrån en av de ryska sagorna! Har inte kunnat bestämma mig vad jag ska ha från Vietnam ännu men nästa gång jag åker ner tror jag nog att det blir en tavla, faktiskt.

Efter studiebesöket på verkstaden fortsatte vi igenom Saigon mot Cu Chi-tunnlarna.


Moskéer och tempel kan stå sida vid sida. Här råder religionsfrihet, precis som i Thailand.


Vi passerade plantager av gummi, en stor exportvara fortfarande även om priset har gått ner

Ett par timmar senare var vi framme vid nätverket av underjordiska gångar där sydvietnams gerilla (mer känt som Viet Cong i USA eller FNL = från franskan 'Front National pour la Libération du Sud Viêt Nam') gömde sig i samband med strider. Viet Cong stred tillsammans med nordvietnamesiska armén (som hade stöd från sovjet och Kina) mot Sydvietnams armé s(om hade stöd från USA) samt amerikanska trupperna som fanns i landet. I vietnam kallas det här kriget för Amerikakriget. Vi känner det mer som Vietnamkriget, vilket höll på 1957-75.


Efter att ha fått en klisterlapp att jag fick vara där, kollade vi in modellen. Detta sinnrika system användes cirka åtta år. Här bodde man, hade vapengömmor, inrättade sjukhus, sambandscentraler och försörjningsleder för mat och andra förnödenheter. Oerhört fascinerande! De barn som föddes här i början, växte alltså upp under jord sina första åtta år.


Med bara en hacka och en korg kunde tunnlarna grävas ut


... och ingången försvann. Jag kan bara säga att överviktiga göre sig icke besvär att försöka sig på att komma ner i tunneln. Ner kommer du men det är liiiite jobbigt att komma upp, serrö.


Om man vill gå ner i tunnlarna finns det turistanpassade ned- och uppgångar numera. Men tunnlarna är inte för de med klaustrofobi, bara så du vet. De är inte spaciösa på något sätt...


Sinnrika fällor, osynliga för blåtta ögat men en hemsk sanning för den som trampar "fel". Här pratar vi långsam död - något som var synonymt för alla fällorna man ser här... Och med hjälp av lojalitet och hemlighetsmakeri, tunnlarna och fällorna kunde en tekniskt undermålig armé stå som slutlig segrare. Det är tänkvärt, det.


Att laga mat och inte avslöja var man var klarade man genom att använda sig av termitbon som har massor av små små hål. Då sipprade röken ut sakta och spritt så det inte syntes ett stort rökmoln


Väl skyddade skyttegravar att ta sig runt i


T vä. En förstörd amerikansk tanks har blivit kvar. När markstrid inte fungerade försökte amerikanarna komma åt Viet Cong genom att bomba området med napalm och Agent Orange (ett fruktansvärt bekämpningsmedel som ger missbildningar på foster än i dag, både i USA och Vietnam...) T hö. Kvinnorna hade en stor betydelse i gerillan. Det hade bland annat ansvar över att veta hur tunnlarna gick samt var utgångarna var. De var också med och tillverkade minor



Olika fällor. Ursprungligen användes typ såna här fällor att fånga djur med för mat. Spetsarna doppades i ormgift för att man skulle vara säkra på att den drabbade verkligen dog. Jag har ju sett den här typen av fällor på film men att se dem i verkligheten var faktiskt skrämmande...


Alla hjälptes åt med mintillverkningen

Jag minns faktiskt demonstrationerna mot det här kriget. Det gör kanske du också. Så att åka hit och se ett av de tunnelområden som spelade roll i avgörandet av krigets utgång var spännande, otäckt och fascinerande på samma gång.

En lite mer lättsam upplevelse var att se hur man tillverkade vietnamesiska riskakor.


En tunn smet rörs ut på en rund gjutjärnshäll och samlas upp på en rulle. Den runda kakan läggs ut på bambu"väggar" och ställs att torka i solen. Klart!


Hemmagjort risbrännvin någon? Säljs ganska billigt på dunk här isåfall


Man återanvänder det mesta här i landet. Vad sägs om ett par bekväma sandaler av bildäck? Finns i alla storlekar...


Efter att ha ätit Tapioca (en rotfrukt som även kallas Cassava/ Maniok/ Yuca och påminner om potatis) och druckit té, en basmåltid under tiden man bodde i tunnlarna, var det skönt att tvätta händerna vid röret och se på vackra blommor. Ett besök i Cu Chi är annars en tung upplevelse, tycker jag

Efter lunchen åkte vi tillbaka mot Saigon.


(Det syns jättedåligt men...) Längs med vägarna kan man åka in och ta en kopp te och en tupplur i någon av hängmattorna som finns. Klart schysst idé!


En trehjulig moped fullastad med träväggar funkar det också


På kvällen åkte vi till Majestic... Dyr men inte så jättebra mat, med underhållning som inte var helt traditionellt vietnamesisk.(Deras sång- och dans framträdanden var till modern musik och vi kände igen internationella låtar. Däremot var deras spelning vietnamesisk). Det var väl kanske inte vad jag hade tänkt mig...


Antal steg: 20 446

Vi lämnade Hoi An tidigt på morgonen och begav oss till  flygplatsen i Da Nang för att flyga till Ho Chi Min City. Ja, nu är det ju aldrig någon som säger Ho Chi Min City. Man fortsätter säga Saigon och det gör jag också hädanefter..



Saigon inhyser sisådär en 6 miljoner invånare. Här är lite bilder som jag tog på vägen in i storstan.


Vy mot Thõng Nhãt Stadium




Så var det dags för en propagandaskylt - och en militärlastbil


Mopeder, mopeder, mopeder. Men till skillnad från Thailand använder alla hjälm här pga väldigt höga böter om du inte har den.


Vietnams godaste potatis chips? Ja, kanske det!


Till salu: Vattenkokosnötter. Kanske från Hoi An?


En kaninunge någon?


Eller kanske blomster?

Vårt första stopp för dagen var Thien Hau- pagodan. Det är ett kinesiskt tempel tillägnat gudinnan med samma namn.







Kan inte låta bli att undra om det ofta blir el-fel här... eller om vakten ofta har bruk för sin batong...

Från Chinatown (heter Cholon här) åkte vi in mot de mer moderna kvarteren.




Bitexco Tower - Vietnams högsta byggnad, 262 meter högt med 68 våningar och helikopterplatta stod klar 2010


Ben Than-marknaden med lång historia. Utanför står en staty av general Tran Nguyen sittande till häst

Utanför marknaden åt vi lunch på Pho 2000. En enkel restaurang med supergod mat. De driver en till lika bra restaurang i Saigon som heter Pho 24.

Efter lunchen åkte vi till Återföreningspalatset (f d Presidentpalatset), som många av oss "gamlingar" kanske känner igen från 1975 när amerikanarnas tanks kör igenom grindarna varvid Saigon faller. Tanksen står kvar. Kvar är även inredning, kart-rum och radioapparater... Häng med på min rundvandring!


Palatset och tanksen mellan träden


Mr Ho Chi min himself



Konst att beundra fanns det gott om


Jag vet inte hur många rum med kartor och telefoner som fanns i den här byggnaden. Kanske man skulle räkna nästa gång?


Du tycker inte att den här stjärnan påminner om något annat??? Typ en tatuering på vänster överarm på undertecknad eller så?



Mattan var en gåva till presidenten från en diplomat från Hong Kong


Ett rum fullt med lackerade möbler och målningar. Vilket jobb!


Jag gillade elefantfötterna, trots att jag inte vet hur de kom dit.


Den privata biosalongen. Om jag hade varit cineast hade jag kanske också velat ha en


Och så hade man en egen helikopterplatta på taket


Kartrum fanns det gott om, som sagt var...


Sambandscentraler som fick mig att minnas när jag satt med min Com-radio i Gustavsvik, Motala och Skypade. Skype namn? Bambi hahaha Ja, det är sant. Preskriberat nu. Vi pratar 1981-1983, alltså va


En jämrans fin jeep, får jag säga

Efter rundvandringen på palatset gick vi lite på stan allihop. Här är lite utav det vi passerade.


Notre dam-basilikan (officiella engelska namnet är Basilica of Our Lady of The Immaculate Conception). Byggdes av fransmännen mellan åren 1863 och 1880. De två klocktornen är 58 meter höga.


Stora posthuset ritad av en mycket känd arkitekt: Gustave Eiffel. Japp, Eiffeltornet är hans verk också


Shoppingsugen? Besök Diamond Plaza som ligger precis i närheten (typ)

På kvällen var det inget arrangerat för middagen så Hanne-Sofie och jag gick ut på byn på egen hand. Vi hamnade på en underbar restaurang. Inte en enda turist, personalen kunde ingen engelska. En engelsk meny fanns dock men jag var osynlig tydligen. Jag blev bortglömd hela tiden. Min kära kollega fick sin mat och dryck och där satt jag och hade tomt på bordet. Fick säga till två gånger innan jag fick min mat - ett segt vildsvin. Ja, den grillade matten var ingen hit direkt för någon av oss... Men vi hade väldigt kul åt det hela och jag fick ett par bambupinnar att fortsätta träna med hemma hahaha De tyckte inte att jag var särskilt duktig med dem när jag åt hahaha


Ursäkta mig, men finns jag? Var är min mat??? Jag är också hungrig!

Hanne-Sofie och jag gick förbi restaurangen ett par dagar senare. Och jag kände att jag ville ha med namnet på bloggen. Restaurangen rekommenderas nämligen, trots omständigheterna. Den är riktigt vietnamesisk! Beställ bara inte vildsvinet...


Min kollega Hanne-Sofie gör V-tecknet utanför restaurangen. Ja, det kan ju hon göra som fick sin mat :)


Staty av en Champakvinna. Champa var ett antikt rike som existerade i nuvarande Vietnam mellan åren 192 och 1697 då det blev en vietnamesisk vasallstad. Riket upphörde helt att existera på 1720-talet.


Operahuset byggt 1897 och då var det typ ett kommmun/statshus. Det blev inte teater här förrän 1975


Att se juldekorationer i Asien i värmen är lika märkligt varje gång. Här är ljusgardiner som täcker ett av shoppingcentren i stan... och det finns ju en del såna - shoppingcenters alltså.


Antal steg: Ingen uppgift

Det här hotellet i Hoi an är väldigt trevligt, tycker jag. Det är gångavstånd in till byn, har schysst Spa och en bra frukostbuffé.


Frukostborden är dekorerade med nyplockade blommor

Den här morgonen, som var början på en dag utan något på schemat direkt. regnade det. Och när det regnar så regnar det ordenligt. Det blev regncapen på för den frivilliga utflykten till skolan - som sen inte blev av. Vi blev inte insläppta då andra grupper hade misskött sig och personalen inte ville att historien skujlle upprepa sig. Det får man ju så klart respektera. Vi vände alltså tillbaka till hotellet i oförättat ärende.


Utsikt från mitt hotellrum

Regnet gav med sig i perioder och en sådan period promenerade jag runt i byn. Här har du lite bilder från min dag.


Ett av de mer centrala templen i Hoi An


Templet låg på en jättefin gård...eller man kanske borde skriva att gården låg fint vid templet. Vet inte vilket som var först.


Kommunistiska propagandaskyltar påminner mig alltid om när jag var 16 år (1978) och sjöng prog, gick med hårband, fjädrar i öronen ochr vinröd plysch och hängde med KPMLRs ungdomsförbund och förespråkade Revolution åt folket :) Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess...


På hotellet sprang några kattungar. Nåja, alla sprang inte...


på kvällen gick jag runt och Hanne-Sofie hade inspirerat mig till att köa sjal. Här hittade jag jättefina och lite senare kom jag därifrån med en (se bilden med jackan på)


Jag nämde det där med sidenlampor i en tidigare blogg. Visst är de fina? Och jag är fortfarande sugen på att köpa en men vet fortfarande inte var jag skulle hänga den...


Innan jag vände hemåt hämtade jag min nya jacka i duv/turkosblå cashmere. Till denna ser du min nya, vansinnigt matchade pashmina (som också är cashmere) sjal.

Antal steg: 9 776

Morgonen startade med utsikt över hustaken från mitt rum och en frukost ett par våningar ner.


Det finns inte många höga hus i Hué, inte.

Direkt efter frukost skulle vi lämna Hué och åka mot Hoi An, en annan anrik stad i Vietnam. Här är lite kort jag tog på vägen ner.


Översvämmande risfält


Gravar ser man överallt. Det finns nämligen inga restriktioner på var man får förlägga dem. Och så får du se andehusen på lite närmare håll.  De här var till salu vid vägkanten.



Många broar åkte vi över. Vietnam har en hel del vattendrag.


Arbete på risfälten sker med vattenbuffel


Bergen låg inbäddade i moln under morgonen. Så stämningsfullt!


Vattenbufflar på rad . Kanske var det på väg till jobbet?


Tåget till Saigon körde om oss.


Tvätt i floden och utsikt innan vi åkte upp i bergspasset


Och i Vietnam håller chaufförer och hjälpchaufförer sina bussar i tipptopp skick, precis som jag är van vid


Vy över ett fiskeläger


Och så fick vi åka i den nya tunneln. Så himla skönt att slippa det livsfarliga passet! Vägen är visserligen lite längre men ack så mycket säkrare!


Första kontakten med Sydkinesiska havet, en del av Stilla havet


T vä: Nya Da Nang-bron över Han-floden - T hö Alltså du ser den inte men låååångt bort står en hög vit staty av buddist/taoistiska gudinnan Mazu som beskyddar sjöfarare.


Längs med kusten ligger många fiskebyar


Men stränderna är tomma och öde - och det är kanske lika bra? Här är det farliga underströmmar som kan sätta P för badandet nämligen. Men jag undrar hur länge det dröjer innan resorts och solstolar kommer. De har börjat poppa upp...
Vi stoppade helt kort för att gästerna skulle få dopppa fötterna i Sydkineiska havet :) Mycket uppskattat!

Vid lunchtid kom vi fram till Hoi An, en av sydostasiens äldsta städer och en personlig favorit.



Japanska bron är symbol för staden och den fascinerade och inspirerade den franske konstnären Claude Monet så till den milda grad att den fick stå modell för en av hans tavlor (http://www.nationalgallery.org.uk/paintings/claude-oscar-monet-the-japanese-bridge)


På bron hittar du en apa och en hund med röd "hood" (står i början respektive slutet) men varför de står där är man inte helt säker på. Här finns även ett litet "kapell" tillägnat norra landsdelens vädergud, Tran Vo Bac De. I kapellet hittade jag sköldpaddan (förstås) men också Fågel Fenix, båda mytologiska figurer i Vietnam


Den täckta bron byggdes 1593 och förband den kinesiska delen med den japanska.


Sidenlampor hängde i träden. Jag blev allt sugen på att köpa en - men var skulle jag ha den???

Efter broövergången gick vi ner till båtarna. Det var dags att ge sig ut på floden Thu Bon som rinner ut i Sydkineiska havet just i Hoi An!


Färgglada motorbåtar tog oss runt en av de mindre öarna utanför staden


Vi passerade den lokala marknaden och jag noterade att översvämning var ett problem här liksom i Bangkok, då man bunkrat upp med sandsäckar på strandbanken även här.


Vietnamesisk fisketeknik


Floden är inte bara viktig för fiske. Det går en hel del transporter på den här floden också!



På öarna runt om i floden är det klonger och några hade dammluckor för att skydda sig mot översvämningarna

På väg tillbaka till hotellet stannade vi och gick in på ett hantverkshus. Där satt kvinnor och sydde tavlor med silkestråd och vi fick träffa producenterna av tråden (silkesmaskar i olika livsskeden). Här tog mitt spontana jag över så när jag kom därifrån hade jag beställt en jacka i kashmere i duvblått. Hur i hela friden gick det till utan att jag märkte det???

Kvällen var sedan på egen hand, även middagen vilket innebar att jag kunde äta vid sex-tiden. Perfekt!
Jag och HanneSofie gick dessutom på byn och kollade vad vi skulle handla imorgon när vi hade hela dagen på egen hand. Och nog hittade man lite alltså. Det var nog bra att få en natt att meditera på vad man egentligen behöver hehe


Antal steg: 12 136

Det blev lite kvarvarande sandwich som frukost på tåget och lite slappande innan klockan blev tio då det var tid att kliva ut på stationen i Hué. Staden har några områden står på UNESCOS Världsarvlista sedan 1993 - du ska få bli med och besöka ett par av dem.



För att komma ut från tågstationen måste man visa sin tågbiljett. Undrar vad som skulle hända om man tappat bort den? Blir man arresterad för att ha plankat då, kanske?

Frukost på vårt hotell och vi kunde få våra rum trots att klockan inte var 15.00. Det är ju annars vid den tiden man ska få sina rum enligt internationell praxis. Turen var på vår sida, alltså.


Bästa på frukosten? Soppan och nyplockade pyttepyttesmå mandariner!


I badrummet fick jag syn på något som kröp på dörren - en stor, gul geting! En sån där som sticks väldigt bra, kan man säga.
Men man är väl Reseledare? En reseledare är nämligen förberedd på att lösa snart sagt ALLA problem som kan uppstå under en resa! Så jag fram till resväskan och rotade fram "Tamtara"  typ Radar, det vill säga min bästa kompis i Asien - Baygone, insekternas värsta fiende! Och ni har sett sprayflaskan förut, eller hur?


En farlig insekt är snart en död insekt - om guiden själv får välja!

Inte förrän klockan blev ett var det dags för utflykt! Då skulle vi på drakbåttur på Song Huong, Parfymfloden.


Läckra drakbåtar, va?


Floden heter Parfymfloden på grund av alla doftande, blommande träd längs med strandkanten. Dessvärre varken blommade eller doftade det just den här dagen. Vi var där fel tid på året helt enkelt. Men vackert var det!


På Hà Khê-kullen besökte vi den Zen-buddhistiska Thien Mu-pagodan med Phuoc Dien-tornet som är sju våningar högt och byggdes år 1844 (en del källor uppger 1864!).
Klockan, Dai Hong Chung, är från 1710 och sägs höras på 10 kilometers avstånd. Vikten finns lite delade meningar om men de flesta källor uppger 3285 kg så det får man väl kanske tro på.


T vä: en av tempelväktarna - T hö en glad munk som oftast missuppfattas för att vara buddha. Men buddhastatyer är alltid med gloria... Den här ser ut att prata i mobiltelefon, tyckte jag haha


T vä: Obilgatoriska trumman - Mitten - en munk slår på urnan när en troende kommer och ber - T hö I buddhismen har både numerologi och astrologi stor betydelse. I den här pagodan finner du en jättefin och detaljerad stjärnkarta.




Bonsaiträdgården med många intressanta uppbindningar


Abotten Hòa Thượng Thích Ðôn Hậus har fått en grav i tallunden bakom templet, som tack för arbetet han lade ner under återuppbyggnaden av templet i början av 1900-talet efter att det blev förstört under en cyklon.


Jag blev fascinerad över trädet som är översållad med en klängväxt. Jag frågade både kollega och lokalguide vad det var för sort och fick förklarat för mig att det är en orkidé. Inte så mycket till upplysning dessvärre och jag har verkligen försökt hitta den men inte lyckats. Ett tag trodde jag det var Christensonia vietnamica men växtsättet stämmer inte helt... Om du vet så hör av dig!


Den röda färgen är helig i buddismen och anses bland annat ge beskydd mot onda ögat.


Och så klart finns det en sköldpadda även här. Den är utskuren i marmor, klar 1715 och har en 2,5 meter hög stele (rest stenblock) på ryggen med inspriptioner som handlar om Kung Nguyen Phuc Chus arbete med det största renoveringsarbete och tillbyggandet i templets historia.

Från Thien Mu-pagodan åkte vi buss till Citadellet som också ligger vid Parfymfloden. Här blev det tyvärr en smula stressigt. För efter guidningen fick vi bara 20 minuter på oss att gå runt och det här området är JÄTTEstort (500 hektar = 5 kvadratkilometer).
Personligen löste jag detta genom att regelrätt springa runt hela området - och med detta i minnet ska jag definitivt ändra tidsdisposition för den här utflyktsdagen, känner jag. Men först lite bilder från själva guidningen, då!


Ingången till området och Citadellet, byggt 1805-1832 då landet styrdes av Nguyen-dynastin. Under tak står 4 av 400 kanoner som en gång stod uppställda som beskydd.


Och bakom första porten, på Ngo Mon-torget, satt det fullt med röda drakar i träden. Ingen symbolik i dem inte. Jag tror den här platsen är poppis att leka med drakar helt enkelt :)


Cot Co, Flaggtornet med vietnamesiska flaggan (röd med gul stjärna). Tidigare stod en del kanonerna du såg tidigare, här uppe.


Ngo Mon - middagsporten - ingången till kungliga palatset


Att mata Koikarparna måste man, för tur vill man ju ha!

Ingången till Dien Thai Hoa, Tronpalatset (kallas också för Palace of Supreme Harmony) Och nog påminner den röda plattan om solguden Ra:s symbol i Egypten, eller hur? Världshistorien sammanfaller ständigt...

En av trapporna var omgiven av urnor med blommande buskar och klippta träd som såg ut om julgranar
Bredvid ett av vaktlejonen stod plötsligt en häst att rida ett varv på om man ville... passade inte helt in, faktiskt.


T vä: Bakom varje sten stod en soldat och det var bara de högst rankade som fick en sten. Den som var närmast tronsalen var också den som stod högst i rankingen. T hö: Utsmyckade pelare framför Tronsalen


Och efter Tronpalatset slutade rundvandringen i Den kungliga förbjudna staden (Kallas ibland även för Den purpurfärgade förbjudna staden) mellan Mandarinbostäderna (Mandariner = västerländsk benämning på kinesiska kejserliga ämbestmän) vid den gyllene draken som lär vara täckt med bladguld.

Fram hit var det alltså guidning och här började min joggingtur!
Jag startade  med gården med mandarinbyggnaderna som idag inhyser ett kafé på vänster hand och ett litet museum på höger hand. Jag fortsatte sedan runt och även om jag missade en massa fick jag iallafall en ganska god överblick av området.


Hittade jättefina bronsurnorna som tjänstgjorde - och tjänstgör - som vattentunnor. Man menar att konsten att arbeta i brons härstammar från Hué.


Ett par av gångarna varav den till höger hade otroligt vackra dörrar i rött och guld. Dessvärre saknades byggnaden de ledde in i...


Utsikt från en av broarna mot en ö. Det fanns en hel del konstgjorda sjöar i området och vattnet kommer ganska troligt från Parfymfloden eftersom Citadellet ligger på norra flanken av floden.


Drakdekoration på trappa och en av paviljongerna


Och så kom en buske som var klippt som en sköldpadda. Varför blir jag inte förvånad?


Två portar... fast det ser nu ju!


Ytterligare en vacker vattentunna i brons och ytterligare en port i en svart vägg. Att väggarna är svarta beror på det fuktiga klimatet.

Från Citadellet begav vi oss sedan till Tu Ducs grav. Han var den fjärde kungen i Ngyuen-dynastin och anses vara den siste oberoende härskaren i Vietnam. Nåja, han förlorade faktiskt landet mot fransmännen så det kan väl diskuteras :/ Men många menar att han har den vackraste minneslundarna (mausoleum) iallafall och nog ligger det vackert. Hade det inte varit så förfallet hade det kunnat vara mycket vackrare. Men det är väldigt rogivande att gå här och jag kan gott förstå att Tu Duc gärna åkte hit när han levde. Japp! För man började bygga i området medan han levde nämligen


Sjön på området får sitt vatten från Parfymfloden. Hit åkte han bland annat för att fiska för det älskade han.


Stenstatyer av små elefanter och hästar jämte korta mandariner, som inte fick avbildas högre än kungen vilket innebär att de alla är kortare än 153 cm, står vakt.


I paviljongen, som är öppen på fyra sidor står en stele på 20 ton som mer eller mindre innehåller Tu Ducs självbiografi.



Tu Ducs sarkofag som han inte ligger i (och ingen vet var hans kropp finns heller) och gården den finns på

Från mausoleet tog vi bussen tillbaka till hotellet och självklart blev det en del fotograferat även genom fönstret.


Kor som betar på vägkanten och vietnamesiska andehus (ganska olika de som finns i Thailand) som det finns gott om här i trakten.


Bro över Parfymfloden, infarten till den lokala marknaden och fruktförsäljning på trottoaren

Vi åt en kunglig middag med enbart kreativt dekorerad mat och fick dessutom en demo på hur man gör rosor av tomatskal. Klart schysst stället som jag lär komma tillbaka till!




Och idag fick jag smaka det inhemska vinet, Dalat som inte var hemskt men heller inte jättegott till mat. Funkar nog med en massa is och som socialdricka möjligtvis.


I en av rätterna ingick lotusfrö. Smakar ungefär som bönor.


Se så vackert man serverade bön-kakor och klementiner!


Demonstration av hur man gör rosor av tomatskal

Dagen slutade, som vanligt, sent vilket innebar att jag inte kom i säng förrän tio... Att äta middag klockan åtta ligger inte helt i linje med mitt sätt att leva... Men det har varit en trevlig och intressant dag och det uppväger ju en del, förstås!


Antal steg: 12 935

Idag hade vi tid att gå på egen hand i Hanoi innan vi skulle ta tåget till Hué. Och jag bestämde mig för att : Jag GÅR in! hahaha Ja, det var ju en tveksamt bra idé skulle det komma att visa sig. Men jag fick se mycket som jag annars inte skulle ha sett, förstås!
Totalt fick jag fråga om vägen på olika hotell fyra gånger hahaha. Ja, man har inte roligare än man gör sig. Inget ont som inte har något gott med sig, va?  För kolla här vad jag fick se som jag inte skulle ha sett annars!


Sjön Hồ Tây (West lake) som jag trodde var Hồ Hoàn Kiếm innan jag gick in på Sofitel (den höga byggnaden du ser på bilden) och frågade var jag var...


Och så hamnade jag på Dong Xuan marknaden - Hanois störst inomhusmarknad som även har Fresh food. Var inte det trevligt? En kvinnlig säljare försökte motivera mig att köpa med mig en påse körsbärstomater.


Den här skylten såg jag två gånger... andra gången var när jag upptäckte att jag gått i cirkel haha


Så råkade jag hamna vid Nhà thờ Cửa Bắc, byggd av fransmännen 1932 är idag en av tre mest betydelsefulla katolska kyrkorna i Hanoi. (De andra är Ham Long-kyrkan och St. Joseph katedralen.) Tog kort och tillägnar dem min vördade moster Kerstin som är just katolik :)


Ett och annat övergångsställe finns i staden och  man är glad för alla... fast de hade jag väl träffat på även om jag inte gått vilse så det var kanske inget speciellt...


Det gamla fina vattentornet "Bót Hàng Đậu", byggt av fransmännen 1894 hade jag inte stött på iallafall. Hade inte tid att se om det var öppet men vet att man kan gå in i det.


Long Bien-bron förbinder två stadsdelar i Hanoi. Den byggdes 1903 av fransmännen och då hette den Paul Doumer Bridge efter franska generalguvernören i Indokina... Och du ser att jag promenerade längs Hanoi Ceramic Road, va? Med den där 3,850 meter långa mosaikväggen som finns i Guinness rekordbok sedan 2010.
Och kolla in husen - smala och höga. Visst är de fiiiiinaaaa!


Tittade in på en gård och vad fick jag väl se? Ho Chi Min, förstås! Det finns inplastade kort att köpa med honom på. Själv äger jag två av någon outgrundlig anledning...


Så äntligen kom jag till kända trakter. Funderade på att köpa några extra reselakan att ta med hem som present men avstod. De är ganska tunga, faktiskt.


Mellanlandade på ThaiExpress och åt en godkänd Pad Thai! Jag var så himla sugen på något med sting i. Det saknar jag i Vietnam... Upplever att det mesta smakar koriander, en icke-favorit-krydda!


När man klarar sina examina här åker man gärna omkring och fotograferar sig. Även turister fotograferade och man ställde glatt upp på bild. Här vid sjön Hồ Hoàn Kiếm dit jag också kom till slut.


Och dra mig på en tallkotte- jag kom fram till mitt mål som var Vattendockteatern, där jag egentligen skulle ha startat min tur runt gamla stan hahaha


Innan mina äventyr var slut på egen hand bestämde jag mig för att gå på SPA och få massage. Gick in till ett populärt SPA dit man gärna går och gör sig fin inför bröllop "Diamond SPA". (http://diamond-spa.com/english/beamember.php)


Klockan sex tog vi bussen till den anrika järnvägsstationen som slog upp sina portar 1902. Det var nämligen dags att ta resväskan och bege sig till tåget som skulle ta oss till Hué, tidigare huvudstad i Vietnam. Järnvägen vi skulle åka på, byggdes av fransmännen på 1880-talet och går mellan Hanoi och Saigon.
Jag var redo med mina guldiga reselakan och grårutiga munskydd, båda som skydd mot eventuella insekter... Hade blivit uppskrämd om hur hygienen på tåget var... men det visade sig att vi hade blivit uppgraderade en klass så det var inte såååå farligt.


Alla vagnarna är märkta med ordet Toa, vilket torde betyda "vagn". Men för information såg vår gemensamma toalett ut så här. Lite jobbigt att gå på eftersom tåget påminde mig om tåg i Tyskland på 60-talet - högljutt, skakigt och läskigt att passera mellan vagnarna! Det gällde att hålla sig i väggarna :)
Om man sov inte gott alls  haha  Man sover fyra och fyra i en liten hytt och i "min" låg Hanne-Sofie, jag och en gäst som reste ensam + en okänd vietnamesisk kvinna som inte pratade engelska. Vi visste inte vart hon skulle och skruvade därför inte av ljudet på utropen av stationerna som var åtta stycken totalt. Behöver jag berätta att man vaknade varje gång? Men oavsett detta så är tågresan en spännande upplevelse, tycker jag. Det är ju liksom så det är!

PARENTES ETT: Det var fler än en gång jag blev nostalgisk under denna turen. Jag kom bland annat att tänka på besöken i S:t Ottilien (Benedektinerklostret utanför München - http://www.erzabtei.de/html) med mamma och moster Kerstin eller med familjen - och mindes Pater Valter som trollade fram glassar ur kåpan till Brollan och mig och vi tyckte det var så himla magiskt! Vet inte helt varför jag började tänka på just det där, men troligtvis var det för att ett par av gästerna hade sin dotter som nunna i ett kloster i Sverige.

PARENTES TVÅ: Under rundresan fick jag frågan vilket som var Linköpings vänort i Norge. Den frågan kunde jag inte svara på vid tillfälle men vet nu att det är Tønsberg (Mer om Tønsberg på http://www.tonsberg.kommune.no/ och mer om Linköpings vänorter på http://www.linkoping.se/Vanorter)


Antal steg: 22 121