23 juni - Av-kastning

Jo, du! Idag handlade det om att göra sig av med lite grejer.
Först gick jag ner med min provdocka som jag tröttnat på att laga. Gör INTE en provdocka i gaffatejp, säger jag bara. Det håller INTE! Gör den i äkta silvertejp! Jag behöll dock lampfoten som en bra-att-ha-pryl.
 

Idag hamnade min klon i grovsoporna och det kändes okej efter att ha försökt laga den ett flertal tillfällen.

Därefter plockade jag ur tallriken ur mikron, för den tänkte jag kunde vara ännu en bra-att-ha-pryl. Sedan hamnade den i samma soprum som min klon.
 
Skippar mikro ett tag framöver. Ska se om det går att laga mat utan som förr i världen. Och att få lite mer plats på diskbänken var ju inte så dumt.

Klockan 07.00 hade jag tvättid och packade sedan nästan helt färdigt. Och så värmde mat på spisen - på 2:an och med vatten till potatiskaka och rostade grönsaker samt smör till fläskkotletten. Och okej, det tar lite längre tid att värma och skapar en massa disk, men nu brände jag iallafall inte fast!
 
Jag monterade upp min vikcykel och cyklade bort med den till cykelförrådet - och insåg idag att nej, det där med 16" cykel nog inte är för mig. Det blir nog en 28" vartefter trots allt.

Avis är nu parkerad i cykelförrådet fram till försäljning

Du vet den där lilla barncykeln Per och jag köpte häromdagen. Per monterade ihop den och åkte iväg med den till en glad Albin idag. Så från att ha sparkat sig fram i livet kan han nu lära sig att trampa!


Valet föll på den här tuffa 12" barncykeln från Biltema som faktiskt slog de andra beträffande både kvalitet och utseende
 
Jag hade ett par projekt inne i Linköping efter tvättiden, bland annat att träffa mamma för en fika och att lämna Eltons resväska. Det var ju måndag och tågen brukar ju gå var 20e minut på vardagarna så jag tänkte åka in runt kvart i ett. Då hade jag två timmar till mina egna ärenden innan jag skulle träffa mamma. För att veta exakt när tåget gick surfade jag ut på ÖTG-appen - bara för att upptäcka att pendeln bara gick en gång i timmen! Och att nästa tåg gick om 11 minuter om jag inte ville vänta till 13.12! 
Jag insåg att jag snabbt behövde packa ihop och springa till pendeln om jag skulle hinna med tåget som gick 12.12. Jag förlorade således först 30 minuter hemma och sedan 30 minuter på stan när jag bara drog runt för att få tiden att gå. Tack för den förlorade timmen som jag hade kunnat använt smartare!
Uppenbarligen menar beslutande att Sverige avstannar helt när skolbarnen har sommarlov. Det där med att man vill att vi ska åka mer kollektivt är visst fortfarande bara bullshit för isåfall bygger man väl ut tabeller med tåg och buss och inte gör tvärtom?

Nåväl, jag fikade med vackraste mamman (på 80 imponerande år) på Café Mums och där satt vi i blåsten tills det började regna, då fortsatte vi prata inne. Bland annat hade hon med sig ett urklipp om min favoritlärarinna Agneta Byrmo som jag hade i 5-6 klass på Kvinnebyskolan och som nu skulle gå i pension. Himla roligt!


Jag blev bjuden på Blåbärspaj med vaniljsås och en latte till det. Inte dumt alls.

Och så var det ju det där med att få ihop våra almanackor då för nästa träff - inte helt enkelt.

Mamma och jag skiljdes åt och jag spatserade iväg för att avleverera Eltons resväska som jag hade burit omkring på.
 
Hej mormor!

Det tog inte lång tid att dra handtaget upp och ner, eller dra i dragkedjor för att sedan bli den nya leksaken. Jag fattade därför beslut om att köpa en till Naima och en till Albin också.

Väskan packades med padda och leksaker och kördes omkring i lägenheten.

Jag hade också tagit med mig Barnbarnskameran och ja, den var perfekt för en fyraåring. Den blev jättespännande! Och snabbt gick det att lära sig var av/påknappen var, likaså avtryckaren och hur man kunde titta på bilderna man tagit. När man är 4 år är man rätt stor alltså!
 
Kameran känns som en riktigt bra investering. Det blev mycket fotograferande!


Naima ville också fotografera - och fick låna min kamera men där krävs det nog fler år och lite träning kanske...

När jag kom hem packade jag klart, värmde mat (utan att bränna vid igen så nu börjar jag bli proffs) för att sedan landa i min oerhört tysta säng. Jag blir förvånad varje kväll nu när jag ska gå och lägga mig att den inte gnäller på mig. Det känns nästan magiskt, du!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0